Kvalitetsredovisning 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Lergökens förskola Victoria Strandberg Zarotti

2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 2. Grundfakta 4 3. System för kvalitetsarbete 5 4. Föregående års åtgärder för utveckling 5 - Bedömning av vilka effekter åtgärderna fått 5. Områden som skall kvalitetsredovisas 6 5.1 Likabehandlingsplanen 6 5.2 Redovisa situationen för barn med annat modersmål än svenska 7 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet 7 5.4 Barns och elevers inflytande 8 5.5 Språk- och läsutveckling 10 6. Förskolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag 11 6.1 Stärka barnens självkänsla 11 6.2 Synliggöra barns lärande 11 6.3 Samarbete med skolan 12 7. Sammanställning av åtgärder för utveckling 13

3 1. Inledning Lergökens förskola är en förskola som kännetecknas av personalens engagemang och kreativitet. Man har satsat mycket på att skapa en miljö som utmanar barnen. Ledord och profil är Barnet i fokus. På Lergöken inspireras man av Reggio Emilias filosofi sedan många år tillbaka. Filosofin ser barn som kompetenta, fullvärdiga människor som har en inneboende kraft och ett medfött behov av att vilja lära sig, växa och utforska världen. Viktigt är att stimulera barnens kreativitet, skaparglädje, inlevelseförmåga, jagbild, självkänsla och fantasi. På Lergöken arbetar man aktivt med pedagogisk dokumentation, barnens tankar och reflektioner över sitt eget arbete. Vi strävar efter arbete i åldershomogena grupper. Under året har många studiebesök tagits emot på förskolan och personalen har deltagit i olika nätverk och delat med sig av sina erfarenheter. Kvaliteten på verksamheten är hög men ett bättre samarbete med skolan bör utvecklas. Under året har förskolan bytt chef. En gemensam studiedag i skolområdet med Leif Strandberg anordnades. Personalen har arbetat i workshops på temat Kvalitet i förskolan där diskussioner om de olika yrkesrollerna diskuterades. En studiedag handlade om Reggiofilosofi med föreläsaren Greger Rösnes från Reggio Emilia-institutet. Under året har arbetet med att ta fram ett pedagogiskt kontrakt framskridit. Tre av förskolans pedagoger lämnar nu Lergöken för att gå i pension så till nästa läsår kommer det att ske lite förändringar i arbetslagen. Trots den nya utbyggnaden kunde vi inte ta emot alla barn som stod i kö till förskolan under året så inför nästa år har vi gjort förändringar för att kunna bereda alla barn som önskar en plats på Lergöken!

4 2. Grundfakta Forsbacka är en tätort i Gävle kommun, belägen vid Storsjöns utlopp i Gavleån ca 1,5 mil från Gävle. Ortnamnet betyder backen vid forsen eller forsarna och har anor från 1500 talet. Här anlades ett järnbruk 1651. Det var början till det som skulle bli brukssamhället Forsbacka. I Forsbacka finns en F-6-skola. Forsbacka skola och Lergökens förskola hör till Valbo skolområde. Lergökens förskola ligger fantastiskt fint intill den vackra Pilparken i Forsbacka med gångavstånd till skog och mark. Förskolan har ca 90 platser och det finns ett familjedaghem i närheten som samarbetar med förskolan. I familjedaghemmet finns 5 platser. Dagbarnvårdaren redovisar sin verksamhet tillsammans med övriga dagbarnvårdare i Valbo skolområde. Personalresurser enligt SCB statistik 15/10 2008. Använd följande tabeller. Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 2006 2007 2008 Lergöken 5,8 5,9 5,9 Gävle kommun 5,1 5,4 5,6 Kommentar: Övrig personal på förskolan är 1,5 ekonomibiträde, 1,0 personlig assisten, 0,5 resurs med medel ur medicinska potten. Förskola Antal barn per avdelning i förskolan 2006 2007 2008 Lergöken 19,6 22,2 23,5 Gävle kommun 16,5 15,8 17,7 Kommentar: De äldsta barnen, 38 st, var i en stor grupp på vår nybyggda avdelning Galaxen som nästan är som två avdelningar. Skulle vi slå ut barnen på 5 avdelningar skulle snittsiffran visa en annorlunda bild: 18,8 barn per avdelning. Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning 2006 2007 2008 Förskola 60 60 55 Gävle kommun 64 63 63 Kommentar: Vi har haft en barnskötartjänst för mycket under året. Detta har vi nu rättat till i den nya tjänstetillsättningen inför hösten 2009.

