Planbeskrivning 1(17) Tillhörande detaljplan för del av fastigheten Östantill 1:2 med närområde (Nya Torget) inom Östantill i Norrköping den 12 december 2014 SAMRÅDSHANDLING
2(17) Innehållsförtecking 1. Inledning... 3 1.1 Läsanvisning / handlingar...3 1.2 Planprocessen en översikt...3 2. Planens huvuddrag... 4 2.1 Planens bakgrund och syfte...4 2.2 Planområdet...4 3. Tidigare ställningstaganden... 5 3.1 Översiktsplan...5 3.2 Gällande detaljplaner...5 3.3 Program för planområdet...5 3.4 Övriga kommunala beslut...5 4. Förutsättningarna nu och efter genomförande... 6 4.1 Mark- och vatten användning...6 4.2 Bebyggelseområden...6 4.3 Natur...11 4.4 Friytor:...12 4.5 Gator och trafik...12 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet...13 4.7 Teknisk försörjning...14 5. Konsekvensbeskrivning... 15 5.1 Inverkan på miljön...15 5.2 Sociala konsekvenser...15 5.3 Konsekvenser för stadens attraktivitet...15 6. Administrativa frågor... 16 7. Medverkande... 16 7.2 Tjänstemän...16 Referenser... 17
3(17) 1. Inledning 1.1 Läsanvisning / handlingar Planförslaget består av: Plankarta i skala 1:500 med bestämmelser och illustrationer Till planen hör även: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Detaljplaneprogram Detaljplanen hanteras med den äldre plan- och bygglagen (PBL 1987:10). 1.2 Planprocessen en översikt Planprocessen inleds när en begäran från en privat intressent om att få göra eller ändra en detaljplan lämnas. Kommunen gör en översiktlig prövning av begäran och lämnar besked. Kommunen kan också ta initiativet själv att göra en ny detaljplan. Om det saknas en fördjupning av översiktsplanen, som omfattar detaljplaneområdet, görs först ett program som sätter målen och utgångspunkterna för kommande planläggning. När programmet har godkänts av stadsplaneringsnämnden upprättas ett förslag till detaljplan för samråd med berörda parter och kommunala instanser. När eventuella justeringar har gjorts görs ett slutligt planförslag tillgängliga för granskning av allmänheten under minst 3 veckor. Efter det kan planen antas av stadsplaneringsnämnden. Tidsplanen för detaljplanearbete kan variera kraftigt i längd beroende på händelseutvecklingen med utredningar och samrådsprocessen. En detaljplan vars arbete flyter på relativt obehindrat kan förväntas ta ungefär ett år.
4(17) 2. Planens huvuddrag 2.1 Planens bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att ge torget en ny karaktär genom att tillföra nya byggnadsvolymer på torgets östra sida. Nya byggnadsvolymer med bostäder och publika lokaler i bottenplan planeras. I samband med byggnationen på torget ska torget omgestaltas. 2.2 Planområdet Torget är beläget centralt i innerstadens östra del, i stadsdelen Östantill, två kvarter söder om Strömmen och mitt emellan Drottninggatan och Östra Promenaden. Planområdet avgränsas av Trädgårdsgatan i norr och Hospitalsgatan i söder. Väster om torget går Kristinagatan och i öster finns Generalsgatan. Planområdets avgränsning. Planområdet omfattar cirka 1,5 hektar och ägs av Norrköpings kommun. Planområdet innefattar del av fastigheterna Östantill 1:2 samt den mindre fastigheten Östantill 1:7. Ett markförvärv kommer att bli aktuellt där Botrygg Förvaltningsfastigheter AB förvärvar marken där de nya byggnaderna planeras. Ett markanvisningsavtal har träffats mellan kommunen och intressenten.
