En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

Transkript

1 En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

2 Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd arbetats fram som en systematisk arbetsmetod. Beslutsstöd är utformat för att fungera som ett verktyg genom riktlinjer för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i förskrivningsprocessen av hjälpmedel. Beslutsstöd syftar därmed till att förbättra kvaliteten och effektiviteten i kommunernas hjälpmedelverksamheter gällande förskrivningsprocesserna av hjälpmedel. Det har inte utvärderats hur implementeringen av Beslutsstöd har fortskridit i kommunerna. Någon uppsatt plan för hur genomförandet av implementeringen av Beslutsstöd ska organiseras i kommunerna finns inte heller. Utvärderingens huvudfråga är därför: Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? Två centrala frågor i utvärderingen är; Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? I resultatet och analysen har fyra faktorer framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser. Dessa är; motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Vidare framkom i resultatet och analysen att två kommuner nått sina mål med implementeringen av Beslutsstöd och arbetar efter Beslutsstöd idag. Därför tolkade vid det som att implementeringsprocessen i de båda kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. Vidare tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas förskrivningsarbete. En av de tre kommunerna arbetar inte efter Beslutsstöd idag. Utifrån respondentens upplevelse har kommunens inte uppnått sina mål med implementeringen av Beslutsstöd i förhållande till vad den önskade uppnå. Därför blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C.

3 Problemformulering I vårt samtal med Birgitta Halses och Cecilia Ljung, som är ansvariga för projektet, framkom att det finns fler kommuner runt om i Sverige som är intresserade av att använda sig av Beslutsstöd 1. Då Kommunförbundet Skåne gärna vill kunna stötta kommunerna så bra som möjligt i implementeringen av Beslutsstöd är det av intresse för dem att ha kunskap kring hur det har gått för de som redan har genomgått processen (a a). I samtalet 2 framkom vidare att en viktig fråga när ett nytt arbetssätt tas fram inte bara är om målet har nåtts i kommunen, utan även hur kommunens implementeringsprocess har sett ut för att nå målet. Vikten av att belysa denna fråga vilar på förhoppningen om att Kommunförbundet Skåne ska kunna hjälpa andra kommuner att implementera Beslutsstöd på ett smidigt sätt. På så vis vill Kommunförbundet Skåne använda utvärderingens resultat och analys i framtida utbildningssyfte. Exempelvis för diskussioner kring hinder som kan uppstå under en implementeringsprocess av Beslutsstöd och hur kommunerna kan försöka förebygga dessa. 3 Utifrån vår förståelse kan en teoretisk tanke om hur något skall genomföras vara svår att omsätta till praktik. Att den teoretiska förståelsen av Beslutsstöd finns behöver inte innebära att det är helt lätt att omsätta kunskapen i praktiken. Genom en implementeringsutvärdering kan vi undersöka hur kommunernas implementeringsprocesser har sett ut. Det kan vara intressant att urskilja om olika lokala förutsättningar har lett till hinder eller framgångar i implementeringsprocessen. Genom att undersöka hur implementeringsprocesserna fortskridit i kommunerna hoppas vi att det kan bringa ökad förståelse av olika organisatoriska faktorer som är viktiga att beakta under implementeringen av Beslutsstöd. Syfte Syftet är att göra en implementeringsutvärdering 4 av hur tre kommuners implementeringsprocesser av Beslutsstöd har fortskridit. Detta för att kunna urskilja särskilt betydelsefulla faktorer i implementeringsprocessen som uppkommer från respondenternas erfarenheter, samt analysera hinder och möjligheter i implementeringsprocessen som andra kan lära av. Utvärderingens huvudfråga och delfrågor Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? 1 B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, Fokus ligger på implementeringens process där vägen till målet undersöks, dvs. hur kommunerna går tillväga för att implementera Beslutsstöd (Vedung, 2009). Se utförligare beskrivning i utvärderingens metoddel.