5 3. System för kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete vilar på våra styrdokument och vår lokala arbetsplan. Kvalitetsarbetet skall vara ett levande verktyg för att göra oss uppmärksamma på förbättringsåtgärder på vår förskola. Arbetet har pågått under året och arbetslagens egna utvärderingar ligger till grund för arbetet. Utifrån kvalitetsredovisningen gör vi sedan förskolans arbetsplan som vi följer upp under året. I augusti sker en återkoppling till kvalitetsredovisningen. Vi har använt tid på arbetsplatsträffar, avdelningsmöten. Ledningsgruppen har utvärderat och analyserat de gemensamma målen. Vårt arbete vilar även på de enkäter vi under året gjort; MAE 08 under hösten, personalenkät och en föräldraenkät. Vi har också genomfört barnintervjuer och utvecklingssamtal. Varje barn har också en portfolio som dokumenterar lärandet. På våra avdelningsmöten, pedagogiska träffar och arbetsplatsträffar är det pedagogiska diskussioner om värdegrund och förhållningssätt som dominerar. Detta år fick även varje arbetslag en halv planeringsdag under våren för att sammanfatta och reflektera över årets verksamhet i lugn och ro. 4. Föregående års åtgärder för utveckling Bedömning av vilka effekter åtgärderna fått Likabehandlingsplanen har reviderats och finns i vårt dokument Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan. Föräldrarådet har haft möjlighet att i förväg lämna synpunkter på detta dokument. Vid föräldramöten har planen delgetts föräldrarna. Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan är känd och förankrad hos all personal och alla föräldrar. Vi har arbetat med olika aktiviteter utomhus. Vi har förlagt många aktiviteter som vi tidigare gjort inomhus på gården istället. Vi har snickrat och målat utomhus och arbetat med små teman i vårt närområde: troll, ekorren, vattentornet och olika experiment. Vi har prioriterat att lära barnen att vara ute i alla väder och tycka att det är roligt. Barnen ber själva om att få gå ut och trivs med att vara ute. Vi har fortsatt arbetet med att få barnen att äta allsidig kost genom att uppmuntra barnen att låta dem ta sin mat och sina grönsaker själva. Vi uppmuntrar barnen att våga smaka nya saker. Se-barnet -gruppen har bara träffats en gång under året, vilket försvårat arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Information till övrig personal kring barn i behov av särskilt stöd har ibland inte fungerat tillfredsställande. Vi har arbetat lite med genusfrågor dock inte filmat varandra som vi tänkt. Vi har istället sett en film och diskuterat utifrån den på de pedagogiska träffarna. Genustänk och jämställdhet genomsyrar vårt arbete. Reflektionsstunder med barnen har genomförts några gånger under året. Vi har arbetat med barnens egna val. Det skulle kunna ha varit mer arbete kring reflexion och dokumentation.

