Södermalms stadsdelsförvaltning Centralvaktens förskla Sida 1 (16) Rev 2019-01-24 Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Inget barn i försklan får utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Bestämmelser sm styr Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828 ch 2017:282) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Förrdningen Lärplanen
Sida 2 (16) Barnknventinen Sklprgram för Stckhlms stads försklr ch sklr Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (be) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. När en anmälan kmmer till Sklinspektinen/be så gör de en bedömning m huvudmannen har iakttagit sina skyldigheter att mtverka kränkande behandling utifrån bestämmelserna i skllagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - Diskrimineringslagen skiljer på sex lika frmer av diskriminering. De är: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier ch instruktiner att diskriminera Länk till kmpetensutveckling m diskrimineringsgrunderna på Stckhlms stads intranät: http://intranat./sidr/2017/10/allasratt/
Sida 3 (16) Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. En rsak till upplevelser av trakasserier eller kränkande behandling kan vara bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Försklans utvärdering beskrivs här: Försklans persnal diskuterar ch reflektera kntinuerligt över försklans värdegrund, pedaggens rll ch förhållningssätt. Ny persnal får en tydlig intrduktin ch kunskap m de krav ch förväntningar sm ställs på den sm arbetar på Centralvaktens förskla. Vi har fått möjlighet medverka i ABC-kursen för pedagger vilket ytterligare har gett ss redskap för att arbeta med vår samsyn ch fördjupa våra kunskaper ch förhållningssätt gentemt barnen. Vi sm arbetar på försklan planerar ch reflekterar kring verksamheten så att försklans mål ch riktlinjer implementeras i det dagliga arbetet. Det är därför viktigt att persnalen diskuterar ch reflekterar kring innehållet i våra styrdkument löpande ch att intentinerna i vår Plan mt
Sida 4 (16) diskriminering ch kränkande behandling diskuteras varje termin, exempelvis under avdelningsmöten ch APT-möten. Genm att synliggöra våra arbetssätt med exempel sm hör ihp med diskrimineringsgrunderna blir det pedaggiska arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling tydligt ch enkelt att ta till sig. Det existerar ch uppstår alltid lika dilemman sm behöver lyftas ch diskuteras mellan persnalen sm rör de lika diskrimineringsgrunderna, ch därmed verksamhetens innehåll ch vuxnas förhållningssätt sm barnen tar del av på försklan. Exempel på dessa frågr: Vilka återkmmande aktiviteter ch traditiner förekmmer på försklan, ch varför? Vilka traditiner firar vi? Hur? Varför? Här blir det exempelvis viktigt att reflektera kring att alla barn inte firar samma högtider ch traditiner. Hur fångar vi upp ch synliggör alla barn? Vi behöver bli tydligare i det främjande arbetet i att synliggöra lika sätt att leva utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Detta kan vi göra genm att aktivt synliggöra barnen ch deras variatiner i röd tråd i prjekt med JAGET, hemmet ch barnets familj. På så vis kan lika familjeknstellatiner, traditiner ch språk synliggöras ch bli en naturlig del av barnens dagliga verksamhet. I detta prjektarbete utvecklar barnet sitt identitetsskapande samtidigt sm hen ökar sin förståelse för lika levnadsätt. Barnet får skapa prträtt, beskriva ch illustrera sina familjer samt göra besök till sin egen ch kmpisarnas hemadresser, arbetet utfrmas parallellt efter gruppens intressen ch behv. I nästa års plan kmmer vårt främjande ch förebyggande arbete att utvärderas utifrån denna plan genm frågrna; Vad skulle vi göra? Vad gjrde vi? Hur blev det? Vad ska vi göra nu?