5(17) 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan I översiktsplanen för staden antagen 2002 beskrivs målet med en sammanhängande stad som skapas genom förtätning av den befintliga stadskärnan. Planområdet ligger inom riksintresset för rutnätsstaden. I översiktsplanen finns en strategi för att ta hänsyn till riksintresset som lyder: Stadsbilden och det befintliga gatunätet skall bibehållas. Ny bebyggelse skall formas med hänsyn till miljön och med utgångspunkt från platsen (utesluter inte nyskapande). (ÖP2002:18) Den föreslagna byggnationen ligger inom rutnätet vilket medför att riksintresset för gatunätet inte bedöms bli påverkat. Tillskottet av en ny byggnad bedöms bidra till att stärka torgets kvalitéer och tar därmed också hänsyn till den befintliga miljön. 3.2 Gällande detaljplaner Det aktuella planområdet är i huvudsak inte planlagt. Tre planer vars huvudsakliga ändamål kommer att bibehållas ligger inom planområdet: Kv Eken, Skeppet och del av Storkyrkan, 0581K-22A:222. Den del av planen som berörs har inget ändamål angivet och blir utsläckt. Lagakraftvunnen: 1940-12-13 Kv Bakugnen, Danzig och Järnstången, 0581K-22A:221. Den del av planen som berörs har inget ändamål och utsläcks. Lagakraftvunnen: 1940-12-13 Kv Skeppet mm, 0581K-P99/29 Ändamålet är huvudgata inom den del av planområdet som berörs. Ändamålet kommer inte att förändras i planen. Laga kraftvunnen: 1999-12-16. Genomförandetiden har gått ut. 3.3 Program för planområdet Program tillhörande detaljplan för del av fastigheten Östantill 1:2 (Nya Torget) inom Östantill i Norrköping godkändes av stadsplaneringsnämnden den 19 juni 2013. 3.4 Övriga kommunala beslut Beslut om planläggning Beslut om uppdrag att inleda planarbete för fastigheten Östantill 1:2 togs av stadsplaneringsnämnden i juni 2010.
6(17) Riktlinjer för bostadsbebyggelse Enligt bostadsförsörjningslagen har alla kommuner en skyldighet att planera för bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsbyggande har upprättats av stadsplaneringsnämnden och godkänts av kommunfullmäktige den 29 september 2014. Planering av bostäder i Norrköping utgår ifrån att staden byggs inifrån och ut samt att attraktiva lägen tas tillvara. Kommunen strävar efter en kontinuerlig stad med integrerade stadsdelar. Utbyggnadssatsningar som sker i områden som är tillgängliga och har en befintlig infrastruktur prioriteras högst. De fem senaste åren har antalet invånare i kommunen ökat med i snitt drygt 1 000 personer per år och idag har kommunen drygt 135 000 invånare. Befolkningsprognosen visar att vi växer med 1500 personer om året. Norrköping har idag en brist på bostäder. För att kunna möta utvecklingen med en växande befolkning måste även bostadsproduktionen öka till en nivå av minst 400 lägenheter per år. Den nya detaljplanen ger möjlighet att bygga upp till cirka 50-60 lägenheter, beroende på sammansättning och lägenhetsstorlekar. 4. Förutsättningarna nu och efter genomförande 4.1 Mark- och vatten användning Nya Torget används idag för torgändamål och parkering, två tredjedelar av torgets yta nyttjas för parkeringsändamål. I torgets östra del finns också en mindre byggnad med förråd som tidigare innehållit offentlig toalett samt en transformatorstation. Efter planens genomförande kommer den största delen av ytan att användas för torgändamål. Korttidsparkering kommer i viss utsträckning att finnas kvar till förmån för de verksamheter som finns kring torget. Ytterligare allmänna parkeringsplatser kommer att tillskapas i intilliggande kvarter Rosen 6 alternativt i parkeringsgarage under Nya Torget (se parkering sida 12). Torgets östra sida kommer att bebyggas och planläggs för bostäder eller centrumändamål. Byggnadernas bottenvåningar mot torget och Hospitalsgatan ska användas till publik verksamhet, centrumändamål, exempelvis handel, restaurang eller café. Byggnaderna ska variera i höjd mellan en och sju våningar (se illustration på sida 9). 4.2 Bebyggelseområden Övergripande stadsbyggnadsidé Nya Torget ska utvecklas från att vara ett bortglömt underutnyttjat torg till att bli en viktig offentlig plats, som används både av invånarna i stadsdelen Östantill och av invånarna i staden i övrigt. Förslaget innebär att torgrummet minskas genom att nya byggnadsvolymer placeras på den östra sidan av torget. Bebyggelsen ska rymma publika funktioner i markplan vilket har saknats i den byggnad som idag möter torget på den östra sidan.
