Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-01-13 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter flickr sm pjkar ch avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktins-nedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. I Maria Gamla Stans Förskleenhet har vi även vår RAP sm står för Respekt, Ansvar ch Prfessinalitet. På vår förskla skall varje barn känna trygghet, glädje, lust att lära ch utveckla många rika språk. Här kan var ch en känna delaktighet ch lära för hela livet.
Sida 2 (9) Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar någt barn sämre/ annrlunda än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning.
Sida 3 (9) Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets upplevelse. Försklan ska alltid utreda m barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan m kränkande behandling men däremt snarast fråga m bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Vi har valt utifrån vår utvärdering av föregående års plan att frtsätta arbeta vidare inm samma mråden sm tidigare plan innefattade. Detta då arbetet med förra årets plan inte fungerat helt bra. Vi har inte varit fullt så strukturerade i vårt arbete med planen sm vi önskat ch vi har inte heller lyckats med att nå fram till vårdnadshavarna för att få deras synpunkter ch därmed göra dem delaktiga i arbetet med vår plan. Arbetet med Pedaggik för ett helt livsutrymme, sm är en av försklans plicy, har fungerat bra ch är levande i rganisatinen. Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna.
Sida 4 (9) Vi arbetar utifrån Barnknventinen där Stpp min krpp är ett uttryck sm vi tränar barnen på. Varje persn bestämmer själv m sin krpp när de gäller det intima ch ingen ska behöva kramas, klappas eller pussas m de inte vill, varje människa äger makten över sin krpp ch vi lyssnar på barnens signaler ch respekterar deras vilja ch gränser Vi arbetar aktivt ch har samtal m kmpisskap, respekt ch empati sm är helt i linje med den Mntessriska pedaggikens tankar. Till vår hjälp i vårt arbete med detta har vi även litteratur ch EQ-dckr. Alla familjer avsett knstellatiner ska känna sig välkmna ch sedda i vår verksamhet. Barnen ska ha kännedm m religinsfrihet ch vad detta innebär samt känna till lika religiner. Barnen ska känna sig stlta över sitt ch sin familjs ursprung (land, språk, mat, traditiner, vanr ch seder). Detta kmmer att följas upp på våra veckmöten, APT ch planeringsdagar (juni 2017 ch januari 2018). Vi kmmer genmföra detta genm att ha litteratur tillgänglig sm belyser dessa ämnen, samtalar ch lyssnar till barnens frågr ch funderingar ch utfrmar en könsneutral miljö där barnen väljer själva sina sysselsättningar. Vi berättar m lika religiner ch besöker vid möjlighet lika kyrkr ch samlingsplatser. Vi gör detta genm samtal, titta på bilder, kartr, lära ss lika språk ch uttryck, lekar, musik, uppmärksammar högtider ch lika maträtter. På alla våra persnalknferenser/ reflektinsstunder använder vi ss av en gemensam framtagen reflektinsmall, sm gäller hela förskleenheten, för att säkerhetsställa att alla får en chans att bli hörda ch sedda ch kunna lyfta frågr m barnen ch barngruppen. När vi köper in nytt material till försklan tar vi hänsyn till följande tre kriterier: Miljö Genus- ch jämställdhet Eknmi
Sida 5 (9) Kartläggning Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/föräldraråd IA-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen Vi försöker att finna systematiska arbetssätt sm gör att vi finner farr i barnens mgivning ch kan förutse situatiner sm gör att det kan uppkmma en kränkande handling eller att någn diskrimineras. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Genm kartläggningen får vi syn på våra miljöer, vårt material ch vårt förhållningssätt. Metderna gör att vi kan upptäcka diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Så snart någn i verksamheten får kännedm m att ett barn anser sig ha blivit kränkt eller annan kränkande behandling föreligger har vi skyldighet att utreda uppgifterna. Ibland är det tillräckligt att få händelsen kartlagd genm att ställa några frågr ch därigenm är den utagerad. Om inte det räcker så har vi fått stöddkument från Stadsdelen sm vi kan fylla i ch använda ss av. Försklechefen infrmeras alltid. Kartläggningen är någt sm vi ständigt arbetar med där barn, föräldrar ch persnal är delaktiga. Föräldrar invlveras genm utvecklingssamtal, föräldramöten ch föräldraråd där föräldrar infrmeras angående den aktuella situatinen. Utöver den ständigt löpande kmmunikatinen barnbarn ch persnal-barn emellan, hålls varje dag samlingar där aktuella frågr gällande bland annat samspel, trivsel, regler ch värderingar tas upp. Föräldrar infrmeras m att vi har en likabehandlingsplan sm även finns utlagd på hemsidan.
