En grönare investeringsbedömning - En fallstudie om Södra Skogsägarnas hållbara investeringsbedömning Författare: Ida Aggerstam 940717 ia222hm@student.lnu.se Josefin Johansson 960605 jj222xy@student.lnu.se Handledare: Fredrik Karlsson Examinator: Elin Funck Termin: VT 19 Ämne: Examensarbete civilekonomprogrammet Nivå : Magister, 30 hp Kurs: 4FE18E
Förord Ett antal personer har på olika sätt bidragit till att studien skulle bli möjlig att genomföra. Till dessa vill vi passa på att rikta ett stort tack till. För det första vill vi tacka Johan Löfmark som gav oss möjligheten att få komma till Södra Skogsägarna och skriva detta examensarbete om företagets investeringsbedömning. Vi vill även rikta ett tack till de intervjupersoner som har lagt tid på att ge oss en inblick i företaget och deras erfarenheter. Vi vill dessutom passa på att tacka vår handledare Fredrik Karlsson. Med ditt engagemang och skarpa blickar har du funnits där för vägledning och goda råd under tidens gång. Utan dig hade vi inte varit där vi är idag. Slutligen vill vi även tacka vår examinator Elin Funck och våra opponenter som bidragit till värdefull konstruktiv kritik på seminarierna under studiens gång. Växjö 24 maj 2019 Ida Aggerstam Josefin Johansson 1
Sammanfattning Magisteruppsats (4FE18E), Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: En grönare investeringsbedömning - En fallstudie om Södra Skogsägarnas hållbara investeringsbedömning Författare: Ida Aggerstam & Josefin Johansson Handledare: Fredrik Karlsson Examinator: Elin Funck Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Inledning: Studien har sin utgångspunkt i ett praktisk problem på Södra Skogsägarna angående en upplevd svårighet att bedöma hållbara investeringar. Att göra investeringar med hållbarhetshänsyn har blivit allt vanligare vilket kan bero på den ökade uppmärksamheten kring ämnet. Södras verksamhet präglas av en mängd investeringar vilka är betydelsefulla för företagets framtid och överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att definiera och kartlägga vad hållbara investeringar är. Författarna ska även analysera Södras investeringsbedömning och hur de hanterar hållbarhetsaspekter i den. Studien ska bidra till att ge ett förslag på hur företag kan anpassa sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Metod: Denna studien är en empiriskt driven fallstudie av kvalitativ karaktär. Det teoretiska materialet baseras på vetenskapliga artiklar och litteratur från Linnéunivesitets bibliotek. Det empiriska materialet grundar sig på semistrukturerade intervjuer och dokument. För att studien ska anses vara trovärdig har vi beaktat ett antal kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden. Slutsats: Slutligen ges rekommendationer på hur Södra Skogsägarna kan anpassa sin inventeringshandbok och investeringsrutin för att beakta hållbara investeringar. Huvudsakligen handlar det om hur företaget ska hantera klassindelning, kalkylmetoder, kalkylränta och kvalitativ information. Nyckelord: Investeringar, hållbara investeringar, investeringsprocessen, investeringsbedömning och integrera hållbarhet. 2
Abstract Master thesis (4FE18E), Civilekonomprogrammet, controller Title: A greener investment appraisal - A case study on Södra Skogsägarna's sustainable investment appraisal Authors: Ida Aggerstam & Josefin Johansson Supervisor: Fredrik Karlsson Examiner: Elin Funck Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Introduction: The study is based on a practical problem at Södra Skogsägarna regarding a perceived difficulty in consider sustainable investments. Making investments with sustainability considerations has become increasingly common, which may be due to the increased attention to the subject. Södra's operations are characterized by a large number of investments which are important for the company's future and survival. Purpose : The purpose of the study is to define and map what sustainable investments are. The authors will also analyze Södra's investment appraisal and how they handle sustainability aspects in it. The study will help to give a suggestion on how companies can adapt their investment assessment to better take into account sustainability aspects. Method: This study is an empirically driven case study of qualitative character. The theoretical material is based on scientific articles and literature from the library at Linnaeus University. The empirical material is based on semi-structured interviews and documents. For the study to be considered credible, we have considered a number of quality criteria and research ethical considerations. Conclusion: Finally recommendations are made on how Södra Skogsägarna can adapt their investment manual and investment routine to consider sustainable investments. It is mainly about how the company should handle class division, calculation methods, interest rate and qualitative information. Keywords Investments, sustainable investments, the investment process, investment appraisal and integrating sustainability. 3
Innehållsförteckning 1.0 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.1.1 Södra Skogsägarna 6 1.1.2 Investeringar 7 1.1.3 Hållbarhetsarbete 9 1.2 Problemdiskussion 10 1.2.1 Underlag för beslut av investeringar 10 1.2.2 Integrering av hållbarhet i investeringar 11 1.3 Frågeställning 13 1.4 Syfte 13 1.5 Avgränsning 13 1.6 Studiens disposition 14 2.0 Metodkapitel 15 2.1 Forskningsdesign 15 2.2 Metodval 16 2.3 Tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt material 17 2.4 Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av empiriskt material 17 2.4.1 Intervjuer 17 2.4.1.2 Urval 19 2.4.3 Dokument 22 2.5 Analys av empiriskt material 23 2.6 Kvalitetskriterier 23 2.7 Forskningsetiska överväganden 25 3.0 Teoretisk referensram 27 3.1 Investeringar 27 3.1.1 Hållbara investeringar 28 3.2 Investeringsbedömning 29 3.3 Två typer av investeringsforskning 30 3.4 Beslutsorienterad investeringsforskning 31 3.4.1 Steg 1 - Precisera problemet 32 3.4.1.1 Klassificering av investeringar 32 3.4.2 Steg 2 - Kartlägga konsekvenser 34 3.4.2.1 Kvalitativ information för beslutsunderlaget 35 3.4.3 Steg 3 - Kalkylmetoder och känslighetsanalys 36 3.4.3.1 Nuvärdesmetoden 37 3.4.3.2 Annuitetsmetoden 38 3.4.3.3 Internräntemetoden 39 3.4.3.4 Återbetalningsmetoden 40 4
3.4.3.5 Kalkylräntan 41 3.4.4 Steg 4 - Slutsatser och rekommendation 43 3.5 Kalkylmetodpraxis 43 3.5.1 Företagsstorlek 43 3.5.2 Branschtillhörighet 44 3.5.3 Investeringsmetoder i svenska företag 45 3.6 Hållbarhet 45 3.6.1 Hållbar utveckling 45 3.6.2 Styrning av hållbarhet 46 3.7 Konceptuell modell för hållbara investeringar 48 4.0 Empiri 49 4.1 Företagspresentation 49 4.2 Vision och strategi 50 4.3 Problemet 51 4.3.1 Två typer av investeringar 51 4.3.2 Ett praktiskt exempel 53 4.4 Investeringshandboken 55 4.4.1 Steg 1 - Utforma planer 57 4.4.2 Steg 2 - Underlag 58 4.4.2.1 Klassindelning 59 4.4.2.2 Kraven på lönsamhet 60 4.4.2.3 Kalkylmetoder 61 4.4.3 Steg 3 - Beslut 62 4.4.3.1 Uppföljning 63 4.5 Upplevda brister med den nuvarande investeringshandboken 63 4.5.1 Klassindelning 65 4.5.2 Kalkylräntan 66 4.5.3 Kalkylmetoder 66 5.0 Analys 69 5.1 Företaget och dess situation 69 5.1.1 Klassindelning 72 5.1.2 Kalkylräntan 75 5.1.3 Kalkylmetoder 78 5.1.4 Kvalitativ information 83 6.0 Slutsats 87 6.1 Metodkritik 89 6.2 Förslag till vidare forskning 89 Referenser 90 5
Bilagor 96 6
1.0 Inledning Inledningskapitlet börjar med en bakgrundsbeskrivning om Södra Skogsägarna och deras upplevda problem, investeringar och hållbarhetsarbete. Bakgrundsbeskrivningen följs av en problemdiskussion som diskuterar underlag för beslut av investeringar och integrering av hållbarhet i investeringar. Problemdiskussionen mynnar sedan ut i studiens frågeställning, syfte och avgränsning. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Södra Skogsägarna Södra Skogsägarna, som även benämns som Södra, är Sveriges största skogsägarförening som har varit verksamma i över 80 år med 52 000 skogsägare som medlemmar. Företaget är en ekonomisk förening som dessutom en internationell industrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara (Södra Skogsägarna 2019). Företaget arbetar långsiktigt för ett hållbart skogsbruk och ett effektivt resursutnyttjande av skogsråvaran. Skogen skall brukas ansvarsfullt och medlemmarnas skogsråvara förädlas bland annat till trävaror, pappersmassa och förnybar energi. Södra är uppdelat i tre affärsområden vilka är Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell (Södra Skogsägarna 2018). De senaste fem åren har Södra gjort stora satsningar och investerat ca 15 000 miljoner på massabruken vilket har stärkt Södras position på marknaden till att vara en av världens främsta producenter av högkvalitativ avsalumassa. Södra fortsätter med att för framtiden investera kraftfullt både inom sågverksrörelsen och biodrivmedel (Södra Skogsägarna 2016). Eftersom Södra är ett kapitalintensivt företag och varje år gör väldigt stora investeringar blir investeringsprocessen en mycket viktig del av verksamheten (Ekonomichef 190116). Dagens krav på att följa med i utvecklingen, inte minst inom hållbarhetsområdet har ställt nya krav på företaget (Södra Skogsägarna 2019). Historiskt är bilden inom företaget att Södras investeringsprocess fungerat mycket bra men under de senaste åren har verksamhetens fokus på hållbarhet och resurseffektivitet ökat. I samband med att Södras nya VD Lars Idermark tillträdde år 2013 startades ett projekt ett hållbart Södra varpå hållbarhet integrerades i företagets strategi (Energisamordnare 190220). År 2014 omformulerades strategin från att ha 7
ett finansiellt fokus till ett mer hållbart fokus. Detta ställer nya krav på företaget att ha ett större fokus på hållbarhet i sin investeringsbedömning. För att vara marknadsledande ställer det även krav på Södra att vara innovativa och investera i framtidens tekniska lösningar, dock finns det en svårighet att bedöma dessa investeringar (Strategisk affärsutvecklare 190403). Södras nuvarande investeringshandbok fungerar bra vid bedömning av investeringar i den huvudsakliga verksamheten såsom att byta ut en maskin eller en komponent och syftar vanligen till att öka effektiviteten i den ordinarie produktionen och där det inte föreligger något ömsesidigt uteslutande mellan olika investeringar. Däremot är uppfattningen att den inte fungerar lika bra vid en hållbar investering som vanligen syftar till att öka resurseffektiviteten av råvaran, vilket a kan ske inom produktionen men även utanför den ordinarie produktionen. Detta kan innebära att en investering i ny teknik behöver göras vilket kan betyda en större osäkerhet för framtiden eftersom det är svårt att förutspå om den nya tekniken kommer att bestå. Dessa investeringar riskerar därmed att bli bortprioriterade eftersom att de jämförs på samma grund som en investering med ett mer säkert utfall. Detta innebär att de riskerar att prioritera lönsamhet framför hållbarhet trots att målen är likställda (Energisamordnare 190416). Frågor som att maximalt utnyttja råvaran och främja hållbarhet samtidigt som maximal avkastning på investeringar ska uppnås är extremt viktigt och alltmer komplext (Ekonomichef 190116). 1.1.2 Investeringar Investeringar är betydelsefullt för företag av flera olika skäl. De är bland annat viktiga för företagens möjligheter att förverkliga sin strategi och tillväxtambition (Alpenberg & Karlsson 2005, Grubbström & Lundquist 2005). Investeringar är även nödvändiga för företagets framtid och överlevnad för att konkurrenter inte ska erhålla konkurrensfördelar på marknaden (Grubbström & Lundquist 2005). Några vanliga motiv bakom investeringsbeslut i företag kan till exempel vara att ersätta gammal utrustning, att höja produktiviteten, att höja produkt-/servicekvaliteten samt att öka försäljningen (Ljung & Högberg 2007). Investeringar kan även vara av tvingande karaktär som till exempel miljöinvesteringar. Myndigheter kan ställa krav på företag att nå viss prestanda miljömässigt med avseende på utsläpp (Taherdangkoo, Ghasemi & Beikpour 2017). Enligt Skogsindustrierna (2019) utvecklades svensk skogsindustri väl under år 2018. En positiv framtidstro, omställningar av 8
produktionen och begränsningar av råvarutillgång har legat till grund för stora investeringar i skogsindustrin. Under de tre senaste åren har industrin investerat cirka 45 miljarder kronor (Skogsindustrierna 2019). Förutom nya maskiner görs även investeringar inom biobränslepannor, bioprodukter, torkanläggningar och såglinjer. Samtliga stora investeringar ger skogsindustrierna en stor andel av den totala industrins investeringar, då skogsindustrins andel uppgick till 23 procent under år 2017 (Skogsindustrierna 2018). Investeringar ingår vanligtvis som en del i en utvecklingsprocess där det föreligger definierade mål. Investeringarnas koppling till företagets strategiska planering och hur de utvalda investeringarna väljs ut, förutom renodlade produktionstekniska aspekter och kalkylers roll, har i praktiken en stor betydelse (Nilsson & Persson 2001). Företagets ledning bör vara delaktig i investeringsprocessen för att säkerställa att investeringarna stämmer överens med företagets strategi (Löfsten 2002). Det är således ett naturligt val att sammanföra företagets strategiska planering med investeringsplaneringen i syfte att skapa bättre förutsättningar för investeringarnas framgång (Nilsson & Persson 2001). Enligt litteraturen kan investeringar studeras utfrån ett beslutsorienterat perspektiv där fokus främst ligger på kalkylmetoder (Ljung & Högberg 2007). För att bedöma om en investering är lönsam och för att ge företag en bild över vilket investeringsalternativ som bör väljas används kalkylmetoder (Yard 2001, Renck 1970). Beroende på yttre förhållanden och tillämpade mål i organisationen kan kalkylernas betydelse variera från att vara ett centralt beslutsunderlag till att mer vara ett komplement och en kvalitativ bedömning (Arwidi & Yard 1986). För att utvärdera investeringar finns det ett antal kalkylmetoder att tillgå och några vanligt förekommande är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och payback metoden (Yard 2001). Vidare i den beslutsorienterade processen ska företaget enligt Ljung och Högberg (2007) även genomföra en känslighetsanalys för att ta reda på hur känsliga de olika variablerna i kalkylen är. Bower (1986) menade dock att den beslutsorienterade investeringsbedömningen inte var och är tillräcklig utan innehåller brister och kompletteras med en processorienterad investeringsbedömning för att få ett bredare perspektiv på beslutsprocessen. Detta grundar sig i att investeringar bör studeras utifrån olika infallsvinklar då det finns en brist på kännedom 9
om hur företagets resursallokeringsprocess faktiskt ser ut (Bower 1986). Genom att studera investeringar från det processorienterade synsättet ges en större förståelse för investeringsbeteendet (Bower 1986). Honko (1974) hävdar att företag kan anknyta företags investeringar med deras strategi mer ingående genom att använda sig av detta synsättet vilket skapar en större förståelse för de investeringar som företaget gör. En investeringsprocess kan yttra sig på olika sätt beroende på vad investeringen har för egenskaper, exempelvis omfattning och typen av investering. Beroende på organisationens storlek, kompetens och ökad mognad resulterar det ofta i en mer eller mindre komplex process (Alpenberg & Karlsson 2005). I samband med att företags omvärld förändras, vad gäller sociala, ekonomiska, politiska aspekter samt värderingar, i ett högt tempo kräver det att bevakningen av dessa aspekter blir allt viktigare i företags investeringsprocess för att inte bli utkonkurrerade (Nilsson & Persson 2001). 1.1.3 Hållbarhetsarbete Klimatförändringar och miljöproblem har bidragit till en ökande allmän oro över hela världen. Denna oro ställer högre krav på företag att arbeta med hållbarhet för att bli accepterade på marknaden. Framförallt är det företagets anställda, kunder men även andra intressenter som är intresserade av företagens hållbarhetsarbete (Taherdangkoo, Ghasemi & Beikpour 2017). I Sverige består två tredjedelar av landets yta av skog vilket gör den värdefull utifrån flera olika perspektiv. Denna skog påverkar många människor både av ekonomiska, sociala och ekologiska skäl. Den senaste tidens globala utmaningar har lett till att samhället men även företag i skogsbranschen måste börja anpassa sig efter klimatförändringar, ekonomiska mönster och urbanisering. Den växande skogen och användningen av träråvaran har en stor betydelse för att motverka klimatförändringar och ställa om till ett hållbart samhälle. Skogen har alltså en stor betydande roll och kan vara en del i att hantera de utmaningar som råder (Skogssverige u.å). Taherdangkoo, Ghasemi & Beikpour (2017) påstår att miljömässiga aspekter även har inneburit att regelverk riktat uppmärksamhet på socialt ansvar vilket har lett till att företag mer eller mindre blivit tvungna att arbeta med hållbarhet. Ett exempel är att under år 2016 presenterades nya krav i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att de företag som uppfyller vissa storlekskriterier ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Motiven för företags 10
hållbarhetsarbete kan därmed grunda sig i lagkrav (Camilleri 2015) men det kan även grunda sig i etiska och ekonomiska aspekter. Press från intressenter och konkurrensfördel gentemot andra företag på marknaden är andra motiv som kan få företag att arbeta med hållbarhet (Bansal & Roth 2000). Borglund, De Geer & Hallvarsson (2009) menar att företagets image har en stor betydelse för vilket investeringsalternativ företaget väljer. Det blir allt vanligare att företag idag väljer investeringar ur hållbarhetshänsyn vilket bland annat drivs av den ökande uppmärksamhet som uppstått kring ämnet. Enligt Skogsindustrierna (2019) är genomförandet av investeringar en förutsättning för ökade volymer, ökad kapacitet och en bibehållen konkurrenskraft inom skogsbranschen. En fortsatt utveckling av dagens produktionsprocesser krävs för ytterligare tillväxt i form av volymer och förädlingsvärde. De må vara lönsamma i dagsläget, men den internationella marknadsutvecklingen och globala trender kräver nya innovationer och ständig effektivisering för att stå emot konkurrensen. 1.2 Problemdiskussion 1.2.1 Underlag för beslut av investeringar Ljung och Högberg (1996) hävdar att när investeringsbeslut tas krävs det förutom den finansiella informationen även kunskap om kunderna, förhållandet mellan personalen, tekniken och verksamheten. Investeringsforskningen visar således att företag utgår från ytterligare information än bara den finansiella vid investeringsbedömning (Alpenberg & Karlsson 2005). När ett företag ska bedöma om en investering ska genomföras bör fokus riktas mot att relatera investeringarna till de mål som företaget vill uppnå (Ljung & Högberg 1996). Dock menar Hassel, Nilsson och Nyquist (2005) att det kan förekomma motstridigheter bland företagets mål. Mål som kortsiktig vinstmaximering kan till exempel motarbeta långsiktig överlevnad. Epstein, Yuthas och Buhovac (2010) påstår att finansiella initiativ oftast är klara och kortsiktiga medan sociala och miljömässiga initiativ är osäkra och långsiktiga. Ozanne, Phipps, Weaver, Carrington, Luchs, Catlin och Williams (2016) hävdar att det kan uppkomma motsättningar hos företag vid försök att maximera lönsamheten och samtidigt bedriva hållbarhetsarbete. För att hitta en balans mellan företagets huvudmål kan dessa preciseras tydligare i olika dimensioner och vid en planerad investering blir det därmed 11
viktigt att bedöma denna ur andra dimensioner än bara den finansiella (Ljung & Högberg 1996). Ljung och Högberg (1996) och Yard (2001) påstår att traditionella kalkylmetoder är viktiga att använda i en investeringsbedömning eftersom de bedömer en investerings lönsamhet, dock är de sällan tillräckliga som enda beslutsunderlag. Yard (2001) menar vidare att investeringskalkyler spelar olika stor roll i olika situationer. Faktorer som graden av säkerhet, investeringens storlek och frekvens har en betydelse för kalkylförutsättningarna. Även grundmodellerna för investeringskalkylering måste kompletteras vid situationer där man inte tror sig känna alla utfall med säkerhet. Slagmulder (1997) hävdar att den större majoriteten av den befintliga investeringsforskningen ignorerar de strategiska aspekterna och den organisatoriska kontext som ett investeringsbeslut befinner sig i. Detta trots att det i praktiken har visat sig vara otillräckligt att endast basera investeringsbedömningen på finansiell information, då investeringsprocessen är mycket mer komplicerad än vad de traditionella kalkylmetoderna föreslår. Adler (2000) menar att det har visat sig vara nödvändigt att ta hänsyn till mer kvalitativa och strategiska dimensioner vid investeringsbedömning, men frågan är vilken information är det som behövs för att ta besluten? Trots att forskningen visar att flertalet företag tar hänsyn till annan information än bara de traditionella kalkylmetoderna vid investeringsbedömningen, finns det en risk att någon av de väsentligaste delarna faller bort vid investeringsbeslutet eftersom det är svårt att kartlägga alla konsekvenser investeringen står inför. Författaren påstår att beslutet således fattas på ofullständig information som i sin tur kan leda till negativa följder som ett felaktigt investeringsbeslut. 1.2.2 Integrering av hållbarhet i investeringar Nilsson och Olve (2013) anser att det är av stor betydelse för företag att arbeta med hållbarhet. Dock menar författarna att i många befintliga ekonomiska modeller är det svårt att inkludera kostnader för sociala följder eller ekonomiska aspekter av miljöförstöring. En anledning till att det finns en svårighet med att integrera hållbarhet i ekonomistyrningen beror på att strategier, incitamentsystem och nyckeltal inte vanligen är utformade ur ett hållbarhetsperspektiv. Författarna påstår att företag idag, i en allt större utsträckning, försöker kombinera hållbarhet med investeringar eftersom företagen vill leva upp till de externa 12
förväntningarna. Porter och Kramer (2006) menar att det krävs mer än ett starkt ledarskap för att integrera hållbarhet i en verksamhet. Författarna menar vidare att chefer måste engageras och prioritera hållbarhet i det sammanhang som företaget verkar i. Adams och Frost (2008) hävdar att det finns två hinder när hållbarhet ska integreras i beslutsfattandet, vilka är brist på förståelse och kunskap. Det finns fortfarande några som har den felaktiga bilden av att hållbara val alltid ska leda till en större finansiell investering. Det förekommer dessutom problematik angående att många endast fokuserar på den miljömässiga aspekten istället för att titta på hållbarhet i sin helhet. Även Epstein et al (2010) menar att det finns en svårighet för företag att integrera sociala, miljömässiga och finansiella effekter i investeringar och i den operativa verksamheten. Även om finansiella och sociala initiativ kan gynna varandra på lång sikt är de ofta motstridiga på kort sikt på grund av deras behov av resurser. Författaren påstår att finansiella initiativ är klara, kortsiktiga och mätbara initiativ medan sociala och miljömässiga initiativ ofta är osäkra och långsiktiga. Det finns win-win situationer där till exempel utsläpp och avfall minskas samtidigt som företags kostnader minskar. Dock ses beslutsalternativen ofta som kompromisser mellan olika avdelningar och chefer i företaget samtidigt som det kräver ansträngning för att utvärdera de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna. Yard (1987), Sandahl och Sjögren (2003), Alpenberg och Karlsson (2005) samt Andor, Mohanty och Toths (2015) har alla studerat företags investeringsbedömning. Författarna har studerat hur företag utförde sin investeringsbedömning av materiella investeringar (Yard 1987), hur kalkylmetodanvändningen kan se ut i stora företag (Sandahl & Sjögren 2003) och hur företag praktiskt kan gå tillväga i sina investeringsprojekt (Alpenberg & Karlsson 2005, Andor, Mohanty & Toths 2015). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns tidigare forskning inom investeringsbedömning. Utifrån hållbarhetsforskningen har det diskuterats hur hållbarhetsaspekter kan integreras i företagets verksamhetsstyrning, vilket exempelvis kan ske genom att inkludera dessa i företagets och olika enheters målsättningar (Sundin & Brown 2017) eller genom hållbarhetsredovisning utifrån GRI-standarder ( Gond, Grubnic, Herzig och Moon 2012). Laughman (2019) har även studerat behovet av att ta hänsyn till långsiktiga hållbarhetsmål vid stora investeringar i företag som förädlar livsmedel. Hur företag inom skogsindustrin ska hantera hållbara investeringar i sin investeringsbedömning är däremot inte behandlat i någon nämnvärd omfattning. Utifrån vårt praktiska problem på 13
Södra Skogsägarna finns det uppenbarligen ett behov av kunskap om hur hållbarhetsaspekter kan hanteras i investeringsbedömning. Utifrån tidigare diskussion ser vi att det tycks finnas en kunskapslucka som inte bara är praktisk utan dessutom motiverar att titta på det här utifrån ett teoretiskt perspektiv. Det finns inte tillräckligt mycket forskning som visar på hur företag ska göra detta på ett bra sätt. En övergripande tankegång med studien är därigenom att bidra till utvecklingen av ett förslag på hur företag kan gå tillväga i sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. 1.3 Frågeställning -Hur kan hållbara investeringar hanteras i företags investeringsbedömning? -Hur kan Södra Skogsägarna anpassa sin investeringspraxis för att bättre hantera hållbarhetsaspekter? 1.4 Syfte Syftet med studien är att definiera och kartlägga vad hållbara investeringar är. Författarna ska även analysera Södras investeringsbedömning och hur de hanterar hållbarhetsaspekter i den. Studien ska bidra till att ge ett förslag på hur företag kan anpassa sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Utifrån vår analys ges rekommendationer på hur Södra skulle kunna utveckla sin investeringsrutin. 1.5 Avgränsning Eftersom problemet främst upplevs inom affärsområdena Södra Wood och Cell, vilka är de två mest investeringstunga affärsområdena, har vi valt att endast studera dessa två affärsområdena och exkluderat affärsområdet Skog. Vi har utgått ifrån att studera de vanligaste kalkyleringsmetoderna och uteslutit realoptioner och beslutsträd eftersom de inte har varit lämpliga att använda i vår studie. 14
1.6 Studiens disposition 15
2.0 Metodkapitel I metodkapitlet beskrivs och förklaras de tillvägagångssätt som har tillämpats för genomförandet av denna studie. Kapitlet inleds med valet av forskningsdesign och val av metod. Därefter presenteras tillvägagångssättet för insamling av det teoretiska och empiriska materialet. Avslutningsvis framförs en redogörelse för studiens kvalitetskriterier och etiska överväganden. 2.1 Forskningsdesign Denna studie har sin utgångspunkt i att författarna tog kontakt med Johan Löfmark, som är Head of business control på Södra Skogsägarna. Författarna ställde frågan om de var intresserade av att delta som fallföretag till studien och om de hade något specifikt område inom ekonomistyrning i företaget som de ville att vi skulle studera. Löfmark svarade att de ville delta i studien och föreslog att vi skulle studera deras investeringsbedömning eftersom de har upplevt ett problem med de nuvarande kalkyleringsmetoderna kopplat till lönsamhet och hållbarhet. Studien är därmed empiriskt driven då den grundar sig i ett upplevt problem på Södra Skogsägarna. Vi tyckte detta lät väldigt intressant då Södra verkar i en väldigt investeringstung bransch och samtidigt som hållbarhet är ett väldigt intressant, aktuellt och växande ämne. När vi fick klartecken från handledare och examinator att studien ansågs möjlig att genomföra var det ett självklart val att anta uppdraget. För att få en förståelse för det upplevda problemet hos Södra och för att kunna komma åt information som ansågs vara av betydelse för studien, var det således ett enkelt val att tillämpa oss av fallstudiedesignen, då designen ofta används för att skapa en djupare förståelse för ämnet (Yin 2007). Vidare menar Yin (2007) att fallstudier är lämpligt att använda som undersökningsdesign när komplexa frågor undersöks och där en djupgående studie krävs för att framställa en helhetsanalys. Det upplevda problemet hos Södra bedömdes vara komplext och krävde en helhetsanalys för att kunna besvara hur företaget i fråga ska lösa sitt upplevda problem med att ta hänsyn till lönsamhet och hållbarhet i sina investeringsbeslut. Fallstudiedesignen ansågs även passa bäst för studier inom områden som anses vara relativt outforskade och nya (Eisenhardt 1989), vilket lämpar sig för vår studie, då 16