6 Vi märker att barnen i samlingar uttrycker sig mer och har fått bättre självkänsla. Vi har använt mycket litteratur och läst sagor varje dag i alla grupper. När det gället tungoch läppgymnastik har material till detta tagits fram och vi har samarbetat med talpedagogen kring denna träning. Utvecklingen går framåt men resultatet kommer förmodligen att visa sig längre fram. Vi har arbetat med ett gemensamt tema under året Lika-olika vilket resulterat i många diskussioner med barnen om skillnader och likheter. Veckobrev har skrivits på alla avdelningar och skickats ut via mail till föräldrarna eller på papper på barnens hyllor. Samarbetet med skolan har inte blivit bättre. Vi hade en gemensam ledningsgruppsträff i början av läsåret då vi gjorde upp planer för samarbetet. Vi anser att skolan inte fullgjort de planer som vi beslutade om. 5. Områden som ska kvalitetsredovisas 5.1 Likabehandlingsplanen. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. LpFö sid 3 Vi reviderade Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan under hösten. Personalmöten och pedagogiska träffar samt avdelningsmöten veks till detta arbete under en period. Arbete i verksamheten Vi tog bort en del text och upprepningar för att korta ner planen och förtydliga den. Vi skrev texten mer i punktform. Vi gjorde också en ny framsida och ändrade layouten för att göra den mer inbjudande till läsning. Vi tycker att planen är mer lättläst och tydlig efter revideringen.

7 Tydliggöra trygghetsplanen och likabehandlingsplanen mer, fortsätta med genomgång av planen på föräldramöten. Fortsätta att lägga ut planen på hemsidan. Hänga upp en Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan väl synligt på varje avdelning. 5.2 Redovisa situationen för barn med annat modersmål än svenska Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Lpfö sid 5 Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. LpFö sid 6 Vi har sökt och fått hjälp med språkstöd för två av barnen under läsåret. Tiden för språkstöd som barnen har blivit beviljade är 80 h/barn. Arbetet i verksamheten Barnen har fått hjälp med vardagsspråket, hjälp med tolkning mellan barn och personal i inskolning, mellan barn och kamrater och i olika situationer. Det ena barnet fick stöd 1 dag/vecka och det andra mer utspritt. Ett av barnen har utvecklat språket mycket då han fick hjälp av språkstödet och mer kommit in i gruppen då han lärt sig kommunicera. Det hade troligen gett bättre resultat för det barn som fick sitt stöd koncentrerat till en dag/vecka än om barnet hade fått stöd kortare pass under veckan. Ingen av barnen har varit i behov av modersmålsstöd. Vi har i dagsläget ingen plan för detta område då vi har väldigt få barn som har annat modersmål är svenska. Vi fortsätter söka hjälp med modersmålsstöd för de barn som behöver. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. LpFö sid 4

8 Vi hade diskussioner om genus och jämställdhet i början av läsåret och pedagogerna ansåg att de hade kommit ganska långt i sina tankar när det gäller pojkar och flickor sett ur genusperspektiv. Pedagogerna påminner varandra om genus och jämställdhet i de situationer som uppkommer under aktiviteterna på förskolan. Under våren återkom vi till dessa diskussioner. Vi såg en film och utifrån den diskuterade vi i mindre grupper. Arbetet i verksamheten Arbetet med genus och jämställdhet genomsyrar det dagliga arbetet. En pedagogisk träff har vikts till diskussioner om genus och jämställdhet. Vi såg en film och diskuterade utifrån den. Alla barn har erbjudits samma material och aktiviteter oavsett kön. Miljön på förskolan är anpassad till både flickor och pojkar. Vi är uppmärksamma på hur vi tilltalar pojkar och flickor. Vi använder oss av kösystem i hallen så att inte de starka skall ta mer plats och få hjälp före någon som är mer tillbakadragen. Vi har delat in barnen i pojk- och flickgrupper på gymnastiken. Vi har diskuterat med barnen utifrån de självporträtt de gör. Pedagogerna är medvetna om och observerar och reflekterar på varandras handlingar när det gäller genus och jämställdhet. I rollekar kan barnen leka i alla olika roller utan att vara bundna till kön. Vi har under året inte sett någon utpräglad tjej eller killek men pojkarna är mera högljudda och tar mera plats i vissa situationer t ex drama. Vi vill medvetandegöra föräldrarna om genus och jämställdhet och få med dem i vårt arbete. Vi vill kontinuerligt diskutera och lyfta dessa frågor på pedagogiska träffar. Fortsatt reflektion kring förhållningssätt och respons på varandras handlingar när det gäller genus och jämställdhet. 5.4 Barns och elevers inflytande Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. LpFö sid 6 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. LpFö sid 8-9 Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. LpFö sid 9

