Vi kan skapa 100000 nya jbb i Sverige (Tni anmärkning: varför redgör man inte vart årligen 5 miljarder tar vägen sm branschen erhåller från skattebetalarna ch via EU sm ckså är våra pengar) Det påstådda rekrdet av tillväxt är från låg nivå ch är det en bra bit kvar till 1988 års siffrr, man kan fundera över vad är syftet med insändaren, ännu mer bidrag? Och varför tar samma persner ch stöder inte de svenska bussresearrangörerna ch deras kamp mt mmsvirrvarr, resegaranti etc? knepigt när man skickar ut krav utan att vara knkret) För sjätte året i rad sätter besöksnäringen i Sverige nytt rekrd. Turism kan bli landets nya basnäring redan år 2020 ch därmed skapa 100000 nya jbb. Men vi saknar den samlade plitiken från regeringen. Näringen står enad men plitiken spretar, skriver en rad företrädare för turistnäringen. http://www.svd.se/pinin/brannpunkt/vi-kan-skapa-100000-nya-jbb-i-sverige_5904861.svd Vi gjrde det igen! Det vill säga slg besöksrekrdet för sjätte året i följd. Fakta enligt de senaste siffrrna är att turismens msättning i Sverige har ökat från 150 till ungefär 250 miljarder krnr på ti år, eller med nästan 68 prcent räknat i löpande priser. Vårt exprtvärde har under den här tiden explderat till över 93 miljarder krnr, mer än värdet på den svenska persnbils- ch stålexprten, tillsammans. Denna ökade turistexprt, sm därmed placerar besöksnäringen före flera av de gamla basnäringarna, har flyttat fram vår psitin i den svenska samhällseknmin på ett remarkabelt sätt. Vi gläds förstås över framgångarna, men nöjda är vi inte. För inte kan man slå sig till r när så mycket mer finns att göra. Därför har vi sjösatt vår visin för de kmmande åren, nämligen att med fkus på hållbarhet fördubbla svensk besöksnäring. I detta ligger att vi ska vara Sveriges nya basnäring år 2020, med en msättning på 500 miljarder krnr. Målet är att gå från dagens cirka 15 exprtmgna destinatiner till 35, en expansin sm vi bedömer ska skapa 100 000 nya jbb i vårt land. För regeringen, sm har satt arbetslinjen sm sin främsta priritering, brde detta vara ljuv musik. Men var finns den samlade plitiken från regeringen för svenska besöksnäringen? Vi nterar visserligen att flera av statsråden engagerar sig i frågr sm har bäring på besöksnäringen. Det handlar till exempel m Matlandet Sverige, landsbygdsministerns prjekt men även näringsministerns ch handelsministerns tidigare inbjudningar till branschens företrädare för gemensamma diskussiner. Detta är naturligtvis glädjande, eftersm näringen tidigare har åsidsatts då den ansetts vara splittrad ch fkuserad. Nu är läget dck det mtsatta. Näringen står enad men plitiken spretar. Har regeringen någn egen visin på detta mråde?
I jämförelse med Sveriges månghundraåriga basnäringar är besöksnäringen en utpräglad servicebransch ch en tnåring vars behv i mångt ch mycket skiljer sig från de sm industrin har. Förutm stra säsngvariatiner handlar det m företag sm är spridda över ett flertal branscher, ch i många fall m små företag, inte minst på landsbygden. När förutsättningarna skiljer sig åt blir ckså utmaningarna särskilt stra, vilket ställer krav på en kmmande plitik. Viktigast är givetvis långsiktighet ch stabila spelregler. Det finns prblemmråden där det krävs särskilda åtgärder. Bland de mer grundläggande hör infrastruktur ch transprter till destinatinerna, befintliga såväl sm nya. Dessa måste fungera. Det kan handla m allt från att värna flygplatsen eller hamnen till att uppgradera vägstandarden eller att få tåget att stanna vid närmaste statin. Hade ishtellet i Jukkasjärvi funnits utan fungerande flygförbindelser? Hur ska Gtland kunna expandera sm besöksmål på åretruntbasis då förbindelserna till ön vilar på krta varsel m förändringar? Insatser på skattemrådet brådskar, inte minst den sedan länge efterfrågade sänkningen av restaurangmmsen. Vi gläds när vi hör att detta ska ske så snart sm samhällseknmin tillåter men börjar undra hur bra det måste gå för landet innan detta vallöfte kan verkställas. Låt ss därför erinra m att det handlar m en åtgärd sm skulle öka sysselsättningen med 15 000 nya jbb ch ge fler ungdmar chansen att kmma in på arbetsmarknaden