0 Utvärderingsrapport 2013 Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)
Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utbildningsresultat... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap... 3 2.2 Utvärdering av inlärningsresultat i främmande språk, A-engelska och B-franska... 3 2.3 Underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen... 4 2.4 Elever som gått ut grundskolan våren 2013, fortsatta studier... 4 2.5 Studentskrivningarnas resultat... 4 3. Inlärningsmiljö... 5 3.1 Gruppstorlek... 5 3.2 Skolhälsoundersökningen... 6 3.3 Antalet datorer i skolorna... 7 4. Stödfunktioner och elevvården... 7 4.1 Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet... 7 5. Personalens välbefinnande... 8 5.1 Kommun 10... 8 5.2 Personalens utbildningsnivå... 10 5.3 Erfarenheter av våld eller hot... 11 6. Övrigt... 11 6.1 Enheternas kvalitetsredovisningar... 11 6.2 Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionens gymnasier, åk 2... 11 Tabellförteckning Tabell 1 Resultat i utvärderingen av inlärningsresultat i hälsokunskap år 2013, åk 9... 3 Tabell 2 Antal underkända vitsord i åk 4 9, antal elever som fått underkänt i något ämne och antal elever som stannat på klassen... 4 Tabell 3 Utbildning efter grundskolan, elever i åk 9 våren 2013... 4 Tabell 4 Elevernas fördelning enligt gruppstorlek i åk 1 9 och medelstorlek för grupperna... 5 Tabell 5 Negativa och positiva resultat i skolhälsoundersökningen 2013 (hela Esbo)... 6 Tabell 6 Antalet datorer och antal elever/studerande per dator i grundskolorna och gymnasiet... 7 Tabell 7 Antalet elever per skolpsykolog och skolkurator i grundskolan och gymnasiet... 7 Tabell 8 Resultat i Kommun10-undersökningen för resultatenheten för svensk dagvård och utbildning. 9 Tabell 9 Personalens utbildningsnivå... 10 Tabell 10 Rapporter om våld eller hot i daghem och skola... 11 Tabell 11 Resultat från undersökningen om gymnasiernas serviceförmåga 2012, Mattlidens gymnasium... 12 1
Utvärderingsrapport 2013 1. Inledning Den här rapporten behandlar utvärderingsresultat inom resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) från år 2013. Esbo stadsfullmäktige fattade 20.1.2003 beslut om ett utvärderingssystem för bildningssektorn. I enlighet med beslutet godkände Svenska barn- och utbildningsnämnden 23.4.2003 Planen för utvärdering av dagvård och utbildning. Planen ger en struktur för enheternas utvärderingsarbete. Utvärderingsplanen uppdaterades i juni 2005 för att gälla från och med hösten 2005. Utvärderingsarbetet leds och koordineras av ledningsgruppen för resultatenheten för svensk dagvård och utbildning. I denna rapport finns utvärderingsresultat och statistik som blivit färdiga under tiden november 2012 t.o.m. december 2013. Resultaten utgör grunden för fortsatt utvecklingsarbete. Under år 2013 har handboken om självvärdering för skolor inom den grundläggande utbildningen i Esbo blivit klar. Handboken har tagits i bruk i alla svenska skolor under hösten 2013. Handboken är ett resultat av kvalitetskriterieprojektet som SDU arbetat med tillsammans med den finska utbildningsenheten (SUKO). Kvalitetskriterieprojektet har pågått sedan 2010 och kommer att avslutas under 2014. Handboken kompletteras under 2014 med instruktioner om kollegial utvärdering (fi. vertaisarviointi). Handboken ska fungera som ett utvärderings- och utvecklingsredskap för skolorna. Kvalitetskriterierna i handboken har skapats utifrån Utbildnings- och kulturministeriets publikation Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen (2010, uppdaterad 2012). Under hösten 2013 har SDU även inlett ett arbete för att utveckla kvalitetskriterier för dagvården. 2