9 I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. LpFö sid 10 Samtliga pedagoger fick inläsningstid för att läsa boken Lyssnandets pedagogik under året. På de pedagogiska träffarna diskuterades ett kapitel åt gången. Vi har haft många diskussioner om värdegrund, barnsyn och förhållningssätt på förskolan utifrån Reggio Emilias filosofi och läroplanen. Vi ser barnet som en kompetent individ och det är en självklarhet att de skall vara delaktiga och ha inflytande i sin dagliga vistelse på förskolan, allt efter sin egen förmåga. Två pedagoger har under året gjort ett studiebesök på Tom Tits förskola och Sience center för att hämta inspiration. En pedagog deltar i ett nätverk om teknik på förskolan. Arbetet i verksamheten Vi lyssnar och observerar vad barnen vill. Vi har skapat en miljö som inbjuder till egna val. Vi har valt projekt utifrån barnens intresse. Vi har jobbat med värdegrunden och miljön på förskolan under hela detta år. Vi har diskuterat boken Lyssnandets pedagogik på våra pedagogiska träffar. Vi uppfyller löften som vi ger barnen om aktiviteter som de önskar göra om det inte går att genomföra i direkt anslutning till att barnet ber om något. Vi arbetar för att tillämpa en tillåtande arbetsmiljö t ex att i vissa fall kan en pedagog ta två barn och göra en aktivitet och de andra gör annat med resten av gruppen. Allt material finns framme och tillgängligt för barnen. Detta ger en valfrihet att välja aktiviteter. Vi försöker tillgodose barnens önskemål och spinna vidare på deras idéer och önskningar. Genom att vi pedagoger pratar om hur och när vi säger nej eller inte kan vi ge barnen en chans att tänka till och hitta alternativa lösningar. Detta ökar barnens inflytande. Trots ett stort utbud av material som finns tillgängligt har vi barn som inte riktigt hittar aktiviteter som passar. Detta är en pedagogisk utmaning som vi under nästa år får arbeta vidare med. Vi har anmält en pedagog från varje avdelning att gå en kurs om att bygga och konstruera i förskolan. Vi kommer också att utveckla datoranvändandet på förskolan då vi har fått fler datorer och en E-plusskärm under våren. En del av stationerna utomhus behöver ytterligare kompletteras, tak över ateljén, struktur för att synliggöra barnens lärande. Vi skall hålla diskussioner om värdegrunden levande.

10 5.5 Språk- och läsutveckling Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. LpFö sid 6 På avdelningsmöten och reflektionstid har pedagogerna får möjlighet att diskutera språk- och läsutveckling. Utifrån Reggiofilosofin ger pedagogerna det kompetenta barnet möjlighet att utveckla alla sina 100 språk. Arbetet i verksamheten Tre pedagoger har jobbat fram en språklåda. En avdelning har skapat en läs- och skrivhörna med stationer där barnen kan träna olika saker inom detta område. Med de yngsta barnen upprepar pedagogerna vad barnet säger för att barnen skall hör hur orden uttalas. Att träna barnen på att lyssna färdigt på varandra och att våga berätta saker för varandra i samling har varit viktigt. En avdelning har arbetat med namnlappar för att träna barnen att känna igen varandras namn. Med de yngsta barnen sjunger, rimmar och ramsar man mycket och använder flanellograf för att berätta sagor. På flera avdelningar har man arbetat kring olika teman: troll, Berta, ekorrar, vattentorn mm. Det har startats genom att barnen visat intresse för något och pedagogerna spunnit vidare på barnens idéer. En pedagog har arbetat lite med skrivdans med några 5-åringar. Då pedagogerna använder flanellograf med bilder vid sagoberättande lär sig barnen återberätta sagor själva och övar då ordförråd och begrepp. Att fantisera och arbeta tematiskt har lett till motiverade barn och mycket arbete med språk både inne och ute. Skrivdansen med 5-åringarna blev mycket uppskattat. Målen i år 3 skall vara kända för förskolans personal. Aktiviteten skrivdans skall delges av de pedagoger som har utbildning detta till övriga pedagoger. Motoriska övningar skall införas på alla avdelningar, de grovmotoriska grundformerna skall tränas på ett tidigt stadium för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter. Vi vill fördjupa våra kunskaper när det gäller motorikens betydelse för barnens läs- och skrivutveckling genom litteratur och pedagogiska diskussioner. Vi vill göra observationer och i IUP skriva in mål även för motorisk utveckling.