7(17) Ett mindre torgrum skapar ett intimare och mer rumsligt torg. Den nya byggnadsvolymen ramar in torget och ger det ytterligare en publik sida med goda förutsättningar för uteserveringar. Bostäder på torget bidrar med liv och skapar närvaro även under dygnets senare timmar. En avgörande förutsättning för att torget ska kunna få nytt innehåll är att de stora parkeringsplatserna på torgytan omlokaliseras; för detta finns flera olika strategier (se parkering sida 12). Generalsgatan hamnar bakom den nya bebyggelsen och får en ny karaktär i och med planförslaget. Gatan ska inte bli en bakgata utan hänga samman med torget och utformas till en attraktiv stadsmiljö. Parallellt med planförslaget finns idéer om hur Generalsgatan söder om planområdet kan utvecklas till ett park- och aktivitetsstråk. Den del av Generalsgatan som löper genom planområdet ska anslutas till det stråket och följa samma koncept. Nya Torget får en publik sida även i öster med levande bottenvåningar och goda förutsättningar för uteserveringar. Bild: Semrén + Månsson. Stadsdelens kvartersinnehåll: Stadsdelen Östantill består till största del av bostäder i rutnätsstruktur med viss del lokaler i bottenplan. Väster om planområdet är andelen verksamheter större, här finns kontor, butiker, hotell, restauranger med mera. Ett antal kvarter sydväst om Nya Torget ligger innerstadens shoppinggallerior. I direkt anslutning till torget finns bland annat matvarubutik, restauranger, gym, bostäder och kontor.
8(17) Karaktärsdrag och utformning Befintlig bebyggelse och torg Kring torget finns byggnader från flera olika stilar och tidsepoker. Fasaderna som utgör torgets väggar är arkitektoniskt varierade och skapar en livfullhet tillsammans med den breda variationen av verksamheter som finns i bottenplan på torgets norra, södra och västra sida. Byggnaden på torgets östra sida är från 1970-talet och skiljer sig från den övriga bebyggelsen då den saknar publika lokaler i bottenplan. Våningshöjderna kring torget varierar mellan tre våningar i norr och i övrigt huvudsakligen fem våningar. Dagens gestaltning av torget skedde under 1990-talet och var ett led i att skapa ett allaktivitetstorg. Resultatet blev ett stengolv, relativt fritt från möblering, för att kunna rymma konserter och evenemang. Det har resulterat i att torget istället kommit att användas främst till parkeringsändamål. I övrigt finns bland annat en mindre byggnad som tidigare innehållit offentlig toalett och förråd för torghandeln, en större staty och en fontän på torget. Torghandel bedrivs två dagar i veckan. Mer om planområdets befintliga karaktär och utformning finns att läsa i planprogrammet.
9(17) Ny bebyggelse sedd från torget. Bild: Semrén + Månsson. Ny bebyggelse: Den nya bebyggelsen på torget har en tydlig koppling till torget och utformningen av torgytan. De offentliga bottenvåningarna blir en förlängning av torgytan och byggnadsvolymerna är formade av siktlinjer och rörelser. Bebyggelsen anpassas till torgets naturliga lutning och byggnadshöjderna anpassas till omgivande hus. Den nya bebyggelsen har anknytning till och tar inspiration från byggnaderna i sin omgivning men har samtidigt ett modernt och samtida formspråk. Den enkla och stilrena utformningen gör att det blir extra viktigt att byggnadernas detaljer utformas omsorgsfullt och konsekvent. Den nya bebyggelsen och torget formas av skiktlinjer och rörelser. Bild: Semrén + Månsson.