hållbarhetsaspekter i investeringsbedömning är ett relativt outforskat och pågående forskningsområde. Yin (2007) menar att fallstudieforskning inkluderar både enfallsstudier och flerfallsstudier beroende på antal undersökningsobjekt och undersökningstid. Denna studie är en enfallsstudie då vi studerat Södra Skogsägarnas investeringshandbok med stöd i deras investeringsprocess och investeringsbeslut. Valet av enfallsstudie möjliggör att ge en djupare förståelse för företagets investeringsbedömning och den upplevda konflikten med integrering av hållbarhetsaspekter. 2.2 Metodval Södra befinner sig i en komplex situation där deras nuvarande investeringshandbok inte tar hänsyn till hållbarhetsaspekter vilket i sin tur kan leda till att hållbara investeringar blir bortprioriterade eftersom de jämförs på lika villkor som en ordinarie investering. För att kunna få en så tydlig förståelse som möjligt för det upplevda problemet var det av stor betydelse att samla in material som kunde gestalta denna komplexitet och orsakerna till att problemet uppstår. För att även få en helhetsbild av Södras beslutsunderlag ansåg vi det betydelsefullt att kartlägga och studera hur investeringsprocessen och investeringsbedömningen har fungerat tidigare men även i dagsläget samt hur besluten tas och vad som ligger till grund för besluten. För att åstadkomma detta behövde vi samla in material från personer som har erfarenhet om Södras investeringsprocess, investeringsbedömning och som har upplevt det rådande problemet om att hållbara investeringar blir bortprioriterade. Denna studie krävde således en metod som kunde fånga djupgående och detaljerad information om Södras situation. Kvalitativ forskning beskrivs enligt Alvehus (2013) och Bryman och Bell (2013) som en ansats som vill skapa en djupare förståelse för attityder och idéer som förorsakar människors beslutsfattande och handlingar. Metoden intresserar sig även för ord och innebörder snarare än mängd, siffror och statistiskt verifierbara samband vilka är förekommande drag hos en kvantitativ metod (ibid). Den kvalitativa ansatsen som Alvehus (2013) samt Bryman och Bell (2013) definierar ansågs krävas för att nå det djup som eftersträvades för att kunna uppnå studiens syfte. 17
2.3 Tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt material Den teoretiska referensramen grundas i litterära källor som har hämtats från Linnéuniversitets bibliotek i Växjö. Den grundas även i vetenskapliga artiklar som har samlats in genom Linnéuniversitetets databaser som OneSearch, Libris och Business Source Premier. Endast publicerat material i form av litterära källor och vetenskapliga artiklar har använts för att säkerställa kvaliteten på det teoretiska materialet. Det teoretiska material som finns om investeringar, investeringsprocessen och investeringsbedömning är omfattande och en del studier sträcker sig långt tillbaka i tiden. Fokus låg då på att sortera och försöka hitta material som var väsentligt och aktuellt för vår studie. Dessutom har det teoretiska materialet bidragit till att hitta andra användbara källor till studien. Nyckelord som användes vid sökandet av det teoretiska materialet var: Investments, investeringar, investment apprasial, investeringsprocessen, sustainability investments, hållbara investeringar, investment assesment, investeringsbedömning, integrating sustainability, integrera hållbarhet. 2.4 Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av empiriskt material 2.4.1 Intervjuer Den största delen av studiens empiriska material grundar sig på intervjuer med anställda på Södra Skogsägarna. Intervjuerna i denna studie är av kvalitativ karaktär vilket bland annat innebär att relationen mellan deltagaren och forskaren inte är strikt utan ter sig mer lättsam (Yin 2013). Målet med våra intervjuer är att få dem att likna vanliga samtal för att göra respondenten bekväm och berätta så mycket och ingående som möjligt om Södras investeringsbedömning. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa består av ett formulär med öppna frågor eller bredare teman som samtalet handlar om (Alvehus 2013) vilket således var relevant för vår studie då vi har ett antal frågor som vi vill ska bli besvarade. Samtidigt vill vi inte begränsa respondenten och med hjälp av semistrukturerade intervjuer ges möjligheten att påverka intervjuns innehåll. Samtliga intervjuer som ska ligga till grund för studien är unika och ingen är den andra lik. Vi har utformat specifika intervjuguider för varje intervjuperson och tillfälle eftersom respondenterna har olika arbetsområden (se bilaga 1-9). Det finns ett gemensamt tema för alla 18
intervjuer vilket är investeringar men eftersom vi kommer intervjua anställda med olika arbetsroller kommer samtalet anpassas efter detta. Samtliga intervjuer har behandlat Södras investeringsprocess, bedömning och den upplevda konflikten mellan lönsamhet och hållbarhet. Intervjuernas följdfrågor kommer även skilja sig åt vilket beror på hur respondenten svarar. Vi har lämnat utrymme för följdfrågor under intervjuernas gång för att få ut så mycket användbar information som möjligt. Detta stämmer överens med vad Yin (2013) hävdar om att det i kvalitativa intervjuer inte finns ett enhetligt uppträdande eller beteende i intervjuerna. I efterhand har ett antal kompletterande frågor skickats ut per mejl till några av de intervjuade personerna, för att komplettera eller styrka vissa svar om det framkom några otydligheter från intervjuerna (se bilaga 10). Med grund i att vi i denna studie önskade en noggrann beskriven och djupgående bild av Södras investeringsbedömning och hur de förhåller sig till hållbarhet vid investeringar har vi valt att genomföra relativt långa intervjuer, där merparten är över en timme, för att hinna erhålla djup information om problemet. Vid intervjuerna var det viktigt att vi förstod Södras investeringsbedömning och det problem som de anställda upplever med integration av hållbarhet i beslutsunderlaget vilket kännetecknas av syftet med den kvalitativa intervjun, att deltagarna ska bli förstådda på deras egna villkor (Yin 2013). Vid intervjutillfällena har vi varit neutrala i vad vi säger, i våra känslouttryck och vårt kroppsspråk, i enlighet med att inte vara styrande vid intervjun vilket Yin (2013) benämner som att forskaren ska vara neutral i genomförandet av intervjuer. Samtliga intervjuer i vår studie har spelats in och sammanfattats i syfte att kunna tolka och analysera intervjuerna på ett korrekt sätt. Silverman (2001) menar att det är osannolikt att kunna återkalla betydelsefulla och avgörande detaljer, även om vissa människor kan komma ihåg konversationer bättre än andra. Att kunna lyssna igenom samtliga intervjuer i efterhand ansågs betydelsefullt eftersom studien grundar sig till stor del i det empiriska materialet och att det därmed var av vikt att kunna återge den exakta information som inhämtats under intervjun, för att kunna göra den djupdykning som krävdes för att uppnå syftet med studien. Vi kunde dessutom återfinna viktiga detaljer i materialet som till exempel viktiga citat som kunde framhäva aspekter och nyanser som annars hade gått förlorade. Eftersom fallet upplevdes komplext var det betydelsefullt för författarna att lyssna på vissa delar av 19
materialet igen för att få en mer rättvis bild. Det var dessutom svårt att skriva tillräckligt fort för att få med all väsentlig information och samtidigt vara en god lyssnare, varför inspelning därmed också ansågs vara ett lämpligt hjälpmedel. Även om Alvehus (2013) hävdar att inspelningen kan störa och begränsa intervjupersonen i hur öppen hon eller han kan vara, vilket i sin tur kan medföra att de håller tillbaka på värdefull information, så anses fördelarna med att spela in intervjuerna överväga nackdelarna. Ett godkännande från intervjupersonen krävdes innan inspelningen genomfördes. Samtliga intervjuer har sedan sammanfattats, då transkribering anses vara en tidskrävande process (Bryman & Bell 2013), i syfte att förb ättra vårt minne och underlätta en noggrann analys av vad som har sagts under intervjuerna. Respondenternas svar sorterades efter intervjuguidens frågor för att sedan diskutera samband och olikheter mellan svaren, för att sedan kategorisera dem under rubriker som kopplades till studiens teoretiska utgångspunkt som till exempel investeringar, hållbara investeringar, investeringsprocess och investeringsbedömning. 2.4.1.2 Urval Eftersom studien grundar sig i det upplevda problemet hos Södra var det av stor betydelse att vi kom i kontakt med rätt intervjupersoner för att säkerställa att det material som samlades in var relevant och väsentligt för studiens syfte. Enligt Kvale och Brinkemann (2014) bör antalet intervjupersoner vara så många personer s om behövs för att ta reda på vad du behöver veta (Kvale & Brinkemann 2014. S 156). I kvalitativa studier är det dock vanligt att urvalsstorleken tenderar att antingen vara för stor eller för liten. Om antalet personer är för stort blir det svårt att göra några ingående tolkningar av intervjuerna och om antalet är för litet blir det svårt att generalisera materialet (Kvale & Brinkmann 2014). Det krävs därmed en avvägning mellan att inneha tillräcklig information till studien utan att ge upphov till ett informationsöverflöd. I denna studie har vi valt att intervjua personer som är insatta i företagets investeringsprocess, investeringsbedömning och i det upplevda problemet, vilka ses som nyckelpersoner för studien. De valda personerna ansågs vara relevanta och besitta den kunskap om området för att generera rätt material för att kunna kartlägga och förstå Södras investeringsprocess och deras investeringsbedömning. 20
Vid val av respondenter har ett målstyrt urval och snöbollsurval använts, vilket är vanligt vid kvalitativa studier (Bryman & Bell 2013). Ett målstyrt urval är ett medvetet val där forskarna väljer ut de respondenter som är relevanta för studiens syfte (Yin 2013). Vårt första möte med Södra var målstyrt och utfördes med Johan Löfmark som är ekonomichef på Södra. Han introducerade övergripande Södras upplevda konflikt med att integrera hållbarhetsaspekter i investeringsbedömningen och gav oss sedan vägledning om vilka intervjupersoner som var relevanta för studien. Detta kan enligt Yin (2013) och Kvale och Brinkemann (2014) likna ett snöbollsurval som innebär att forskaren tar kontakt med personer som anses vara relevanta för studien, för att sedan med hjälp av dem få kontakt med ytterligare relevanta personer. Löfmark förespråkade att vi i fortsättningen skulle ta kontakt med controllern Erik Karlsson som skulle vägleda oss med vilka personer som skulle kunna vara relevanta att intervjua till vår studie. På södra beslutas investeringar beroende på dess storlek i olika nivåer inom företaget. Först beslutas de minsta investeringarna av en Platschef, sedan av investeringsberedningen, därefter investeringskommittén och sista instans är styrelsen. I syfte att få en djupare förståelse för hur investeringsbedömningen går till i företaget har vi intervjuat personer från samtliga nivåer, förutom styrelsen då vi inte fick möjlighet till detta. I syfte att få en förståelse för hur investeringsbedömningen går till ur ett strategiskt perspektiv valde vi att intervjua Löfmark en ytterligare gång. Löfmark sitter i investeringskommittén där beslut tas för större investeringar. Löfmark är även en av de personer som kunde beskriva den uppleva konflikten mest ingående varför han ansågs kunna bidra med betydelsefull information till studien. Vidare gav Karlsson förslaget att kontakta Roger Bard som är affärsområdescontroller för Södra Cell. Bard sitter i investeringsberedningen för Södra Cell som inkluderar tre massabruk. Bard har arbetat med Södras investeringsprocess sedan 15 år tillbaka och har en gedigen kunskap och erfarenhet inom området och kunde ge oss en djupare och mer ingående förståelse för Södras investeringsprocess och investeringsbedömning ur Södra Cells perspektiv. Karlsson gav även förslaget att intervjua Tomas Bengtsson som är produktionsteknisk chef på Södra Wood och sitter i investeringsberedningen för Södra Wood. Bengtsson har sedan 13 år tillbaka arbetat med Södras investeringsprocess och investeringsbedömning och ansvarar dessutom för miljöfrågor inom Södra Wood, varför han ansågs kunna bidra med värdefull information både utifrån Södra Woods perspektiv men även ur miljöhänsyn. Både Bard och Bengtsson är 21
mycket insatta i det som sker på bruken respektive anläggningarna vilket innebär att de har en bra insyn i vad som sker både på operationell nivå samt i investeringsberedningarna varpå de är värdefulla att intervjua och kan ge oss en bra bild av hur det går till på dessa nivåer. I dessa intervjuer låg fokus på att kartlägga investeringsprocessen och mindre fokus låg på konflikten då den främst upplevs på högre nivåer inom företaget. Vi blev även rekommenderade att intervjua Stefan Sandberg som är Platschef och ansvarig för bruket i Mörrum. I syfte att få en förståelse hur investeringsbedömningen går till och hur problemet upplevs på operationell nivå ansågs Sandberg kunna bidra med betydelsefull information till vår studie. Intervjun med Sandberg utfördes via telefon eftersom intervjun bokades in på kort varsel och att det fanns begränsningar i tiden från båda parter. Löfmark rekommenderade två ytterligare personer som han ansåg kunde beskriva problemet ingående, vilka var Södras affärsutvecklare Henrik Brodin och energisamordnaren Henric Dernegård. Brodin leder bland annat Södras hållbarhetsarbete Ett fossilfritt Södra. Han arbetar även med att vara uppdaterad på marknadstrender och med affärsutveckling inom energi. Brodin är därmed väldigt insatt i Södras hållbarhetsarbete och kan ge oss betydelsefull information ur hållbarhetssynpunkt. Dernegård är energisamordnare och arbetar med investeringsbedömning och konflikten som uppstått och har erfarenhet om och är insatt i problemet. Brodin och Dernegård arbetar mycket med frågor om hur Södra Skogsägarna kan skapa nya sätt att vara mer effektiva, hållbara och lönsamma på lång sikt. Det var därför mycket värdefullt att intervjua Brodin och Dernegård vilka gav författarna olika synvinklar på konflikten i förhållande till Löfmarks syn. I tabellen på nästa sida följer en sammanställning av vilka personer som har intervjuats i denna studien, vilken intervjuform som använts, tid och datum om varje tillfälle. 22
Namn Titel Intervjuform Tid Datum Löfmark Head of business control Personlig 50 minuter 16/1-2019 Dernegård Energisamordnare Personlig 80 minuter 20/2-2019 Bard Bengtsson Brodin Affärsområdescontroller för Södra Cell Produktionsteknisk chef Södra Wood Strategisk affärsutvecklare Personlig 60 minuter 19/3-2019 Personlig 100 minuter 27/3-2019 Personlig 60 minuter 3/4-2019 Löfmark Head of business control Personlig 70 minuter 11/4-2019 Dernegård Energisamordnare Personlig 100 minuter 16/4-2019 Dernegård Energisamordnare Telefon 30 minuter 3/5-2019 Sandberg Platschef Mörrum Telefon 40 minuter 10/5-2019 Tabell 1: Intervjusammanställning 2.4.3 Dokument För att erhålla ett djupare material valde vi även att använda oss av dokument för att styrka och komplettera det empiriska materialet. De interna dokument som vi har fått ta del av och som främst var aktuella för studien var Södras investeringshandbok, anslagsbegäran vid investeringar, en powerpointpresentation om ett hållbart Södra och kalkylmallar. Investeringshandboken gav en övergripande beskrivning av företagets investeringsprocess och investeringsbedömning. Anslagsbegäran är ett dokument som fylls i vid förslag på investeringar. Powerpointen om ett hållbart Södra beskriver bland annat vilka södras hållbarhetsmål är och hur dessa ska nås. Räkneexemplet är en excelfil där konflikten mellan lönsamhet och hållbarhet, inkluderat resurseffektivitet, demonstreras. Dessa dokument gav oss en tydligare bild över företagets investeringsprocess, investeringsbedömning och det upplevda problemet, vilket stämmer överens med vad Yin (2007) förespråkar, att dokument ofta används till att styrka det material som har samlats in. 23
2.5 Analys av empiriskt material Under studiens gång har vi sammanfattat det inspelade materialet som ansågs vara väsentligt att använda i studien. Därefter läste vi noga igenom varje sammanfattning för att sedan kunna sortera och reducera det material som inte ansågs vara väsentligt för vår studie. Alvehus (2013) menar att det inte går att presentera allt empiriskt material, men att delar av det kan komprimeras. Vissa händelser kan till exempel förklaras mer övergripande medan andra mer intressanta händelser kan beskrivas mer detaljerat. Dock finns det en risk att materialet reduceras alldeles för hårt och det är vanligt att paradoxer och motsägelser försvinner (Alvehus 2013). I vår studie har vi fokuserat på att ge en detaljerad bild över Södras investeringsbedömning och hur företaget upplever att lönsamhet står i konflikt med hållbarhetsaspekter vilket har lett oss till att vara vaksamma över att behålla värdefullt och väsentligt material och inte sortera bort material som kan förknippas med detta område. I syfte att inte sortera bort material som är av betydelse för studien har båda författarna läst igenom respektive sammanfattning och sedan gjort en gemensam bedömning om materialet anses relevant för studien och om det ska behållas eller inte. En sammanställning av det empiriska materialet har därefter skickats till samtliga respondenter i syfte att få ett godkännande om att det material vi har tagit del av stämmer överens och ger en rättvisande bild av vad de har sagt. Sedan har vi analyserat det empiriska materialet genom att använda mönsterjämförelser. En mönsterjämförelse innefattar att ett empiriskt grundat mönster jämförs med ett förutsagt och förväntat mönster (Yin 2007). Vårt insamlade empiriska material har därmed jämförts med vår teoretiska referensram för att kunna kartlägga och analysera materialet samt dra slutsatser kring hur Södra kan integrera hållbarhetsaspekter i sin investeringsbedömning. 2.6 Kvalitetskriterier Vid bedömning av forskningens kvalitet finns det enligt Yin (2007) fyra kriterier att tillgå, vilka är begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet och reliabilitet. 24
Det finns personer som är kritiska till fallstudieforskning vilka menar att forskare antar subjektiva bedömningar vid insamlingen av data i studien och att de utelämnar formuleringar av operationella mått (Yin 2007). För att studien skulle uppnå kriteriet Begreppsvaliditet valde vi att intervjua flera personer och genom att ta del av deras tolkningar av de begrepp som användes i studien, kunde vi säkerställa att begreppen som togs upp inte var baserade på våra egna tolkningar och bedömningar. Vi har dessutom låtit respondenterna granska det material de bidragit med i syfte om att undvika felbedömningar, vilket enligt Yin (2007) är en procedur vid genomförande av fallstudie för att säkerställa kvaliteten på det insamlade materialet. Ytterligare validitet skapades genom att komplettera det material som framkom ur intervjuerna med interna dokument som erhölls från Södra. Intern validitet är av intresse i undersökningar som är förklarande eller kausala i vilka forskare har för avsikt att avgöra om en händelse leder till en annan händelse. Den interna validiteten hotas dock av att forskaren kan dra en bristfällig slutsats, vilket kan bero på att utformningen av forskningsdesignen inte beaktat detta (Yin 2007). För att säkerställa att studiens slutsatser uppnådde intern validitet har författarna bearbetat materialet tillsammans vilket ökar trovärdigheten för att materialet tolkas sanningsenligt. I denna studie har vi valt ut relevanta teorier med olika författare som ska ligga till grund för att korrekta slutsatser dras. Om det fanns några oklarheter kring det empiriska materialet valde författarna att ta ytterligare kontakt med studiens deltagare för att undvika missuppfattningar och felbedömningar. Författarna har dessutom skickat det empiriska materialet för respondentvalidering för att säkerställa att vår uppfattning om det insamlade materialet stämmer överens med deras uppfattning, vilket är en förutsättning för att undvika bristfälliga slutsatser. En annan betydelsefull aspekt vid fallstudier är extern validitet, som uppnås om studien kan generaliseras på andra fall (Yin 2007). I denna studie har vi valt att studera ett specifikt företag för att få en tydlig bild av hur investeringsbedömningen ser ut på Södra men eftersom hållbarhet är ett aktuellt ämne inom många branscher finns det troligtvis fler företag som upplever samma problem som Södra, att hållbara investeringar riskeras att bli bortprioriterade vid en investeringsbedömning. De slutsatser som framkom ur denna studie ansågs därmed vara relevanta för andra företag än bara Södra. För att möjliggöra för andra att ta del av 25
studiens resultat på ett annat fall har metod och tillvägagångssätt för studien beskrivits tydligt i detta kapitel. Det sista kvalitetskriteriet är reliabilitet, som innebär att en annan forskare ska kunna genomföra samma studie med samma tillvägagångssätt och därmed uppnå samma resultat och slutsats som den tidigare forskaren gjort (Yin 2007). För att skapa reliabilitet i studien har vi tydligt motiverat vårt tillvägagångssätt och de metodval som vi har gjort för att göra det möjligt för andra att uppnå samma resultat som författarna. Vi har dokumenterat vilka källor vi har använt, vilka personer som har deltagit i studien samt vilka interna dokument vi har fått ta del av från Södra Skogsägarna som kan anses vara av betydelse för att replikera studien. Syftet med reliabilitet är att undersökningen ska bli mer tillförlitlig och minimera fel och skevheter. 2.7 Forskningsetiska överväganden Forskningsetiska överväganden har sin utgångspunkt i individskyddskravet vilket kan brytas ner i fyra allmänna krav på forskningen. Kraven forskarna ska förhålla sig till är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2019). Vid första mötet med Södra pratade vi med Löfmark om vilket syfte studien skulle ha och vi har pratat med respektive respondent om varför vi gör studien. Vi har även informerat alla respondenter om att det är frivilligt att delta och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Vi har även informerat respondenterna på Södra att alla uppgifter som samlas in kommer användas till studien och inte för något annat syfte. Detta stämmer överens med vad Vetenskapsrådet (2019) menar att forskarna ska informera respondenterna om. Vi har inhämtat samtycke från samtliga deltagare i studien för att säkerställa att respondenten samtycker till sitt deltagande i studien. Vi har även informerat respondenterna om att de deltar i undersökningen på sina egna villkor och att de utan negativa följder kan avbryta sin medverkan. Vid eventuell önskan om att avbryta sin medverkan kommer inga spår finnas på att personen i fråga deltagit i studien, vilket Vetenskapsrådet (2019) menar är etiska regler beträffande samtycke för att informationen som samlats in ska ligga till grund för forskningen. Samtliga konfidentiella- och 26
personuppgifter som inhämtats i studien har använts och förvarats så att endast behöriga har tagit del av dem. Samtliga respondenter har blivit erbjudna att vara anonyma i studien, dock har varken företag eller respondenter valt att vara anonyma. Vetenskapsrådet (2019) menar att det är viktigt att ta reda på detta för att uppfylla kravet om konfidentialitet. Vi har även informerat respondenterna om att samtliga uppgifter som gäller enskilda personer endast används för forskningens ändamål i enlighet med vad Vetenskapsrådet (2019) menar ska följas enligt nyttjandekravet. Kriterierna syftar till att säkerställa och ligga till grund för den vetenskapliga bedömningen för en riktig bedömningskultur i enlighet med god forskningssed (Vetenskapsrådet 2019). Det ligger även i författarnas intresse att följa kriterierna för att bidra till en användbar studie. 27
3.0 Teoretisk referensram Kapitlet inleds med en beskrivning av investeringsbegreppet och hållbara investeringar. Därefter beskrivs den beslutsorienterade forskningen utifrån fyra steg, som sedan följs av ett avsnitt om hållbarhet. Kapitlet avslutas med en konceptuell modell som ligger till grund för uppsatsens analys. 3.1 Investeringar Yard (2001) väljer att definiera en investering som en resursuppoffring i utbyte mot framtida överskott (Yard 2001 s.23). Enligt Ljung och Högberg (2007) kan en investering definieras som en kapitalsatsning som ger betalningskonsekvenser under en längre tid (Ljung & Högberg 2007 s.9). Vad det enskilda företaget väljer att definiera som en investering skiljer sig från företag till företag. Det är vanligt att företag endast betraktar utgifter över en viss nivå eller periodiseringar som görs över en viss period som en investering (Nilsson & Persson 2001). Med en investering avses anskaffning av tillgångar. Dessa kan vara av finansiell natur som till exempel värdepapper, eller en immateriell investering som bland annat kan vara forskning och utveckling eller så kan det vara realinvesteringar, det vill säga investeringar i anläggningstillgångar som till exempel fastigheter och maskiner (Ljung & Högberg 2007). Investeringar görs ofta i syfte att förbättra den långsiktiga lönsamheten, antingen genom att minska kostnaderna eller öka intäkterna. Ibland kan dock investeringar vara av tvingande karaktär av till exempel politiska beslut eller krav från kunder (Nilsson & Persson 2001). Inom skogsindustrin görs en mängd investeringar, under 2018 låg den sammanlagda summan av investeringarna i skogsindustrin på nästan 14 miljoner kronor (Skogsindustrierna 2018). Enligt Nilsson och Olve (2018) är de större skogskoncernerna divisionaliserade och investeringar i produktionsutrustning dominerar. En ny massalinje eller pappersmaskin representerar vanligtvis en miljardinvestering med en återbetalningsperiod om tio år. Likaså tilläggsinvesteringar som är avsedda att förbättra kvaliteten och öka kapaciteten ger vanligtvis upphov till investeringar som i andra branscher skulle ses som mycket stora. Löfsten (2002) menar att ju mer kapitalintensiva investeringar ett företag gör desto mer fokus i investeringsprocessen måste ligga på att investeringarna stämmer överens med 28
