Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem



Relevanta dokument
Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för skolan

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsarbete i skolan

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Beslut för grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsredovisning läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Beslut för grundsärskola

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Beslut för grundskola

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Beslut för fristående grundskola

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för grundskola och fritidshem

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Beslut för grundskola

Verksamhetsplan Paulinska skolan och fritidshem läsåret 2014/2015

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Beslut för grundskola

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Beslut för vuxenutbildningen

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Kvalitetsredovisning 2010

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Bedömningsunderlag förskola

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4

Beslut för gymnasiesärskola

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för Stadsskogenskolan Ett lustfyllt och hållbart lärande

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Transkript:

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lillboskolan har under året jobbat extra kring detta mål. Vi har valt att fördela resurser även i aspekten om trygghet och noll tolerans mot kränkningar, i ett led att arbeta för ökad måluppfyllese. Under föregående läsår arbe det fram en regeltavla. Att aktuallisera och att upprätthålla detta arbete fortgick även under detta läsår. Under läsåret har även likabehandlingsplanena handlingsplan fortgått. Mycket kunskap finns i arbetslaget. Inom dessa frågor kan vi aldrig slå oss till ro. Skolan jobbar alltid för att bli bättre. Det är viktigt att vi är samspelta och tolkar och kommunicerar reglerna med varandra. Under våren fick åk 5 en inbjudan av Glada Hudik teatern att få se deras föreställing o Trollkarlen från Oz. Budskapet i denna är alla människors lika värde, samt att de också tillförde arbetsmaterial som man använde aktivt i klassen. Under fg. läsår fick skolan ett välkommet tillskott av tre nya elever av annan nationallitet än svensk. Detta mottogs mycket gott och de barnen fick en bra start. I detta testas våra normer och värden i det samhällsklimat som råder. Under kommande läsår kommer vi arbeta med värdegrunder och förebyggande arbete. Att ha ett aktivt arbete med 0-tolerans. Då vi fått fler elever från andra nationalliteter vill vi bibehålla och utveckla vår arbete kring Normer och värden så att inkluderingen känns bra och utvecklande.

Vi kommer att uprätta en särskild grupp med vuxna som ska mer aktivt hitta vägar, tillsammans med eleverna, för att förbättra detta område ytterligare. Systematisk tydlighet,främjande och förebyggande. Våra elevråd kommer att ha trygghet som en överhängande rubrik då det är skolans fokusområde utifrån den trygghetsenkät som gjordes på kommunnivå vt-14. Varje klass har minst en lärare som är speciellt knuten till klassen och har ett övergripande ansvar för sin klass. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi uppnår resultat liksom riket på nationella prov i åk 3 och 6. Medelmeritvärde på betyg åk 6 : 202 På skolan finns ett mervärde av arbeta i arbetslag och använda ämneskompetens i arbetet kring kunskaper. Stor del av skolans lärare har lärarexamen. På skolan uppmärksammas och arbetas flexibelt med barn i behov av särskilt stöd och upprättande av åtgärdsprogram. Skolan har under många år jobbat målmedvetet med införandet av nya läroplaner.skolan dokumenterar och bedömer utifrån de kunskaper som finns men behöver utvecklas och diskuteras vidare.

Pedagogiska diskussioner har funnits, men för att nå vidare måste detta arbete fortlöpa och lyftas upp. Skolan har en förstalärare som kommer att fokusera sitt arbete med läsutveckling och integrering av nyanlända. Skolan behöver utveckla arbetet i matematik enligt den handlingsplan som skickats in till huvudman. Vi kommer under läsåret arbeta med de nya riktlinjerna från skolverket angående arbete med elever av särskilt stöd och åtgärdsprogram för att kunna uppfylla kraven och att säkerställa stöd till elever i behov av stöd. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. På skolan har vi elevråd och kalssråd som ett forum för elevinflytande och demokrati. Eleverna är alltid med och kan på verka sin kunskapsgång genom samtal och finnas delaktiga i framtagandet av Induviduella utvecklingsplanerna. På fritidshemmet finns det stor möjlighet till valfrihet och påverkan av aktiviter inom fritidshemmets ram. Vi försöker att variera våra arbetssätt så för att eleverna ska få prova olika sätt. Vi behöver på skolan arbeta med med genusperspektivet. Detta ska diskuteras och planeras. I samband med att det är valår lyfta våra demokratiska värden och medbestämmande.