4 Metod Implementeringsutvärdering I vår utvärdering var syftet att beskriva och värdera olika förhållanden gällande hur implementeringsprocessen av Beslutsstöd fortskridit i kommunerna. Därför valdes att genomföra en implementeringsutvärdering, även kallad mål- processmodell. Genom denna teknik hade vi som syfte att granska alla led i implementeringsprocessen, från det att interventionen antagits, dvs. att kommunen beslutat att implementera Beslutsstöd, fram tills det att kommunens implementering av Beslutsstöd avslutats. På så vis gick tekniken ut på att undersöka hinder, avvikelser, möjligheter och problem i implementeringsprocessen av Beslutsstöd, och analysera orsakerna till dessa. Avgränsningar Implementering av en ny arbetsmetod tas som beslut uppifrån, dvs. exempelvis av chefer eller ledningsgrupp, och ska sedan läras av praktikerna. Kommunernas organisationsutformning består av en hierarkisk grundstruktur vilket innebär att implementering av en ny arbetsmetod är en process som berör flera nivåer i kommunernas verksamhet. På så vis efterstävades både ett top-down perspektiv och ett bottom-up perspektiv i utvärderingen, vilka presenterades under tidigare forskning (Olsson & Sörensen, 2011). Med den anledningen valde vi att beakta tre nivåer i kommunerna: ledning, kontaktpersoner och praktiker. Kontaktpersonens perspektiv sågs som relevant då den fungerat som en mellannivå genom att vara en länk mellan Kommunförbundet Skåne och den berörda verksamheten. Detta gör också att upplevelsen av implementeringen kan se olika ut inom de olika nivåerna. På så vis ville vi beakta olika perspektiv på hur implementeringsprocesserna i kommunerna fortskridit (Vedung, 2009). Begränsningar En nivå som efterfrågades var ledningsnivån. Den nivån finns dock inte representerad direkt från ledningen, utan respondenternas tolkning av ledningens agerande i implementeringsprocessen analyserades i stället. Detta gav ett indirekt ledningsperspektiv, vilket i sin tur kan innebära en risk för feltolkning. Urval, kontakt och information Då utvärderingen utgick från kvalitativ ansats var målet att urvalet skulle kunna skapa en förståelse och bredd i fenomenet som utvärderades (Olsson&Sörensen, 2011). I starten inventerades hur många kommuner som infört Beslutsstöd och när. Av de ca 27 kommuner som hade infört Beslutsstöd tillfrågades åtta kommuner om medverkan. De tillfrågade åtta kommunerna var de som avslutat implementeringen och arbetat med Beslutsstöd under längst tid i förhållande till de 27 kommunerna. Därför ansågs de av naturliga skäl kunna bringa mest information till utvärderingen genom sina erfarenheter och upplevelser av implementeringsprocessen 5. Urvalet var därför inte slumpmässigt. Totalt tillfrågades åtta kommuner om de ville medverka i utvärderingen genom att bidra med sina upplevelser genom personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Av olika anledningar var det många kommuner som inte hade möjlighet att medverka. Vi lade om vår strategi till att erbjuda kommunerna att fylla i frågeformulär som vi kunde skicka till dem via mail. Det resulterade i att totalt tre kommuner kom att delta och sammanlagt sju respondenter. 5 Personlig kommunikation Ljung, C och Halses, B, Kommunförbundet Skåne,

5 Frågeformulären skickades ut till kontaktpersonen i de tre kommunerna vilka i sin tur vidarebefordrade dem till respondenterna i oktober Utvärderingen utgick från en kvalitativ ansats eftersom utvärderingen ville nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av implementeringen av Beslutsstöd i de berörda kommunerna. Därför användes öppna och semi-öppna frågor vid utformning av frågeformuläret så att respondenterna lättare kunde uttrycka sig med sina egna ord, vilket kunde ge mer individuella och intressanta svar. De specifika delfrågorna blev: - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi utvecklade våra delfrågor till mer specifika frågor i frågeformuläret. Frågeformuläret utformades med hjälp av Kontingensteorin och Lewins teori om förändringsfaser. Etiska aspekter och överväganden Som beskrivits ovan beaktades informationskravet då respondenterna upplystes om utvärderingens syfte och användning samt att deltagande var frivilligt och att de kunde avstå från att besvara en fråga genom att lämna den blank utan att uppge skäl till det. Respondenterna kunde själv anpassa hur mycket utrymme de behövde för respektive fråga. Vidare lämnades kontaktuppgifter till utvärderingsansvariga för eventuella frågor. Med den utgångspunkten ansågs respondenternas val av att besvara och skicka in frågeformulären som att de samtyckte till att medverka i utvärderingen. De deltagande kommunerna är anonyma till den grad att det endast nämndes att de är kommuner från Skåne som deltagit i utvärderingen. Vidare benämndes kommunerna som A, B, C och respondenterna benämndes efter vilken kommun de tillhörde. Med beaktning av anonymitetsaspekten benämndes ingen respondent vid namn och inte heller med något nummer då det skulle kunna finnas risk för att identifiera en respondent genom att koppla samman olika citat eller information med en viss respondent. Av de tre kommuner som deltagit i utvärderingen utifrån de åtta kommuner som tillfrågades, har inga av de medverkande kommunerna uppgetts till Kommunförbundet Skåne. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER För att kunna nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av hur implementeringsprocessen fortskridit använde vi oss av underfrågorna: Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydels i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Motivation visade sig ha varit en betydelsefullfaktor i samtliga kommuner under inledningsfasen. Ett visst motstånd uppstod på grund av osäkerhet inför den förändring som