företagsstrategin. Nilsson och Olve (2018) menar även att ledningen måste vara delaktig i arbetet för att säkerställa att investeringen är samstämmig med företagets strategi. Planeringen av dessa stora investeringar kan ta flera år och genomförs vanligtvis av en projektorganisation med representanter från bolaget. När en strategi utformas måste ledningen beakta verksamhetens omgivning, storlek, bransch och teknologi. Det är till exempel svårt att utforma en strategi utan att ha beaktat och analyserat möjligheter och hot i verksamhetens omgivning. Genom att utforma styrsystemet på ett visst sätt, väljer ledningen vilken information som är betydelsefull att följa upp. 3.1.1 Hållbara investeringar För att ha ett gediget hållbarhetsarbete menar Borglund, De Geer och Hallvarsson (2009) att är det viktigt att veta vilka krav intressenterna ställer på företaget, om det har utvecklats några förtroendefrågor i branschen som företaget bör beakta och vara vaksam över vad som händer i omvärlden. Företag bör även fundera över om de kan utveckla nya varor ur ett affärsstrategiskt perspektiv som kan hjälpa deras kunder att ta ett större ansvar för sociala frågor och miljöfrågor. Författarna menar även att det är viktigt att företag har ett utvecklat rapporteringssystem för kontroll av den hållbara verksamheten. Den ska styras som en del av hela organisationen. Det är väsentligt för att företagen ska kunna rapportera sina framsteg vilket kan leda till ett starkare varumärke, lägre risknivå, ökade konkurrensfördelar och en stärkt position på marknaden. Porter (1985) menar att företag kan erhålla konkurrensfördelar och utveckla en fördelaktig position i sin bransch genom att skapa mervärde åt sina kunder. Företagets affärsidé och strategi visar vilken inriktning företaget vill ta och hur de vill positionera sig på marknaden. Borglund, De Geer och Hallvarsson (2009) menar att ett problem kan vara att de finansiellt inriktade cheferna inte anser hållbarhet som en strategiskt viktig fråga som intressenter bryr sig om. Hållbarhetschefer, däremot, anser att det är en avgörande strategifråga för företags framgång och att intressenter värdesätter detta. Laughman (2019) menar att företag som gör stora investeringar som är förväntade att ha en lång livslängd måste beakta sina långsiktiga hållbarhetsmål. En fråga företag bör ställa sig inför stora investeringsbeslut är om den nya investeringen kommer att stödja och hjälpa företaget att nå sina hållbarhetsmål även under slutet av utrustningens livslängd. Det är ingen 29
enkel fråga att besvara och kan vid felaktigt beslut ge kostsamma konsekvenser. Risker som finns är att företaget agerar långt ifrån sina hållbarhetskrav eller att de måste byta ut delar av utrustningen tidigare än förväntat. Hassel (2008) hävdar att ett företag som befinner sig i en bransch med miljöproblem kan stärka sin position och marknadsvärde genom att arbeta med hållbarhet. Dock kan lönsamheten minska på kort sikt på grund av kostsamma insatser som ska förbättra företagets hållbarhetsarbete men företagets värde ökar på lång sikt. För att kunna bedriva ett hållbart skogsbruk är det viktigt att de politiska förutsättningarna för bland annat råvaruförsörjning är förutsägbara då det för det mesta styrs från politiskt håll. För att produktionen i skogsindustrin ska kunna öka behöver företagen tillgång till råvara. De senaste åren har det gjorts stora investeringar i produktionskapacitet i samband med en ökad efterfrågan på förnybara produkter vilket kan bero på en ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor (Skogsindustrierna 2019). 3.2 Investeringsbedömning Investeringar skapar grunden för ett företags värdeskapande processer och för deras framtida utveckling (Slagmulder 1997). Investeringsbeslut blir således centrala och avgörande för ett företags överlevnad och för att kunna skapa framgång på lång sikt måste besluten vara välgrundade (Bennouna, Meredith & Merchant 2010). Investeringsbedömning handlar om att utifrån givna förutsättningar genomföra de investeringsalternativ där den framtida nyttan kommer att överstiga kostnaderna. Varje år tas en mängd olika investeringsbeslut och genom dessa beslut måste ledningen kunna försäkra sig om att de genomförda investeringarna är lönsamma och att de kan finansieras på ett lämpligt sätt (Nilsson & Olve 2013). Företag med stora materiella investeringar har vanligtvis en investeringsmanual och investeringsrutin som specificerar vem som har ansvar för vad i investeringsprocessen, hur beslutsordningen ser ut för investeringsbeslut, hur investeringsäskanden ska utformas, vilka investeringskriterier som ska tillämpas, vilken livslängd som ska antas samt hur grundinvestering, intäkter, kostnader och restvärde ska beräknas och följas upp. För större investeringar som möjligtvis kräver styrelsebeslut har vissa koncerner valt att ha speciella föreskrifter för hur underlaget ska utformas. För de allra största investeringsbesluten bör 30
investeringskalkylen kompletteras med beskrivningar av beslutssituationen, investeringens flexibilitet, finansiering, risker och följdinvesteringar samt ge en frihet att frångå manuales kalkylregler för att mer fritt kunna anpassa kalkylutformingen till kalkylproblemet (Nilsson & Olve 2013). Enligt Ljung och Högberg (2007) bör ett beslutsunderlag innehålla en del överväganden för att anses vara ett bra beslutsunderlag. Det bör innehålla vilken problemställning investeringen utgår från, varför de bedöms aktuella och hur alternativen tagits fram. Det bör även innehålla vilken målsättning det finns med investeringen, till exempel ska även kalkylräntan framföras. Det ska följas av en beskrivning av de olika handlingsalternativen som tagits fram och vad som skiljer dem åt. Valet av kalkylmetod ska framkomma i underlaget samt eventuella nackdelar med den valda metoden. Beslutsunderlaget ska visa på vilka förutsättningar den valda kalkylen bygger på, såsom prisutveckling och inflation. I underlaget menar författarna att det även ska finnas med kvantitativa kalkyler i form av lönsamhetsmått, känslighetsanalys och de värderbara konsekvenser som finns. Detta ska därefter följas av en sammanställning av investeringens icke värderbara konsekvenser och en genomgång av dessa. Slutligen ska det föras en liten diskussion angående resultatet av de kvantitativa kalkylerna och de icke värderbara konsekvenserna för att komma fram till vilket investeringsalternativ som ska väljas. 3.3 Två typer av investeringsforskning Utifrån litteraturen finns det två typer av investeringsforskning, vilka är den beslutsorienterade investeringsforskningen och den processorienterade forskningen (Alpenberg & Karlsson 2005). Alpenberg och Karlsson (2005) menar att den processorienterade forskningen fokuserar på processer för att få en djupare förståelse för investeringsbeteenden. Genom att studera företags investeringsbeteende som en process går det mer djupgående att studera kopplingen mellan företagens investeringssatsningar och strategi som företaget använder. En betydelsefull faktor i den processorienterade investeringsforskningen är indelningen i olika faser, som kan uttrycka sig på olika sätt. Bower (1986), som var en av de första som studerade investeringsprocessen, menar att det processorienterade perspektivet kan delas in i initieringsfasen, integreringsfasen och företagsfasen. Även Yard (2001) och Alpenberg och Karlsson (2005) definierar 31
investeringsprocessen som ett sätt att dela upp en investering i flera steg, vilket ska medföra en bättre förståelse för vad som sker i investeringens olika faser. Deras faser har sin utgångspunkt i Bowers (1986) faser. Ett investeringsbeslut har vanligtvis en lång förhistoria innan det beslutas om en investering bör genomföras eller inte (Yard 2001). Upplevda problem med investeringsplaneringen ur företagsledares synvinkel består inte enbart av att utveckla formella procedurer, utan istället bearbeta de informella processerna så att rätt investeringsförslag kommer upp till behandling (Nilsson & Persson 2001). Detta synsätt kommer inte behandlas vidare i denna studie. Fokus kommer istället ligga på den beslutsorienterade investeringsforskningen som beskrivs mer ingående nedan. 3.4 Beslutsorienterad investeringsforskning Enligt Baker och Fox (2002) kan alla aktiviteter i ett företag, från ett finansiellt perspektiv, beskrivas som investeringar. Det är därför väsentligt att värdera befintliga och nya investeringar för företagets framgång (Baker & Fox 2002). Vid investeringsbedömning finns det en osäkerhet kring resultatet av beräkningen eftersom den bygger på antaganden om bland annat ränta, kassaflöde och livslängd på investeringen (Carmichael 2011). För att undvika att felaktiga beslut tas vid en investeringsbedömning, behöver förståelsen för beslutfattarna öka och företag behöver använda metoder som hanterar investeringars osäkerheter. Ett alternativ för att hantera osäkerheter är att tillföra kriterier vid investeringsbedömningen, det vill säga att investeringar godkänns bara om vissa krav uppnås. Det är förekommande att företag ställer högre krav på osäkra investeringars lönsamhet genom att således sätta en minsta gräns på investeringens kapitalvärde. Andra företag använder sig av säkerhetsmarginaler i sin investeringsbedömning, som kan ske genom att överskatta utbetalningar eller underskatta inbetalningar. Detta kan göras generellt eller inriktas på betalningar eller investeringar som bedöms som osäkra (Nilsson & Persson 1999). För att ta reda på vilket investeringsalternativ som är det mest lämpliga är det betydelsefullt att ta fram för- och nackdelar med olika investeringar och välja den som stämmer bäst överens med företagets målsättning. Inom beslutsorienterad investeringsbedömning finns det en beslutsmodell som bygger på fyra steg som är passande att använda sig av för att fatta bra investeringsbeslut (Ljung och Högberg 2007). 32
Figur 1: Den beslutsorienterad investeringsforskningen, egen illustration 3.4.1 Steg 1 - Precisera problemet Det första steget i modellen innebär att precisera problemet då möjligheten för en lyckad investering blir större om företaget är tydliga med vilket problem som ska lösas och vilken målsättning de har med investeringen. Investeringsförslagen grundar sig ofta i att företaget kan göra någon form av förbättring inom verksamheten. Målsättningen innehåller ofta en mängd dimensioner förutom att investeringen ska vara lönsam och överleva på lång sikt. Bland annat kan målsättningen innefatta leveranssäkerhet, ledtider, arbetsmiljö, samhällsansvar och formuleringar gällande marknadsandelar (Ljung & Högberg 2007). Målsättningen ska stämma överens med intressenternas krav på företaget för att de ska kunna fortleva (Renck 1966). Investeringar kan bestå av många olika slag, till exempel investeringar i syfte att effektivisera verksamheten, investeringar i forskning och utveckling eller i arbetsmiljö. Att jämföra sådana investeringar och ställa dem mot varandra kan vara svårt och i praktiken är det vanligt att företag delar in investeringar i klasser. Inom varje klass formuleras specifika målsättningar för de olika investeringarna (Ljung & Högberg 2007). 3.4.1.1 Klassificering av investeringar Nilsson och Persson (2001) menar att det vanligen finns ett behov av att klassificera investeringar då olika typer av investeringar bör handläggas och bedömas på olika sätt. Den 33
största anledningen till att företag ska använda sig av klassindelning är för att samtliga investeringsalternativ inte ska konkurrera med varandra utan att de ska konkurrera med investeringsalternativ inom sin kategori (Honko 1974). Anläggningsinvesteringar bör ha sina rutiner och forskning och utvecklingsinvesteringar bör ha andra rutiner. En anledning till att det finns ett behov av att klassificera investeringar är för att det vanligen finns olika villkor och restriktioner för olika investeringar och att de genom olika klasser kan behandlas på olika sätt. De olika investeringarna integreras då istället på en högre beslutsnivå, vanligen på budgetnivå. De flesta företagen har något system för att sortera dessa investeringar och föra dem vidare uppåt i hierarkin för beslut. Två förekommande metoder för att uppnå detta har varit klassificeringssystem och beloppsgränser. Större investeringar kräver ofta beslut från högre nivåer. De företag som saknar beloppsgränser klarar av detta med hjälp av att skapa en samsyn om vilka investeringar som kräver beslut på högre nivå bland de som sitter i ledningsgrupper, styrelser och i investeringskommittéer. Tanken är att man först tar beslut om strategiska investeringar och därefter operativa investeringar. Enligt Nilsson och Olve (2018) gör företag en åtskillnad mellan operativa och strategiska investeringar. Strategiska investeringar definieras som en investering som på något sätt förändrar den nuvarande inriktningen, det vill säga de avser ny produktionskapacitet, produkt, teknologi eller marknad. Operativa investeringar avser investeringar som ska användas i den dagliga verksamheten. Att identifiera dessa strategiska investeringar är dock inte så enkelt. Det förekommer att tidiga satsningar på ny teknik eller att beloppsmässigt små investeringar kan komma att få en avgörande strategisk betydelse. Det funkar alltså inte att först besluta om vilka investeringar som ska genomföras och sedan forma en strategi för dessa. Företag måste således ha en plan för organisationen innan värdet av en investering kan bedömas, en plan mot vilken man kan värdera investeringsunderlag. Godkännandet av enskilda underlag blir därmed ett godkännande av att man tar steget från strategi till handling (Nilsson & Olve 2018). Nilsson och Persson (2001) väljer att dela in investeringar i inriktningsinvesteringar och anpassningsinvesteringar. En inriktningsinvestering är en strategisk investering som genomförs eftersom den passar företagets strategiska inriktning. En anpassningsinvestering är en investering som genomförs för att antingen ersätta utsliten utrustning eller för att anpassa kapacitet med hänsyn till förändringar i kundbehov, nya tekniska möjligheter och krav på kostnadsreduktion. Författarna hävdar att det är lättare att kalkylera anpassningsinvesteringar 34
eftersom utfallet är mer känt och inriktningsinvesteringar är mer komplexa och osäkra (ibid). Ljung och Högberg (2007) har kommit fram till en klassindelning för investeringar vilka är tvingande, kapacitetsförnyelse, kostnadsbesparingar, intäktsökning och till sist nya produkter och marknader. Målsättningarna tas fram för varje klass och formuleras ofta som nyckeltal som justeras över tiden. Likt Ljung och Högberg (2007) har Honko (1974) valt att dela in investeringar utifrån tabellen nedan. Klass Syfte Beskrivning 1 Tvingande Tvingande investeringar kan innebära att nya lagar och regler kräver att en investering måste genomföras 2 Bibehålla marknadsställning Investeringar som syftar till att behålla företagets marknadsandelar 3 Förnya nuvarande investeringar Innebär ofta utbyte av utsliten utrustning men kan även innefatta kvalitetsförbättrande investeringar 4 Kostnadsbesparingar Benämns även som rationaliseringsinvestering 5 Intäktsökning Kan vanligtvis innebära en kapacitetsökande investering som syftar till att producera mer än tidigare 6 Skapande av nya produkter eller marknader med hjälp av riskfyllda investeringar Tabell 2: Klassindelning (Honko 1974) Dessa investeringar benämns även som strategiska investeringar, där till exempel en investering i ny teknik och FoU kan ingå i denna klass. 3.4.2 Steg 2 - Kartlägga konsekvenser Det andra steget i modellen handlar om att ta fram investeringsalternativ och kartlägga de konsekvenser som finns. Konsekvenserna bestäms fördelaktigt i tre faser vilka är identifiering, kvantifiering och värdering. Den första fasen handlar om att beskriva för och nackdelarna av de olika alternativen. Den andra fasen gäller att mäta konsekvenserna exempelvis genom tid eller mängd. Den tredje fasen handlar om att värdera konsekvenser i monetära former. Beslutssituationen spelar roll för vilka konsekvenser som ska beaktas eftersom konsekvenserna kan sträcka sig långt fram i tiden (Ljung & Högberg 2007). Även Renck (1966) menar att samtliga potentiella handlingsalternativ och dess konsekvenser måste kartläggas och värderas för att fatta ett optimalt investeringsbeslut (ibid). Genom att särskilja 35
de tre faserna undviker man att endast beakta de värderbara konsekvenserna. De konsekvenser som inte är möjliga att värdera i kronor, alltså kvalitativa aspekter, består vanligen av en viktig del av beslutsunderlaget och vägs in i bedömningen av investeringen (Ljung & Högberg 2007). 3.4.2.1 Kvalitativ information för beslutsunderlaget Utifrån investeringsforskningen finns det ett flertal författare som hävdar att de traditionella investeringskalkylerna i vissa fall kan resultera i missledande och felaktiga beslut och är således inte alltid tillräckliga som enda beslutsunderlag (Adler 2000, Alkaraan & Northcott 2007 och Yard 2001). Alkaraan och Northcott (2007) menar att kvantitativa beräkningar kan misslyckas med att kopplas till den typ av investeringsbeslut som krävs för att ge en strategisk framgång. Författarna hävdar även att finansiella utvärderingstekniker är otillräckliga för att bedöma strategiska investeringsalternativ och att de endast fungerar som en riktlinje, eftersom strategiska investeringsbeslut innebär många bedömningar, osäkerheter och risker (ibid). Kvalitativa aspekter har därmed blivit allt viktigare som till exempel strategiska fördelar och kvalitetsegenskaper (Ljung & Högberg 2007). En viktig del i investeringsbedömningen är att företagets mål och strategi har en inverkan i beslutsunderlaget. Investeringar som förbättrar företagets mål och hjälper till att nå strategin bör enligt Alkaaran och Northcott (2007) genomföras. Trots att en investering är lönsam, riskeras den alltså att inte genomföras om den inte överensstämmer med företagets strategi. Även Fjertorp (2010) belyser vikten av att utgå från företagets övergripande mål vid investeringsbeslut. Frank, Souza, Ribeiro och Echeveste (2013) menar att val av investeringsalternativ involverar en mängd kriterier som bör utvärderas för att ge en grundlig och pålitlig grund för beslutsfattandet. Tidigare forskning har föreslagit ramverk och metoder för att stödja dessa alternativ, dock presenterar många av dem inre begränsningar i samband med deras komplexitet och tillämplighet. Därmed har författarna utformat ett ramverk som företag bör överväga när de ska välja och rangordna investeringsalternativ. Ramverket består av tre huvudkriterier vilka är, strategi som betraktar företagsmarknadens konkurrenskraft, kvalitet 36
som beaktar kundernas krav och ekonomiska aspekter med hänsyn till de totala ekonomiska fördelarna med investeringen. Det första kriteriet innebär att investeringen måste ge långsiktiga konkurrensfördelar. En utvärdering kan ske genom att göra en SWOT-analys, där det investeringsalternativ som kan förbättra existerande möjligheter samt reducera hot och svagheter är det alternativ som strategiskt är det bästa. Det andra kriteriet handlar om att företag bör identifiera vilka kvalitetskrav som användarna av investeringen har, för att därefter undersöka vilket investeringsalternativ som uppfyller dessa krav bäst. Det tredje och sista kriteriet innebär att de ekonomiska konsekvenserna av investeringen bör beaktas, till exempel med hjälp av kalkylmetoder som nettonuvärdet eller återbetalningstid ( Frank et al 2013). 3.4.3 Steg 3 - Kalkylmetoder och känslighetsanalys I detta steg väljs de kalkylmetoder som anses vara lämpliga att använda sig av för att ta reda på om investeringarna är lönsamma. Samtliga metoder består av mått som visar på de effekter som investeringen resulterar i. Dessa mått har tillhörande beslutsregler som ska stödja bedömningen om en investering är lönsam eller inte. Kalkylmetodernas utfall utgör en grund för att jämföra de olika investeringarna (Ljung & Högberg 2007). Vid investeringsbedömning finns det en osäkerhet kring resultatet av beräkningen eftersom kalkylmetoderna bygger på antaganden av olika variabler som till exempel kalkylräntan, ekonomisk livslängd, kassaflöden och restvärde. Företag kan studera variationer i dessa genom att göra en känslighetsanalys vilken ska exponera de risker som är kopplade till investeringen, vanligen genom att studera en parameter i taget. Att använda sig av känslighetsanalys är värdefullt för de företag som är intresserade av att ta reda på riskerna som är associerade till investeringen dem planerar att genomföra. Analysen syftar till att beräkna möjliga scenarion för investeringens lönsamhet (Carmichael 2011). Det huvudsakliga syftet med investeringskalkyler är att skapa möjligheter för kontroll, rangordna investeringar och bedöma den långsiktiga lönsamheten (Löfsten 2002). Investeringskalkyler ger en enhetlig behandling av investeringar vilket också ökar beslutsunderlagets tillförlitlighet (Yard 2001). Vilka kalkylmetoder som anses mest lämpliga 37
beror på beslutssituationen och dess målsättning. Valet påverkas bland annat av investeringens livslängd, om det finns begränsad tillgång på kapital och om kalkylräntan är fastställd (Bower 1986). Sandahl och Sjögren (2003) skiljer även på sofistikerade och osofistikerade kalkyleringsmetoder där sofistikerade metoder är metoder som tar hänsyn till kassaflöden, pengars värde över tid och risk. Ett exempel på en sofistikerad investeringsmetod är nuvärdesmetoden och internräntemetoden medan återbetalningsmetoden är en osofistikerad metod eftersom den inte tar någon hänsyn till ovanstående kriterier (ibid). Några av de traditionella kalkylmetoderna vid investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och återbetalningsmetoden som kommer att diskuteras 1 mer utförligt nedan (Yard 2001). 3.4.3.1 Nuvärdesmetoden Nuvärdesmetoden, även benämnd kapitalvärdemetoden, kan användas för att fastställa lönsamheten för respektive investeringsalternativ. För att mäta lönsamheten nuvärdesberäknas framtida kassaflöden, som ger ett mått på hur mycket pengar en investering genererar idag (Yard 2001). Figuren nedan illustrerar hur nuvärdesmetoden går till. Samtliga flödena diskonteras alltså tillbaka till år noll med hjälp av kalkylräntan. Därefter jämförs de samlade framtida nuvärdena gentemot grundinvestering och om utfallet är positivt är investeringen lönsam. Om det föreligger flera lönsamma investeringsalternativ rangordnas de efter storleken på nuvärdet. Det investeringsalternativ som har det högsta nuvärdet anses vara lönsammast (Ljung & Högberg 2007, Yard 2001). Ytterligare information och beräkning av nuvärdet hänvisas till bilaga (11). 1 Dessa traditionella kalkylmetoder har en gedigen historia i investeringslitteraturen och finns väl beskrivna i bland annat Brealey och Myers (2011), Nilsson och Persson (2001) och Yard (2001) med flera. 38
Figur 2: Egen illustration av nuvärdesmetoden. Betalningsströmmar för investering X under fem år. Positiva värden står för intäkter och negativa värden står för kostnader. Nackdelen med nuvärdesmetoden är att den är mer komplicerad att utföra beräkningsmässigt i relation till andra enklare metoder som till exempel återbetalningsmetoden. För att metoden ska vara tillförlitlig måste investeringens avkastningskrav vara realistiskt, eftersom det har en stor påverkan på investeringens betalningsförmåga. Metoden bör kompletteras med en känslighetsanalys för att säkerställa ett rättfärdigt utfall (Brealey et al 2011). En ytterligare svaghet med nuvärdesmetoden är att rangordningen av investeringsalternativ kan vara beroende av kalkylräntans storlek. Om kalkylräntan är godtyckligt bestämd kan detta således leda till att felaktiga beslut tas. Metoden kan dessutom inte användas för att jämföra investeringsalternativ med olika ekonomisk livslängd, istället bör annuitetsmetoden väljas för att möjliggöra jämförelse mellan alternativen (Ljung & Högberg 2007). 3.4.3.2 Annuitetsmetoden Annuitetsmetoden är ur teoretisk synpunkt densamma som nuvärdesmetoden. Metoden anger hur lönsam en investering är utslaget på investeringens livslängd. Beslutsreglerna är desamma som för nuvärdesmetoden, en investering anses vara lönsam om investeringens annuitet är större än noll. Den investering som genererar den högsta annuiteten anses var det lönsammaste alternativet (Brealey et al 2011, Nilsson & Persson 1999). Metoden är användbar när företag vill jämföra olika investeringsalternativ som har olika långa tidsperioder som till exempel maskiner. Metoden ger en överblick över de årliga kostnader som en investering genererar och det kan således skapa en bättre förståelse för möjligheterna 39
med investeringen i jämförelse med exempelvis ett nuvärde (Remer & Nieto 1995). Mer information och beräkning av annuitetsmetoden finns i bilaga (12). Figur 3: Egen illustration av annuitetsmetoden Likt nuvärdesmetoden har investeringens avkastningskrav en stor påverkan vid beräkningarna av annuiteten. Detta gör det problematiskt att utvärdera resultatet som erhålls vid beräkningen, då det är svårt att veta om det satta avkastningskravet är det korrekta. För att få ett mer tillförlitligt resultat bör således även annuitetsmetoden kompletteras med en känslighetsanalys (Brealey et al 2011). Dessutom tar annuitetsmetoden inte hänsyn till likviditeten och rangordningen kan påverkas av kalkylräntans storlek (Ljung & Högberg 2007). 3.4.3.3 Internräntemetoden En av de vanligaste förekommande metoderna för avkastningsberäkningar är internräntemetoden (Ljung & Högberg 2007). Internräntan avser den ränta som medför att en investerings inbetalningar och utbetalningar blir lika stora (Löfsten 2002). Internräntemetoden skiljer sig från nuvärdesmetoden genom att den inte kräver någon förutbestämd kalkylränta. Istället sätts nuvärdet till noll och sedan söks den ränta som uppfyller kravet (Nilsson & Olve 2018). Figuren nedan visar att nuvärdet är beroende av kalkylräntan, ju högre kalkylräntan är desto lägre blir nuvärdet. Om vi utgår ifrån figuren nedan, så är en investering olönsam om kalkylräntan är över 25 % (Nilsson & Persson 2001). Ytterligare information och beräkning av internräntemetoden finns i bilaga (13). 40
Figur 4. Källa: Nilsson & Persson 2001, s 77. Internräntemetoden har dock några begränsningar och fallgropar. Ett exempel är att vid stora svängningar i betalningsströmmarna kan flera internräntor uppkomma, det vill säga att flera internräntor således kan användas för att få nuvärde noll (Brealey et al 2011, Löfsten 2002). Metoden kan i vissa fall ge fel rangordning av investeringar, vilket har en betydelse när det inte finns någon möjlighet att genomföra samtliga investeringsalternativ och där ett eller flera specifika val måste göras (Yard 2001). Metoden kan även gynna vissa kortsiktiga investeringar och de som har kortare återbetalningstid (Brealey et al 2011, Löfsten 2002), eftersom det är vanligt att framtida betalningsströmmar nedvärderas mycket kraftigt samt på grund av att internräntan inte väljs på ett medvetet sätt, utan endast framräknas (Löfsten 2002). Ett sista förekommande problem med internräntemetoden är att om det finns mer än en alternativkostnad måste ett sammansatt vägt medelvärde räknas ut (Brealey et al 2011). 3.4.3.4 Återbetalningsmetoden Återbetalningsmetoden beräknar den tid som förflyter innan investeringsalternativet har betalat tillbaka det kapital som satsats i alternativet (Ljung & Högberg 2007). Ett investeringsalternativ är lönsamt om dess återbetalningstid är kortare än den förutbestämda återbetalningstiden. Vid rangordning av ett flertal lönsamma investeringsalternativ, påstås det alternativ som har den kortaste återbetalningstiden vara den mest lönsamma (Ljung & Högberg 2007). Mer information och beräkning av återbetalningsmetoden hänvisas till bilaga (14). 41