i Sverige! Vidare behöver mmssatserna inm lika delar av besöksnäringen harmniseras. Ett knkret exempel är att htellanläggningar fta även har en restaurang. Men här gäller lika mmssatser, 12 prcent i htelldelen ch 25 prcent på övriga tjänster. Om man dessutm tillhandahåller någn frm av transprt för sina gäster beläggs dessa med 6 prcent mms. Detta skapar nödigt krångel för de anläggningar (fta små) sm erbjuder paketlösningar sm rum ch frukst. Och verkar dessutm sm en barriär för innvativa lösningar i näringen. Vi efterlyser ckså regeringens principiella syn på Sverige sm plats ch värd för stra internatinella events. Stra satsningar kräver samsyn mellan plitik ch näringsliv, det vill säga ett gemensamt, uthålligt arbete för att få ch genmföra sådana arrangemang. Vår strategi har lagt fast hur vi inm näringens lika delar ska arbeta, agera ch ta ansvar för att nå målen. Men för att klara de krävande men stimulerande uppgifter sm ligger framför ss behöver vi gå hand i hand med plitikerna. Tillsammans kan vi uträtta strverk för Sverige sm turistmål. Antar regeringen utmaningen? MAGNUS NILSSON rdförande Svensk Turism MATS HULTH vice rdförande Svensk Turism HANS GERREMO vd SLAO
EVA HEDENSTRÖM vd FörTurr YVONNE INGMAN vice vd Svensk Handel JAN KÅRSTRÖM vd Viking Line Skandinavia MARIA NYGREN vice vd TransprtGruppen EVA WERKELIN rdförande SCR EVA ÖSTLING OLLÉN vd SHR Kmmentarer sm jag hittade: : Tankesmeden 30 minuter sedan Jag trr inte det ä r fler flygplatser, järnvägar ch mtrvägar sm drarr hit turister. Dessutm är ökad turism inte någt sm plitiker ch byrkrater kan planera fram. Förmdligen km turisterna först ch därmed den ökande tågtrafiken i Finland. Gör ert jbb i branchen ch erbjud någt intressant såå kmmer kanske turisterna. Kmmer turisterna så kmmer säkert turtätheten på tågen. Attt börja i andra ändan är rimligt. Vem ska t ex betalaa ch peka ut var den första turistflygplatsen ska ligga? RudigerLhf 50 minuter sedan Reaktinerna visar turistnäringens största prblem, det finns knappastt kunskap m vad turismen betyder! En vy över havet visar vad man kan åstadkmma med en fungerande turistbransch. Finland (jag vet, ingen svensk vill läsa det här) har byggt en str exprtbransch - det är det turism är! Pengarna kmmer in i landet. Turister har senast sedan 1995 bidragit att skapa en fungerande infrastruktur ch välfärd i Finland. Flera tåg dagligen mellan Helsingfrss ch Lapin (Lappland), flygplatser sm går med vinst, turistanläggningar för rekreatin ch nöje sm ger arbetsplatser. Utländska turistföretagg sm har samma msättning sm t.ex. t LKAB skickar turister bl.a, till grannlandet. När börjar b vi förstå detta? Trts plitisk kunskap har vi lyckats bygga upp en hyfsad fungerande bransch, menn det kunde gå bättre. RudigerLhf 55 minuter sedan Reaktinerna visar turistnäringens största prblem, det finns knappastt kunskap m vad turismen betyder! En vy över havet visar vad man kan åstadkmma med en fungerande turistbransch. Finland (jag vet, ingen svensk vill läsa det här) har byggt en str exprtbransch - det är det turism är! Pengarna kmmer in i landet. Turister har senast sedan 1995 bidragit att skapa en fungerande infrastruktur ch välfärd i Finland. Flera tåg dagligen mellan Helsingfrss ch Lapin (Lappland), flygplatser sm går med vinst, turistanläggningar för rekreatin ch nöje sm ger arbetsplatser. Utländska turistföretagg sm har samma msättning sm t.ex. t LKAB skickar turister bl.a, till grannlandet. När börjar b vi förstå detta? Trts plitisk kunskap har vi lyckats bygga upp en hyfsad fungerande bransch, menn det kunde gå bättre. Birgitta Thulin 1 timme sedan s En växande turistnäring kräver en ökad ö satsning på språkutbildning. Språk förnyas ständigt. Det måste hållas aktivt. nilsjhan 1 timme sedan