10(17) Uppdelningen i flera byggnadsvolymer ger ljusinsläpp och möjlighet till utblickar för boende i byggnaden på andra sidan Generalsgatan. Uppdelningen ger även en tydlig koppling mellan torget och Generalsgatans gaturum. På husens tak finns möjlighet att anlägga upplyfta bostadsgårdar i form av gröna takterrasser. Mot torget lokaliseras butiker och restauranger medan sekundära utrymmen som cykelrum och förråd liksom infart till garaget förläggs till Generalsgatan. Det bör dock även finnas någon publik lokal även mot Generalsgatan, exempelvis i den södra fristående byggnaden. Nytt torg: Nya Torget ska ha inriktningen handelstorg enligt ett inriktningsbeslut för stadens torg som Tekniska nämnden antagit 2009. Enligt inriktningsbeslutet krävs en större förändring av torget för att möjliggöra inriktningen. Parkeringen bör ses över för att kunna skapa en yta som kan användas till olika handelsändamål och aktiviteter i samband med detta. Under vintern 2014-2015 ser även tekniska kontoret över sina torgstadgar, i syfte att ytterligare främja och underlätta för torghandeln i kommunen. Bild: Semrén + Månsson. Det nya torgets utformning bildas av samma siktlinjer och riktningar som format de nya byggnaderna på torget. Höjdskillnaderna på torget tas om hand genom lätt sluttande flak som möter plana ytor. Flaken bildar platåer och sittytor på utvalda platser och de viktigaste stråken på torget får en tillgänglig sammanhängande jämn sluttning. Gröna element och olika material hjälper till att skapa mindre rum på torget. Små paviljonger och kiosker (samt uppgångar från eventuellt garage under torget) får finnas på
11(17) torget men en rymlig central yta på torget ska finnas tillgänglig för torghandel, liksom ytor för uteserveringar i anslutning till de nya byggnaderna. Tekniska kontoret har planer för Generalsgatan söder om planområdet där gatan föreslås bli ett grönt park- och aktivitetsstråk. Generalsgatan vid torget blir en förlängning av det stråket samtidigt som det kopplas samman med utformningen av torgytan. Glappet mellan byggnadsvolymerna skapar en passage där torget och Generalsgatan tillåts flyta ihop till en sammanhängande yta. Generalsgatan får då en tydligare offentlig karaktär och blir en förlängning av torgrummet. Torgets utformning ska studeras ytterligare i det fortsatta planarbetet. Placering av torgets olika funktioner, grönska och behov av faciliteter för att möjliggöra en levande torghandel ska studeras. Tillgänglighet För nybyggnad gäller tillgänglighetskraven fullt ut. Det finns dock möjlighet till avsteg på grund av terrängen. Då torgytan har en lutning på cirka två meter från Hospitalsgatan ner till Trädgårdsgatan kommer torget att anläggas i ett sluttande plan med platåer. Torget ska ha en jämn sluttning och vara tillgängligt från alla omgivande gator. De sammanhängande sluttande planen, där inte platåer skapas, bildar stråk genom torget. Även byggnaden ska anpassas efter den sluttning som finns på torget så att entréer till bostäder och lokaler hamnar i samma nivå som och blir tillgängliga från torget. Kulturmiljö Planen ligger inom riksintresset för rutnätsstaden (se tidigare ställningstaganden, översiktsplan sida 4). Ny bebyggelse respekterar gatunätet och kvarterslinjerna. Bebyggelsen anpassas till platsen och tar inspiration från befintlig bebyggelse men är samtidigt nyskapande och har ett samtida arkitektoniskt uttryck. 4.3 Natur Mark och vegetation Stadsdelen Östantill har idag få grönytor, en omgestaltning av Nya Torget innebär en möjlighet att tillföra grönska till platsen. Detta ska studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Fornlämningar En arkeologisk utredning har genomförts 2001. Inga medeltida eller tidigmoderna lämningar konstaterades. Markens beskaffenhet Geoteknisk och miljöteknisk utredning kommer att genomföras till granskningsskedet, då kommer även grundvattenförhållanden att utredas.
12(17) 4.4 Friytor Lek och rekreation: Gård i markplan saknas för de nya bostäder som planeras, gårdsyta bör därför anordnas i form av takterrasser. Gårdsyta ska finnas tillgänglig för alla boende i de nya byggnaderna. I anslutning till den nya bebyggelsen, i kvarteret Flaggan, finns en mindre park med gräsytor och konstgräsplan. I närområdet finns även Motala ström med omfattande promenadstråk. 