11 6. Förskolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag 6.1 Stärka barnens självkänsla Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, att handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. LpFö sid 6 En trygg och tillåtande förskola är grunden för att bygga vidare på barnens självkänsla. Närvarande pedagoger som finns till hands i verksamheten skapar gynnsamma förutsättningar för att stärka barnens självkänsla. Arbetet i verksamheten Varje barn utmanas till att öka sin självkänsla på sin nivå, där de befinner sig i sin utveckling och pedagogerna är de som känner barnen och vet vad varje barn behöver utveckla. Vi arbetar med positiv förstärkning och är lyhörda och bejakande för att stärka barnens självkänsla. Vi tar oss tid att lyssna på barnen och låter dem förstå att de är betydelsefulla och att deras åsikter betyder något. Genom förskolans värdegrund tillåter vi barnen att ty sig till en vuxen om behov finns. Genom att vi har en gemensam värdegrund på förskolan strävar vi alla mot samma mål - att barnet och dess behov står i fokus. Fortsatta värdegrundsdiskussioner på förskolan. Arbete med värdegrundsfrågor utifrån kommunens värdegrundsbok på pedagogiska träffar. Ta med föräldrar i diskussionerna. 6.2 Synliggöra barns lärande Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. LpFö sid 12 Vi hare avsatt tid för att skriva veckobrev hem till föräldrarna. Vi har förenklat arbetet med portfolio. Arbetet i verksamheten För att få syn på sitt eget lärande och utveckling har vi medvetna samtal med barnen om detta. Titta vad du lärt dig! och Titta vad du kan! är uttryck som vi använder i våra samtal med barnen.

12 Regelbundna reflektioner tillsammans med barnen utifrån portfoliopärmarna görs på alla avdelningar. Vi har bildspel som rullar på samtliga avdelningar för att synliggöra barnens utveckling och lärande både för föräldrar och för barnen själva. Små utställningar med barnens alster på avdelningen medvetandegör också barnens lärande. Intervjuer med enskilda barn sker kontinuerligt. Genom utvecklingssamtal och föräldraenkäten har vi fått respons på att vi har synliggjort barns lärande. Vi måste träna mer på pedagogisk dokumentation. Detta mål kommer vi inte att prioritera under läsåret 09/10. 6.3 Samarbete med skolan Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. LpFö sid 12 Vi hade under hösten ett gemensamt ledningsgruppsmöte där vi beslutade om vissa gemensamma aktiviteter och samarbete: Gemensamt tema Lika-olika Skolbarnen skulle komma till Lergöken och läsa för de yngre barnen. Forsbackalunken skulle vara en gemensamaktivitet för skola och förskola Vi har haft en träff under året med övriga utvecklingsledare i det pedagogiska spåret 1-16 år. Arbetet i verksamheten Vi arbetade med temat Lika-olika, dock inte tillsammans. Skolbarnens läsning rann ut i sanden. Kring Forsbackalunken skedde ingen samplanering med skolan så det stämde dåligt tidsmässigt för förskolans deltagande. Vi har tagit emot praoelever från år 4-6 på Lergöken. Det var eleverna själva som tog kontakt med personalen och hörde sig för om praoplats. Vid jul planerades en gemensam julfest på konferenstid då vi inledningsvis från Lergökens sida ville mötas i en diskussion kring matematik. Ett gemensamt personalmöte med fortbildning gällande första hjälpen genomfördes. Inget samarbete mellan skolan och förskolan under året förutom inskolningen av 5-åringarna till förskoleklassen. Till diskussionen om matematik var det så dålig uppslutnings så att diskussionen ställdes in. Kring praodagarna fanns ingen kommunikation mellan lärarna och förskolan gällande antal platser och genomförande av praodag. Mer kontakt med lärarna när det gäller organisationen av prao.