Figur 5: Egen illustration av återbetalningsmetoden. Beräkning av investering X enligt återbetalningsmetoden utan hänsyn till ränta. Efter fyra år är investering X återbetald. Några brister med återbetalningsmetoden är att den inte tar hänsyn till förändringar av penningvärdet på ett fullständigt sätt (Yard 2000) och att den ignorerar kassaflöden efter återbetalningsperioden (Brealy et al 2011, Yard 2000). Metoden sorterar bort investeringar som har en återbetalningstid som överstiger ett förutbestämt antal år. Det betyder att de investeringar som ger fördelaktiga konsekvenser längre fram i tiden kommer med största sannolikhet att sorteras bort. Detta gynnar inte bara säkra investeringar, utan de missgynnar även större investeringar av mer nyskapande eller genomgripande karaktär (Nilsson & Persson 2001). Vidare tar metoden inte någon hänsyn till hur stora kassaflödena är när de inträffar (Brealy et al 2011). Yard (2000) menar dock att en viktig anledning till användandet av återbetalningsmetoden är att i företag fokuseras det ofta på likviditet och investeringens risk och för detta ändamål uppfattas således metoden med dess egenskaper som ett lämpligt hjälpmedel. Ett alternativ för att förbättra metoden är att nuvärdesberäkna kassaflödena. Dock förblir problemet med att metoden inte tar någon hänsyn till när i tiden kassaflödena uppkommer (Brealey et al. 2016). 3.4.3.5 Kalkylräntan Kalkylräntan kan beskrivas som det avkastningskrav företaget har på investeringar. En förutsättning för kalkylräntan är att den procentuella avkastningen ska vara större än eller lika med det bästa nyttjandet av kapitalet. Kalkylräntan måste därmed jämföras med alternativkostnaden företaget har på sitt kapital. Till exempel kan företaget använda sitt 42
kapital genom att investera i en maskin eller kan de placera pengarna och få en riskfri avkastning på kreditmarknaden (Nilsson & Persson 2001). Kapitalägarnas avkastningskrav, vad det kostar att låna pengar, alternativa avkastningsmöjligheter och inflationen är några faktorer som ligger till grund för företagets kalkylränta. Ägarna ställer krav på att det egna kapitalet ska ge en viss avkastning för att de ska vilja satsa nya pengar i företaget istället för att välja andra placeringsmöjligheter (Ljung & Högberg 2007). Författarna hävdar att i praktiken fastställs ofta kalkylräntan schablonmässigt. Vad som anses vara en riktig kalkylränta är en fråga om bedömning och varierar mellan företag och fall. Författarna menar vidare att det är vanligt att företag använder sig av olika avkastningskrav gällande olika investeringsklasser. Till exempel är det vanligt att ha en väldigt hög ränta för kortsiktiga marknadsinvesteringar, kanske runt 20 procent medan en mer långsiktig investering av policykaraktär är betydligt lägre, kanske tio procent. Ifall kalkylräntan sätts på en hög nivå riskerar investeringarna med en låg avkastning väljas bort i ett tidigt skede. Vid olika typer av miljö eller sociala investeringar är det vanligt att sätta en mycket lägre kalkylränta, i vissa fall noll procent. Likt Ljung och Högberg (2007) menar Honko (1974) att det är vanligt att investeringar i olika klasser har olika avkastningskrav. Tvingande investeringar som är väsentliga för företagens överlevnad har inte något avkastningskrav medan investeringar i nya produkter och nya marknader har väldigt höga avkastningskrav. Investeringens avkastningskrav ska motsvara den risk investeringen innebär. Tell (1978) fann i sin undersökning att kalkylräntan skiljde sig kraftigt mellan de deltagande företagen, med ett medelvärde på 15 procent. Ett motiv var att kalkylräntan baseras på avkastningen för en historisk genomsnittlig avkastning. Ett ytterligare motiv var att räntan ska utformas så att det blir balans mellan utbud och efterfrågan. I Yards (1987) avhandling framkom det att de företag som behandlade osäkra investeringar utförde känslighetsanalyser och höjde kalkylräntan för att undvika att ta felaktiga investeringsbeslut. De vanligaste anledningarna som företagen angav som motiv för kalkylräntan var traditionen i företaget och avkastningen för alternativa investeringar. Kalyebara och Ahmed (2011) fann i sin studie att företag kan basera sin kalkylränta på företagets kostnad för kapital och att vissa företag använder sig av mer än en kalkylränta för olika typer av investeringar. Däremot påstår författarna att företag inte bör ändra sin kalkylränta beroende av vilken risk de har för olika investeringar utan att de ska använda samma kalkylränta för samtliga investeringar. De menar att företag istället ska anpassa kassaflödet för att anpassa sig för de olika riskerna investeringarna står inför vilket 43
innebär att ledningen i företaget kan fokusera på kassaflöden som skapar ekonomiskt värde. Vidare menar dem att företag föredrar en enkel riskanpassning och känslighetsanalyser med ett primärt fokus på den totala risken för investeringen. 3.4.4 Steg 4 - Slutsatser och rekommendation Resultatet av ovanstående steg överläggs och en rekommendation och slutsats om vilket investeringsalternativ som är det mest lämpliga tas fram (Ljung & Högberg 2007). Vanligtvis ska företag förhålla sig till två beslutssituationer, nämligen om investeringen ska genomföras och vilken investering som ska genomföras (Renck 1966). 3.5 Kalkylmetodpraxis Vid en historisk tillbakablick inom investeringsområdet kan det konstateras att det finns ett flertal studier som har kartlagt kalkylmetodanvändningen i företag. I studierna framkommer det bland annat att företagets storlek och branschtillhörighet har en inverkan på valet av kalkylmetod (Andor, Mohanty & Toths 2015, Daunfeldt & Hartwig 2014, Hogaboam & Shooks 2004, Sandahl & Sjögren 2003 och Yard 1987). 3.5.1 Företagsstorlek Enligt tidigare studier om investeringskalkyler har det påvisats att i många fall har företagens storlek haft en inverkan på valet av kalkylmetoder. I flera fall använder större företag sig av mer sofistikerade metoder i en större utsträckning än vad mindre företag generellt gör (Daunfeldt & Hartwig 2014). Även Andor, Mohanty och Toths (2015) studie kom fram till samma resultat som Dauenfeldt och Hartwigs (2014) studie och enligt dem beror detta på att stora företag vanligtvis har en större andel expertis, kvalificerad arbetskraft och teknisk kunskap än mindre företag. Nilsson och Olve (2018) hävdar att kalkylmetodpraxis skiljer sig numera inte så mycket åt mellan olika länder. Vilken diskonteringsmetod företaget väljer att använda varierar, men man kan se ett samband hos stora företag som tidigt började använda diskonteringsmetoder för att analysera och utvärdera sina investeringar hade en viss tendens att välja internräntemetoden. Haka, Gordon och Pinches (1985) menar att företag väljer att ta 44
sig an sofistikerade beslutsmetoder i syfte att kunna göra bättre analyser som resulterar i att rätt beslut tas. Dock är det flera forskare under en lång tid tillbaka som har ifrågasatt dessa metoder av olika skäl (Bennouna, Meredith & Merchant 2010). Adler (2006) menar att det största problemet med diskonterade kassaflöden är att den information som behövs för att utföra analysen oftast inte finns tillgänglig när den väl behövs, vilket kan leda till att felaktiga beslut tas eller att beslut fattas på ofullständiga grunder. Författaren menar vidare att användningen av sofistikerade metoder vid flera tillfällen inte är den optimala vägen då företag borde fokusera mer på den långsiktiga kärnverksamheten. Pikes (1996) studie visade att det har blivit allt vanligare att kombinera flera kalkylmetoder vid investeringsbeslut. Detta kan enligt författaren bero på att beräkningar utförs av datorkalkylprogram vilket underlättar vid beräkningar men även att behovet av att utforska de mångfacetterade aspekterna av en investering har ökat (ibid). Under den senare delen av 1900-talet har det blivit allt vanligare att använda sig av kalkylräntebaserade metoder i kombination med återbetalningsmetoden. Detta gäller dock främst större företag (Sandahl & Sjögren 2003, Yard 1987). Nilsson och Olve (2018) påstår att både utländska och svenska företag dels brukar använda en diskonteringsmetod och dels beräkna investeringens återbetalningstid vid stora investeringar. För mindre investeringar är det vanligt att endast använda sig av återbetalningsmetoden. McDonald (2006) föreslår att företag bör använda sig av flera olika investeringsmetoder för att sedan kunna väga dessa mot varandra innan ett beslut tas. 3.5.2 Branschtillhörighet Valet av kalkylmetod kan även skilja sig åt inom olika branscher. Enligt Yards (1987) studie är återbetalningsmetoden vanligast inom verkstadsindustrin medan kalkylräntebaserade metoder, som till exempel internräntemetoden, visade sig vara vanligast i trävaruindustrin, massa- och pappersindustrin och kemisk industri. Dock påstår Sandahl och Sjögren (2003) att inom verkstadsindustrin i branscherna bygg- och fastigheter samt service är det nuvärdesmetoden som är vanligast. Skillnaderna i metodanvändning kan enligt Yard (1987) bero på att internränteberäkningar är vanligare i branscher där man har större kalkylobjekt (s. 111). Hogaboam och Shooks (2004) studie kom fram till att det har skett en 45
ökning av diskonteringsbaserade metoder som till exempel nuvärdes- och internräntemetoden inom skogsindustrin på den amerikanska marknaden. 3.5.3 Investeringsmetoder i svenska företag Renck (1966) fann i sin studie att återbetalningsmetoden var den främst förekommande metoden bland svenska företag. I sin uppföljningsstudie belyste Tell (1978) att återbetalningsmetoden fortfarande var den klart mest använda metoden, men att användningen av nuvärdesmetoden hade ökat. Utifrån Sandahl och Sjögrens (2003) studie om stora företag i Sverige kunde det konstateras att återbetalningsmetoden behåller sin position som den mest frekventa kalkylmetoden bland större svenska företag. Det framkom även att i de större företagen var användningen av internräntemetoden högre än i de mindre företagen. Alpenberg och Karlssons (2005) avhandling behandlar de deltagande företagens faktiska investeringsbeteende och hur metoder men även beslutsregler användes som stöd för investeringsbesluten. Enligt författarna så var det, även i detta fall, återbetalningsmetoden som dominerade bland de deltagande företagen. Företagen hade dessutom höga kravnivåer i form av korta återbetalningstider, där genomsnittet på kravnivån bland de deltagande företagen var två år. Dock tilläts längre återbetalningstider för investeringar som var av utvecklingskaraktär, det vill säga utveckling av nya produkter eller längre livslängd. Andra metoder som användes bland företagen var nuvärdemetoden, internräntemetoden och nuvärdeskvot (ibid). Anledningen till att många stora svenska företag fortfarande använder sig av återbetalningsmetoden kan enligt Yard (2000) förklaras av att metoden fungerar och är lämplig som en första kontroll av investeringens potential samt att den upplevs som välkänd och enkel att använda. 3.6 Hållbarhet 3.6.1 Hållbar utveckling På 1980-talet myntades begreppet hållbar utveckling, i den så kallade brundtlandrapporten, där ekonomi, miljö och sociala frågor är nära sammankopplade. En förekommande uppfattning har varit att företagen skapar och levererar ekonomiskt värde medan stater sätter gränser för marknaden genom att införa lagar och tydliga spelregler. Dock har inte minst 46
globaliseringen och dess följder visat på det problematiska med detta synsätt. Inom politiken och i den allmänna diskussionen har företagens roll kommit att problematiseras och just i fråga om företagen sätts den ekonomiska aktiviteten in i ett sammanhang. Frågan om hur det ekonomiska värdet skapas och vilka effekter det medför har blivit central, speciellt i gränsöverskridande sammanhang där fasta och tydliga strukturer och spelregler antingen saknas eller tenderar att variera mellan olika länder (Nilsson & Olve 2018). Ekonomiska modeller har traditionellt haft det svårt att implementera ekonomiska aspekter av exempelvis kostnader för sociala följdverkningar eller miljöförstöring. Denna svårighet kan tolkas ur ett styrmässigt perspektiv. Strategier, nyckeltal och incitamentsystem har i obetydlig grad varit utformad ur ett hållbarhetsperspektiv. Åtminstone har sådana styrinstrument inte varit så pass förekommande att de har satt någon betydelsefull prägel på ekonomistyrningen av företag. Dock görs detta i en allt större utsträckning idag eftersom externa förväntningar av hållbarhetsnatur har blivit allt större. På senare år har lagstiftning kring hållbarhetsredovisning införts (Nilsson & Olve 2018). År 2016 skrevs ett antal svenska lagar om, till exempel årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att de företag som uppfyller vissa storlekskriterier ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Företagen ska redovisa hur de arbetar med sociala förhållanden, miljöfrågor, motverkande av korruption och respekt för mänskliga rättigheter (Sveriges riksdag 2016). Några samverkande tendenser har alltså lett till att hållbarhet har blivit aktuellt. Företagens verksamheter kontextualiseras alltmer i betydelsen att deras påverkan på miljö och natur är uppenbar och att följderna måste beaktas (Nilsson & Olve 2018). 3.6.2 Styrning av hållbarhet Att skilja mellan medel och mål är en viktig uppgift i styrningen av hållbarhet. Att till exempel anknyta sig till principerna i FN:s Global Compact har inget egenvärde, men det kan vara en början för vad som ska göras, hur arbetet ska bedrivas och vilka mål som ska eftersträvas. Det har blivit allt vanligare bland företag att använda sig av FN:s globala mål för hållbar utveckling som grund för hållbarhetsarbetet, dock handlar det inte bara om att välja mål utan även om att utveckla processer och styrsystem för att uppnå dem (Nilsson & Olve 2018). På senare år har både kunskapen om och användandet av instrumenten för att styra 47
hållbarhet ökat. I synnerhet har formella instrument utvecklats, som i flera fall integreras i eller har anknytning till företagets mer generella ekonomistyrning (Nilsson & Olve 2018). Till exempel menar Gond et al (2012) att verktyg som budgetering, finansiella och icke-finansiella mätsystem samt strategiska planer har utvecklats för att också inrymma hållbarhetsaspekter (ibid). Att styra ett hållbarhetsarbete handlar om hur det kan mätas, målstyras och kontrolleras mot bakgrund av de hållbarhetsfrågor som prioriteras. Men i överensstämmelse med transparensnormen är kraven på att kommunicera om hållbarhet höga och kan inte nonchaleras. Att förmedla vad företag gör i fråga om ansvar är betydelsefullt, vilket märks i hållbarhetsredovisningssammanhang (Nilsson och Olve 2018). Målstyrningen av hållbarhet underlättas med hjälp av en djup förståelse av de förväntningar som finns på företaget och de begränsningar som kompetens, ekonomiska ramar och andra faktorer skapar samt relevansen av hållbarhetsfrågor för det sociala och naturliga kapitalets utveckling (Gond et al 2012). Kopplingen mellan mål, mätetal och instrument är således viktig för att hållbarhetsstyrning ska kunna ta plats (Nilsson & Olve 2018). Det som har noterats inom hållbarhetsforskningen är att hållbarhetsfrågor integreras i styrsystem på ett systematiskt sätt genom att inkludera dem i både företagets och olika enheters och projekts målsättningar, vilka även ska återspeglas i företagets strategi och vision. Sammanfattningsvis handlar det alltså om att integrera målsättningen både i företaget som stort men även i de olika operativa verksamheterna (Sundin & Brown 2017). Däremot anser Epstein (2010) att integrering av hållbarhet i operativa beslutsfattandet är företagets största utmaning, vilket även Craig och Allen (2013) belyser i sin artikel att hållbarhetsinitiativ måste förankras hos de anställda på alla nivåer i företaget. Om företagets anställda ska vilja bidra till hållbarhetsinitiativ måste de vara kunniga och informerade inom området och se hållbarhet som en viktig aspekt för lönsamhet i företaget. Adams och Frost (2008) menar att hela organisationen måste genomsyras av hållbarhet för att det ska integreras i beslutsfattandet och att det inte enbart ska ses som en enskild aspekt. För att framgångsrikt ta hänsyn till hållbarhet menar Epstein (2010) att ett företag ska använda sig av informella system och processer. Ledningen ska kommunicera vikten av hållbarhetsarbete och skapa en kultur där de integrerar hållbarhetsarbete i den dagliga verksamheten och agerar efter det i de dagliga besluten. Ledare måste vara konsekventa i både sina handlingar och ord. 48
Att vara konsekvent upplevs vara viktigare än fina mätetal på miljöpåverkan och följsamhet. Om organisationskulturen stödjer beslut som är hållbara kan det medföra att de anställda motiveras och inspireras av att ta ett större ansvar för hållbarhetsförpliktelser. 3.7 Konceptuell modell för hållbara investeringar Med utgångspunkt i Södra och deras upplevda problem samt den teori vi samlat in har vi kommit fram till en konceptuell modell för att analysera hållbara investeringar. Inledningsvis ligger företagets strategi och vision till grund för vilka investeringsförslag som ges i verksamheten. Övergripande kan tillvägagångssättet för bedömning av investeringar illustreras i tre steg vilka är idé, investeringsrutin och beslut. Först och främst uppstår en idé och själva investeringsförslaget drivs fram. Vidare går investeringen genom företagets investeringsrutin och därmed hur företaget går tillväga vid bedömning av investeringar. Vanligen går investeringen bland annat genom företagets investeringsprocess där investeringarna ska uppnå ett antal kriterier. Slutligen sker själva beslutsfattandet om investeringen ska genomföras eller inte. Den nedre delen av figuren innehåller orsaker som kan ligga till grund för problemet att bedöma hållbara investeringar, vilka är klassindelning, kalkylräntan, kalkylmetoder och kvalitativ information. Vilken klassindelning, kalkylränta, kalkylmetoder och kvalitativ information som är lämplig att använda av ett företag beror på vilken situation företaget befinner sig i. Det empiriska materialet som kommer att presenteras i följande kapitel kommer sedan att analyseras mot teorin med grund i nedanstående modell. Figur 6: Konceptuell modell för hållbara investeringar, egen illustration 49
4.0 Empiri Kapitlet inleds med en presentation av fallföretaget Södra Skogsägarna. Därefter ges en djupare förklaring av det upplevda problemet och ett praktiskt exempel ges. Kapitlet följs sedan av en beskrivning om Södras investeringshandbok och deras stegvisa investeringsprocess som ligger till grund för val av investeringar. Kapitlet avslutas med vad respondenter tror sig vara orsaken till problemet. 4.1 Företagspresentation Södra Skogsägarna grundades år 1938 och är idag Sveriges största skogsägarförening med fler än 52 000 skogsägare som medlemmar. Företaget är dessutom en internationell skogsindustrikoncern som ägs av skogsägare, med 3 141 anställda runt om i världen. Omsättningen för år 2018 var 24 230 miljoner kronor och rörelseresultatet uppgick till 4 508 miljoner kronor (Södra Skogsägarna 2019). Företaget består av tre affärsområden vilka är Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell. Södra Skogs verksamhet omfattar inköp av träråvara från Södras medlemmar och levererar den sedan till Södras industrier (Årsredovisning 2018). Södra Skog kommer inte behandlas vidare i denna studie då fokus ligger på Södra Wood och Södra Cell eftersom det är där de kapitaltunga investeringar görs och den upplevda konflikten finns (Ekonomichef 190411). Södra Wood omfattar sågade trävaror och byggsystem. Vid egna sågverk och hyvlerier produceras hyvlade och sågade byggprodukter för högkvalitativa ändamål. Södra Wood erbjuder dessutom kutterspån, pellets och andra biprodukter från vedråvaran. Södra Cell är med sina massabruk i Mönsterås, Mörrum och Värö en världsledande producent av marknadsmassa från den mest hållbara råvaran, skogen. Den främsta delen av Södra Cells produktion består av barrsulfatmassa, men även lövmassa och textilmassa tillverkas. Södra är en betydande producent och leverantör av fjärrvärme, grön el, biobränsle och råvara för biodrivmedel (Årsredovisning Södra 2018). Figur 7: Organisationsstruktur (Södra 2019). 50
4.2 Vision och strategi Södras vision Södra visar vägen handlar om att tillsammans med Södras medlemmar lyfta fram vad det innebär att vara nästa generations skogsföretag. För att nå denna vision går vägen genom långsiktigt agerande och värdeskapande relationer. Företagets mål för år 2020 är att de ska vara ett mer konkurrenskraftigt, innovativt, lönsamt och hållbart företag med en starkare global marknadsposition. De menar att deras framgång baseras på en stark finansiell ställning och en långsiktig lönsamhet som möjliggör en utveckling av företaget och vinstdelning till medlemmarna. Deras koncernstrategi grundas i att vara en sammanhållen och värdeskapande koncern med en lönsam tillväxt. Utöver att fortsätta utveckla redan befintliga produkter ökar även fokus på nya produkter, hållbarhetsarbete och innovationer (Södra Skogsägarna 2019). Hållbarhet är ett nyckelområde i Södras koncernstrategi. Företaget har bland annat tagit sig an FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling som sätter en gemensam agenda för år 2030. Följande mål ansågs särskilt viktiga för koncernen, hållbar energi för alla, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringen samt ekosystem och biologiska mångfald. Urvalet gjordes baserat på företagets påverkan på samhället och koncernens möjlighet att påverka och bidra. Satsningar inom hållbarhet utgår dessutom från sex strategiska inriktningar vilka är klimatpositiv verksamhet, hållbart skogsbruk, hållbar innovation, effektivt resursutnyttjande, ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare samt ansvarsfulla affärer. Satsningar för ett hållbart Södra utgår även ifrån 15 koncerngemensamma mål. Tre av dessa målen är prioriterade och likställda med koncernens tre finansiella mål (Södra Skogsägarna 2018). De finansiella målen är att koncernens avkastning på sysselsatt kapital ska långsiktigt vara minst tio procent, soliditeten ska långsiktigt vara minst 55 procent och till sist ska den samlade vinstdelningen motsvara minst 50 procent av resultatet före skatt (Södra Skogsägarna 2019). Det första hållbarhetsmålet är att Södras produktion ska vara fossilfri år 2020 och att företagets transporter ska vara fossilfria år 2030. Det andra målet behandlar skogstillväxt, där Södra har som mål att den årliga skogstillväxten på företagets medlemsfastigheter år 2050 är 20 procent högre än år 2015. Det sista målet är att minska arbetsskadefrekvensen med 15 procent per år fram till år 2020, eftersom Södra har en 51
nollvision för arbetsskador (Södra Skogsägarna 2018). De strategiska inriktningarna och hållbarhetsmålen är framtagna dels genom analyser av Södras viktigaste hållbarhetsfrågor men även genom koncernens prioriterade intressenter (Södra Skogsägarna 2018). Figur 8: Hållbarhetsmål (Södra 2018). Det som driver företaget att ta hänsyn till hållbarhet är bland annat samhällsförändringen, där rådande klimatproblem är en stor del av det. Södra har en väldigt gynnsam position och har skog som är hållbar. Hållbara investeringar genomförs bland annat för att företaget ska kunna ta en position och stärka varumärket, men också stärka skogsägarnas långsiktiga avkastning. Detta bidrar till att leverera lösningar på samhällsproblem (Strategisk affärsutvecklare 190403). Sedan Lars Idermark blev VD och startade projektet ett hållbart Södra år 2013 har den produktionstekniska chefen märkt skillnad på koncernens hållbarhetsarbete. Innan projektet startades låg fokus på företagets produktivitet och kostnader. Det fanns ett hållbarhetsarbete tidigare men det fanns inga egna hållbarhetsmål i strategin utan investeringarna togs då upp som kostnader. Med projektet ett hållbart Södra har fokus på hållbarhet i strategin och verksamheten blivit mycket större (Produktionsteknisk chef 190327). 4.3 Problemet 4.3.1 Två typer av investeringar Problemet som Södra har stött på utgår från en konflikt mellan två typer av investeringar vilka vi hädanefter kommer benämna som ordinarie investeringar och hållbara investeringar. De ordinarie investeringarna avser investeringar som används i företagets huvudsakliga verksamhet som vanligen är att byta ut en komponent eller maskin till en liknande komponent eller maskin med samma syfte. Dessa investeringar syftar vanligtvis till att öka produktionens 52
effektivitet. De ordinarie investeringarna kan vara hållbara och görs inom den huvudsakliga verksamheten. De investeringar som benämns som hållbara investeringar ska öka produktionens resurseffektivitet och därmed hållbarhet. Hållbara investeringar skulle kunna vara att förbättra energieffektiviteten eller öka nyttjandegraden av lågförädlade material men avser typiskt inte ökad produktion av huvudprodukterna pappersmassa eller sågade trävaror. Hållbara investeringar kan även vara strategiska investeringar inom innovation och ny teknik och ligger utanför den huvudsakliga verksamheten. De hållbara investeringarna syftar till att utveckla verksamheten för att ligga i framkant på marknaden när det kommer till nya produkter och ny teknik. Fokus inom dessa investeringar ligger mycket på resurseffektivitet och att ta fram hållbara produkter som företaget möjligen kan använda i produktionen i framtiden. En betydande skillnad mellan dessa två typer av investeringar är att de ordinarie investeringarna har ett mer säkert utfall medan de hållbara investeringarna har ett mer osäkert utfall vilket innebär att de hållbara investeringarna har en större risk (Energisamodnare 190416). Vid kalkylering av samtliga investeringsalternativ på Södra används en avskrivningstid som vanligen är tio eller 15 år. Dock skiljer sig livslängden åt mellan olika sorters investeringar, då avskrivningstiden speglar den uppskattade risken. En reinvestering i kärnverksamheten har låg risk och därmed en möjlig längre avskrivningstid. Ny teknik eller nya produkter bedöms vara mer riskfyllda varför de inte får möjligheten till en längre avskrivningstid än tio år. Hållbara investeringar har ofta en mer osäker framtid då de inte vet om investeringen kommer bestå medan en ordinarie investering som är en del av kärnverksamheten har mer säkra utfall och skrivs av under en längre tid. Förutom att de hållbara investeringarna inte får möjligheten till en längre avskrivningstid än tio år, tenderar de även att ha ett lägre 2 3 avkastningskrav än ordinarie investeringar. Om anläggningarna och bruken ska gå med på att göra en investering som inte ingår i deras ordinarie verksamhet krävs det att investeringen har en hög avkastning (Energisamordnare 190416). Typiskt krävs det en internränta på 25 procent för att konkurrera med övriga investeringar. Detta innebär att ett förslag på en hållbar investering som faktiskt är lönsam och som når upp till avkastningskravet på elva procent hamnar långt ner på listan med samtliga investeringsalternativ, eftersom det finns andra 2 Anläggningarna syftar till såganläggningarna där produktionen sker inom affärsområdet Wood. 3 Bruken syftar till massabruken där produktionen sker inom affärsområdet Cell. 53
