Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät
Personalenkät om härskartekniker som används av chefen I vilken utsträckning använder din närmaste chef följande härskartekniker? Osynliggörande (Ignorera en annan person; vända sig bort, gäspa, titta på klockan eller i telefonen, läsa i papper, leta i fickor eller i väskan. Upprepa det du eller någon annan sagt, som om det vore chefens egen idé. Resa sig upp och gå.) Förlöjligande (Säga eller visa att någon är löjlig.) Undanhållande av information (Fatta beslut när alla inte är med, dela ut information till alla utom en person.) Dubbelbestraffning (Oavsett hur du eller någon annan gör så gör ni fel.) Påförande av skuld och skam (Hävda att du eller någon annan får skylla er själva, eller att något är ert fel trots att det inte är så. Utse en syndabock.) Objektifiering (Irrelevanta kommentarer om till exempel någons kropp.) Våld och hot om våld (Ge någon en snyting eller hota att göra det.) Splittring (Söndra och härska, ställa grupper eller individer mot varandra.)
Personalenkät om härskartekniker bland kollegor 1. Maktstrategier/härskartekniker Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbelbestraffning Påförande av skuld och skam Objektifiering Våld och hot om våld Splittring 2. Vilka exempel på härskartekniker har du sett bland kollegor på din arbetsplats? Vilka maktstrategier/härskartekniker används sällan eller aldrig på vår arbetsplats? 3. Vad hade de som använder maktstrategier kunnat göra i stället? 4. Är det något särskilt du vill att ledningen (eller någon annan grupp som arbetar med dessa frågor) ska ta till sig?
Personalenkät om yttrandefrihet 1. I vilken utsträckning tycker du att jag ger dig yttrandefrihet? Ge gärna exempel: 2. På vilket sätt begränsar jag andras yttrandefrihet? Du förlöjligar det jag säger. Du lyssnar, men struntar i det jag säger. Du lyssnar och säger att du ska fundera över det, men sedan händer det aldrig något. Du visar ilska eller irritation om jag kritiserar något eller har synpunkter. Du vänder dig till andra, kollar telefonen eller bläddrar i papper när jag pratar. Du bollar tillbaka till mig, så att problemet blir mitt, det vill säga du ger mig skulden eller ansvaret. Du hotar med lägre lön, sämre schema eller på annat sätt sämre förhållanden i mitt arbete. Jag tror att jag kommer att få sämre villkor i mitt arbete om jag säger vad jag tycker. Du säger att andra i personalen tycker annorlunda, och att det bara är jag som tycker så. Du sår alltså split i personalgruppen. Du fryser ut mig om jag säger vad jag tycker. Du lyssnar helt enkelt inte. Annat sätt: 3. I vilken utsträckning hindrar rädslan för repressalier dig från att säga vad du tycker? 4. Vad är du rädd för ska hända om du säger vad du tycker? Ingenting, jag är inte rädd för att säga vad jag tycker. Att jag får lägre lön. Att jag får sämre schema/arbetsvillkor. Att ledningen ställer mig utanför viktiga arbetsgrupper eller att jag inte får intressanta arbetsuppgifter. Att ledningen fryser ut mig. Att kollegor fryser ut mig. Att jag ska bli förlöjligad. Att jag tvingas sluta eller blir förflyttad. Att jag får en så svår situation att jag själv vill byta arbetsplats. Annat:
Skolkulturer enkät (Fritt efter Ulf Blossing: Skolförbättring i praktiken, Studentlitteratur 2003.) Fördela sammanlagt 100 poäng mellan de fem beskrivningarna av skolkulturer. Du får fördela poängen precis som du vill, mest poäng till den eller de beskrivningar som bäst stämmer överens med hur du upplever skolkulturen på din skola. Skriv poängen i rutorna till höger. Terminologin är hämtad från grundskola och gymnasium. A. Poäng Skolan utmärks av en stark ledning som klargör målen och följer upp arbetet. Det finns tydliga regler för personalens arbete. Undervisningen är lärarstyrd och utförs enligt tydliga rutiner. Skolans utmärks av ordning och reda. Kunskapsområdena är väldefinierade och man når goda elevresultat. B. Skolan bärs upp av de enskilda lärarnas arbeten. Lärarnas undervisningsämnen bestämmer tidsplanering och tjänstgöringsscheman. Undervisningen utförs så att läraren diagnostiserar sina elever, svarar för en individanpassad utlärning och noggrant följer upp att vidtagna åtgärder fått avsedd verkan. Eleverna lär in stoffet individuellt. Ledningen stödjer och uppmuntrar enskilda lärares utvecklingsinitiativ. C. Skolans arbete vilar på lag som har ansvar för olika uppgifter. Målen är förhållandevis klara och verksamheten består av samverkan mellan ett antal oberoende enheter. Problemlösning, kommunikation och beslutsfattande i samverkan mellan grupperna är viktiga inslag. Problem på skolan upplevs som gemensamma och såväl personal som elever deltar i försöken att lösa dem. Undervisningen är till stora delar elevaktiv; ett undersökande och problemlösande arbetssätt förordas. Blandade elevgrupper är ett naturligt inslag. På skolan utförs regelbundet utvärderingar av skolans kvalitet och utvecklingsprocess. D. Skolan består av ett antal grupper som har olika syften med undervisningen. Grupperna förhandlar, kämpar och gör överenskommelser sinsemellan. Ledningen förhandlar med grupperna och bildar koalitioner och fraktioner. Kampen mellan olika åsikter är en livfull och realistisk del av elevernas lärande. Konflikter är ett naturligt och produktivt inslag på skolan. E. Nästan alla uppgifter är decentraliserade till den enskilde läraren. Läraren har stor frihet att handla efter egna bedömningar och slutsatser. Ledningen styr genom att engagera sig i de dagliga problem och initiativ som dyker upp på skolan. På skolan förekommer skiftande sätt att ordna undervisningen beroende på den enskilde lärarens intresse för olika arbetssätt. När det gäller skolans utvecklingsarbete sätts stor tillit till att var och en sköter det utifrån sin plats i organisationen.