2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Föräldrar är alltid välkomna till besök på vår skola. Vi har utvecklingsamtal och lägger stor vikt vid de samtalen. Vi har på skolan föräldraråd där alla föräldrar är välkomna. När vi tar emot nya elever i förskoleklass läggs stor vikt att skapa goda relationer med både barn och vuxna. Detta skaper trygghet för både barn och föräldrar. Vid föräldramötet på hösten informeras alltid föräldrar om nyheter inom skolans värld av rektor. Klasslärare går igenom det för klassen aktuell och viktig information. Veckobrev skickas hem varannan vecka där information ges om kommande veckors aktiviteter. 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

Den största förändringen för ett barn tror vi att är när de övergår från förskola till fritidshem/förskoleklass och skola. Det är viktigt med en bra övergång för både föräldrar och barn. Vi startade med föräldramöte i förskoleklassen sen vidtog en överskolningsprocess. Detta arbete med relationsskapande genomsyrar sen det tidiga arbetet med förskoleklass/fritids. Övergången till högstadiet fokuserades i år på att eleverna skulle känna trygghet inför sin nya grupp och nya skola. Redan innan sommarlovet hade de haft möjlighet att träffa nya klasskamrater och mentorer. Lillboskolans elever är sedan tidigare bekanta med skolans lokaler och lookalitet,då de haft slöjd/hemkunskap där sedan tidigare. Vi behöver uppmärksamma våra strategier för övergång och göra dem mer kända för en bra inskolning, överskolning inom våra väggar samt överskolning till högstadiet. 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Vi har dagar där eleverna får jobbskugga en förälder,eller annan vuxen i deras närhet, och provar på deras yrke. Eleverna förbereds inför dagarna genom att sammanställa aktuellafrågor. Skolan har olika studiebesök inplanerade utifrån planerade arbetsområden.

Konserter och teatrar besöks genom att delta i kulturnämndens planerade föreställningar. Under läsåret kommer rektor och en lärare delta i utbildningen Samverkan skola-arbetsliv. Projekt som syftar till att öka samarbetet och integrationen av arbetslivet i skolan. 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen används ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Lillboskolan arbetar målmedvetet att diskutera kunskapskrav och mål med våra elever. Något som vi tycker att vi lyckats med och har kommit långt med. Det har diskuterats i många år över utvecklande arbetssätt. Eleverna får skriftliga omdömen, till grund ligger de nationella riktlinjerna för detta. Bryggan är ett diskusionsforum där lärare på 4-6 och högstadiet ses för att diskutera tolkningar av betygskriterier m.m. Detta ör att skapa en mer tydlig kunskapsöverlämning och en smidigare övergång i kunskapsaspekter för eleverna( till höstadiet). Att arbeta med utveckling och kunskap om utförande av bedömning och skriftliga omdömen ska ske ämnesvis under div. konferenser under våren. Vi letar struktur för att ha ett långsiktigt arbete med de nationella proven. Vi vill hitta former där alla som arbetar i åk 1-3 resp 4-6 finns delaktiga i framför allt rättning och bedömning. En stor vinst i detta ser vi är att samtliga får perspektivet över stegrationen inom betyg och kunskapsutveckling. Vi kommer att i analys av resultat följa upp elevernas kunskapsresultat. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har också ansvaret för skolans resultat.

6. I vår skola har vi tillfullo nått fram till detta mål Rektor leder pedagogiska samtal på konferenser som är stående inslag inom arbetsenheten. Löpande information ges på morgonmöten där all personal finns representerade. Specialpedagog och speciallärare gör tillsammans de tester som är beslutade centralt. Rektor är informerad om alla elevers tester och resultat. Genom klassgenomgångar är rektor välinformerad om varje elev på skolan. Nyheter från skolverket lyfts fram och diskuteras löpande. Under läsåret kommer vårt elevhälsoarbete arbetas med för att komma till utvecklingen förebygga- förhindra. Rektor kommer under året genomföra utbildning i Bedömningsstöd. Utifrån utsatta mål i Navet i skolan arbeta vidare med Lillboskolans utvecklingsmål. Berit Hammarström, rektor Lillboskolan f-6 Edsbyn