6 den nya arbetsmetoden innebar. Det framkom även upplevelser av att arbetsmetoden var komplex och att arbetsmaterialet inte var klart. Detta ledde till att motivationen hos praktikerna inte var så hög i början, vilket vi tolkade hade kunnat utgöra ett hinder i implementeringsprocessen. Ledningen visade sig ha varit en betydelsefull faktor under implementeringsprocesserna angående motivationsarbete. Hur ledningen prioriterade Beslutsstöd har, särskilt under inledningsfasen, visat sig påverka praktikernas motivation till att arbeta efter arbetsmetoden. I Kommun A upplevdes att Beslutsstöd endast var prioriterat i ord under inledningsfasen vilket vi tolkade som en negativ aspekt gällande praktikernas upplevda motivation. Motivationen ökade sedan bland praktikerna då prioriteringen från ledningens sida blev tydlig, vilket vi tolkade som en positiv aspekt. Respondenternas upplevelser i Kommun B skiljde sig åt vilket gjorde det svårt att säga huruvida ledningens förhållningsätt varit en framgångsfaktor eller hinder i förhållande till motivationen hos praktikerna under kommunens implementeringsprocess. I Kommun C upplevdes ledningen inte prioritera implementeringen av Beslutsstöd, vilket vi tolkade som en negativ aspekt i förhållande till praktikernas motivation under implementeringsprocessen. I samtliga kommuner kunde vi urskilja bakomliggande faktorer till den bristande motivationen och det motstånd som upplevdes av praktikerna under implementeringsprocessen. Dessa faktorer har vi tolkat som hinder. I Kommun A ifrågasattes värdet och meningen med Beslutsstöd. Vi tolkade det som att praktikerna inte såg någon fördel eller nytta med den nya arbetsmetoden i implementeringsstarten. Vilket vi tolkade grundade sig i att praktikerna inte upplevde ett behov av Beslutsstöd då de redan ansåg att de gjorde bedömningar enligt liknande struktur. I Kommun C framkom upplevelser om att arbetsmaterialet inte var klart när kommunen skulle implementera det. Enligt vår tolkning kunde upplevelsen av ett ofullständigt material inneburit svårigheter i att uppfatta relevansen av arbetsmetoden. Det kunde också urskiljas att Beslutsstöd upplevts som en komplicerad arbetsmetod i Kommun A och B. Exempelvis på grund av att frågorna var svåra att formulera och strukturen på arbetsmetoden upplevdes som teoretisk och därmed tidskrävande. Vi tolkade det som att det i samtliga kommuner funnits upplevelser av arbetsmetoden som komplex och att det kan ha gjort att praktikerna haft svårigheter att se nyttan som arbetsmetoden kunde medföra. På så vis kunde dessa upplevelser gjort att motstånd uppstått vilket generat upplevelser av bristande motivation. Genom respondenternas svar kunde vi urskilja en del faktorer som kan ha främjat motivationen hos praktikerna. Dessa faktorer tolkade vi kunde ha inneburit olika framgångsfaktorer för kommunerna i deras implementeringsprocess. I Kommun A upplevdes att motivationen ökade då en respondent insåg att kommunens praktiker inte uppfyllde sitt ordinatörsansvar fullt ut. Både Kommun A och B upplevde att motivationen ökade efter att de anpassat Beslutsstöd till sin verksamhet. Vi tolkade det som att arbetsmetoden då stämde bättre överens med kommunernas behov och förväntningar. I Kommun B kunde vi också urskilja att den sociala dimensionen bidragit till ökad motivation hos praktikerna. Detta genom att arbetsgruppen som redan hade börjat praktisera arbetsmetoden kunde framhålla fördelarna med Beslutsstöd till den enskilde. Även Kommunförbundet Skånes handledare framhölls ha bidragit till att motivationen ökat hos praktikerna. Information visade sig även ha varit en viktig faktor i kommunernas implementeringsprocess. Vi tolkade det som att respondenterna från Kommun A både hade positiva och negativa upplevser angående om informationen från utbildningen varit tillräcklig för att praktikerna