investeringar som har en högre avkastning. De hållbara investeringarna riskerar därmed att blir bortprioriterade i ett tidigt skede och förslaget kommer inte längre än till platschefen på bruken och anläggningarna. Investeringskommittén efterfrågar fler investeringar som inte bara är högavkastande utan även alternativ som har en tydligare hållbarhetsprofil, till exempel resurseffektivitet och god arbetsmiljö men de förslagen har svårt att komma upp till deras position. Om förslagen hade kommit upp till investeringskommittén hade det funnits större möjligheter att genomföra de hållbara investeringarna, till exempel genom att premiera dem (Energisamordnare 190416). Hållbara investeringar tävlar alltså på lika villkor som ordinarie investeringar som ibland tenderar att ha en högre avkastning. Det är här problemet uppstår eftersom hållbara investeringar vanligtvis inte alltid uppnår de avkastningar som de andra investeringarna gör och riskerar därmed att bli bortprioriterade. Ekonomichefen (190411) menar att så länge den ansvariga för investeringen hittar andra investeringar som ger bättre avkastningar så prioriterar denne dem framför hållbara investeringar. Vi har ju sagt här på Södra att vi har likställt våra hållbarhetsmål med våra finansiella mål, så skulle en investeringsansvarig komma ner på de avkastningskraven och att det står mellan två alternativ där det ena är hållbart, då ska denne välja det hållbara alternativet. Men har platschefen något som ger mycket bättre avkastning så väljs det, allt annat lika (Ekonomichef 190411). Dock menar platschefen (190510) att alla investeringar som görs på Södra är hållbara. De gör investeringar som är hållbara ur alla tre aspekterna, nämligen ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt hållbara investeringar. De gör till exempel ekonomiskt hållbara investeringar som har ekonomisk lång livslängd. En produktivitetsinvestering kan ur miljöhänsyn förbruka mindre kemikalier, el eller kanske släpper ut mindre förorenande ämnen i havet. En förbättring av den sociala hållbarheten kan exempelvis ske genom en arbetsmiljöinvestering. Han menar vidare att det inte finns någon investering som de gör som inte är hållbar. 4.3.2 Ett praktiskt exempel Massabruken nyttjar i grova drag cirka 50 procent av råvaran som blir till pappersmassa. Den andra hälften är sådant man kan göra något annat av, till exempel bark. Södra använder idag bark på olika sätt. Antingen kan de torka den i en bäddtork för att elda i en ångpanna och tillverka el eller så kan de sälja den. Om Södra skulle elda barken i sin ångpanna och göra 54
kondensel får de en verkningsgrad på 30 procent. Om ett kraftvärmeverk använder barken har de också en låg elektrisk verkningsgrad men de har större avsättning för värmen, vilket totalt sett ger en verkningsgrad på 90-95 procent. Samtidigt finns det en enhetsoperation på ett massabruk som kallas för mesaugn där ett bränsle eldas för att tillverka bränd kalk som behövs för att regenerera kokkemikalier. I mesaugnen används huvuddelen av det externa bränslet i ett massabruk och i de allra flesta fall är detta bränsle flytande, högt förädlat och på marginalen även fossilt. Frågeställningen är då hur de skall göra för att använda materialströmmarna så att de totalt sett gör så stor nytta som möjligt samt om de skall använda interna bränslen i högsta möjliga mån eller om de skall köpa in externa bränslen, till exempel olja eller pellets (Energisamordnare 190416). Ekonomichefen (190411) menar att det är här den kluriga frågeställningen kommer in, vilket alternativ ska vi välja att satsa på för att få ut så mycket energi som möjligt av barken? Ekonomichefen menar att Tekniken utvecklas hela tiden. Ofta är den nya tekniken väldigt dyr och då blir det en balansgång, ska vi vänta? Tror vi tekniken blir billigare om tre år eller ska vi göra det nu? Finns det någon annan teknik eller uppfinning som kan vara ett ytterligare alternativ om något år? Det är jättesvårt att bara titta på en investeringskalkyl i de lägena. Där måste man väga in flera faktorer (Ekonomichef 190411). Om Södra skall använda egen fallande bark så måste de investera i en särskild typ av tork som når en väldigt hög torrhalt för att elda den i en mesaugn. Då minskar de även intäkterna från elproduktion eller barkförsäljning men de minimerar mängden externa bränslen. Alternativt kan de fortsätta att elda barken i ångpannan eller sälja den samt ersätta den flytande oljan i mesaugnen med inköpta pellets. Alla alternativen är hållbara men det första alternativet är mer resurseffektivt då de använder det mest lågvärdiga materialet för att ersätta inköpt flytande bränsle varpå det flytande bränslet frigörs för andra nyttiga ändamål. För att kunna elda barken i mesaugn behöver företaget dock investera i en ringtork som torkar barken och denna är även den största investeringen. Alternativet att investera i pellets för att ersätta olja har snarlik internränta då investeringen är betydligt lägre men de fortfarande är beroende av ett externt bränsle som kan stiga i pris, till exempel till följd av ökat pris på utsläppsrätter. En hög kalkylränta gör att framtida besparingar värderas lågt och styr därför mot investeringar med låg investeringskostnad snarare än investeringar med högt positivt 55
kassaflöde. Detta illustrerar att kalkyltiden och kalkylräntan påverkar huruvida bark eller pellets får högst lönsamhet (Energisamordnare 190416). Excelmallen (bilaga 15) ger en bild av hur de två investeringsalternativen beräknas. Alternativ ett är att investera i pellets som har en avskrivningstid på tio år och en grundinvestering 80 miljoner kronor. Alternativet ger en internränta på 32,9 procent och en återbetalningstid på 2,8 år. Investeringen ger även en nuvärdesberäknad vinst på 85 miljoner kronor och ett kassaflöde på 23 miljoner kronor. Det andra alternativet är att investera i en ringtork som har en avskrivningstid på tio år och en grundinvestering på 220 miljoner kronor. Investeringen ger en internränta på 23,5 procent och en återbetalningstid på 3,7 år. Den ger dessutom en nuvärdesberäknad vinst på 127 miljoner kronor och ett kassaflöde på 45 miljoner kronor. Slutsatsen blir att alternativ ett har en högre internränta och en kortare återbetalningstid än alternativ två, men alternativ två har en större nuvärdesberäknad vinst och ett större positivt kassaflöde än alternativ ett (Södra skogsägarna 2019). Båda alternativen i caset är hållbara, men alternativ två är en mer hållbar och resurseffektiv investering än alternativ ett. Hållbara investeringar tävlar även på lika villkor med ordinarie investeringar som kanske är effektivitetshöjande men istället med en ännu högre internränta. Det är där energisamordnaren menar att hållbara investeringarna blir bortprioriterade eftersom de inte kommer upp i de avkastningar som de ordinarie investeringarna gör (Ekonomichef 190411). 4.4 Investeringshandboken Södra har en investeringshandbok som underlag för genomförande av investeringsplanering och anslagsupprättande för hela koncernen (Ekonomichef 190116). Vid planering och beslut om investeringar ska de övergripande rutinerna som finns i investeringshandboken följas. Anslagsbegäran ska göras vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar men kan även upprättas för andra typer av investeringar såsom marknadsundersökningar och reklamsatsningar (Södra Skogsägarna 2013). 56
Eftersom det investeras stora belopp inom Södra är företagets investeringsplanering en utomordentlig viktig uppgift. Inom Södra Wood brukar det genomföras ungefär 120 investeringar om året och investeringsbudgeten för sågverken år 2019 ligger på 175 miljoner kronor (Produktionsteknisk chef 190327). Inom Södra Cell beviljas det årligen ca 50-60 investeringar med belopp större än en miljon och cirka 100 investeringar som är mindre än en miljon, vilket totalt blir 150 investeringar årligen. Investeringsbudgeten för Södra Cell bör enligt Affärsområdescontroller, vara minst lika stora som avskrivningarna och dessa uppgår till ca 900 miljoner kronor per år. Som underlag för planeringen ska det finnas ett kontinuerligt arbete med att ta fram nya idéer och utvärdera olika projekt (Affärsområdescontroller 190319). Den produktionstekniska chefen (190327) menar att nya investeringar ofta är kopplat till förbättringar inom produktionen, till exempel en högre hastighet, en större volym eller en lägre kostnad. Förbättringar som ska spara någon typ av insatsmaterial eller tid (Produktionsteknisk chef 190327). Den stegvisa processen för en investering ser ut på följande vis; Figur 9: Investeringsprocessen (Södra 2013) Modellen ovan beskriver investeringarnas beslutsväg. I följande modell (figur 10) har vi valt att dela in processen i tre beståndsdelar. Den första delen inkluderar de fyra första stegen vilken benämns som utforma planer. Den andra delen består av det femte steget, anslagsbegäran tas fram och presenteras, vilket vi har valt att benämna som underlag som även är det steget vi kommer gå djupare in på i denna studien. Underlaget har vi sedan brutit ner i klassindelning, kalkylränta och kalkylmetoder vilka vi anser är betydande områden vid investeringsbedömningen. Den sista delen har vi valt att benämna som beslut där beslut tas om investeringarna ska genomföras eller inte. 57
Figur 10: Tillvägagångssätt vid bedömning av investeringar, egen illustration 4.4.1 Steg 1 - Utforma planer Det första steget i investeringsprocessen är strategiska planer. I detta steg menar ekonomichefen att samtliga affärsområden gör en strategiprocess vart femte år där de planerar, i grova drag, vilka investeringar de vill göra i framtiden. De tittar på vad de har för möjligheter de kommande åren både finansiellt men även råvarumässigt. Därefter bryts denna ram ner i en flerårig investeringsplan. I detta steg utformar de planer för de närmaste åren där de bland annat diskuterar hur mycket en investering kommer att kosta, vilken avkastning det kan tänkas bli, när de praktiskt ska genomföra den men även om de behöver finansiering externt eller om de klarar sig med kassaflödet (Ekonomichef 190411). Inför varje budgetprocess har varje affärsområde en genomgång och gör en mer detaljerad affärsplan för följande år. De får då komma med förslag på vad de behöver göra för investeringar, vad de måste göra i form av reinvesteringar, men även vad de tänker sig kommer vara lönsamma investeringar för att förbättra intjäningsförmågan (Affärsområdescontroller 190319 & Produktionsteknisk chef 190327). Sedan skickas budgeten med det kommande årets investeringsförslag till investeringskommittén, vilka består av ekonomichefen, koncernchefen och CFO. Därefter fastställs investeringsramen för vardera affärsområde vid ett styrelsemöte. Varje bruk och anläggning får en investeringsram att förhålla sig till nästkommande år och den kan se väldigt olika ut beroende på vad fabriken har för behov just det året (Affärsområdescontroller 190319) men även hur marknadsläget ser 58
ut. Om det är ett tufft marknadsläge så får affärsområdena en mindre investeringsram att förhålla sig till och då ska de endast göra de investeringar som måste göras, de andra får vänta. Däremot om det är en stark marknad och företaget har ett bra kassaflöde får affärsområdena en större investeringsram att förhålla sig till. Investeringsramen sätts i december varje år och när beslutet är fattat förmedlas ramen till samtliga affärsområden och då vet de vilka investeringar som blir möjliga att genomföra det kommande året (Ekonomichef 190411). Investeringsprocessen inom Södra är en decentraliserad process som är bottom-up styrd. Investeringsförslag kommer vanligen från de anställda ute på anläggningarna och bruken men det händer även att det kommer förslag från styrelsen (Produktionsteknisk chef 190327). Det finns utvecklingschefer på vissa bruk och anläggningar som har en överblick över vad som måste investeras i framtiden. På varje bruk har de nulägesmöten där de går igenom förslag på aktiviteter som ska bli investeringar, vilka återfinns på en nulägeslista. Input av aktiviteter till utvecklingschefen kommer från avdelningsansvariga på bruken (Energisamordnare 190220). När ett investeringsförslag ges har denne också tagit kontakt med en leverantör som tar fram en offert. Anläggningarna och bruken räknar vanligtvis själva på investeringarna och har en uppfattning om hur mycket de beräknas kosta (Produktionsteknisk chef 190327). Varje bruk har en till två controllers som är med och utformar underlaget för investeringarna. Respektive platschef har fullt ansvar från början till slut att utforma underlaget (Affärsområdescontroller 190319). 4.4.2 Steg 2 - Underlag Samtliga underlag för investeringsbeslut ska finnas med i blanketten anslagsbegäran. Den beslutande instansen ska förses med anslagsbegäran i god tid innan beslutstillfället. I blanketten finns det möjlighet för en 15-årig kalkylhorisont, däremot görs investeringskalkylerna vanligtvis med en kalkylhorisont på tio år. Vid större investeringar med en lång livslängd finns det en möjlighet att göra kalkylen med en 15-årig kalkylhorisont. Dock bör man ha i åtanke att nuvärdesfaktorn på lång sikt blir mycket låg samt att osäkerheten blir större. På den första sidan av blanketten anges ett antal basuppgifter som till exempel vilken klass investeringen tillhör (bilaga 16). På sida två fylls samtliga underlag för siffror till lönsamhetskalkylerna i, dessa återfinns i bilaga (17). Lönsamhetsmåtten räknas ut 59
per automatik i excel-versionen. På nästkommande sida redogörs alternativa lösningar och en riskanalys för investeringar som är lågavkastande (bilaga 18). Uppföljningen av anslaget och efterkalkylfunktion sker på sida fyra och fem i blanketten anslagsbegäran (bilaga 19) (Södra Skogsägarna 2013). Sammantaget bör det inkluderas en sammanfattning om investeringen, investeringens storlek, en tidsplan på när den behöver bytas ut, offerter, kassaflödet och en känslighetsanalys i en anslagsbegäran. Anslagsbegäran ligger till grund för investeringarnas underlag. I underlaget lägger de även in vilka nyckeltal som ska användas för att följa upp investeringarna (Produktionsteknisk chef 190327). Betydelsefulla delar i underlaget vid investeringsbedömning är klassindelning, krav på lönsamhet och kalkylmetoder som kommer beskrivas mer utförligt nedan. 4.4.2.1 Klassindelning Investeringarna på Södra delas in i olika kategorier. Investeringarna delas in i A-, B-, C-, och D-anslag beroende på vilket belopp investeringen innebär. A-anslag som innefattar de beloppsmässigt största investeringarna, beslutas av styrelsen. B-anslag beslutas av investeringskommittén. C-anslag beslutas av investeringsberedningen i vilken affärsområdeschefen sitter. Slutligen, D-anslag, som är de beloppsmässigt minsta investeringarna, beslutas av platschefen. (Ekonomichef 190116) Utöver beloppsstorlek ska de även klassificeras enligt någon av följande kategorier kapacitet, arbetsmiljö, miljö, energi, produktivitet, kvalitet eller övrigt. Kategorin kapacitet innebär att om investeringen ökar affärsområdets huvudprodukts kapacitet, exempelvis i massabruken ökar kapaciteten att producera massa (Södra Skogsägarna 2013). En investering inom arbetsmiljö kan till exempel innebära en tvingande investering från arbetsmiljöverket, där företaget måste införa skydd runt sina maskiner på anläggningarna och bruken i syfte om att få en säker arbetsplats (Platschef 190510). Även kategorin miljö kan innebära investeringar av tvingande karaktär, då myndigheter kan kräva att att fabrikerna ska nå viss prestanda miljömässigt med avseende på utsläpp, svavel och kväveoxid. Då kan det vara så att den nuvarande anläggningen kanske inte klarar dessa gränsvärdena eller ligger nära dem eller har fått förändrade gränsvärde. Då måste fabriken investera i någon maskin så att problemet uppstår (Affärsområdescontroller 190319). Kategorin energi innebär investeringar för besparing av energi eller produktion av energi. Kategorin produktivitet innefattar investeringar som ger effektiviseringar och den 60
sista kategorin, övrigt, avser investeringar som inte går att få in i de andra kategorierna (Ekonomichefen 190411). 4.4.2.2 Kraven på lönsamhet Lönsamhetskravet på investeringarna uttrycks genom kalkylräntan. På Södra har styrelsen bestämt att det genomsnittliga kalkylräntekravet är elva procent under en konjunkturcykel. Denna kalkylränta bygger på att ägarna har ett avkastningskrav på sysselsatt kapital på tio procent och sedan har det lagts på en procentenhet som är en riskpremie (Ekonomichef 190411). En del av företagets investeringar har låg eller ingen lönsamhet. Det kan då röra sig om investeringar i till exempel arbetsmiljö, miljö eller kvalitet som de blir tvungna att genomföra för att deras kunder kräver det eller på grund av myndighetskrav (Affärsområdescontroller 190319). Energisamordnare (190416) menar att de inte kan kräva att exempelvis miljöinvesteringar ska vara lönsamma. Det är inte av lönsamhetsskäl de gör dessa investeringar (ibid). Kraven på de övriga investeringarna blir därmed högre, om det genomsnittliga lönsamhetskravet ska nås. Till exempel om kalkylräntekravet är elva procent och andelen nollavkastade investeringar är 25 procent blir genomsnittskravet på de 75 procent lönsamma investeringarna således 14 procent (Södra Skogsägarna 2013). De lönsamma investeringarna ska kompensera för de investeringar som inte har någon lönsamhet (Energisamordnare 190416). Samtliga investeringar samlas på en lista där de sorteras efter storleken på investeringens avkastning. Affärsområdets budget och kapacitet påverkar hur många av de föreslagna investeringarna som kan genomföras. Det finns alltid många förslag på vilka investeringar som kan göras och många av anslagen har väldigt hög avkastning. I affärsområdet Cell kan det finnas investeringar på listan med en avkastning på 30 procent. För att en investering ska genomföras måste den ligga inom investeringsramen vilket kan kräva att den behöver en avkastning på 25 procent. Alternativen som finns på listan spelar därmed stor roll för vilken avkastning som en investering kräver för att bli genomförd. De investeringar som ligger innanför investeringsramen är de investeringar som affärsområdet prioriterar och har råd att genomföra (Energisamordnaren 190416). Affärsområdet Södra Wood har alltid haft svårt att nå upp till koncernens gemensamma avkastningskrav på elva procent under en konjunkturcykel. De har kommit överens med styrelsen att en kalkylränta för sågverken på 61
åtta procent är rimlig. De gör däremot enskilda investeringar som når över elva procent, exempelvis har de investerat i ny mätutrustning och torkanläggning som visat sig vara bättre än förväntat och samtidigt visat en lägre energiförbrukning än väntat. Men även Södra Wood gör nollavkastande investeringar till exempel i form av reningsanläggningar (Produktionsteknisk chef 190327). På affärsområdet Södra Wood använder de sig av samma princip med listan på investeringar men eftersom investeringarna i Wood har en lägre accepterad kalkylränta kräver de inte samma höga avkastning för att vara inom investeringsramen och därmed genomföras. 4.4.2.3 Kalkylmetoder I kalkyldelen av underlaget använder sig Södra av de traditionella kalkylmetoderna internräntemetoden, återbetalningsmetoden men även förbättringsavkastning. De använder sig av ett excelunderlag där de får fram alla olika bedömningar som investeringen måste klara av. Investeringarna som genomförs måste vara lönsamma med marginal eftersom de ska bära icke lönsamma investeringar (Platschef 190510). Energisamordnaren (190416) hävdar att det inte finns några krav på att de måste använda alla kalkylmetoder som finns i investeringshandboken. På bruken har de egentligen full frihet att använda vilka kalkylmetoder de vill. Dock kommer investeringskommittén göra en bedömning utifrån internräntan så den måste finnas med i underlaget (ibid). De tre kalkylmetoderna kommer att beskrivas mer ingående nedan. Internräntan är ett mått på en investerings procentuella avkastning. Projektet eller investeringen är lönsam om internräntan är högre än den fastlagda kalkylräntan. Södra definierar internräntan som den räntesats vid vilken summan av de årliga inbetalningsöverskotten är lika stor som grundinvesteringen (Södra Skogsägarna 2013). Genom excel-versionen av anslagsbegäran räknas nivån automatiskt fram. Ett annat sätt att fastställa internräntan är manuellt, dock anses det vara aningen komplicerat. Detta sker genom att pröva sig fram med hjälp av nuvärdessummetabellen. Kapitalvärdet bestäms vid olika räntor tills dess att de hittar den som ligger nära kapitalvärdet noll. Genom interpolering sker sedan en noggrannare bestämning (Södra Skogsägarna 2013). 62
Återbetalningstid eller paybackmetoden, är den tid det tar att få tillbaka investerade pengar. Kalkylen görs med ränteberäkning, det framtida årliga betalningsflödet nuvärdesberäknas med hjälp av kalkylräntan. Enligt Södra är metoden enkel att använda men har nackdelen att den inte tar någon hänsyn till inbetalningsöverskott efter återbetalningstidens slut. I Södras excel-version av anslagsbegäran beräknas återbetalningstiden automatiskt efter att kalkylräntenivån har valts (Södra Skogsägarna 2013). Metoden är dock endast ett stödjande nyckeltal. Det är internräntemetoden som styr om investeringen genomförs eller inte (Affärsområdescontroller 190319). Eftersom Södra har en del investeringar som är lågavkastande använder de sig även av måttet förbättringsavkastning (Energisamordnare 190220) som visar hur stor den årliga intäktshöjningen alternativt kostnadssänkningen blir i procent av det investerade beloppet. Måttet tydliggör skillnaden mellan de investeringar som höjer effektiviteten, så kallade förbättringsinvesteringar, och investeringar som inte leder till någon högre effektivitet vilka även benämns som status-quo-investeringar. Måttet mäter således om en investering leder till ett förbättrat kassaflöde. Förbättringsavkastning räknas fram genom att vikta samman alla enskilda investeringar vilket resulterar i en portföljavkastning. Måttet tar dock inte hänsyn till lönsamhetsfaktorer som till exempel diskontering av betalningsflöden och uppstartskostnader. Måttet kan därmed inte användas för att avgöra hur lönsam en investering är, på liknande sätt som de traditionella kalkylmetoderna kan (Södra Skogsägarna 2013), varför även detta mått bara är ett stödjande nyckeltal (Affärsområdescontroller 190319). När en investering har delats in en klass utifrån storlek och syfte samt beräknats med hjälp av kalkylmetoder går investeringen vidare för beslut. 4.4.3 Steg 3 - Beslut Beroende på hur mycket en investering kostar går underlaget till olika chefer för att godkännas. Platscheferna godkänner de minsta investeringarna, de lite större investeringarna går till investeringsberedningen i vilken affärsområdeschefen sitter och om investeringarna ytterligare är större går de därefter till investeringskommittén där ekonomichefen sitter och sista instans är styrelsen (Ekonomichef 190116). De flesta investeringarna behandlas av investeringsberedningen. De som ingår i investeringsberedningen är högsta chefen för 63
respektive bruk eller anläggning, tillsammans med affärsområdescontroller och affärsområdeschef (Affärsområdescontroller 190319). Investeringsberedningen samlas till möten som sker fem-sex gånger om året, för att diskutera de underlag som har tagits fram för respektive bruk och anläggningar. Investeringsberedningen försöker verifiera och ser till att de ekonomiska beräkningarna stämmer och att de hänger ihop. Vanliga frågor som diskuteras på dessa möten är, varför måste investeringen göras? Varför har ni tänkt använda just denna metod? Varför måste ni göra den just nu? (Affärsområdescontroller 190319). Efter fattat beslut sker sedvanlig upphandling med aktuella leverantörer som bedöms klara uppsatta mål och krav på investeringen (Ekonomichef 190411). 4.4.3.1 Uppföljning Investeringar följs upp regelbundet och detta sammanställs i en rapport som går till styrelsen. Styrelsen får på så sätt information om hur det går för de investeringar de fattat beslut om både gällande investeringsram och direkta investeringsbeslut (Ekonomichef 190411). Utfallen jämförs med de kalkyler, mål och nyckeltal som utgjorde förkalkylerna. Vad uppföljningen ska avse och när den ska redovisas anges på anslagsbegäran. De totala investeringsutgifterna och andel utnyttjad beviljad anslagsram följs upp löpande i den ekonomiska rapporteringen. Varje år följs även portföljavkastningen upp där de beviljade anslagen jämförs med föregående årsbudget, vilket syftar till att ge en ungefärlig bild av utvecklingen av företagets kapitalproduktivitet (Södra Skogsägarna 2013). Gällande hållbara investeringar så finns det framtagna nyckeltal som används i uppföljningen eftersom hållbarhetsmålen är likställda med de finansiella målen. Ett exempel är målet om att vara fossilfria i produktionen år 2020. Detta följs kontinuerligt upp i förhållande till målet. De tittar även på aktuella utsläpp i förhållande till det uppsatta målet (Ekonomichef 190411). Några andra nyckeltal Södra följer upp vid hållbara investeringar är energi och värmeförbrukning (Ekonomichef 190411). 4.5 Upplevda brister med den nuvarande investeringshandboken Södras hållbarhetsstrategi implementerades något år efter att den nya VD:n Lars Idermark tillträdde år 2013. Den strategiska affärsutvecklaren (190403) hävdar att Södras nuvarande 64
investeringshandbok inte är anpassad efter den nya strategin eftersom den utformades år 2013. Han menar att det är ett fel sätt att arbeta på att man först utformar en investeringshandbok som lanseras och sedan sätter en strategi, det ska ju vara precis tvärtom (Strategisk affärsutvecklare 190403). Han menar att Södra har en investeringshandbok som är utformad utifrån den gamla strategin när det var fokus på tre finansiella mål. När företaget har satt tre nya hållbarhetsmål har investeringshandboken inte hängt med i utvecklingen. Han menar även att hela samhället har förändrats. År 2013 fanns inte FN:s hållbarhetsmål eller EUs alla mål. Men sen när samhället förändras, konjunkturerna förändras, företaget förändras men investeringspolicyn är densamma (Strategisk affärsutvecklare 190403). Enligt den strategiska affärsutvecklaren tar den nuvarande investeringshandboken och beslutsunderlaget inte hänsyn till den nya strategin och hållbarhetsinvesteringar riskerar därmed att väljas bort i ett tidigt stadie då de inte uppnår de krav som metoderna ställer. Om företaget väljer bort en lönsam hållbar investering framför en mer lönsam investering, men som är mindre hållbar kommer de heller inte nå ett av de jämställda målen menar den strategiska affärsutvecklaren (190403). Däremot menar ekonomichefen (190411) att det inte spelar någon roll i vilken ordning investeringshandboken och strategin utformas, de måste inte utformas samtidigt. När man utformar en strategi utgår den ifrån vilka möjligheter företaget har i framtiden. Södra måste fortfarande leva upp till ägarnas krav och om de önskar ett avkastningskrav på sysselsatt kapital på tio procent så måste företaget förhålla sig till det. Investeringshandboken är egentligen grundad på nyckeltal som Södra ska uppfylla och strategin är till för hur de ska nå målen (Ekonomichef 190411). Däremot menar den strategiska affärsutvecklaren (190403) att de nyckeltalen som strategin är utformad efter inte är alla de nyckeltal som styrelsen anser vara viktiga utan endast de tre som gällde innan strategin ändrades. Strategisk affärsutvecklare (190403) hävdar att det är väldigt svårt för människor att ha motsägande mål och att ha mål som är lika prioriterade. Han menar vidare att näringslivet har sedan industrialiseringens tid haft finansiella mål. Om de tillför andra aspekter som fossilfritt, arbetsmiljö, arbetsskador och ställer dessa mot ekonomiska mål har varit en svårare utmaning än vad de trodde. Södra har tre jämställda mål men hur ska de prioritera när det inte har tillkommit någon ny investeringsmodell? Han menar att företaget endast kommunicerar finansiella resultat, de mäter i finansiella siffror, de prioriterar investeringar efter finansiella 65
