Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård



Relevanta dokument
Implementering - Forskning, teori och

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Implementering av FaR från ord till handling

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Sjukvårdens processer och styrning

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Svensk sjuksköterskeförening om

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Tema 2 Implementering

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Från nyhet till vardagsnytta

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013

Från nyhet till vardagsnytta

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Förändring, evidens och lärande

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Anne Persson, Professor

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Från ord till handling - om implementering.

Förbättringskunskap. 16 september

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Bäddat för utveckling

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Agneta Lantz

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Kunskapsluckor och framtid

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Implementering hur lyckas man?

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Palliativ vård - behovet

Svensk sjuksköterskeförening om

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Managing conditions for change when initiating interventions to change work practices in healthcare

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

NÄRHET ELLER DISTANS

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Antaganden för förändring

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Motivation och drivkrafter

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

Psykologen som ledare

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Luleå Innovationskonferens4-5 febr Hur bygger vi innovationskapacitet inom vård, hälsa och omsorg? SUNSIDE- Solutions for Independent and Active Life

Spridning och implementering

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Brukarmedverkan. Eva Nordmark CPUP-dagarna 2014

FoU-delegation Jonas Bonnedahl Forskningschef

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Transkript:

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application of science, and these two activities are linked as the fruit is to the tree Louis Pasteur (1822-1895) 2 Implementering - definitioner Latin: implere = fylla, fylla upp Realisera och omsätta planer i konkret handling Aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation (T Greenhalgh et al) Varför implementeringsforskning inom hälso- och sjukvård? Nya upptäckter görs ständigt inom det medicinska området Indexerade artiklar på Medline: 1960 ca 100.000 1980 ca 300.000 2009 ca 850.000 Hur ska kunskapen nå ut i praktiken? Går det av sig självt? 1

Kunskapsbaserad vård, eller? I genomsnitt 55 % av alla patienter får recommended care (McGlynn et al 2003) 20-30% av alla patienter får vård som är onödig eller ibland rent av skadlig (Schuster et al 1998) Mellan 8-86% av alla operationer som genomförs är onödiga (Bodenheimer 1999) Nya evidensbaserade metoder har ofta svårt att få fäste i den kliniska praktiken Teoretiska modeller för implementering några exempel The PARIHS framework (1998) Greenhalghs conceptual model (2005) The knowledge-to-action framework (2006) A synthesized implementation model (2012) The PARIHS framework Greenhalgh Conceptual Model, 2004 Implementeringsresultatet (IS) ses som en funktion av: Evidensens natur (E) Kontextens egenskaper (C) Hur processen faciliteras (F) (Rycroft-Malone et al 1998) 2

Greenhalgh Conceptual Model Bygger på ca 500 artiklar som studerar hur innovationer sprids inom hälso- och sjukvårdsorganisationer Viktiga faktorer i en implementeringsprocess: Innovationen Förutsättningar hos det mottagande systemet Kontexten, inre och yttre Implementeringsprocessen Mottagarna Samverkan mellan dessa faktorer (Greenhalgh et al. 2004) The Knowledge to Action (KTA) framework Bygger på Theories of planned action Beskriver både hur kunskapen genereras och hur den överförs till praktiken KTA: The action cycle Identifiera ett problem Identifiera och välj ut kunskap Anpassa kunskapen till den lokala kontexten Undersök vilka hinder som finns för att använda den nya kunskapen Välj, anpassa och genomför interventionen Följ upp hur kunskapen används Utvärdera resultatet Understöd fortsatt kunskapsanvändning A synthesized implementation model - Faktorer som har betydelse för resultatet då en nyhet implementeras inom en organisation 3

Innovationens egenskaper (1/2) Relativ fördel I vilken utsträckning innebär innovationen en förbättring gentemot nuvarande praxis? Kompatibilitet I vilken utsträckning är innovationen förenlig med befintliga behov, attityder, normer och rutiner? Komplexitet I vilken utsträckning upplevs innovationen som svår att använda? Innovationens egenskaper (2/2) Prövbarhet I vilken utsträckning är det möjligt att testa eller använda innovationen i liten skala? Observerbarhet I vilken utsträckning är resultaten av innovationen synliga, möjliga att observera? Re-invention I vilken utsträckning kan innovationen anpassas till lokala förhållanden? 4

Mottagarna Innovations are easier to study than the people who adopt them (T Greenhalgh, 2005) Klassificering av adopters Innovators Early Adopters Early Majority Late Majority Laggards Generellt på den här vårdcentralen, hur är attityderna till nyheter, förändringar? 1: Lite eftertänksamt skulle man väl säga. Ingen generellt negativ inställning, men ja vi skyndar inte till förändringar utan vi tänker igenom ganska noga tror jag. 2: Ja vi är rädda att förändringarna gör att vi får ännu mer arbete och det är det som gör att vi har en orsak till att vi 3: Ja men vi är nog försiktiga 4: Vi kastar oss inte över nyheter. Det tror jag inte vi gör, utan 2: Vi ser gärna hur det fungerar hos någon annan först innan vi 5: Det har visat sig vara klokt också 4: Mycket klokt 3: Men är det bevisat bra då är vi gärna med 5

Den inre kontexten Organisationens struktur, som storlek och ledarskap Organisationens kultur och arbetssätt Vissa organisationer är generellt mer öppna för innovationer receptive context Förändringsklimatet varierar mellan organisationer En organisation kan vara mer eller mindre beredd att ta till sig en specifik innovation Implementeringsaktiviteter Process Let it happen Help it happen Make it happen Oförutsägbar, självgående process Process som bygger på förhandling, påverkan, underlättande Metafor Diffusion Negociation Spridningsmekanism Vetenskaplig, planerad, styrd process Knowledge transfer Naturlig Social Teknisk Chefsstyrd Exempel på aktiviteter (1/2) Dissemination Spridning av forskningsresultat via publicering och konferenser Utbildning Kurser, fortbildning Socialt inflytande Påverka nyckelgrupper/individer som har inflytande Samarbete forskare praktiker Förbättrad kommunikation och informationsutbyte Källa: Greenhalgh et al 2005, förenklad 6

Exempel på aktiviteter (2/2) Incitament Påverkan genom finansiella åtgärder, belöning, uppmuntran Förstärkning Påverkan genom feedback och påminnelser Kombinationer av ovanstående Mer effektivt än enskilda insatser Implementering av datorbaserad livsstilsrådgivning i primärvård Ett datorbaserat verktyg för livsstilsintervention har utvecklats av en forskargrupp vid Linköpings universitet Under 2008-2010 genomfördes och studerades implementeringen av verktyget på sex vårdcentraler från tre landsting i sydöstra Sverige Två olika implementeringsstrategier användes Implementeringen utvärderades med hjälp av registerdata, personalenkät och intervjuer efter 9 och 24 månader Slutsatser En teori-baserad strategi gav, i det korta perspektivet, bättre resultat avseende andel av patienterna som hänvisas/genomför testet hur tillgången till verktyget påverkat verksamheten Implementeringsresultatet på längre sikt påverkades främst av personalens förväntningar upplevt behov av innovationen kompatibilitet med existerande rutiner Upplevelserna av implementeringen påverkades av existerande professionella subkulturer 7

the fundamental question regarding what approaches should be used in which settings for which problems remain unanswered. (O Bhattacharyya et al 2009) Tack för uppmärksamheten! 8