Sida 5 (16) Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 1. Försklans visin/värdegrund Alla barn i vår verksamhet ska känna sig trygga ch erbjudas lika möjligheter för att utvecklas inm försklan. Barnens möjligheter utfrmas i möjligaste mån efter barnens individuella behv ch förutsättningar men slutligen efter barngruppen ch gruppens intressen, behv ch förutsättningar. Verksamheten ska vara tydlig, tillåtande ch tillgänglig vi skapar likvärdighet för barnen i deras lek ch lärande. Försklans pedaggiska miljö, pedaggernas förhållningssätt ch mötet med vårdnadshavare ch mvärld ska mfattas av denna värdegrund. 2. Försklans främjande arbete beskrivs här: Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch arbetet med att mtverka kränkande behandling. Kppla det gärna till försklans värdegrund ch det pedaggiska årshjulet. På försklan ska vi bemöta varandra så sm vi själva vill bli bemötta; med psitiva förväntningar ch respekt för vår unika persn ch med hänsyn till de sju diskrimineringsgrunder. Alla vuxna sm arbetar på försklan är psitiva förebilder ch bedriver ett målinriktat ch medvetet arbete för att mtverka ch förebygga alla frmer av kränkande behandling. Vi arbetar kntinuerligt med försklans arbete mt diskriminering ch kränkande behandling genm diskussiner ch knkreta exempel under våra APT möten, utvecklingsdagar samt pedaggiska reflektiner. Vi behöver arbeta mer med exempel ch kppla dessa till försklans värdegrund ch styrdkument för att på ett tydligt sätt förstå ch väva in detta i vårt förhållningssätt. Alla vuxna arbetar aktivt för att utveckla barnens förståelse för egna ch andras rättigheter, vilket bygger på respekt mellan individer, tlerans ch gemenskap. Barnens rätt att känna sig trygga, sedda ch delaktiga ska stå i fkus ch vara grunden för all verksamhet inm vår förskla.
Sida 6 (16) Exempel på försklans material ch arbetssätt: Vi diskuterar ch reflekterar dagligen i arbetslaget kring följande; - Vilka huvudrllsinnehavare presenteras i böcker, film ch annat material sm barnen erbjuds ta del av i försklans verksamhet? Vilken litteratur erbjuder vi ch arbetar vi utifrån? Vilka böcker lånar vi på bibliteket? Hur/när inventerar vi litteraturen på försklan? Är utbudet aktuellt ch uppdaterat? Representeras likheter ch variatiner utifrån diskrimineringsgrunderna? Just nu finns intresse att få tillgång till en större, gemensam databas med kvalitetssäkrade digitala böcker för hela enheten att da del utav. Förhållningsätt Försklan ska vara en trygg zn där barn ch vuxna undviker att lägga värderingar i barn ch vuxnas utseende ch klädsel. Vi påminner barn ch att vi får se ut sm vi vill. Vi är medvetna m hur vi uttrycker ss ch hur vi tilltalar varandra. Exempelvis undviker vi att tilltala barnen efter kön, ch använder istället benämningar sm kmpisar, barnens namn eller gruppnamn vid tillrp. Exempel på litteratur i det förebyggande arbetet mt DOKB - Liten ch trygg en handledning för försklan (Brttsffermyndigheten) - Kmpisböckerna - Barnknventinen - Alla barns rätt: en bilderbk m Barnknventinen - Övrig litteratur sm representerar variatiner utifrån diskrimineringsgrunderna. Digitalt material - UR-prgram (sm uppmärksammar likheter, vänskap ch andra viktiga frågr sm underlag till diskussin tillsammans med barnen.) - Digitala böcker till högläsning. Musik ch traditiner Vi uppdaterar sångtexter, exempelvis byter vi medvetet ut ch varierar prnmen i sång ch ramsr. Vi ska erbjuda sång, musik ch aktiviteter sm representerar mdersmål, traditiner ch högtider från de kulturer sm finns representerade på försklan. Vårdnadshavare är alltid välkmna att dela med sig av musik, sång ch annat material för att sprida kunskap till försklans barn ch vuxna m barnens mångkulturella tillhörigheter.