4.5 Gator och trafik Gatunät Planen förväntas inte medföra betydande förändringar i gatunätets utformning. Om parkeringsgarage anordnas under torgytan och får en infart från Generalsgatan kommer korsningen Trädgårdsgatan Generalsgatan att få en ökad belastning. En kapacitetsberäkning, där behov av eventuella åtgärder studeras, kommer därför att göras för korsningen i det fortsatta planarbetet. Kollektivtrafik Planområdet har god kollektivtrafikförsörjning med en spårvagnshållplats på Trädgårdsgatan på torgets norra sida där linje 2, en av stadens spårvagnslinjer går. Gång- och cykelvägar De delar av Generalsgatan och Hospitalsgatan som ligger inom planområdet kommer att regleras som gångfartsområde i detaljplanen. Det betyder att fordonstrafik är tillåten men att den ska ske på de gåendes villkor. Parkering Torget används idag i huvudsak till parkeringsändamål och omfattar idag cirka 120 parkeringsplatser. Parkeringen på torgytan ska omlokaliseras och endast korttidsparkering ska finnas kvar. Parkeringsfrågan utreddes i programskedet där man kom fram till att cirka 20-40 platser för korttidsparkering ska finnas kvar som kantstensparkering, främst för att betjäna affärer vid torget. Övrig allmän parkering ska omlokaliseras till det garage som byggs i samband med nybyggnationen i grannkvarteret Rosen, ett detaljplanearbete som pågår parallellt med planen för Nya Torget. Boendeparkering till den nya bebyggelsen på Nya Torget ska lösas i garage under de nya byggnaderna med infart från den norra delen av Generalsgatan. Behovet av boendeparkeringar ska bedömas utifrån kommunens gällande parkeringsnorm. Planområdets centrala läge i staden kan dock bidra till att parkeringsbehovet minskar då färdmedel som kollektivtrafik och cykel är bra alternativ här. Genom att redovisa
13(17) samnyttjande kan en reduktion av parkerings-normen göras. Samnyttjande skulle kunna vara boendeparkering under kvällstid och arbetsparkering under dagtid. Andra former av parkeringslösningar skulle kunna vara en gemensam bilpool. En ny parkeringsnorm är under arbete vilket kan komma att ändra den framtida värderingen av parkeringsbehovet i innerstaden. Även uppställningsplatser för cyklar ska anordnas i nödvändig utsträckning i eller i anslutning till den nya bebyggelsen. En ytterligare lösning som utreds för den allmänna parkeringen är ett parkeringsgarage under torget, också den med infart från Generalsgatan. Garaget skulle konstrueras som en förlängning på det garage som uppförs under de nya byggnaderna. Detaljplanen ges därför den flexibilitet som krävs för att ett garage under torget ska vara möjligt att uppföra. Möjlighet att anlägga parkering under torget kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet Risk Fastigheten ligger i utkanten av obsevationsområde 500 meter från farlig verksamhet, FHP AB, Wettex. Förtätning av innerstaden i det här läget bör inte påverka riskbilden. Arbete pågår med att ta fram en fördjupad riskbedömning för verksamheten, den förväntas bli färdig vintern 2014/2015. Buller och vibrationer Bullernivån inomhus för ny- och ombyggnad får inte överstiga 30 dba ekvivalent nivå och 45 dba maximal nivå nattetid. Planområdet är utsatt för buller, från främst spårvagnstrafiken på Trädgårdsgatan men även från biltrafiken på Kristinagatan. En trafikbullerutredning har genomförts av WSP Sverige AB på uppdrag av Norrköpings kommun. Trafikbulleruträkningarna visar bullervärden som överstiger riktlinjerna. För de lägenheter mot Trädgårdsgatan som utsätts för bullernivåer över 55 dba ekvivalent nivå vid fasad ska en ljuddämpad sida anordnas. I planförslaget kan genomgående lägenheter med en ljuddämpad sida anordnas tack vare de uppbrutna byggnadsvolymern. För att säkerställa inomhusmiljön för lägenheterna mot Trädgårdsgatan bör en ljudutredning genomföras i projekteringsskedet där hänsyn tas till väg- och spårbuller, ljud från portar vid garagenedfart med mera. Buller från Kristinagatan kommer inte att påverka den nya bebyggelsen.
14(17) Beräkning av trafikbuller från väg och spårväg för år 2014. Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark. Beräkningen är utförd på en förenklad byggnadsvolym, mer noggranna beräkningar bör genomföras i samband med ljudutredning i projekteringsskedet. Även risken för vibrationer i framtida bebyggelse har utretts i planarbetet. En vibrationsutredning har genomförts av WSP Sverige AB på uppdrag av Norrköpings kommun. Mätningar har utförts i intilliggande bebyggelse, äldreboendet, med mätpunkter både inomhus och utomhus. Mätresultaten visade på låga/normala vibrationer med enstaka tunga passager. WSP:s bedömning är att förväntade vibrationsnivåer i kommande byggnader inte föranleder några vibrationsdämpande åtgärder. 4.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Ledningar för kommunalt vatten och avlopp finns utbyggda i Generalsgatan, ny bebyggelse kommer att anslutas dit. Dagvatten Kommunen har tagit fram riktlinjer för hantering av dagvatten. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. Där förhållandena gör lokalt omhändertagande av dagvatten olämpligt kan fastighetsägaren ansluta till det kommunala dagvattennätet. Uppkomsten av dagvatten kan dock begränsas genom att till exempel använda genomsläppliga material. Vegetation på tak kan också hjälpa till att fördröja dagvattnet. Dagvattenledningar finns i anslutning till planområdet.