Sida 6 (9) Under dagliga samtal, utvecklingssamtal, föräldramöten ch föräldraråd ges föräldrarna möjlighet till att ge synpunkter ch utvärdera likabehandlingsarbetet. Persnalen har kntinuerlig genmgång av den aktuella barnsituatinen i gruppen. Likabehandlingsplanen ch den rådande situatinen gås igenm ch diskuteras vid tavelmöten, persnalknferenser, planeringsdagar ch arbetsplatsträffar. Ny persnal infrmeras m att likabehandlingsplanen finns. Då det är ett ständigt pågående arbete kmmer eventuella brister fram genm dagliga samtal sm vi uppmärksammar varandra m ch tar upp till diskussin på våra veckmöten. Försöka förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Vi på försklan ska sträva efter att barnen ska : -ha förståelse för grundläggande demkratiska värderingar. -utveckla sin förmåga att ta hänsyn till, ch leva sig in i andra människrs situatin samt vilja att hjälpa andra. -utveckla sin förståelse för att alla människr har lika värde. -utveckla sin förmåga till att upptäcka, reflektera över ch ta ställning till lika etiska dilemman ch livsfrågr i vardagen -utveckla respekt för allt levande i mgivningen. - veta var gränsen går mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? Ta upp detta till diskussin i arbetslaget. Arbetssätt: Målen ska ingå i verksamhetens arbetsplan ch arbetet ska dkumenteras, granskas ch utvärderas kntinuerligt. Jämställdhetsarbetet är integrerat sm en naturlig del i det vardagliga arbetet. Bedriva en verksamhet där barnen upplever meningsfulla sammanhang, glädje ch delaktig då detta främjar vänskap ch förebygger kränkningar. För att främja ch synliggöra mångfald så ser vi kntinuerligt över litteratur, pedaggiskt material ch leksaker. Ha en ansvarspedagg för jämställdhet, sm har en särskild punkt på dagrdningen ch ingår i en lärgrupp inm förskleenheten.
Sida 7 (9) Likabehandling ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bland annat genm lggböckerna, persnalknferenser, barnskyddsrnder ch tavelmöte. Uppföljning: Barnintervjuerna kan ge en fingervisning m hur barnen uppfattat att vi arbetat med detta. Barnintervjuer, utvecklingssamtal, barnbservatiner, föräldraenkät, psyk- scialenkät, checklista vid insklning ch intrduktin. Livskunskap är ckså en stående punkt på dagrdningen vid varje APT. Ansvar: Försklechef När insatserna ska genmföras: Under 2017. Förebyggande arbete Vi försöker ständigt finnas tillgängliga ch närvarande i barnens mgivning ch avbryter lek eller samtal m vi skulle upptäcka att det föregår någn diskriminering eller kränkande behandling. Vi ber även vårdnadshavarna kmma till ss m de skulle höra någt hemma sm kanske gått ss förbi så att vi kan ta upp det med barnen ch arbeta vidare kring det i barngruppen. Det här är någt sm vi ständigt arbetar med tillsammans med barnen ch målet är att alla känner sig delaktiga ch sedda. Genm att utvärdera tidigare års plan ch gå igenm m vad sm har hänt under året gör att vi kan finna vad vi behöver arbeta vidare med till näst kmmande år.
Sida 8 (9) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Genm bland annat samtal med barn ch vårdnadshavare, enkäter, intervjuer, utvecklingssamtal ch synpunkter Utreda: Fylla i de dkument vi fått från stadsdelen ch följa upp m de föreslagna åtgärderna genmförts. Dkumentera/åtgärda: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om försklan har haft en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Vi har våra reflektinsmallar, barnbservatiner ch m det behövs även bservatiner av persnalen för att upptäcka händelser/ mråden sm vi måste arbeta mer med. Med hjälp av dessa underlag kan vi diskutera ch reflektera tillsammans i arbetslaget hur vi arbetar vidare. Varje år genmförs en bansäkerhetsrnd ch vi rapprterar in allvarligare incidenter i IA. Om någt barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ch någn i verksamheten får kännedm m det så föreligger skyldighet att utreda detta. Det kan bli utrett bara genm att berörda blir infrmerade ch får situatinen klargjrd annars så fylls dkument från stadsdelen i ch en plan för åtgärder upprättas. Försklechef ch vårdnadshavare ska alltid infrmeras.
Sida 9 (9) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Ltta Rajalin, ltta.rajalin@ Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet Barnen blir delaktiga i arbetet med planen genm livskunskapssamlingar, dagliga samtal ch vårt arbete med barnknventinen. Vi har även en guldbk där vi skriver ner barnens reflektiner, tankar ch funderingar kring detta. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldraråd minst två gånger per år där de ges möjlighet till att ge synpunkter på likabehandlingsplanen. De får även infrmatin m verksamheten genm föräldramöten, utvecklingssamtal, månadsbrev ch dagliga samtal. Planen läggs ut på försklans hemsida ch intranät. Det finns även ett fysiskt exemplar på försklan sm vårdnadshavarna kan titta i. Persnalen tar del av den då det är ett aktivt dkument sm vi ständigt arbetar med ch följer upp. Den arbetas även med i förskleenhetens lärgrupp sm innefattas av livskunskap, genus ch jämställdhet ch lek.