metoder, då är vi i ett läge där målen inte är jämställda. Han menar vidare att det ska de givetvis göra, de finansiella målen är likställda och dessutom något som är enkelt och viktigt att såväl kommunicera som prioritera utifrån. Om man endast prioriterar utifrån finansiella siffror är de inte jämställda. Ska man ha jämställda mål då måste företaget arbeta med det och integrera det och ha modeller som fångar upp att de blir jämställda och där har vi misslyckats. Och det är det vi måste förändra (Strategisk affärsutvecklare 190403). Vidare har några anställda upplevt ett par brister gällande bedömningen av hållbara investeringar i vissa delar av investeringsbedömningen och således investeringshandbokens innehåll. Vidare redogörs deras upplevelser angående företagets klassindelning, kalkylränta och kalkylmetoder som kan ligga till grund för att de hållbara investeringarna blir bortprioriterade. 4.5.1 Klassindelning Den produktionstekniska chefen (190327) menar att klassindelningen endast används i syfte att söka efter investeringar. Däremot menar affärsområdescontrollern (190319) att de inför budgetåret kollar hur stor budget som finns i varje klass, exempelvis hur mycket energiinvesteringar och miljöinvesteringar de har tänkt göra. Styrelsen eller ledningen kan komma med synpunkter om att de ska satsa mer inom något område och mindre i något annat och kan tillföra medel enligt det. Platschefen (190510) menar att den befintliga klassindelningen har funnits på Södra väldigt länge och att han inte funderat över om den är bra eller dålig. Han menar även att alla investeringar konkurrerar med varandra men om de har en arbetsmiljöinvestering som de måste göra för annars kan det vara en fara för säkerheten eller för miljön, till exempel måste de kanske göra en investering för att en maskin inte ska släppa ut farliga kemikalier. De investeringarna kan få prioritet före en kapacitetsinvestering. Han menar även att de måste se på investeringarna i sin helhet. Man kan undra varför de prioriterar bort en till synes lönsam investering, den kan vara lönsam om man tittar på bara den, men de måste beakta den i sin helhet. Ofta uppstår det icke konstruktiva diskussioner där olika parter har olika helhetsuppfattningar. De ser inte samma sak och då kan de hamna i lägen där de inte förstår varandra, men ser de helheten brukar de förstå varandra. 66
4.5.2 Kalkylräntan Samtliga anläggningar och bruk har en investeringsram och de investeringar som ligger inom dessa är de som blir prioriterade och som de har råd att genomföra. Energisamordnaren (190416) påstår att för att en investering ska ligga inom investeringsramen kan det krävas höga kalkylräntor för att de ska bli genomförda. Detta beror på att de konkurrerar med samtliga alternativ som finns inom affärsområdet. Framförallt har affärsområdet Cell investeringar med hög avkastning. Eftersom hållbara investeringar tenderar att ge en lägre avkastning än andra investeringar har de därmed större risk att bli bortprioriterade. Platschefen (190510) menar att respektive bruk och anläggning ansvarar för sin egen balansräkning och att alla investeringar belastar den. Detta betyder att de inte har råd att göra de investeringar som inte är lönsamma. Han menar att det funnits en del diskussioner inom företaget om vem som ska bära bördan för innovationsinvesteringarna i ny teknik. Sedan finns det även alltid en diskussion om det är rätt eller fel att göra en sådan investering nu eller senare. Det är viktigt att göra investeringar i ny teknik i rätt tid. Energisamordnaren (190416) föreslår att de skulle kunna ha en kalkylränta för olika ändamål men då ställs de inför utmaningen vilken nivå den ska ligga på. Han påstår att andra företag inom branschen har anpassat sin kalkylränta för hållbara och resurseffektiva investeringar. Han föreslår även att det bör inrättas en särskild fond för hållbarhetsinvesteringar och nämner att Stora Enso har precis ett sådant arbetssätt där en fond fylls på med 100 miljoner per år och där investeringar väljs ut baserat på lönsamhet räknat med en kalkylränta på sex procent. Detta hade hanterat problematiken att ny teknik typiskt är mindre effektiviserad än etablerad teknik och samtidigt som man även behöver satsa på nya utvecklingsområden. Därför bör inte ordinarie investeringar konkurrera med hållbara investeringar om pengar ur samma pott (Energisamordnare 190416). 4.5.3 Kalkylmetoder Angående de nuvarande kalkylmetoderna som företaget använder vid investeringsbedömningar så är det främst internräntan som går emot hållbara investeringar. Internräntemetoden fungerar när investeringsalternativen inte påverkas av varandra och där 67
de kan göra den nedprioriterade investeringen vid ett senare tillfälle. Till exempel ett val mellan fortsatt underhåll eller reinvestering av en utrustning där de väljer det alternativ med högst lönsamhet först. Däremot passar metoden sämre när de inte kan göra båda. Ett exempel är valet mellan att ersätta olja med bark eller om oljan skall ersättas med pellets istället och barken istället eldas upp i ångpannan. I detta fall har den mest resurseffektiva investeringen lägre internränta (Energisamordnare 190220). Strategisk affärsutvecklare (190403) anser att företaget tittar för mycket på internräntan. Enligt honom så fungerar den jättebra vid jämförelse av reinvesteringar men vid nya projekt så stödjer den inte innovation och de får inte med de olika delarna som till exempel hur marknaden utvecklas. Den strategiska affärsutvecklaren (190403) menar att det här handlar egentligen om att möta en framtida kundefterfrågan och att komma in på en marknad som är uppåtgående i rätt läge. Ett exempel är finska Neste som är marknadsledande på biodiesel men i grunden ett traditionellt oljebolag. De har idag en vinstmarginal på över 50 procent på biodieseln och precis som alla andra någon enstaka procent på sin traditionellt stora produkt, fossil diesel. Men det tog tio år för dem att bygga den marknaden och i en internräntemodell skulle dagens intäkter vara så låga att det inte hade varit en lönsam investering när den togs. Nu har de en årlig intjäningsförmåga som är högt över alla andra i branschen samtidigt som de sitter med den produkt som världen efterfrågar och ligger i topp på alla rankingar kring mest hållbara varumärke. Detta trots att deras huvudprodukt är ohållbar och deras konkurrenter ses som klimatbovar. Från den produkten kan de dessutom göra följdinvesteringar i nya material eftersom de står på en ny bas. Detta medför i sin tur att de hållbara investeringarna inte blir likvärdiga gentemot de icke-hållbara investeringarna och riskerar därmed att bli bortvalda. Följdinnovationer och följdinvesteringar kan inte heller räknas in i kalkylen från början. Det kan innebära att de väljer den som maximerar avkastningen nu istället och inte beaktar framtiden för den nya investeringen. Den strategiska affärsutvecklaren menar att det inte går att jämföra reinvesteringar på ett bruk eller en anläggning med innovations investeringar eftersom det har helt olika syften (Strategisk affärsutvecklare 190403). I enlighet med vad strategisk utvecklare hävdar menar energisamordnaren (190416) att internräntemetoden har en stor brist i att den misslyckas med att uppskatta framtida värdeökning. Genomförande av investeringen kan innebära att de i framtiden kan göra följdinvesteringar och följdprodukter som påverkar resultatet av den första investeringen positivt, vilket inte tas med i bedömningen när de räknar på internräntan. Energisamordnaren (190416) menar att de idag 68
inte får beakta följdinvesteringar i beräkningarna men att de borde få göra det, eftersom det skulle spegla det verkliga värdet. 69
5.0 Analys Studiens femte kapitel består av en analys med grund i studiens empiriska material och den valda teoretiska referensramen. Kapitlet inleds med en kort sammanfattning hur investeringsprocessen och investeringsbedömningen går till och av det upplevda problemet på Södra. Sedan följs en diskussion om de främsta orsakerna till problemet samt givna rekommendationer med utgångspunkt i den konceptuella modellen. 5.1 Företaget och dess situation Södra Skogsägarna är ett investeringstungt företag och i affärsområdena Cell och Wood gör de nästan 300 investeringar årligen, vilka beräknas nå över en miljard kronor år 2019. Den dagliga verksamheten präglas därmed av att ta fram investeringsförslag och sortera dem utifrån den budget och kapacitet företaget har. Södras verksamhet innebär inte bara att tillverka och sälja sina varor och fokusera på intäkter och kostnader. Dagens intressenter ställer höga krav på företaget att bland annat agera hållbart vilket de måste arbeta med för att överleva på marknaden. Författarna, Taherdangkoo, Ghasemi och Bekipour (2017), Borglund, De Geer och Hallvarsson (2009), Bansal och Roth (2000) och Hassel (2008), diskuterar företags hållbarhetsarbete och menar att det ökar företagets värde och är värdefullt för deras intressenter. Sundin och Brown (2017) menar att företags hållbara målsättning ska återfinnas i företagets strategi och vision men att den även ska integreras i företagets styrsystem och i den operativa verksamheten för att uppnå företagets målsättningar. Effektivt resursutnyttjande är en av Södras strategiska inriktningar inom deras hållbarhetsarbete och de hållbara investeringarna som upplevs vara svåra att bedöma handlar vanligen om investeringar som syftar till att öka resurseffektiviteten. Eftersom råvaran är begränsad, vilket skogsindustrierna (2019) belyser, är det extra viktigt att göra investeringar som syftar till att öka resurseffektiviteten inom företaget vilket även kan tänkas vara värdefullt för företagets intressenter och framförallt för skogsbrukarna. För ungefär fem år sedan ändrade Södra inriktning på sin strategi och fokus låg inte endast på finansiella siffror utan hållbarhet fick stort utrymme och tre hållbarhetsmål likställdes med tre finansiella mål. Att ändra strategi kan låta ganska enkelt men att få alla delar av företaget att 70
genomsyras av den kan vara lite svårare. Vidare menar den strategiska affärsutvecklaren (190403) att den nuvarande investeringshandboken inte stödjer Södras nya strategi då den inte beaktar hållbarhetsaspekter vid bedömning av investeringar utan endast grundar sig på finansiella siffror. Däremot menar ekonomichefen (190116) att utförandet av investeringshanboken inte spelar någon roll för hur väl hållbarhetsaspekterna beaktas och att Södras strategi utgår ifrån vilka framtida möjligheter företaget har. Han menar vidare att investeringshanboken utgår från att leva upp till ägarnas avkastningskrav på sysselsatt kapital på tio procent. En svårighet som har kommit med den nya strategin är hur företaget ska jämföra investeringar som syftar till att ersätta den befintliga produktionen och en investering med ett säkert utfall jämfört med att göra en som har en tydligare hållbarhetsprofil. En hållbar investering kan vara ett förslag som är mer resurseffektivt och som har en tydligare åtanke till att värna om råvaran som i många fall är begränsad. Det handlar vanligen om investeringar som inte har ett lika säkert utfall. Trots att investeringskommittén efterfrågar fler investeringar med en hållbarhetsprofil kommer förslagen sällan upp till deras position, då de redan blir bortsorterade på en lägre nivå inom företaget. Om förslagen hade nått investeringskommittén hade det funnits större möjligheter för de hållbara investeringarna att bli genomförda till exempel genom att premiera dem. Södra använder sig av en investeringshandbok som underlag för genomförandet av investeringar. I investeringshandboken beskrivs bland annat hur investeringsprocessen ser ut, hur underlagen ska utformas och hur investeringarna ska följas upp. Södras investeringsprocess är bottom-up styrd och investeringsförslagen kommer vanligtvis underifrån av de anställda på anläggningarna och bruken. Södra utformar generellt planer i tre olika steg med olika tidshorisonter. En mer detaljerad plan görs inför budgetprocessen vilken sedan skickas till investeringskommittén som fastställer investeringsramen. Beroende på vilket marknadsläge som råder och vad fabriken har för behov ser ramen olika ut för olika år. Efter att investeringsramen är fastställd tas samtliga underlag för investeringen fram. Samtliga underlag för investeringen ska finnas med i blanketten anslagsbegäran. Bland annat återfinns vilken kategori investeringarna ingår i utifrån, belopp och typ av investering i blanketten. En orsak till Södras problem kan ligga i hur de använder sig av klassindelningen. Trots att investeringarna delas in i kategorier jämförs de med samtliga investeringsalternativ 71
vilket har visat sig vara problematiskt då hållbara investeringar jämförs med investeringar med andra syften. Hur klassindelningen ska gå till har behandlats av bland annat Honko (1974), Ljung och Högberg (2007), Nilsson och Persson (2001) och Nilsson och Olve (2018). Vidare i anslagsbegäran bestäms investeringens lönsamhetskrav som genomsnittligt ska uppnå minst elva procent under en konjunkturcykel. I praktiken varierar dock vilken avkastning en investering måste generera och beror på andra investeringsalternativ vilket kan innebära att investeringar kräver en hög avkastning för att genomföras. En annan anledning till problemet kan därmed grunda sig i att hållbara investeringar inte når upp till det avkastningskrav Södra praktiskt har i sin verksamhet. De hållbara investeringarna riskerar således att bli bortprioriterade då de tenderar att ha en lägre avkastning än andra investeringsalternativ. Vidare ska investeringen beräknas utifrån Södras kalkylmetoder vilka är internräntemetoden, återbetalningsmetoden och förbättringsavkastning. En annan orsak som kan ligga till grund för problemet kan vara hanteringen av valda kalkylmetoder. Valet av kalkylmetoder har ifrågasatts på Södra då de anser att metoderna inte tar hänsyn till alla aspekter som de önskar, framförallt gällande hållbara investeringar. Dessa delar är betydelsefulla för investeringens utfall och fokus i anslagsbegäran ligger främst på att kvantitativt beräkna investeringens konsekvenser. Vidare har författarna, Adler (2000), Ljung och Högberg (2007), Alkaraan och Northcott (2007), Yard (2001), Fjertorp (2010) och Frank et al. (2013), diskuterat att kvalitativa aspekter har fått en allt större betydelse vid investeringsbeslut, vilket Södra inte anses behandla i någon nämnvärd omfattning. När underlaget är utformat går investeringen vidare för beslut. Beroende på vilket belopp investeringen avser beslutas investeringen av olika nivåer inom företaget där de största investeringarna beslutas av styrelsen och de minsta av platschefen på anläggningarna och bruken. Investeringarna följs sedan upp i en sammanställningsrapport som jämförs med förkalkylerna. Sammanfattningsvis fungerar Södra Skogsägarnas investeringsrutin bra vid bedömning av ordinarie investeringar, dock har företaget upplevt en svårighet med att bedöma hållbara investeringar. Idag bedöms hållbara investeringar på samma villkor som andra investeringar vilket leder till att de tenderar att bli bortprioriterade. Investeringsbedömningen påverkas av ett antal orsaker som kan ligga till grund för svårigheten att göra en rättvis bedömning 72
framförallt gällande hållbara investeringar. Orsakerna som kommer diskuteras mer ingående är klassindelning, kalkylränta, kalkylmetoder och kvalitativ information. 5.1.1 Klassindelning Ljung och Högberg (2007) menar att i praktiken är det vanligt att företag delar in investeringar i olika klasser eftersom det är svårt att jämföra och ställa investeringar mot varandra. I enlighet med författarna delar Södra in sina investeringar i sju kategorier vilka är produktivitet, kvalitet, kapacitet, energi, arbetsmiljö, miljö eller övrigt. Den produktionstekniska chefen (190327) hävdar dock att klassindelningen på Södra endast syftar till att söka efter investeringar medan affärsområdescontrollern (190319) menar att de inför budgetåret kan stämma av hur stor budgeten är inom varje klass och att ledningen och styrelsen kan tillföra medel om det ska satsas mer inom något område. Frågan är, vad fyller klassindelningen för syfte om samtliga investeringar ändå jämförs mot varandra vid investeringsbedömningen? Platschefen (190510) menar att Södras befintliga klassindelning har funnits väldigt länge, men det kan även grunda sig i att de vill ha en struktur på sina investeringar. En anledning till att de inte har utnyttjat sin indelning kan vara att det finns svårigheter i att bestämma hur de ska hantera de olika klasserna och vilka krav de ska ha. Södras hållbara investeringar har likheter med det som Nilsson och Olve (2018) menar är strategiska investeringar och det som Nilsson och Persson (2001) benämner som inriktningsinvesteringar. Nilsson och Olve (2018) menar att de strategiska investeringarna syftar till investeringar som kan vara nya produkter, nya maskiner, ny teknologi eller innebära en ny marknad. Beskrivningen ligger i linje med Södras hållbara investeringar där de nya investeringarna syftar till att öka resurseffektiviteten vilket kan kräva att de behöver investera i ny teknik. Investeringarna i ny teknik kan dessutom leda till att nya produkter tas fram. De operativa investeringarna, eller enligt Nilsson och Perssons (2001) anpassningsinvesteringar, kan liknas vid Södras ordinarie investeringar som görs i den dagliga produktionen vilka kan bestå av att byta ut en komponent eller en maskin men som har samma syfte som tidigare. Avsikten med investeringen är vanligen att öka effektiviteten i den befintliga produktionen. Att kunna dela in investeringarna enligt strategiska och operativa klasser är betydelsefullt eftersom de har två helt olika syften, vilket stämmer 73
överens med Södras strategiska affärsutvecklares (190403) syn angående de två typerna av investeringarna, hållbara investeringar och ordinarie investeringar. Dock menar Nilsson och Olve (2018) att det finns en svårighet i att definiera strategiska investeringar. Författarna menar vidare att det förekommer att tidiga satsningar inom ny teknik eller FoU inte betraktas som investeringar men att det visat sig att de får en avgörande strategisk betydelse. Vad som utgör en strategisk investering och en operativ investering kan skilja sig åt mellan olika företag men för att definiera klasserna kan stöd hämtas från Nilsson och Olve (2018). Som nämnts tidigare finns det likheter i beskrivningen av en hållbar investering på Södra och en strategisk investering enligt författarna. Dock kan en operativ investering också vara hållbar men inte med en lika tydlig hållbarhetsprofil som en hållbar investering. Samtidigt menar energisamordnaren (190416) att det är svårt att avgöra hur hållbar en investering är. Detta tyder också på att det är svårt att skilja på en hållbar investering och en ordinarie investering. Som tidigare nämnts delar Södra in sina investeringar enligt följande klasser produktivitet, kapacitet, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, energi och övrigt. Det finns ingen egen klass för hållbara investeringar utan de kan ingå i samtliga redan befintliga klasser. Till exempel kan hållbara investeringar gå under klassen produktivitet då energisamordnaren (190416) menar att om Södra ökar sin produktivitet utnyttjar de även råvaran mer vilket ökar deras resurseffektivitet och även hållbarhet. Honko (1974) föreslår en indelning av investeringar i sex klasser vilka är tvingande, bibehålla företagets marknadsställning, förnya nuvarande investeringar, kostnadsbesparing, intäktsökning och nya produkter eller markander. Det finns vissa likheter mellan Södras och Honkos klassindelning. Södras klass som benämns vid produktivitet kan likna sig vid Honkos (1974) klass kostnadsbesparingar genom att ökad produktivitet och kostnadsbesparingar hänger nära samman. Om ett företag ökar sin produktivitet innebär det sannolikt att de sänker sin kostnad per tillverkad produkt. Södras två klasser, miljö och arbetsmiljö, kan kopplas till Honkos (1974) tvingande investeringar. Södra har till exempel behövt göra miljöinvesteringar för att myndigheter har krävt att fabrikerna ska nå en viss prestanda miljömässigt. Dock är det av vikt att belysa att alla miljö- och arbetsmiljöinvesteringar inte behöver vara tvingande investeringar men att de genomförs vanligen för att intressenter efterfrågar det. Södras klass kvalitet kan liknas vid Honkos 74
(1974) klass förnya nuvarande investeringar, då den innebär kvalitetsförbättrande investeringar såsom att byta ut sliten utrustning. Den sista likheten mellan de två klassindelningarna sker mellan Södras klass kapacitet och Honkos (1974) klass intäktsökning där den sistnämnda innebär kapacitetsökande investeringar som syftar till att producera mer jämfört med tidigare vilket även kan påminna om Södras klass produktivitet. Anledningen till att vi inte kan se några likheter mellan Södras klass energi och Honkos (1974) klasser beror på att författarens klassindelning troligtvis inte syftar till någon specifik bransch utan bör kunna appliceras på företag inom olika branscher medan Södras kategori energi lämpar sig för deras specifika verksamhet. Honkos (1974) klass bibehålla marknadsställning och nya produkter och marknader kan inte heller återfinnas i Södras klassindelning. Södras strategiska affärsutvecklare (190403) arbetar med att vara uppdaterad på trender på marknaden vilket tyder på att Södra arbetar med den förstnämnda vilket innebär att de beaktar den klassen i företaget men har valt att inte dela in investeringar efter den. Den sistnämnda klassen kan även liknas vid Nilsson och Olves (2018) strategiska investeringar och således Södras hållbara investeringar. Eftersom vi tidigare föreslagit att Södra bör dela in sina investeringar enligt operativa och strategiska investeringar och där den sistnämnda klassen i Honkos (1974) klassindelning liknar sig vid den strategiska inriktningen behöver de inte göra detta en gång till. Utifrån ovan diskussion bör företag som gör väldigt många investeringar använda sig av klassindelning eftersom investeringarna bör jämföras och konkurrera inom samma kategori och inte med samtliga investeringsalternativ. Det finns dock en svårighet att klassificera investeringar som hållbara och icke hållbara. Teoretiskt sett hade det varit en enkel lösning men praktiskt är det inte lika enkelt eftersom gränsen är så diffus. Alla operativa investeringar behöver inte vara ohållbara och alla strategiska investeringar behöver nödvändigtvis inte vara hållbara. Men eftersom det är de strategiskt hållbara investeringarna vi upplever är svåra att bedöma anser vi att det kan vara betydelsefullt för Södra att göra en indelning mellan strategiska och operativa investeringar. Genom att göra en första indelning och dela in investeringarna i strategiska- och operativa investeringar ger det företag en möjlighet att särskilja dessa investeringarna vid deras investeringsbedömning. Det skulle ge företaget en tydligare bild av hur många strategiska investeringar som görs i förhållande till de operativa investeringarna. Om företag inte gör denna indelningen riskerar de strategiska 75
investeringarna att komma i skymundan och bli bortprioriterade. Genom att dela in investeringarna får de en mer ärlig chans att bli sedda och jämförda utifrån sitt syfte. I dagsläget sorteras Södras investeringar på en nulägeslista utifrån deras internränta. De har idag därmed ingen tydlig bild över hur många strategiska och operativa investeringar som görs. Ett förslag är att möjliggöra för en filtrering av investeringsalternativen utifrån om de är strategiska eller operativa. Genom att kunna göra en filtrering kan de se hur många investeringar som genomförs och som används i den dagliga verksamheten och vilka som är mer långsiktiga och har en tydlig hållbarhetsprofil. Syftet är inte att investeringarna ska bedömas på olika sätt utan att de ska jämföras inom sin kategori och ge en tydligare överblick om vilka investeringar som blir bortprioriterade men som ändå har en hög internränta och som bidrar till en hållbar verksamhet. Studiens resultat visar även på att Södras klassindelning är relevant eftersom den behandlar många av de klasser som Honko (1974) tar upp men att de har benämnt klasserna efter vad som passar för deras verksamhet. Vi anser dock att Södra med fördel hade kunnat utnyttja de klasser som de delar in sina investeringar mer än vad de gör idag. Honko (1974) menar att den mest betydelsefulla anledningen till att företag ska använda sig av klassindelning är för att samtliga investeringsalternativ inte ska konkurrera med varandra utan de ska istället konkurrera med varandra inom deras kategori. Genom att investeringsalternativen jämförs utifrån sin klass kan detta möjliggöra att Södras investeringsalternativ kan bedömas mer utifrån investeringens syfte på ett tydligare sätt. Företagets strategiska investeringar bör även gå hela vägen upp till investeringskommittén för att inte riskera att prioriteras bort i ett för tidigt skede. 5.1.2 Kalkylräntan En annan viktig del vid bedömning av investeringar är kalkylräntan. På Södra har styrelsen bestämt att kalkylräntekravet för investeringar ska vara elva procent. Det har visat sig att avkastningskravet i praktiken är olika inom de två affärsområdena vilket grundar sig i att Wood alltid har haft det svårt att nå upp till elva procent medan Cell har många investeringar som når högt över avkastningskravet. Detta innebär att investeringar med en hållbarhetsprofil har svårare att bli genomförda i affärsområdet Cell än i affärsområdet Wood. Om 76
affärsområdet Cell får ett förslag på att genomföra en hållbar investering som går utanför deras ordinarie verksamhet eller i ny teknik kräver de att investeringen ger en hög avkastning, vilket i praktiken kan innebära en avkastning på 25 procent. Detta går i linje med vad Honko (1974) hävdar, att skapande av nya produkter och marknader som kan innebära investeringar i ny teknik bör ha höga avkastningskrav då det ska motsvara den risk investeringen innebär. Även Yard (1987) fann i sin studie att företag höjde sin kalkylränta för osäkra investeringar för att inte fatta felaktiga investeringsbeslut. I motsats till vad Yard (1987) och Honko (1974) belyser, menar Ljung och Högberg (2007) att om kravet på kalkylräntan är högt kan det innebära att investeringsalternativen med låg avkastning avvisas i ett tidigt stadie. För att undvika detta menar Energisamordnaren (190416) att ett sätt för att hållbara investeringar enklare ska bli genomförda är att anpassa sin kalkylränta utifrån olika ändamål. Han menar vidare att andra företag inom branschen har anpassat sitt avkastningskrav för hållbara investeringar. Även Kalyebara och Ahmed (2011) menar att företag i praktiken använder sig av fler än en kalkylränta för olika investeringar. Honko (1974) menar även att det är vanligt att företag bestämmer avkastningskrav beroende på vilken klass investeringarna tillhör, till exempel att investeringar som handlar om att byta ut sliten utrustning bör ha ett lägre avkastningskrav än investeringar i nya produkter. Detta stämmer överens med Energisamordnarens (190416) förslag att Södra skulle kunna använda sig av olika kalkylräntor men att det är en utmaning att bestämma vilken kalkylränta som ska gälla för vilken investering. Södra använder sig internt av olika avkastningskrav men det grundar sig inte på vilken klass investeringen ingår i. Med tanke på att Södra har accepterat olika avkastningskrav internt för investeringar tyder det på att de har möjlighet att vara flexibla vad gäller kravet. Om Södra hade valt att sänka avkastningskravet för hållbara investeringar så hade troligtvis fler investeringsalternativ nått upp till kravet, dock hade problemet fortfarande kvarstått om de använder sig av prioriteringslistan som tidigare. Investeringarna som har en högre avkastning kommer fortfarande väljas om de fortsätter att jämföra samtliga investeringar mot varandra. Samtidigt menar ekonomichefen (190411) att investeringarna måste nå upp till ägarnas avkastningskrav vilket innebär att de inte kan acceptera ett lägre avkastningskrav för de hållbara investeringarna. En konsekvens av att sänka avkastningskravet för hållbara investeringar kan vara att Södra riskerar att inte nå upp till den genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital 77