Fula fiskar finns! Det är klart att man kan satsa på turism i landet, det finns f gda exempel på fina turistmråden, där allt fungerar bra, Pite-havsbad, Åre ch Gtland kan säkert vara bra turistmråden med lönsamhet ckså, dmm sm kstar staten pengar är bilisterna vår största bidragstagare! Att skapa turistmrådenn med tax-free skulle vara bra se bara hut väl Guldkusten vid Gdansk-Gdynia må bra ch varaa lyckliga, inför speciella turistmråden med egen verksamhet det skulle vara en guldgruva för staten ch få ss att minska ch Spt fungerar, det skulle svenskarna ha mycket att lära av, Skulle S STHLM bli lika bra sm Gdansk skulle vi säkert MOMSEN! Smarve 48 minuter sedan sm svar till nilsjhann "dm sm kstar staten pengar är bilisterna b vår största bidragstagare" WTF? Vad har du för belägg för detta? Bilisterna betalar in sina kstnader flera ggr m. LAGRANSSON 2 timmarr sedan Suck! Ännu en så kallad "näring" sm inte rkar stå på egna fötter utan kräver statsstödd för att kunna utvecklas. Om turistnäringen nu fungerar så fantastiskt så s ta lite av de egna vinsterna ch investera i de egna verksamheterna... 2 persner gillar det här. Henrik 2 timmar sedan Att bygga flygplatser sm inte kan självfinansieras s innebär i praktiken att staten subventinerar turistnäringen. Statens strategi brde vara "ignrera alla prpåer m subventiner ch skattesänkningar". 3 persner gillar det här. pilsnerkrv 3 timmar sedan Detta är alltså vad sm väntar svenskarna. Passupper i turistindustrin. Det innebär att ännu mer natur ska förstöras. Den sm redan naggas REJÄLT i kanten av dels d vindkraftslbbyn, dels av hejdad beflkningtillväxt sm genererarr gigantiska infrastruktursatsningar krs ch tvärs genm landskapen. Och vad ska alla dessa turister sva, äta, ras? Större flygplatser måste anläggas, fler vägprjekt, fler ledsamma jättehtell med förfulande glasfasader får bygglv i städer sm raserar än mer av den gamla bebyggelsen vars ägare/investerare finns utanför landets gränser. Äventyrsturismen mutar in fler sjöar, fjäll, skgar för sin räkning. Sverige är på väg att explateras sönder ch samman i krystade tillväxtprjekt. Fler människr, fler turister, mer, mer, mer. Det är inte kej. Det är tragiskt. Jag vill se en natinell handlingsplan MOT vårdslös explatering ch MOT den ständigt ökande beflkningen. Och för ett sundare Sverige sm satsar på beslutsfattande, ägande ch tillverkning på lkalt chh natinellt plan. (Editerad av skribent 3 timmar sedan) 9 persner gillar det här. Platinaapa 3 timmar sedan sm svar till pilsnerkrv Vilka hemska tankar du har, det innebär ju att vi måste sluta upp med den fantastiska massinvandringen m sm enligt våra plitiker p ch jurnalister enbart för gda saker med sig. Det kallass "krimtänk" enligt vänsterjurnalisterna, de flesta av dem önskar ng att a se dig ch dina meningsfränder i gulag, bäst du aktar dig. 4 persner gillar det här. Sverige har en extisk dragningskraft d hss turister. Kan dett skapa jbb är det bra men samtidiigt tråkigt att Sverige förvandlas från industristat till turistland. Ska vi v sälja tju:tbullar ch smrgsbrd? Minns jag rätt saa Tblerne-Mnaa Sahlin (S) att svenskarna får räkna med att fabrikerna flyttar utmlands, så hn är en av dem sm resignerat. frecast 4 persner gillar det här.
Smarve Så vi skall bli en riktig bananrepublik, b nu när vi inte längre kan leva på vår exprt av högförädlade varr? Låterr sm m det är dags att lämna det här sjunkande skeppet... 6 persner gillar det här. skribenter Platinaapa arslr Vilken verklighet lever skribenterna s i? När ljepriserna snart rakar i höjden ch all turism blir en lyx precis m den d ursprungligen var, återstår endast inhemskt turism men jag vill se den uträkningen hur det gynnar Sveriges BNP attt svenskar åker runt i Sverige ch betalar andra svenskar för turistupplevelser. 5 persner gillar det här. Sand1 Att tr att turismen är enn hållbar näringsgren är ganska naivt, titta på Grekland, Spanien, Prtugal mm. Sm tidigare har knstaterat kmmer Peak Oil att ställa till det för alla, speciellt turistnäringen. 11 persner gillar det här. Jämför villkren för turismen i Sverige med de i Eurpas ledande turistländerna: Grekland, Italien, Spanien chh Österrike. I alla dessa länder saknas statssubventinerade flygplatser, järnvägar/hållplatser etableras/läggs ner allt efter förekmst av passagerare, finns ännu fler mmssatser än i Sverige, klarar sigg turistnäringen (svensk turisms term "besöksnäringen") utan statssubventiner, - Vad vill dm undertecknade tanterna ch farbröderna? Få scialbidrag? 7 persner gillar det här.