15(17) El, tele och datanät El, tele och datanät finns att ansluta till. Värme Kommunen har för avsikt att uppvärmningen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Kommunen rekommenderar i första hand anslutning till fjärrvärmenätet. Avfall Sorterat grovavfall, el-avfall och farligt avfall kan lämnas på återvinningscentraler som kallas för returpunkter inom Norrköpings kommun. I kommunen finns också återvinningsstationer som är insamlingsplatser där utsorterade förpackningar samt tidningar och småbatterier kan lämnas till återvinning. För hämtning av hushållsavfall ansvarar Norrköping Vatten och Avfall AB (NoVa). I vissa fall förordar kommunen anläggning av ett gemensamt hämtningsställe på lämpligt plats. Detta gäller till exempel där framkomlighet för tunga fordon under hela eller delar av året är dålig eller där genomfart eller tillräcklig stor vändplats inte kan ordnas. 5.1 Inverkan på miljön Förtätning av bostäder inne i stadskärnans utbud av närservice, arbetsplatser och skolor leder till ett minskat bilanvändande eftersom möjligheten till att använda gång och cykel som färdmedel ökar. Marken är sedan tidigare ianspråktagen, inga negativa konsekvenser förväntas. En miljökonsekvensbeskrivning bedöms därför inte nödvändig, se behovsbedömningen. 5.2 Sociala konsekvenser Ett torg som blir vackrare och mer behagligt att vistas på är bra för alla samhällsgrupper. Fler bostäder vid torget bidrar med liv och skapar närvaro och därmed en ökad trygghet även under dygnets senare timmar. Det är viktigt att torget är välkomnande för alla grupper i samhället. 5.3 Konsekvenser för stadens attraktivitet Nya Torget är idag en relativt outnyttjad yta i staden. Olika anledningar har gjort att torget inte fått någon tydlig roll som evenemangstorg, handelstorg eller stadstorg. Genom att torget får en ny karaktär med ett intimare torgrum som inte domineras av bilar utan av aktiviteter som torghandel och uteserveringar kan torget återigen bli den mötesplats den en gång varit. Landskapet runt omkring torget förändrats, så som staden alltid har förändrats. Länge har handelns fokus varit på de södra delarna av Drottninggatan. Nya torget befinner sig centralt i den östra delen av stadens
16(17) utveckling. Med sin plats mellan Östra promenaden och utvecklingsområdet Inre hamnen, Hospitalsgatan, Strömsparken och Strömsholmen kan torget bli en nod mellan dessa platser. På sikt kan upprustningen innebära att nya rörelsemönster skapas i staden. Om torget blir en intressant målpunkt skapas ett större flöde av människor till Östantill från andra delar av staden. 6. Administrativa frågor Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Se genomförandebeskrivningen. 7. Medverkande 7.2 Tjänstemän Planen har utarbetats i samverkan med tjänstemän på stadsbyggnadskontoret, Norrköpings Kommun. Mark och exploaterings ansvariga har varit Ola Brånäs på Stadsbyggandskontret, Mark och exploatering. Norrköping den 12 december 2014 Christian Wintenby processansvarig detaljplanering Linda Gårlin planarkitekt
17(17) Referenser Arkeologisk utredning Nya Torget, Norrköpings stad och kommun, Östergötland, Karin Sundberg, Dnr: 422-6526-1999, UV ÖST RAPPORT 2001:46 Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun, Dagvattengruppen, Norrköpings kommun, 2009-03-19 Framtid Norrköping Översiktsplan 2002- Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, 2002-05-23 Framtid Norrköping Översiktsplan 2002- Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, 2002-05-23 Generalsgatan som parkstråk, Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, Ramböll, 2013-02-15 Nya Torget Norrköping parallellt uppdrag, Semrén + Månsson, 2014-06-04 Nämndbeslut, Parkeringsstrategi för fastigheten Rosen 6 inom Gamla staden och del av Östantill 1:2 Nya Torget), Stadsplaneringsnämnden, 2012-01-24 Riktlinjer för utveckling av Norrköpings parker. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2007-11-15 Trafikbullerutredning Nya Torget, Norrköpings kommun, WSP, 2014-03- 27 Reviderad 2014-05-21