Förskolekulturer enkät (Efter Ulf Blossing: Skolförbättring i praktiken (Studentlitteratur 2003), bearbetad av Leif Åhlander) Förskolor bildar egna kulturer där samarbetet mellan ledare, medarbetare och barn/föräldrar kan gestaltas på olika sätt. Förskolans kultur påverkar dess förbättringsarbete. Forskning har visat att man grovt sett kan dela in skolor i ett antal kulturella arter (nedan följer en bearbetning av fyra av dem, där jag försökt ersätta ett typiskt skolinnehåll med ett som i stället gäller förskolan). Ingen av beskrivningarna passar i praktiken helt in på en och samma förskola. En förskola kan ha drag av flera olika typer. Försök att karaktärisera din förskolas kulturella huvudsakliga särart genom att fördela 100 poäng på de olika beskrivningarna. Poängen anger den laddning som din förskola har när det gäller olika typer av kulturella särdrag. Skriv dina poäng i rutorna till höger om varje beskrivning. Vid bedömningen av varje beskrivning gäller det för dig att även kunna se dig själv utifrån, så att säga. A. Förskolan utmärks av en stark ledning. Ledningen klargör målen och följer upp arbetet. Det finns klara regler för personalens arbete. Ledningen gör tydligt vilka förväntningar den har på medarbetarna. Det pedagogiska arbetet är styrt av de vuxna och utförs efter tydliga rutiner. Förskolan utmärks av ordning och reda. Man arbetar i enlighet med väldefinierade temaområden och tydligt satta mål och når goda resultat. För att veta att man lyckas med sitt uppdrag genomför förskolan olika typer av regelbundna resultatkontroller. B. Den här förskolan byggs upp av lagarbete. Målen är förhållandevis klara och verksamheten består av samverkan mellan ett antal sinsemellan oberoende avdelningar. Problemlösning, kommunikation och beslutsfattande i samverkan mellan avdelningarna är viktiga inslag. De problem som uppstår är en gemensam angelägenhet och såväl personal som barn/föräldrar blandas in för att försöka lösa dem. Verksamheten utgår till stor del från barnens behov och ett arbetssätt där barnen är aktiva förordas. Barn i olika åldrar blandas i olika typer av aktiviteter, allt utifrån behov och mål. På förskolan utförs regelbundna utvärderingar eller lägesbedömningar av förskolans kvalitet och utvecklingsprocess. C. Förskolan består av ett antal avdelningar som har olika intressen i och syften med verksamheten. Avdelningarna förhandlar, kämpar och gör sinsemellan överenskommelser om maktutrymmet på förskolan. Ledningen förhandlar med grupperna och bildar koalitioner och fraktioner från tid till annan. När det gäller förskolans utvecklingsarbete är utgångspunkten att människor är olika och således har olika mål. Kampen mellan olika åsikter är en livfull och realistisk del av förskolans vardagsarbete. Konflikter p.g.a. intressemotsättningar blir på det sättet ett naturligt och produktivt inslag på förskolan. D. Nästan alla förskolans uppgifter är decentraliserade till den enskilde medarbetaren. Denne har stor frihet att handla efter egna bedömningar och slutsatser. Ledningen styr genom att engagera sig i de dagliga problem och initiativ som dyker upp på förskolan. På förskolan förekommer olika sätt att organisera verksamheten på, beroende på den enskilde medarbetarens intresse för olika arbetssätt och vad man tror är bra för barnen. När det gäller förskolans utvecklingsarbete sätter man stor tillit till att var och en sköter det utifrån sin roll i organisationen. Medarbetarna har stor frihet att utveckla det egna arbetet.