13 Samlat grepp och åtgärder för ökad måluppfyllelse i skolan redan på förskolan. Gemensam kick off för förskola, skola och dagbarnvårdaren i höst. Gemensam studiedag där alla synliggör sin egen verksamhet och delger varandra sitt arbete utifrån läroplanens mål: Förskoleklass Fritids Reggiofilosofin Dagbarnvårdaren Mål för år 3 6. Sammanställning av åtgärder för utveckling TRYGGHET Tydliggöra trygghetsplanen och likabehandlingsplanen mer, fortsätta med genomgång av planen på föräldramöten. Göra den tillgänglig på hemsidan och på avdelningarna. MÅLUPPFYLLELSE Samlat grepp och åtgärder för ökad måluppfyllelse i skolan redan på förskolan. Målen i år 3 skall vara kända för förskolans personal. Aktiviteten skrivdans skall delges av de pedagoger som har utbildning i detta till övriga pedagoger. Motoriska övningar skall införas på alla avdelningar, de grovmotoriska grundformerna skall tränas på ett tidigt stadium för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter. Vi vill fördjupa våra kunskaper när det gäller motorikens betydelse för barnens läsoch skrivutveckling genom litteratur och pedagogiska diskussioner. Vi vill göra observationer och i barnens IUP även skriva in mål för motorisk utveckling. GENUS OCH JÄMNSTÄLLDHET MILJÖ Vi vill medvetandegöra föräldrarna om genus och jämställdhet och få med dem i vårt arbete. Vi vill kontinuerligt diskutera och lyfta dessa frågor på pedagogiska träffar. Fortsatt reflektion kring förhållningssätt och respons på varandras handlingar när det gäller genus och jämställdhet. Trots ett stort utbud av material som finns tillgängligt har vi barn som inte riktigt hittar aktiviteter som passar. Detta är en pedagogisk utmaning som vi under nästa år får arbeta vidare med.

14 Vi har anmält en pedagog från varje avdelning att gå en kurs om att bygga och konstruera i förskolan. En del av stationerna utomhus behöver ytterligare kompletteras, tak över ateljén, struktur för att synliggöra barnens lärande. IT SPRÅK Vi vill utveckla datoranvändandet på förskolan då vi har fått fler datorer och en E- plusskärm. Vi fortsätter att söka hjälp med modersmålsstöd för de barn som behöver detta. VÄRDEGRUND Fortsatta värdegrundsdiskussioner på förskolan. Arbete med värdegrundsfrågor utifrån kommunens värdegrundsbok på pedagogiska träffar. Ta med föräldrar i diskussionerna. PEDAGOGOSK DOKUMENTATION Vi måste träna mer på pedagogisk dokumentation. Vi behöver diskutera och lyfta fram goda exempel på dokumentationer. SAMARBETE MED SKOLAN Gemensam kick off för förskola, skola och dagbarnvårdaren i höst. Gemensamma personalmöten där alla verksamheter får möjlighet att synliggöra sin egen verksamhet och delge varandra sitt arbete utifrån läroplanens mål. Utveckla vårt arbete med matematik och NO.