som ägarna efterfrågar. Om företaget inte levererar det ägarna förväntar sig kan det riskera att ägare på lång sikt inte vill vara kvar eller bidra med mer kapital i framtiden. Även Kalyebara och Ahmed (2011) menar att företag inte bör anpassa sin kalkylränta för olika investeringar utan att de istället ska använda sig av samma kalkylränta för alla investeringar. Författarna menar vidare att företag kan justera investeringarnas kassaflöde för att visa på investeringens risk vilket de menar ska skapa ekonomiskt värde för ledningen. Ett annat sätt för att lyfta fram hållbara investeringar är att införa en fond för dessa investeringar. Energisamordnaren (190416) påstår att konkurrenten Stora Enso har en fond där investeringar inom hållbarhet väljas kan ut med en lägre accepterad kalkylränta än den som gäller för övriga investeringar. Detta motsätter vad Honko (1974) menar, att företag ska ha ett högre avkastningskrav för investeringar i ny teknik, som kan anses vara mer osäkra. Däremot om Södra skulle avsätta en fond där hållbara investeringar med ett lägre kalkylkrav kan genomföras möjliggör det att lyfta fram lite mer vågade investeringar som möjligtvis kan ge positiva effekter för framtiden men riskerar även att misslyckas. Positiva effekter kan vara att en helt ny produkt skapas och det finns en stor efterfrågan av den på marknaden. Negativa effekter kan vara att de gjort stora investeringar i utrustning som producerar en produkt som inte efterfrågas på marknaden och att de sedan sitter på dyr utrustning som inte används. Fördelen med fonden är att ett enskilt bruk eller anläggning inte belastas med den risk som utfallet för hållbara investeringar ger. En annan fördel med att använda sig av en fond är att beloppet på fonden kan anpassas varje år utifrån hur det går för företaget. Har det gått bra för företaget kan de öka fonden och om det gått dåligt ett år kan de minska fonden. En nackdel med fonden kan vara att den måste belasta något annat område, till exempel kan det innebära att Södra inte har möjlighet till samma utdelning till sina ägare som tidigare. Studiens framkomna resultat tyder på att Södra bör behålla sitt nuvarande avkastningskrav för hållbara investeringar eftersom de fortfarande måste nå upp till ägarnas krav på sysselsatt kapital. I praktiken beror dock investeringens avkastningskrav på vilka de jämförs med. Detta innebär att en hållbar investering som når över det bestämda avkastningskravet på elva procent kanske inte blir genomförd då kravet i praktiken är högre än elva procent. Om de har en hållbarhetsinvestering som når precis utanför investeringsramen och har en hög avkastning i förhållande till det rådande avkastningskravet tycker vi att de ska ha möjlighet att lyfta upp 78
denna investeringen om de anser att den kan vara betydelsefull för deras framtid. Detta skulle kunna ske genom att ha en fond för hållbara investeringar. De strategiskt hållbara investeringarna som inte går inom investeringsramen och inte blir genomförda kan få en chans att bli genomförda genom fonden. För att investeringen ska gå inom fonden bör investeringen klassas som strategisk med utgångspunkt i det tidigare nämnda filtret för strategiska och operativa investeringar. 5.1.3 Kalkylmetoder En annan orsak som kan ligga till grund för problemet att hållbara investeringar tenderar att bli bortprioriterade kan vara på grund av de nuvarande kalkylmetoderna. Södra använder sig av metoderna internränta, återbetalningstid och förbättringsavkastning där internräntemetoden är avgörande för om investeringen genomförs. Återbetalningsmetoden och förbättringsavkastning ses endast som stödjande metoder. Enligt Hogaboam och Shooks (2004) studie framkom det att internräntemetoden har fått en ökad användning inom skogsindustrin. Yard (1987) menar även att internräntemetoden var den mest förekommande använd metoden inom trävaru-, massa- och pappersindustrin. Detta visar på att Södra använder sig av den metod som har förekommit inom branschen sedan långt tillbaka i tiden. Ljung och Högberg (2007) och Löfsten (2002) menar att en fördel med internräntemetoden är att investeringsalternativen kan rangordnas efter nivån på investeringarnas internränta. I likhet med detta kan även investeringarna som beräknas med nuvärdesmetoden och annuitetsmetoden rangordnas efter beloppets storlek (Ljung & Högberg 2007). Genom att kunna rangordna olika investeringsalternativ får företag en tydlig bild av vilka investeringar som är mer lönsamma än andra. När Södra beslutar om vilka investeringar som ska genomföras använder de sig av den nämnda rangordningstekniken. Detta kan vara en fördel vid bedömning av lönsamhet dock kan det vara en nackdel vid bedömning av hållbara investeringar då uppfattningen inom företaget är att de tenderar att ha en lägre internränta än andra investeringar vilket leder till att de blir bortprioriterade. Den strategiska affärsutvecklaren (190403) menar att hållbara investeringarna vanligtvis har en lägre internränta eftersom metoden inte stödjer innovation och hur marknaden utvecklas. Även Södras energisamordnare (190416) påstår att metoden misslyckas med att uppskatta 79
framtida värdeökningar som till exempel följdprodukter då han menar på att det skulle spegla det verkliga värdet. Han menar även att om dessa aspekter beaktats i metoden skulle det kunna leda till att hållbara investeringar får en högre internränta och kommer inom investeringsramen. Dessa aspekter behandlas dock inte heller i de andra beräkningsmetoderna, då det är samma parametrar som används i metoderna. Internräntemetoden, nuvärdesmetoden och annuitetsmetoden är diskonteringsbaserade metoder vilket innebär att de tar hänsyn till kassaflöde, pengars värde över tid och risk i jämförelse med återbetalningsmetoden som är en väldigt enkel metod. En nackdel med internräntemetoden är att flera internräntor kan uppkomma vid stora svängningar i betalningsströmmarna (Brealey et al 2011, Löfsten 2002). De hållbara investeringarna är oftast långsiktiga och det förekommer att de har större betalningsströmmar i slutet av livslängden än i början. Detta kan innebära att de hållbara investeringarna missgynnas i bedömningen med internräntemetoden då Brealey (2011) och Löfsten (2002) hävdar att metoden passar för investeringar med kort återbetalningstid, då framtida betalningsströmmar tenderar att nedvärderas mycket kraftigt. Avskrivningstiden för hållbara investeringar på Södra är tio år idag men inom företaget accepteras det ibland en längre avskrivningstid på 15 år om investeringen anses ha ett säkert utfall. Eftersom hållbara investeringar har ett osäkert utfall är detta inte applicerbart på dessa investeringar. Om Södra hade valt att ge de hållbara investeringarna en längre avskrivningstid hade de större betalningsströmmarna möjligtvis fångats upp bättre i beräkningen och gett ett annat resultat än om de använder sig av en kortare avskrivningstid. Carmichael (2011) menar att vid investeringskalkylering görs antaganden av olika variabler som till exempel ekonomisk livslängd. De antaganden som ett företag gör är osäkra, men genom att göra en känslighetsanalys där en variabel förändras i taget i en investeringskalkyl går det att få fram hur känslig en investering är för förändringar i dessa variabler (ibid). Om vi utgår från det praktiska exemplet som togs upp i empiriavsnittet (bilaga 15), går det att utläsa att det mest hållbara alternativet, alternativ två, har en avskrivningstid på tio år och ger en internränta på 23,5 procent. Vad hade utfallet blivit om de hållbara investeringarna hade fått en avskrivningstid på 15 år som de ordinarie investeringarna kan få i vissa fall? Internräntan 80
4 hade ökat till 26 procent vilket resulterar i en ökning med 2,5 procentenheter (se bilaga 20). Detta leder till att en längre avskrivningstid kan vara avgörande vid bedömning av hållbara investeringar när de jämförs på lika villkor som en ordinarie investering. Ökningen på 2,5 procentenheter kan innebära att den hållbara investeringen får ett bättre läge i förhållande till de ordinarie investeringarna. Däremot är det en risk att använda sig av en längre avskrivningstid i beräkningen på grund av det osäkra utfallet den hållbara investeringen innebär. En konsekvens av att använda sig av en längre avskrivningstid kan vara att om utfallet av investeringen blir sämre än förväntat blir de negativa följderna större än om de använt sig av en kortare avskrivningstid. På Södra förekommer det alltså att avskrivningstiden är olika beroende på vad för typ av investering det är som ska genomföras. En nackdel med nuvärdesmetoden är att den inte kan jämföra investeringsalternativ med olika ekonomiska livslängder (Ljung & Högberg 2007). Eftersom de hållbara investeringarna på Södra bedöms vara mer riskfyllda än andra investeringar tenderar de att få en kortare avskrivningstid, då ny teknik och nya produkter innebär en högre risk (Energisamordnare 190416). Detta betyder att metoden skulle få det svårt att jämföra de hållbara investeringarna gentemot de andra beroende på de olika livslängderna. Däremot om Södra hade använt sig av en gemensam avskrivningstid för samtliga investeringar anses metoden vara mer lämplig, eftersom investeringarna då kan jämföras med varandra. Men om ett företag använder sig av olika livslängder kan annuitetsmetoden möjliggöra en jämförelse mellan investeringsalternativen (Ljung & Högberg 2007, Remer & Nieto 1995). Även internräntemetoden fungerar vid jämförelse av investeringsalternativ som har olika lång livslängd. Internräntemetoden och annuitetsmetoden anses vara mer lämplig att använda på Södra än nuvärdesmetoden eftersom de fungerar vid jämförelse av investeringsalternativ med olika livslängder (Remer & Nieto 1995). Södra använder sig av förbättringsavkastning och återbetalningsmetoden som stödjande metoder i deras investeringsbedömning. Den förstnämnda stödjande metoden, förbättringsavkastning, visar på skillnaden mellan effektivitetshöjande investeringar och investeringar som inte innebär någon ökad effektivitet. Däremot tar måttet inte hänsyn till 4 När vi har beräknat den nya internräntan har vi använt oss av nusummetabellen som återfinns i bilaga 21. 81
lönsamhetsfaktorer som de andra metoderna gör vilket kan vara anledningen till att det är ett stödjande nyckeltal (Södra Skogsägarna 2013). En anledning till att detta är ett bra mått för Södra är att de verkar i en processindustri och effektivitetshöjande investeringar är värdefulla för verksamheten. Eftersom detta är ett specifikt mått för verksamheten behandlas det i denna studie endast utifrån deras synvinkel. Södra använder sig även av återbetalningsmetoden vid bedömning av investeringar. Dock används även denna metoden som ett stödjande nyckeltal, vilket går i linje med Sandahl och Sjögren (2003) samt Nilsson och Olve (2018) som även anser att återbetalningsmetoden i praktiken anses vara en kompletterande metod. Anledningen till att återbetalningsmetoden anses vara en kompletterande metod på Södra beror på att den inte bedömer en investerings lönsamhet vilket internräntemetoden, nuvärdesmetoden och annuitetsmetoden gör. Författarna menar vidare att kalkylräntebaserade metoder används i kombination med metoden, vilket främst är förekommande vid större företag och större investeringar (ibid). Metoden anses också utifrån flera studier vara den mest förekommande metoden bland svenska företag (Renck 1966, Sandahl & Sjögren 2003 och Alpenberg & Karlsson 2005). En nackdel med återbetalningsmetoden är att den inte tar någon hänsyn till kassaflöden efter återbetalningstiden (Brealy et al 2011, Yard 2000) vilket även Södra nämner som en nackdel med metoden. Metoden skulle straffa sig speciellt när det kommer till hållbara investeringar eftersom deras positiva effekter tenderar att uppstå i framtiden snarare än på kort sikt. Nilsson och Persson (2001) menar att metoden sorterar bort investeringar som har en återbetalningstid som överstiger ett förutbestämt antal år, vilket kan leda till att investeringar som kan ge gynnsamma följder i framtiden väljs bort. Detta är inte bara fördelaktigt för investeringar med ett säkert utfall, utan det drabbar även större och nyskapande investeringar. Enligt energisamordnaren (190416) kan de hållbara investeringarna innebära följdinvesteringar och följdprodukter i framtiden som skulle kunna påverka den första investeringens resultat positivt. Dock beaktar Södra inte dessa aspekter i nuläget, däremot menar Alpenberg och Karlsson (2005) att det förekommer i praktiken att företag tillåter längre återbetalningstider för investeringar av nya produkter av utvecklingskaraktär. Södra har alltid många investeringsförslag som de önskar att genomföra vilket kan påverka användningen av deras metoder. Budgeten och investeringsramen begränsar hur många investeringar som kan genomföras. Som nämnts tidigare är internräntan på Södra den 82
avgörande metoden om en investering ska genomföras eller inte. Genom att återkoppla till det angivna exemplet (bilaga 15) kan vi kan vi resonera kring vad detta beror på. Exemplet visar på två investeringsalternativ där alternativ ett, jämfört med alternativ två, har en lägre grundinvestering och har en högre internränta men en lägre nuvärdesberäknad vinst. Eftersom Södra har många investeringsalternativ kan det tänkas att det är fördelaktigt att välja en investering som har en lägre grundinvestering som procentuellt sett är mer lönsam jämfört med en investering som har en högre grundinvestering som ger ett högre nettonuvärde. Vi kan ställa de två olika grundinvesteringarnas värde mot varandra och se hur beloppen hade kunnat utnyttjats. I exemplet har vi en grundinvestering på 80 000 kronor och en grundinvestering på 220 000 kronor, mellanskillnaden blir därmed 140 000 kronor. Om företaget endast hade haft dessa två investeringarna skulle de förmodligen valt den som ger den största nuvärdesberäknade vinsten eftersom det genererar ett större kassaflöde och som även är det mest hållbara alternativet. Men om det finns fler investeringsalternativ med en mindre grundinvestering som har en högre internränta väljer de troligtvis att genomföra alternativ ett och fler liknande alternativ med de 140 000 kronorna istället för alternativ två eftersom det sammanlagt blir ett bättre resultat för företaget. Det handlar inte endast om en jämförelse mellan dessa två alternativen utan att ta fram det bästa alternativet i förhållande till alla investeringar på Södra i sin helhet. Problemet ligger i att Södra väljer bort det mest hållbara investeringsalternativet trots att den är lönsam och når över avkastningskravet framför mer lönsamma investeringar. Utifrån ovan diskussion uppfyller kalkylmetoderna sitt syfte då de visar vilka alternativ som är mest lönsamma. Internräntemetoden, nuvärdesmetoden och annuitetsmetoden är lika metoder då alla tar hänsyn till kassaflöde, pengars värde över tid och risk i sina beräkningar. Vidare visar internräntemetoden på fler fördelar än de andra metoderna och det finns därmed ingen anledning till att byta metod till någon av de andra istället. Även metoden förbättringsavkastning anses vara betydelsefull för företaget då den visar på om investeringarna innebär en högre effektivitet vilket även är positivt vid bedömning av hållbara investeringar. Däremot bör metoden användas som en stödjande metod vilket den gör idag och inte som enda kalkylmetod eftersom den inte kan beräkna en investerings lönsamhet. Södra använder sig även av återbetalningsmetoden vilken inte anses vara fullständig som enda metod i ett stort företag men kan användas som ett komplement till 83
andra metoder vilket även tidigare studier har visat på. En fördel med återbetalningsmetoden är att företaget enkelt kan se hur fort en investering återbetalar sig. Att metoderna inte stödjer innovation och hur marknaden utvecklas samt misslyckas med att uppskatta framtida värdeökningar, vilket södra upplever, beror på att följderna inträffar längre in i framtiden än vad kalkylerna beräknar. Anledningen till att de inte kan räknas med kan bero på att följderna har ett osäkert utfall och är svåra att bedöma. I kalkylerna räknar man på ett scenario och detta måste vara realistiskt. Skulle ett företag beakta osäkra händelser som säkra riskerar kalkylen att bli en drömkalkyl som sedan inte liknar det verkliga utfallet för den aktuella investeringen. Denna typ av information beaktas inte i metoderna och det är en anledning till att företag kan använda sig av kvalitativ information vid investeringsbedömningen. Däremot om syftet endast är att beräkna investeringars lönsamhet kan de använda sig av de ovan nämnda kalkylmetoderna. Med grund i detta är upplevelsen att det inte finns några brister i kalkylmetoderna utan problemet kan istället bero på hur företag väljer att använda dem. I detta exempel har det inneburit att den mest hållbara investeringen har prioriterats bort. Om Södra vill välja de investeringar som är mer hållbara än andra kan de använda sig av kvalitativ information vid bedömningen. 5.1.4 Kvalitativ information En annan aspekt som kan vara avgörande vid bedömning av hållbara investeringar är användandet av kvalitativ information i beslutsunderlaget. Ett flertal författare hävdar att de traditionella kalkylmetoderna inte alltid är tillräckliga som enda beslutsunderlag och att de kan leda till missledande och felaktiga beslut (Adler 2000, Alkaraan & Northcott 2007 och Yard 2001). Ljung och Högberg (2007) menar vidare att kvalitativa aspekter har blivit allt mer betydelsefulla som exempelvis kvalitetsegenskaper och strategiska fördelar vid investeringsbedömning. Södra använder sig idag av kvalitativ information i en viss utsträckning. Om styrelsen anser att en investering har en strategisk betydelse så kan de välja att genomföra investeringen, trots att den inte når upp till avkastningskravet. I detta fall anses alltså den strategiska betydelsen av investeringen vara av vikt vid bedömningen och inte bara dess lönsamhet. Detta går i linje med vad Alkaaran och Northcott (2007) belyser att en investering som förbättrar företagets mål och bidrar till att uppnå företagets strategi bör genomföras. Vilket även stämmer överens med Fjertorps (2010) påpekande att det är av stor 84
vikt att utgå från företagets övergripande mål vid beslut av investeringar. Dock beaktas detta endast vid styrelsebeslut och inte när de hållbara investeringarna eller ordinarie investeringarna bedöms. Södra använder sig alltså främst av finansiella kriterier vid bedömning av investeringar, trots att tidigare studier av bland annat Frank et al (2013) och Adler (2000), visar på att kvalitativa aspekter har blivit allt mer betydelsefulla vid investeringsbedömning. Vidare menar Frank et al (2013) att val av investering innefattar ett flertal olika kriterier som bör utvärderas i syfte att ge en pålitlig grund för beslutet. Författarna har föreslagit ett ramverk som utgör tre huvudkategorier vilka är, strategi, kvalitet och ekonomiska aspekter. Det första kriteriet innefattar att investeringen ska leda till långsiktiga konkurrensfördelar och att en utvärdering kan göras genom en SWOT-analys. Den investeringen som kan förbättra befintliga möjligheter och reducera svagheter och hot är det strategiskt bästa alternativet. Om Södra hade valt att göra en SWOT analys vid bedömning av hållbara investeringar hade detta kunnat ge en tydligare bild på de icke mätbara fördelarna och nackdelarna med investeringen. Några styrkor med hållbara investeringar kan bland annat vara att de blir först på marknaden med att erbjuda en ny produkt. Svagheterna med de hållbara investeringarna kan till exempel vara att de ger ett osäkert utfall och att det finns en risk för att tappa ett fokus på huvudprodukten. Investeringens möjligheter och hot utgår ifrån vad som sker i omvärlden och är framförallt väldigt svåra att mäta och förutse. Borglund, De Geer och Hallvarsson (2009) menar att det är viktigt att vara uppdaterad om vad som sker i omvärlden, om det har utvecklats några förtroendefrågor i branschen och för att veta vad intressenterna efterfrågar för att genomföra ett gediget hållbarhetsarbete. Genom en SWOT analys kan det ge en värdering av dessa aspekter. Möjligheter med att göra hållbara investeringar kan vara att de erhåller nya kunder och att de nya produkterna genererar en hög efterfrågan vilket kan leda till att de får ett gott rykte och ett stärkt varumärke. De hot som företaget kan stöta på med hållbara investeringar kan till exempel vara att andra konkurrenter kan genomföra investeringen och om företaget i fråga inte gör det, riskerar de att förlora kunder och därmed marknadsandelar. Däremot kan de nya produkter som investeringen kanske innebära en låg efterfrågan vilket ibland kan vara svårt att förutse. Denna analysen kan göras mycket mer ingående på specifika investeringar för att belysa de olika aspekterna som investeringen innebär. 85
Figur: 11: SWOT analys av hållbara investeringar, egen konstruktion I det andra kriteriet menar Frank et al. (2013) att företaget bör identifiera användarna av investeringen och vilka kvalitetskrav de har vidare ska de ta reda på vilket investeringsalternativ som uppfyller de identifierade kraven mest. Beroende på vad det är för typ av investering kan användarna och syftet skilja sig åt. Skulle det vara en maskin i produktionen är det troligtvis de anställda som är användarna men skulle det vara en ny produkt skulle det troligtvis vara kunderna som är användarna. Det tredje kriteriet som Frank et al. (2013) föreslår från sitt ramverk är att de ekonomiska följderna av investeringen bör beaktas som kan ske med hjälp av kalkylmetoder, vilket vi ovan redan har diskuterat. I enlighet med Frank et al. (2013) är det således av vikt att beakta både kvalitativa och kvantitativa aspekter vid bedömning av investeringar för att få en helhetsbild av investeringens konsekvenser. De ovan framkomna resultaten tyder på att företag inte bör underskatta att beakta kvalitativa aspekter vid investeringsbedömning. Eftersom det är många aspekter av en investering som inte kan beaktas i kalkylmetoderna men som kan synliggöras genom att använda sig av kvalitativ information vid bedömningen. Först och främst bör företag ta reda på om investeringen har någon strategisk betydelse vilket kan visa på hur betydelsefull investeringen är för verksamheten. Vidare bör de göra en SWOT analys på investeringen och utreda investeringens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. En sådan analys skulle både kunna höja och sänka en investering samt kan den ge en mer fullständig bild av investeringen, inte bara utifrån dess lönsamhet. SWOT analysen kan vara ett tidskrävande moment i investeringsbedömningen om den görs ingående och noggrant. Denna bör därför endast göras på större investeringar som är av strategisk betydelse. Den hade kunnat belysa 86
hållbara investeringars fördelar och nackdelar i förhållande till andra investeringar på ett tydligare sätt än om en SWOT analys inte genomförts. 87
6.0 Slutsats I det sista kapitlet presenteras de slutsatser som har dragits från studiens resultat i syfte att kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Kapitlet innehåller även ett avsnitt om metodkritik och förslag till vidare forskning inom området. Problemet som Södra upplever grundar sig i att hållbara investeringar blir bortprioriterade framför andra mer lönsamma investeringar. Utifrån det teoretiska och empiriska material som samlats in i denna studie tyder det på att problemet främst beror på fyra orsaker vilka är hanteringen av företagets klassindelning, kalkylränta, kalkylmetoder och kvalitativ information. Det vore en fördel för Södra att använda sig av klassindelning med syfte om att jämföra investeringar med varandra inom sina kategorier. Detta torde visa på en mer rättvis bild av vilka investeringar som väljs och väljs bort. Vidare bör de filtrera investeringarna efter strategiska- och operativa investeringar. Många hållbara investeringar som upplevs vara svåra att bedöma liknas vid strategiska investeringar och det kan därför vara en fördel att separera dessa från de operativa investeringarna som vanligen syftar till att förbättra den dagliga verksamheten. Denna indelning bidrar även till att visa hur många strategiska investeringar företaget gör i förhållande till de operativa investeringarna och om de håller den balans som de önskar. De i studien framkomna resultaten tyder på att Södra varken bör höja eller sänka sitt avkastningskrav på elva procent gällande hållbara investeringar utan behålla det som råder idag. Däremot använder sig Södra internt av olika accepterade avkastningar inom de olika affärsområdena och eftersom detta krävs för att nå det genomsnittliga avkastningskravet bör de fortsätta med det. Om en hållbar investering har nått upp till företagets avkastningskrav men blivit bortprioriterad på grund av att andra investeringar har en högre avkastning ska det finnas en möjlighet att genomföra investeringen om den är betydelsefull för företaget. Ett förslag på hur hållbara investeringar kan lyftas fram är att införa en fond för dessa där de inte jämförs med samtliga investeringar. För att kunna gå inom denna fonden bör de hållbara 88
investeringarna ses som strategiska investeringar och tros skapa värde för företaget i framtiden. Studiens resultat visar även på att de valda kalkylering metoderna uppfyller syftet med vad de avser att framföra, nämligen att beräkna en investerings lönsamhet. Eftersom de studerade kalkylmetoderna är snarlika och nuvärdesmetoden eller annuitetsmetoden inte visar på några nämnvärda ytterligare fördelar än internräntemetoden bör företaget fortsätta att använda sig av den befintliga metoden. Tillika visar företagets stödjande metoder, förbättringsavkastning och återbetalningsmetoden bidra med betydelsefull information för beslutsfattandet av företagets hållbara investeringar. Förbättringsavkastning visar på om investeringar ökar företagets effektivitet, vilket kan medverka till att ta reda på om bland annat de hållbara investeringarna på något sätt bidrar till detta. Återbetalningsmetoden har visat sig vara en flitig använd metod i både mindre och större företag men i större företag som en kompletterande metod. Fördelen för företaget med att fortsätta använda metoden är att de enkelt kan få en indikation om hur lång tid det tar för investeringen att återbetala sig själv. Vad gäller upplevelsen om att internräntemetoden inte tar hänsyn till innovation och marknadsutveckling visar studien på att ingen kalkylmetod beaktar dessa aspekter, istället kan hänsyn tas genom att tillämpa kvalitativ information vid investeringsbedömningen. Genom att beakta kvalitativ information i investeringsbedömningen kan hållbara investeringar bedömas mer rättvist gentemot andra investeringar. Genom att göra en SWOT analys och lyfta fram de hållbara investeringarnas styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan det ge en mer fullständig bild av investeringens betydelse och inte bara utifrån dess lönsamhet. Eftersom det är ett tidskrävande moment bör endast de stora investeringarna som har en strategisk betydelse genomgå denna analys. Dessa rekommendationer kan Södra förslagsvis komplettera sin investeringshandbok vilket vidare kan integreras i deras investeringsrutin för att möjliggöra att företagets hållbara investeringar blir mer rättvist bedömda. Förslagen som ges löser inte alla problem men kan mildra det upplevda problemet och hantera en del av de negativa effekterna. 89