Sida 7 (16) Rum ch miljö Försklan pedaggiska miljö ska vara tillgänglig för alla barn ch utfrmad efter barnens intressen ch behv. Försklans alla avdelningar ska erbjuda material för barnet att klä ut/upp sig ch lägger ingen värdering i hur eller vad barnen väljer att klä sig i varken egna eller försklans textilier. Närmiljö Oavsett barnets ålder ska alla försklans barn få ta del av försklans gård ch närmiljö. Vi använder närmiljön sm en del av försklans pedaggiska miljö vid utmhusvistelse genm utflykter ch utifrån barnens intresse i utfrskandet av naturen, prjektarbeten ch sin mgivning. 1. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Försklans persnal för frtlöpande samtal med barnen kring trygghet, jämlikhet, jämställdhet, rättvisa, slidaritet ch hur tillvarn på försklan fungerar, exempel på sådana situatiner är samlingar (i strgrupp eller i mindre grupp), vid matsituatin ch i dagligt samtal. Kmpisregler: Pedagger ch barn i varje ny barngrupp startar terminen genm att ta fram gemensamma kmpisregler. Barnen får berätta hur de vill ha det på försklan, vilka regler ska vi ha tillsammans? Exempel på kmpisregler sm är gemensamma för hela försklan är Stpp-handen sm indikerar på att någn gör någnting sm en inte vill, ch därför ska sluta. Barnen tar fram gemensamma kmpisregler. Pedagger skapar gruppstärkande aktiviteter i början av termin ch sm strategi för att kntinuerligt stärka gemenskap ch vi-känsla i barngrupperna. I samtal, bservatin ch genm pedaggisk dkumentatin kan pedagger fånga upp barnens tankar, idéer ch stämningen i barngruppen.
Sida 8 (16) 2. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vårdnadshavare infrmeras m planen vid insklning ch på försklans lika frum för samverkan. Planen finns anslagen på försklan ch vårdnadshavarnas synpunkter har tagits tillvara bl.a. genm förskleråd ch föräldramöten. Likabehandlingsarbetet lyfts ckså upp, beskrivs ch knkretiseras på försklan i temaarbeten, prjekt ch veckbrev. Vårdnadshavare har ckså möjlighet att föra fram sina ch barnens synpunkter på utvecklingssamtal ch vid daglig kntakt med försklans persnal genm att prata m hur barnets dag har varit gällande trivsel, lek, ch kamratskap. 3. Försklan beskriver hur persnalen har varit delaktiga i arbetet: Kartläggning - fkus på varje barns trygghet, trivsel ch utveckling på försklan. Dialg ch reflektin på utvecklingsdagar, arbetslags- ch arbetsplatsträffar. Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Planen kmmuniceras till alla medarbetare på arbetsplatsträff på försklan i januari 2019. Planen finns ckså tillgänglig på försklan ch digitalt. Barnen infrmeras m att alla vuxna arbetar efter planen ch delges de delar sm direkt berör dem samt genm knkret arbete t.ex. gemensamma kmpisregler, STOPP -handen, infrmatin m barns rättigheter etc. Barnen tar även del av planen genm pedaggernas förhållningssätt. Familjerna infrmeras m denna plan via föräldramöte, veckbrev, planen anslås på försklan. Förskllärare i respektive arbetsgrupp ansvarar för att plan hängs upp på avdelningen. Planen finns ckså tillgänglig på Stckhlm.se/förskla Synpunkter på planen kan lämnas direkt till pedaggerna eller via mail till föräldrarådsrepresentanter eller direkt till biträdande försklechef.
Sida 9 (16) 1. Försklans kartläggning Undersök, analysera, åtgärda ch följ upp hinder ch risker på försklan sm har samband med diskrimineringsgrunderna ch kränkande behandling. Dkumentera resultatet. Alla gör en kartläggning minst en gång per år sm dkumenteras. Försklans kartläggning utgår ifrån flera lika insatser bl.a. genm: Organiserade ch spntana samtal med barn ch vårdnadshavare. Kartläggning av miljöer både inm-ch utmhus enligt Husmdellen, med syfte att utreda var kränkningar kan ske. Pedaggernas iakttagelser ch reflektiner utifrån barngruppens sciala klimat, lekar ch uppkmna knfliktsituatiner. Vårdnadshavares synpunkter från utvecklingssamtal/föräldramöten, förskleråd samt dagliga samtal. Litteratur, vad erbjuder vi? (inventering, biblitek, digitalt material, försklans egna böcker, utifrån diskrimineringsgrunderna)
Sida 10 (16) Barnskyddsrnder ch ev. incidenter i IA Diskussiner mellan persnalen kring begrepp ch utifrån knkreta exempel vid APT-träffar. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel, trygghetsvandringar med barnen. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskle råd IA-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen
