Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm
Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14% <10% No data Note: Data are for ages 18 years and over, based on self-reported weight and height via telephone interview. Obesity is defined as BMI >= 30.0. Source: Behavioral Risk Factor Surveillance System, NCCDPHP, CDC. Obj. 19-2
5-3. Prevalence of Diagnosed Diabetes, Adults 18 years and over, by State, United States 1994 2000 Age-adjusted percent <4% 4-4.9% 5-5.9% 6+% Note: 1994: 3-Year Average; 2000: 2-Year Average. Source: Behavioral Risk Factor Surveillance Survey (BRFSS), CDC, NCCDPHP. www.cdc.gov/diabetes/statistics/prev/state/fig61994and2000.htm
hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?
hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?
positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes fysisk aktivitet energiomsättning 1000 2000 3000 kcal/vecka
positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes fysisk aktivitet energiomsättning
positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes blodprofil: FFA, HDL fysisk aktivitet energiomsättning
positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes fysisk aktivitet energiomsättning 1000 2000 3000 kcal/vecka
Avstånd: 1600 m Tid: 17 min 15 sek Energiomsättning: 106 kilokalorier 8 promenader per vecka: 23 % lägre risk att få typ II diabetes
Avstånd: 1600 m Tid: 17 min 15 sek Energiomsättning: 106 kilokalorier 8 promenader per vecka: 23 % lägre risk att få typ II diabetes
30.000 slumpmässigt utvalda personer, ålder 20-93, i Köpenhamnsregionen följdes under 14.5 år.
30.000 slumpmässigt utvalda personer, ålder 20-93, i Köpenhamnsregionen följdes under 14.5 år. Effekten av att cykla till och från arbetet (i snitt 3 tim/vecka) minskade i sig mortaliteten med 28 %. Källa: Andersen et al. Arch Intern Med 160:1621-1628, 2000
mortality risk reduction 1.00 0 1 2 3 4 5 hours/week of bicycling commuting
mortality risk reduction 0.72 1.00 0 1 2 3 4 5 hours/week of bicycling commuting
mortality risk reduction morbidity risk reduction 1.00 1.00 0 hours/week of bicycling commuting
hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?
health economics and physically active commuting mortality risk reduction morbidity risk reduction 1.00 0 1.00 hours/week of bicycling commuting
health economics and physically active commuting mortality risk reduction 0.72 1.00 0 1 2 3 4 5 hours/week of bicycling commuting
cost-benefit analysis
Cost-benefit analysis: infrastructure for physically active transports in Hokksund, Hamar and Trondheim (Norway) (Saelensminde 2004) benefit/cost ratios: 4-5
www.gih.se/pschantz
Number of trips per day Mean trip length (km)
Denna text och andra om aktiva transporter kan laddas ned från: www.gih.se/pschantz Läs gärna mer om forksningsprojektet aktiv arbetspendling på www.gih.se/faap Schantz, P. 2008. WHO sätter ekonomiskt värde på cykling. Svensk Idrottsforskning 3:47-51.
hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?
motivation för ett fysiskt aktivt beteende kritisk nivå
motivation för ett fysiskt aktivt beteende kritisk nivå
individen politik & policy yttre faktorer av betydelse för fysisk aktivitet inre faktorer fysisk aktivitet effekter upplevelser + + + +
fysisk aktivitet? kvantitet och kvalitet av stödjande miljöer för fysisk aktivitet
yttre faktorer färdvägsmiljön fysiska miljön trafikmiljön sociala miljön individen inre faktorer fysisk aktivitet arbetspendling per cykel
Stor-Stockholm studieområde: Stockholms innerstad
yttre faktorer motverkande faktorer avgaser trängsel i blandtrafik konflikter individen inre faktorer arbetspendling per cykel fysisk aktivitet
stimulerande faktorer gröna element skönhet yttre faktorer motverkande faktorer avgaser trängsel i blandtrafik konflikter individen inre faktorer arbetspendling per cykel fysisk aktivitet
konklusioner Variationer i färdvägsmiljöer i en innerstad verkar kunna ha stor betydelse för att stimulera respektive motverka beteendet fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling. Cykelbanor/-fält separerade från annan trafik och inramade med gröna och vackra miljöer verkar kunna vara effektiva i att stimulera till fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling.
konklusioner Variationer i färdvägsmiljöer i en innerstad verkar kunna ha stor betydelse för att stimulera respektive motverka beteendet fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling. Cykelbanor/-fält separerade från annan trafik, och inramade med gröna och vackra miljöer verkar kunna vara effektiva i att stimulera till fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling.
E14 Åre Undersåker Järpen 12 km 12 km
tack för uppmärksamheten
tack för uppmärksamheten www.gih.se/pschantz www.gih.se/faap