6.1 Metodkritik Eftertankar kring tillvägagångssättet för studien beaktar intervjuerna. En tanke är att vi hade kunnat intervjua fler personer från varje position för att få en ännu djupare och mer nyanserad bild av företaget och det upplevda problemet. I en vidare studie hade det även varit intressant om chansen gavs att intervjua en person från styrelsen och få det perspektivet också. En ytterligare tanke som uppkommit är studiens val av intervjuformer. Det empiriska materialet bestod av nio intervjuer där två utfördes över telefon. De två intervjuer som utfördes via telefon hade önskvärt kunnat ske genom personliga möten istället då vi upplever att vi fick djupare diskussioner vid de personliga intervjuerna. På grund av begränsade resurser krävdes det att de två intervjuerna skedde via telefon och vi ansåg att de var ett bättre alternativ än att de skulle utebli. 6.2 Förslag till vidare forskning Denna studien syftar till att definiera och kartlägga vad hållbara investeringar är. Författarna ska även analysera Södras investeringsbedömning och hur de hanterar hållbarhetsaspekter i den. Studien ska bidra till att ge ett förslag på hur företag kan anpassa sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Under studiens gång har ett antal intressanta funderingar kring studien framkommit. I en vidare forskning är en tanke att det hade varit intressant att studera fler än ett företag inom samma bransch och studerat likheter och skillnader mellan företagen och deras tillvägagångssätt vid investeringsbedömning av hållbara investeringar. Ett ytterligare alternativ till vidare forskning är att replikera denna studie efter det att Södra anpassat sin investeringsbedömning efter våra rekommendationer om de vidtas, i syfte att ta reda på om det upplevda problemet fortfarande kvarstår. 90
Referenser Litteratur Alpenberg, J., & Karlsson, F. (2005). Investeringar i mindre och medelstora tillverkande företag. (Lund studies in economics and management, 82). Lund: Lund Business Press : Institutet för ekonomisk forskning, Univ. Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Liber AB. Stockholm Arwidi, O., & Yard, S. (1986). Kriterier för investeringsbedömning (Doxa ekonomi). Lund: Doxa. Borglund, T. De Geer, H. Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR hur företag tar ansvar. Norstedts Akademiska förlag. Bower, J. L. (1986[1970]) Managing the resource allocation process: A study of corporate planning and investment. Boston. Harvard Business School Press. Brealey, R. A., Myers, S. C., & Allen, F. (2011). Principles of Corporate Finance. McGrawHill. Brealey, R. A., Stewart C. M., and Franklin A. (2016). Principles of Corporate Finance /c Richard A. Brealey, Stewart C. Myers, Franklin Allen. 12th Revised ed. S.l.]: Mcgraw-Hill Bryman, A., Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB Stockholm. Grubbström, R., & Lundquist, J. (2005). Investering och finansiering. Upplaga 2. Lund: Academia adacta. Haka, S., Gordon., L. & Pinches, G. (1985). Sophisticated capital budgeting selection techniques and firm performance, The Accounting Review, Vol. 60, Nr 4, s. 651-669 Hassel, L. (2008). The responsible company creates added value for owners. Lund: Studentlitteratur. Honko, J. (1974). Planering och kontroll av investeringar. Stockholm: Prisma Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB. Lund Ljung, B., Högberg, O. (2007). Investeringsbedömning en introduktion. Upplaga 2:5. Liber AB ekonomi, Malmö Löfsten, H. (2002). Investeringsprocessen - kalkyler, strategier och finansiering. Studentlitteratur 91
Olve, N., & Nilsson, F. (2018). Controllerhandboken (Elfte upplagan. ed.). Liber AB, Stockholm. Nilsson, F., & Olve, N. (2013) Controllerhandboken. Liber AB, Stockholm. Nilsson, S., Persson, I. (2001). Investeringsbedömning. Liber AB ekonomi, Malmö. Porter, M. E. (1985). Competitive advantage: creating and sustaining superior performance. New York: Free Press. Renck, O. (1966). Investeringsbedömning i några svenska företag. Stockholm: Norstedts Renck, O. (1970). Grundläggande teorier för investeringskalkyler, Samhällsvetenskapliga föreningens förlag. Stockholm. Tell, B. (1978). Investeringskalkylering i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Yard, S. (2001). Kalkyler för investeringar och verksamheter Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. Yard, S. (1987). Kalkyllogik och Kalkylkrav samband mellan teori och praktik vid kravställandet på investeringar i företag. Lund: Lund University Press. Yin, R. (2007). Fallstudier - Design och genomförande. Liber AB. Malmö Yin, R. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur AB Vetenskapliga artiklar Adams, & Frost. (2008). Integrating sustainability reporting into management practices. Accounting Forum, 32 (4), 288-302. Adler, R. (2000). Strategic investment decision appraisal techniques: The old and the new. Business Horizons, 43 (6), 15-22. Adler, R. (2006). Why DCF capital budgeting is bad for business and why business schools should stop teaching it. Accounting Education, 15 (1), 3-10. Alkaraan, F., & Northcott, D. (2007). Strategic investment decision making: The influence of pre-decision control mechanisms. Qualitative Research in Accounting & Management, 4 (2), 133-150. Andor, Mohanty, & Toth. (2015). Capital budgeting practices: A survey of Central and Eastern European firms. Emerging Markets Review, 23(C), 148-172. 92
Baker, R. & Fox, R. (2002). Capital investment appraisal: a new risk premium model. International Transactions in Operational Research. Vol. 10 Issue 2, p. 115-126 Bansal, P. & Roth, K. (2000). Why companies go green: A model of ecological responsiveness. Academy of Management Journal, Vol 43(4), p.737 Bennouna, K., Meredith, G., & Marchant, T. (2010). Improved capital budgeting decision making: Evidence from Canada. Management Decision, 48 (2), 225-247. Camilleri, M. A. (2015) Environmental, social and governance disclosures in Europe. Sustainability Accounting, Management & Policy Journal, Vol. 6 Issue 2, p. 224-242. Carmichael, D. G. (2011). An Alternative Approach to Capital Investment Appraisal. Engineering Economist, Vol 56 Issue 2, p123-139. C, Craig. M, Allen. (2013) Sustainability information sources: employee knowledge, perceptions, and learning. Journal of Communication Management. Volume 17, No. 4, p: 292-307. Daunfeldt, Sven-Olov, & Hartwig, Fredrik. (2014). What determines the use of capital budgeting methods?: Evidence from Swedish listed companies. Journal Of Finance And Economics, 2(4), 101-112. Epstein, M. J., Buhovac, A. R., Yuthas, K. (2010) Implementing sustainability: the role of leadership and organizational culture. IMA s Foundation for Applied Research (FAR). Eisenhardt, Kathleen M. (1989). Building Theories From Case Study Research. Academy of Management. The Academy of Management Review; Oct 1989; 14, 4; ABI/INFORM Global Fjertorp, J. (2010). Investeringar i kommunal infrastruktur: Förutsättningar för en målfokuserad investeringsverksamhet. 120, Lund Business Press, 2010, Vol.120. Frank, A., Souza, D., Ribeiro, J., & Echeveste, M. (2013). A framework for decision-making in investment alternatives selection. International Journal of Production Research, 51 (19), 5866-5883. Gond, J.P., Grubnic, S., Herzig, C. & Moon, J. (2012). Configuring management control systems : Theorizing the integration of strategy and sustainability. Management Accounting Research, 23 (3), 205-223. Hassel, L., Nilsson, H., & Nyquist, S. (2005). The Value Relevance of Environmental Performance. European Accounting Review, 41-61. Hogaboam, L.S., & Shook, S.R. (2004). Capital budgeting practices in the U.S. forest products industry: A reappraisal. Forest Products Journal, 54(12), 149-158. 93
Kalyebara, B., Ahmed, A. (2011). Determination and Use of a Hurdle Rate In the Capital Budgeting Process: Evidence from Listed Australian Companies. IUP Journal of Applied Finance Vol. 17 Issue 2 p59-76. Laughman, C. (2019). Balancing act: With big capital investments expected to last a long time, processors have to consider long-term sustainability goals. Food Engineering. Vol 91, Issue 1, p 60-66. McDonald, R. L., (2006), The role of real options in capital budgeting: theory and practice, Journal of Applied Corporate Finance 18, 28 39. Ozanne, L., Phipps, M., Weaver, T., Carrington, M., Luchs, M., Catlin, J.,... Williams, J. (2016). Managing the Tensions at the Intersection of the Triple Bottom Line : A Paradox Theory Approach to Sustainability Management. Journal of Public Policy & Marketing, 35 (2), 249-261. Pike, R (1996), A longitudinal survey on capital budgetering practices, Journal Of Business Finance & Accounting, 23, 1, pp. 79-92 Porter, M. Kramer, M. (2006) Strategy and Society: The Link Between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility. Harvard Business Review, Vol.84(12), pp.78-85,88+ Remer, & Nieto. (1995). A compendium and comparison of 25 project evaluation techniques. Part 1: Net present value and rate of return methods. International Journal of Production Economics, 42 (1), 79-96. Sandahl, & Sjögren. (2003). Capital budgeting methods among Sweden's largest groups of companies. The state of the art and a comparison with earlier studies. International Journal of Production Economics, 84(1), 51-69. Silverman, D. (2001). Interpreting qualitative data. Andra upplagan. London: Sage Publications Slagmulder, R. (1997). Using management control systems to achieve alignment between strategic investment decisions and strategy. Management Accounting Research. Vol. 8, Nr 1, s. 103-139 Sundin, H., & Brown, D. (2017). Greening the black box : Integrating the environment and management control systems. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 30 (3), 620-642. 94
Taherdangkoo M., Ghasemi K. & Beikpour M. (2017). The role of sustainability environment in export marketing strategy and performance: a literature review. Environment, Development & Sustainability Vol. 19(5), pp. 1601-1629. Yard, S. (2000). Developments of the payback method. International Journal of Production Economics,67 (2), 155-167 Elektroniska artiklar Skogsindustrierna (2018). Så går det för skogsindustrin. https://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/sa-gar-det-for-skogsindustrin/sa-gar-de t-for-skogsindustrin-nr-2-2018.pdf. [Hämtad 2019-02-20] Skogsindustrierna (2019). Så går det för skogsindustrin. https://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/sa-gar-det-for-skogsindustrin/sa-gar-de t-for-skogsindustrin-februari-2019.pdf. [Hämtad 2019-02-20] Skogssverige. (U.å). Hållbart skogsbruk. https://www.skogssverige.se/skog. [Hämtad 2019-02-26] Sveriges riksdag (2016). SFS 1995:1554 Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovis ningslag-19951554_sfs-1995-1554. [Hämtad: 2019-02-04] Södra Skogsägarna (2016). Vårt Södra. https://www.sodra.com/sv/om-sodra/detta-ar-sodra/finansiell-information/ [Hämtad 2019-02-25] Södra Skogsägarna (2018). Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2018. https://www.sodra.com/sv/om-sodra/detta-ar-sodra/finansiell-information/ [Hämtad 2019-03-25] Södra Skogsägarna (2019). Vad vi gör. https://www.sodra.com/sv/om-sodra/detta-ar-sodra/vad-vi-gor/. [Hämtad 2019-02-21] Vetenskapsrådet (2019). Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf [Hämtad 2019-02-18] Interna dokument Södra Skogsägarna (2013). Investeringshandboken. [Internt dokument]. Växjö. Södra Skogsägarna. Södra Skogsägarna (2018). Ett hållbart Södra. [Internt dokument]. Växjö. Södra Skogsägarna. 95
Intervjupersoner Bard, R. (2019). Affärsområdescontroller. 2019-03-19 Bengtsson, T. (2019). Produktionsteknisk chef. 2019-03-27 Brodin, H. (2019). Strategisk affärsutvecklare. 2019-04-03 Dernergård, H. (2019). Energisamordnare. 2019-02-20, 2019-04-16 & 2019-05-03 Löfmark, J. (2019). Ekonomiansvarig. 2019-01-16 & 2019-04-11 Sandberg, S. (2019). Platschef Mörrum. 2019-05-10 96
Bilagor Bilaga 1 Vill du vara anonym? Får vi spela in intervjun? Intervjuguide 1 - Johan Löfmark Det går även bra att avbryta intervjun när som helst. Vi vill också meddela att vi har inget syfte att använda denna information till något annat än denna uppsats. Introducerande frågor Vad har du för arbetsroll inom södra? Vad är dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Problemet Skulle du vilja förklara problemet som ni har stött på vid er investeringsbedömning? Vad kan detta upplevda problem bero på? Gäller problemet för hela företaget? När du säger att internräntemetoden inte fungerar, kan du förklara på vilket sätt metoden inte fungerar. Ger den inga siffror? Vilken situation fungerar den inte och i vilken fungerar den. Gäller investeringsmetoden för alla typer av investeringar? Har ni haft någon annan metod tidigare? Eftersom södra är en cooperation, påverkas avkastningskravet på grund av det? Vad jämför ni med för att se om det är en bra investering? Har ni någon referenspunkt? 97
Bilaga 2 Vill du vara anonym? Får vi spela in intervjun? Intervjuguide 2 - Henric Dernegård Det går även bra att avbryta intervjun när som helst. Vi vill också meddela att vi har inget syfte att använda denna information till något annat än denna uppsats. Introducerande frågor Vad har du för arbetsroll inom södra? Vad är dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Hållbarhet / investeringar Vad är det för hållbarhet, (hållbara investeringar) vi pratar om? Fokus på hållbarhet i strategi, när blev hållbarhet en del av den? vad är det som driver er att ta hänsyn till det nu? (Branschen, kunder?) Beskriv er investeringsprocessen, vilka metoder använder ni, hur används dem? - Nuvärdesberäknad vinst, hur räknas det fram? Vad är internräntan för er? Vill du ge oss en djupare förklaring av caset du skickade? Vad är det som inte har funkat? - Har projekt gått fel, specifika problem i lite större sammanhang? - Ger det inte rätt besluntsunderlag för de investering ni ska göra? Hur mycket pengar lägger ni på investeringar varje år? 98
Bilaga 3 Vill du vara anonym? Får vi spela in intervjun? Intervjuguide 3 - Roger Bard Det går även bra att avbryta intervjun när som helst. Vi vill också meddela att vi har inget syfte att använda denna information till något annat än denna uppsats. Introducerande frågor Vad har du för arbetsroll inom södra? Vad är dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Investeringsprocessen & Investeringsbedömningen Hur ser investeringsprocessen ut på Södra Cell? Använder ni er av klassindelning vid bedömning av investeringar? (vad gäller typ av investering, inte prisklass) Vill du berätta mer om momentet där investeringar sollas. Vilka beslutsgrunder finns? Finns det några fördelar med nuvarande beslutsgrunder? Finns det några nackdelar med nuvarande beslutsgrunder? Hållbara investeringar Upplever du att det finns en konflikt mellan lönsamhet och hållbarhet vid investeringsbesluten? Vad kan man göra åt dessa konflikter? Försöker ni ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i alla era investeringar eller gäller det bara vissa? Har ni behövt göra många investeringar för att anpassa er efter lagar? Upplever du att hållbara investeringar alltid är mindre lönsamma än andra? Tror du man kan göra något i beslutsunderlaget som gör att man tar hänsyn till hållbarhet? Saknas någon viktig information, kanske icke-finansiell för att ta rätt investeringsbeslut? När ändrade ni er strategi och hållbarhet blev en del av den? Övriga frågor Hur mycket kapital går det åt investeringar varje år för koncernen? Beräkning, känslighetsanalys Hur hanterar ni klassificeringen av investeringarna? Jämförs dem inom gruppen? 99
Bilaga 4 Intervjuguide 4 - Tomas Bengtsson Vill du vara anonym? Får vi spela in intervjun? Det går även bra att avbryta intervjun när som helst. Vi vill också meddela att vi har något syfte att använda denna information till något annat än denna uppsats. Introducerande frågor Vad har du för arbetsroll inom södra? Vad är dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Investeringsprocessen Hur ser investeringsprocessen ut på Södra Wood? Vill du berätta mer om momentet där investeringar sollas. Vilka beslutsgrunder finns? Hur ser ett beslutunderlag ut? Innan och efter bedömning. Finns det några fördelar med nuvarande beslutsgrunder? Finns det några nackdelar med nuvarande beslutsgrunder? Upplever du att det finns en konflikt mellan lönsamhet och hållbarhet vid investeringsbesluten? Upplever du att det finns en konflikt mellan internräntemetoden och paybackmetoden? Vad kan man göra åt dessa konflikter? Saknas någon viktig information, kanske icke-finansiell, för att ta rätt investeringsbeslut? Använder ni er av klassindelning vid bedömning av investeringar? (vad gäller typ av investering, inte prisklass) Försöker ni ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i alla era investeringar eller gäller det bara vissa? När ändrade ni er strategi och hållbarhet blev en del av den? 100
Bilaga 5 Vill du vara anonym? Får vi spela in intervjun? Intervjuguide 5 - Henrik Brodin Det går även bra att avbryta intervjun när som helst. Vi vill också meddela att vi har inget syfte att använda denna information till något annat än denna uppsats. Introducerande frågor Vad har du för arbetsroll inom södra? Vad är dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Hållbara investeringar Vad är det för hållbarhet (hållbara investeringar) vi pratar om? Vad är det som driver er att ta hänsyn till hållbarhet? Varför är det viktigt att ta hänsyn till hållbarhet i investeringsbedömningen? Upplever du att ni jämför reinvesteringar med innovations/hållbara investeringar? Vad tror du att man kan göra för att likställa de hållbara investeringarna i förhållande till de icke-hållbara investeringarna? Har det någon betydelse vilken klass man delar in investeringarna i? Vill du ge oss en förklaring om den upplevda konflikten inom företaget, gällande hållbara investeringar? Vad är det som inte har funkat? (Har projekt gått fel, specifika problem i lite större sammanhang. Ger det inte rätt besluntsunderlag för de investering ni ska göra?) Finns konflikten inom samtliga affärsområden? Finns det något i beslutsunderlaget som man skulle kunna lägga till för att göra dem rättvisa? Finns det kvalitativa faktorer att ta hänsyn till vid investeringsbedömningen? (Både som ni beaktar idag och saker som ni inte beaktar idag) Är något fel på just beräkningsmodellerna i investeringsbedömningen? Använder ni er av nyckeltal för att följa upp hur investeringarna för områdena går? Är det olika nyckeltal beroende på om det är en hållbar investering? Är det bara utfall eller förväntat också? Hur ofta gör ni känslighetsanalyser? Med tanke på investeringshandboken står det att den är utformad år 2013, hade ni någon tidigare och hur såg den i så fall ut? Strategi Har du upplevt någon skillnad från när den nya hållbara strategin implementerades? Hur förmedlar ni strategin till de anställda? Vad är nästa mål? Upplever du det är svårt att nå målen om folk inte vet dem? 101
Bilaga 6 Intervjuguide 6 - Johan Löfmark Investeringsprocessen & Investeringsbedömningen De tre första stegen i investeringsprocessen är strategiska planer, flerårig investeringsplan och tvåårig affärsplan, skulle du vilja berätta lite om dessa steg? Hur går det till när investeringsramar sätts för samtliga bruk/anläggningar? (Resultat/avskrivningar, vem är det som bestämmer?) Hur ser fördelningen ut mellan Wood och Cell, är investeringarna större i Cell? Hur följer ni upp era investeringar och framförallt hållbarhets investeringar? Har ni något system för detta? Hur ser beslutsunderlaget ut? Är det någon skillnad om beslutsunderlaget går till investeringsberedningen eller styrelsen? Använder ni er av någon kvalitativ information vid bedömning av investeringar? Hur har ni kommit fram till en kalkylränta på 11%? Följer ni upp kalkylräntenivån? (per år/per konjunkturcykel) Hur isf? Hållbarhet Vi pratar mycket om fossilfrihet och att använda hållbar energi men hur arbetar ni med dem sociala aspekterna? Bidrar fossilfrihet till social hållbarhet? Skulle du kunna ge oss ett praktiskt exempel när problemet uppstår? När det gäller det upplevda problemet är det främst vid framtagning av nya produkter som det upplevs eller är det vid samtliga hållbara/icke hållbara investeringar? Upplever ni problemet vid reinvesteringar eller är det vi de andra investeringarna? Vi har ju fått information om att den strategin ni har nu sattes efter utformningen av investeringshandboken. Är det något ni har tagit hänsyn till i era revideringar i investeringshandboken? Finns det något man kan göra i beslutsunderlaget t.ex. val av metod för att likställa hållbarhets investeringar Övrigt Vi har fått en uppfattning om att ni har mycket kapital. Hur förvaltar ni detta? Placerar ni det på börsen eller andra finans papper? Vilken är den genomsnittliga räntan på det kapitalet om så är fallet? Hur skulle du förklara er finansiella situation vid utformandet av investerings handboken? Skulle du kunna beskriva Södras situation idag? (Strategi, vision omvärlden?) 102
Bilaga 7 Intervjuguide 7 - Henric Dernegård Problemet Vad är hållbara investeringar för er? Vi har fått en uppfattning om att de hållbara investeringarna har en risk att bli bortprioriterade redan på bruken. Kan du förklara mer om detta och visa ett exempel på när det sker? Varför är internräntan inte en lämplig metod? Kan du visa ett exempel? Jämför ni alla investeringar på samma grunder? Har alla investeringar samma krav? - ni har sagt att kalkylräntan kan skilja sig åt, hur går det till, finns det speciella krav eller sker det godtyckligt? - Är det något mer som skiljer sig åt? - Tycker du detta ger en rättvis bild? hur bestämmer ni livslängden på investeringarna? Väljer ni bort lönsamma investeringar som bryter mot strategin? Ni använder er av ett antal räknemetoder, när använder ni vilken? - får ni välja själva vilka metoder ni använder? när ni räknar på internräntemetoden tar ni med ett restvärde då? vilka nyckeltal användas för att följa upp investeringarna? vad är en bra hållbarhetsinvestering? 103
Bilaga 8 Intervjuguide 8 - Henric Dernegård Vad menar du med att metoden inte kan uppskatta framtida värdeökning? Gäller det i andra sammanhang än energiprojekt? När ni skriver i excelmallen, att ni ska investera i pellets, vad menar ni med det? 104
Bilaga 9 Vill du vara anonym? Får vi spela in intervjun? Intervjuguide 9 - Stefan Sandberg Det går även bra att avbryta intervjun när som helst. Vi vill också meddela att vi har inget syfte att använda denna information till något annat än denna uppsats. Introducerande frågor Vad har du för arbetsroll inom södra? Vad är dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Investeringar Hur går det till när investeringsförslag ges? Hur går ni tillväga vid bedömning av investeringar? Använder du dig av klassindelningen som finns i investeringshandboken vid anslagsbegäran? Vad innefattar varje klass? Anser du att de nuvarande kalkylmetoderna är bra? - Finns det några brister med dem? Hur bestäms en investerings avskrivning/ekonomiska livslängd? Använder ni er av någon kvalitativ information vid bedömning av investeringar? Hur prioriteras investeringar på nulägeslistan? Vad anser du är en hållbar investering? Anser du att hållbara investeringar tenderar att bli bortvalda? - Om så är fallet, vad kan detta bero på? Anser ni att ni tar strategi och mål i beaktning vid investeringsbedömning? 105
Bilaga 10 Kompletterande frågor via mejl Joahn Löfmark: Skulle du kunna förklara vad de olika klasserna i er klassindelning innefattar? Henric Dernegård: När det kommer till caset vi gick igenom har vi fattat det som att det är kassaflödet som strider mot återbetalningstid och internräntan, stämmer detta? Vad det gäller att internräntemetoden inte fungerar när investeringarna är beroende av varandra, så har vi förstått det som att, man kan till exempel inte både elda barken i ringtorken och sälja den, har vi uppfattat detta rätt? Kan du ge några konkreta exempel på när hållbara investeringar är i konflikt med vanliga icke-hållbara investeringar. För angående det caset du har skickat till oss, får vi en uppfattning om att antingen eldar man barken i ringtorken eller så säljer man barken. På vilket sätt blir dessa två motsägande investeringar när det kommer till hållbarhet och lönsamhet? Hur ofta har ni nulägesmöten? Roger Bard: Hur många investeringar i månaden gör ni? I snitt Vad ligger budgeten vanligen på? (årsbudgeten) Hur följer ni upp era investeringar? Gör ni efterkalkyler? Hur ser beslutsunderlaget ut? Är det någon skillnad om det går till investeringsberedningen eller styrelsen? Tomas Bengtsson: Vad beror på vilken budget ni får i investeringsramen? Enligt Södra cell så sätt investeringsanslag i förhållande till det resultat de gör, gäller detsamma för Södra Wood? Har ni nulägesmöten, precis som cell? Hur följer ni upp era investeringar? Gör ni efterkalkyler? Henrik Brodin: Angående investeringshandboken, nämnde du på intervjun att den inte är anpassad efter södras strategi. På vilket sätt är den inte komplett? Vi pratade även om internräntemetoden och dess svagheter vid intervjun. Du nämnde att den fungerade bra vid jämförelse av reinvesteringar men vi nya projekt på stödjer den inte innovation och den får inte med de olika delarna som till exempel hur marknaden utvecklas. Skulle du vilka utveckla vad du menar med detta? På vilket sätt stödjer den inte innovation? Har du något exempel? 106
Beteckningar Co = grundinvestering C = Kassaf löde r = kalkylränta n = E konomiska livslängden Bilaga 11 Nuvärdesmetoden För att räkna ut nuvärdet för en investering behöver man veta följande faktorer grundinvesteringens storlek, inbetalningsöverskottet, den ekonomiska livslängden och ha en beräknad kalkylränta (Brealey et al 2011). Kapitalvärdet är summan av alla betalningars nuvärden och om kapitalvärdet är större än eller lika med noll är investeringen lönsam (Nilsson & Persson 2001, Yard 2001) Nuvärde kan beräknas enligt Brealey et al (2011) på följande vis, 1 Nuvärdesfaktor enstaka betalning: = (1+r) n C 1 Flera betalningar: = + + + + 1+r C 2 C 3 (1+r) 2 (1+r) 3 C n (1+r) n Bilaga 12 Annuitetsmetoden För att beräkna lönsamheten omräknas investeringsalternativets samtliga betalningar till årligen lika stora belopp, vilket kan tydas i figuren nedan. (Nilsson & Persson 1999, Ljung & Högberg 2007). Det som skiljer denna metod gentemot nuvärdesmetoden är att när nuvärdet är beräknat omräknas det sedan till jämna och årliga kassaflöden över den tidsperiod som investeringen avser (Brealey & Myers 2003). Annuitetsfaktorn, kan beräknas enligt Brealey et al (2011) på följande vis, Annuitetsfaktor: r 1 (1+r) n 107
Bilaga 13 Internräntemetoden En investerings internränta är den ränta vid vilken en investerings kapitalvärde är noll (Löfsten 2002, Nilsson & Persson 2001). Om internräntan är högre än den bestämda kalkylräntan är investeringen lönsam (Brealey et al 2011, Ljung & Högberg 2007). Om det föreligger flera lönsamma investeringsalternativ rangordnas de efter storleken på internräntorna (Ljung & Högberg 2007, Löfsten 2002). Internräntan, kan beräknas enligt Brealey et al (2011) på följande sätt. x = C o + C 1 1+r + C 2 +... + Cn = 0 (1+r) 2 (1+r) n x = C 0 + N uvärde eller genom att testa olika räntesatser (IRR) till ett nollresultat i nuvärdesberäkningen uppkommer. C1 0 = C 0 + (1+IRR) 1 C2 (1+IRR) 2 + +... Cn (1+IRR) n Bilaga 14 Återbetalningsmetoden Den beräknade återbetalningstiden jämförs med en tidigare bestämd tid, som man kommit fram till att de högst bör ta innan investeringen är återbetald. Detta maximivärde bestäms erfarenhetsmässigt och är oftast beroende av vilken slags investering (Nilsson & Persson 1999). Återbetalningstiden kan beräknas enligt Nilsson och Persson (2001) på följande vis: Å terbetalningstid (år) = grundinvestering / årliga inbetalningsöverskott 108
Bilaga 15 Ett praktiskt exempel 109
Bilaga 16 110
Bilaga 17 111
Bilaga 18 112
Bilaga 19 113
Bilaga 20 Känslighetsanalys på avskrivningstiden Bilaga 21 Nusummetabell 114