7 skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Därför kunde det inte dras någon generell slutsats om huruvida dessa upplevelser inneburit ett hinder eller fungerat som framgångsfaktor i Kommun A s implementeringsprocess. I Kommun B hade samtliga respondenter positiva upplevelser av informationen från utbildningen i Beslutsstöd. Alla respondenter ansåg att informationen varit tillräcklig för att de skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Vi tolkade respondenternas gemensamma upplevelse som en positiv aspekt och möjlig framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I Kommun C framkom att informationen praktikerna fått i utbildningarna varit förståelig. Dock har praktikernas upplevelse varit att Beslutsstöd varit komplext att utföra i praktiken, vilket vi tolkat kan ha påverkat praktikernas anammande av arbetsmetoden negativt och därmed utgjort ett hinder i implementeringsprocessen. Det framkom att kommunerna har hanterat osäkerheten som uppstått i praktiserandet av Beslutsstöd genom informationstillförsel på olika vis. Vår tolkning var att Kommun A beaktade problem och oklarheter under implementeringsprocessen genom att arbeta mycket med problem och lösningar då frågor uppstått under implementeringsprocessen. Detta kunde ses som att kommunen försökt hantera osäkerhet angående Beslutsstöd genom ökad information för att besvara olika frågetecken. Vi tolkade detta agerande som en möjlig framgångsfaktor i Kommun A s implementeringsprocess. Det framkom dock att det borde ha ordnats uppföljningstillfällen för hur praktikerna upplevde att implementeringen och praktiserandet av Beslutstöd utvecklades i det dagliga arbetet. Uppföljningstillfällena hade enligt oss även kunnat bidra med informationsspridning vilket är en viktig faktor under en implementeringsprocess. Denna upplevelse tolkade vi kunnat ha utgjort ett möjligt hinder i implementeringsprocessen. Samtliga respondenter i Kommun B har svarat att de ökat informationen i gruppen vid osäkerhet, exempelvis genom möten eller ytterligare utbildning. Syftet med kommunernas insatser tolkade vi ha varit att skapa trygghet i användningen. Vi tolkade det som att informationsbearbetning varit viktigt i Kommun B och att denna prioritering kan ha varit en framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I de tre kommunerna framkom olika upplevelser angående huruvida hemsidan har varit till hjälp under implementeringen av Beslutsstöd. Utifrån en respondent från Kommun A, en från Kommun B och respondenten från Kommun C tolkade vi det som att hemsidan har kunnat bidra till informationsgenerering och därmed kunnat minska osäkerheten under implementeringen och i användningsförfarandet av Beslutsstöd. På så vis tolkade vi det som att hemsidans information kan ha utgjort en positiv aspekt och möjligen varit en framgångsfaktor i kommunernas implementeringsprocess, särskilt om fler praktiker inom kommunen också upplevt hemsidan som sådan. Det framkom både från Kommun A och B att en del respondenter ställde sig tveksamma till hemsidan eller aldrig använt den, vilket vi tolkade vi som att hemsidan inte behöver ha utgjort någon större framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocess. Tid har visat sig varit en viktig resurstillgång och därmed en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. Kommun A beaktade att det var nödvändigt att avsätta tid för genomgångar och diskussioner om Beslutsstöd. Vi tolkade det också som att kommunen intog ett succesivt tillvägagångssätt under inledningsfasen av implementeringsprocessen. Det framkom att även Kommun B valde ett succesivt tillvägagångssätt som strategi under implementeringen av Beslutsstöd. Vi tolkade det som att Kommun A och B s succesiva övergång till det nya arbetssättet inneburit en möjlighet för kommunerna att pröva Beslutstöd i måttlig skala innan de avgjorde om de ville implementera Beslutsstöd i full skala. Vi tolkade detta tillväggångsätt som en framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocesser. I Kommun B framkom att ledningens restriktion