Sida 11 (16) 2. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Vi har diskuterat ch arbetat utifrån ABCs 5-1:a ch skapat strategier för att hantera knflikter ch utbrtt hs barnen samt hur vi kan förändra övergångar så att kränkningar inte uppstår t.ex. förflyttningar mellan hall ch prmenad till avdelningen samt reflekterat över ch definierat hur vi tilltalar barnen i lika situatiner. Vi ska eventuellt införa årlig Trygghetsvandring för 4-åringar då barnen får prmenera ch intervjuas där de får berätta ch beskriva sina upplevelser m trygghet ch trygghet i försklan ch försklans miljö. Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser m aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanrdnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering ch verka för lika rättigheter ch möjligheter avsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Bestämmelserna i krthet: Arbetet med aktiva åtgärder mfattar i krthet att inm varje verksamhet: arbeta frtlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp ch utvärdera) ta fram, följa upp ch utvärdera riktlinjer ch rutiner för att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier dkumentera alla delar av det frtlöpande arbetet samverka med dem sm deltar i utbildningen ch anställda i verksamheten. Läs mer: Nya bestämmelser för försklan ch sklan Läs ännu mer från DO: http://www.d.se/framja-chatgarda/arbetsgivarens-ansvar/
Sida 12 (16) Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Persnal för lggbk över händelser sm sker på försklan: knflikter ch incidenter barn emellan eller mellan barn ch persnal. Utifrån utbildningen ABC har försklans persnal diskuterat förhållningssätt gentemt barnen samt analyserat detta för att öka psitiv uppmärksamhet i persnalgruppen ch därigenm lyfta gda förebilder. Försklans persnal har en gd tillsyn ch gör bservatiner av barnens vardagssituatiner, lek ch samspel. Pedagger arbetar aktivt för ch skapar handlingsplaner för att hjälpa barnen hantera lika situatiner. Försklans persnal reflekterar ch för en kntinuerlig dialg i arbetslaget m iakttagelser, samspel i barngruppen ch vidare utveckling av likabehandlingsarbetet. Försklans persnal rganiserar arbetet med barnen i mindre grupper för att kunna möta varje barn så bra sm möjligt. Försklans persnal för en aktiv dialg med barnen m trygghet, kamratrelatiner ch trivsel på försklan. Vi arbetar utifrån kmpisregler där barnen själva får sätta rd på hur de tycker man ska förhålla sig mt varandra, vad de tycker m ch m det finns sätt de gillar.
Sida 13 (16) Mål: Ökad pedaggisk närvar ch medvetenhet m vårt deltagande ch förhållningssätt i barnens lek ch aktiviteter. Ledrd: Medfrskande, Undervisande, Förebyggande. Kärnvärden: Engagerade, Prfessinella, Nytänkande. Arbetssätt: Gemensam litteratur ch diskussiner m bl.a. undervisningsbegreppet ch andra begrepp ch frmuleringar i planen ch andra styrdkument. Vi för diskussiner i hela arbetslaget kring lika exempel i syfte att tydliggöra försklans förhållningssätt ch värdegrund hs alla medarbetare liksm hur vi förankrar det i verksamheten. 5+1: an från ABC-kursen för pedagger sm handlar m att ge mer psitiv än negativ uppmärksamhet. Fkus på det sm fungerar. Att se ch uppmärksamma det sm fungerar leder till gda cirklar ch mindre bråk. Uppföljning: I april ch nvember görs en utvärdering av vilka resultat vi sett, utifrån utvärderingen görs en plan över hur vi går vidare. Ansvar/vem: Avdelningsansvariga förskllärare När insatserna ska genmföras: Varje dag tillsammans med barn ch vuxna både utmhus ch inmhus.
Sida 14 (16) 1. Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen direkt ch vilka åtgärder sm har vidtagits. Hur/när har kntakten med vårdnadshavaren inletts? Persnalen kntaktar snarast vårdnadshavarna, infrmerar m händelsen ch bkar snart därefter in ett krt möte där eventuellt även biträdande försklechef eller försklechef deltar. Mötet dkumenteras. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. Anmäla: anmälan görs eventuellt på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). 2. Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). 3. Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. Det kan vara bra att försklechef eller bitr. försklechef deltar på mötet. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. 4. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört ch att ärendet kan avslutas. 5. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Försklans svar: nej
Sida 15 (16)
Sida 16 (16) Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till biträdande försklechef mgående. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar vidarebefrdras därefter till Sciala Delegatinen/SDN sm är ytterst ansvarig. Mallen beslutad i försklans ledningsgrupp 13 juni 2018