8 om att införandet av Beslutsstöd skulle ske inom befintliga ramar medförde att det tog längre tid för kommunen att införa Beslutsstöd i praktikernas arbete än vad som planerats. Vilket vi tolkade som en negativ aspekt då detta skapade en viss tröghet som kan ha inneburit ett hinder i kommunens implementeringsprocess. Möjligheten och förmågan till anpassning av Beslutsstöd visade sig vara en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. I samtliga kommuner framkom olika anpassningssvårigheter av Beslutsstöd under implementeringsprocesserna. Det visade sig att Beslutsstöd upplevts komplext av olika anledningar. En problematik som framkom av en respondent från Kommun A var att Beslutsstöd medförde mer arbete gällande att dokumentera i journalen. Vi tolkade det som att tröghet skapades i praktikernas dokumentationsprocess då Beslutsstöd inte var utvecklat som datastöd, vilket gjorde att dokumentationen blev mer tidskrävande då praktikerna blev tvungna att göra det manuellt. I Kommun A lyftes arbetsmetodens komplexitet upp ur ett patientperspektiv. Frågorna utifrån Beslutsstöd upplevdes vara svåra för patienterna att förstå. Detta kunde i sin tur enligt vår tolkning bero på att frågorna också upplevts som svåra för praktikerna att formulera på rätt sätt. Respondenten från Kommun C framförde upplevelser om svårigheter gällande att arbeta med Beslutsstöd i praktiken. Det framkom också att respondenten upplevde att materialet inte var färdigt och att datastödet saknades. I Kommun B framkom att Beslutsstöd upplevdes som en komplicerad arbetsmetod. Vi tolkade det som att dessa anpassningssvårigheter kan ha utgjort olika hinder under kommunernas implementeringsprocess. Efter att Beslutsstöd anpassats till kommunernas verksamheter var det dock flera respondenter som uppgav att det gick lättare att arbeta med Beslutsstöd. Av svaren som respondenterna uttryckt kunde vi tydligt tolka att anpassning av Beslutsstöd av olika anledningar varit nödvändig och en framgångsfaktor i implementeringsprocessen för åtminstone Kommun A och B. Faktorer som framkom av respondenterna i förhållande till hur kommunerna A och B anpassat Beslutsstöd var främst genom begränsningar och förenklingar av Beslutsstöd, samt utveckling av Beslutsstöd i form av datastöd i journalprogram. Vi tolkade det som att kommunerna A och B kompletterat, tagit bort och ersatt en del innehåll av Beslutsstödets delar i enlighet med kommunens tidigare erfarenheter, upplevelser och behov. Denna anpassningsförmåga tolkade vi kan ha varit en framgångsfaktor i kommunerna A och B då det borde lett till att praktikerna lättare anammat Beslutsstöd och att verksamheterna lyckats implementera Beslutsstöd. Avsaknad av datastöd betonades som ett hinder i Kommun C. I empirin framkom inget om huruvida Kommun C anpassat organisationen eller Beslutsstöd till varandra. Denna svårighet att anpassa Beslutsstöd till verksamheten i Kommun C, eller verksamheten till Beslutsstöd tolkade vi ha utgjort ett hinder i kommunens implementeringsprocess. Följande faktorer har sammanfattningsvis framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser: motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi har utgått ifrån Kontingensteorins ställningstagande om att det inte finns något bästa sätt att organisera en implementering. Det som fungerade i Kommun A behöver inte nödvändigtvis vara det tillvägagångssättet som skulle kunna fungera i Kommun C. Detta tolkade vi kunnat bero på kommunernas individuella inre och yttre kontexter och de

9 förutsättningar som det medför. Exempelvis har vi i förhållande till Kommun C`s inre kontext och Beslutsstöd analyserat en anpassningssvårighet för kommunen att införa Beslutstöd i verksamhetens befintliga journalsystem, vilket vi tolkat som ett hinder. Det har också framkommit att Beslutsstöd inte har upplevts förståelig i praktiken och inte heller möjlig att anpassa och implementera i Kommun C. Respondenten uppgav senare i utvärderingen att kommunen inte använder sig av Beslutsstöd idag och att kommunen därmed inte uppnått kvalitetsutveckling genom implementering av arbetsmetoden. Då implementeringsobjektets komplexitet kan påverka implementeringsutfallet tolkade vi det som att den upplevda komplexiteten hos Beslutsstöd har haft betydelse för att kommunen inte anammat den nya arbetsmetoden. Utifrån respondentens upplevelse om kommunens icke uppnådda mål i förhållande till vad den önskade uppnå med implementeringen av Beslutsstöd blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C. Då både Kommun A och B upplevde att de genom att implementera Beslutsstöd uppnått deras mål angående vad de önskade att implementeringen av Beslutsstöd skulle leda till, tolkade vi det som att implementeringsprocessen i de båda kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. På så vis tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas förskrivningsarbete.