2. Utbildningsresultat 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap Utbildningsstyrelsen genomförde i april 2013 en nationell utvärdering av inlärningsresultaten i hälsokunskap. I utvärderingen deltog elever i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen. Målet med utvärderingen var att skapa en uppfattning om hur de mål som nämns i läroplansgrunderna har uppnåtts samt på vilken nivå kunskaperna och färdigheterna är i slutet av den grundläggande utbildningen. De preliminära resultaten som Utbildningsstyrelsen informerat om visar att elevernas kunskaper i de svenska skolorna i Esbo är på samma nivå som det nationella medeltalet. I tabellen nedan presenteras resultaten för Esbos svenska skolor och det nationella medeltalen. Tabell 1 Resultat i utvärderingen av inlärningsresultat i hälsokunskap år 2013, åk 9 Hela landet poäng stand. avv. Esbo, svenska skolor poäng stand. avv. lösningsandel lösningsandel Hela uppgiftsserien, max. 82 poäng 48,3 12,2 58,9 % 47,5 13,0 58,0 % Uppväxt och utveckling, max. 22 poäng 12,8 4,0 58,1 % 13,0 3,9 59,3 % Hälsa och val i det dagliga livet, max. 23 poäng Resurser och överlevnadsförmåga max. 14 poäng Hälsa samhälle och kultur max. 23 poäng 13,4 2,7 61,1 % 14,1 2,8 62,5 % 9,7 3,1 64,8 % 9,0 3,4 62,6 % 12,3 4,3 53,6 % 11,4 4,5 49,4 % 2.2 Utvärdering av inlärningsresultat i främmande språk, A-engelska och B-franska Utbildningsstyrelsen utförde i april 2013 en nationell utvärdering av inlärningsresultaten i främmande språk och A-svenska. Av de svenska skolorna i Esbo var Lagstads skola och Sökövikens skola med i samplet. För de svenska Esboskolornas del utvärderade man inlärningsresultaten i A-engelska och B-franska. I utvärderingen deltog elever i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen. Målet med utvärderingen var att skapa en uppfattning om hur de mål som nämns i läroplansgrunderna har uppnåtts samt på vilken nivå kunskaperna och färdigheterna är i slutet av den grundläggande utbildningen. I A-engelska var resultaten för de svenska skolorna i Esbo betydligt bättre än för hela landet i genomsnitt. Det gällde för såväl hör- och läsförståelse som för tal och skrift. I B-franska var resultaten för de svenska skolorna i Esbo på ungefär samma nivå som hela landet i genomsnitt. Det gällde för såväl hör- och läsförståelse som för tal och skrift. 3
2.3 Underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen Underkända vitsord (vitsorden 4) har inom den grundläggande utbildningen tilldelats i 11 ämnen åt sammanlagt 4 elever vid läsårsbedömningen våren 2013. Detta gäller årskurserna 4-9 eftersom de lägre årskurserna inte tilldelas siffervitsord. Våren 2013 stannade 3 elever på klassen. Tabell 2 Antal underkända vitsord i åk 4 9, antal elever som fått underkänt i något ämne och antal elever som stannat på klassen 2009 2010 2011 2012 2013 Underkända vitsord 9 6 5 12 11 Antal elever med underkända vitsord 6 3 2 4 4 Kvarstannare 7 2 11 1 3 2.4 Elever som gått ut grundskolan våren 2013, fortsatta studier Elever som gått ut årskurs 9 våren 2013 har placerat sig i fortsatta studier enligt tabellen nedan. Tabell 3 Utbildning efter grundskolan, elever i åk 9 våren 2013 Utbildning Gymnasium svenskspråkigt Gymnasium finskspråkigt Antal elever 2012 2013 226 188 4 3 Yrkesutbildning 37 44 studier utomlands 1 1 åk 10 9 8 2.5 Studentskrivningarnas resultat Bifallsrösternas medeltal i Mattlidens gymnasium i studentskrivningarna våren 2013 var 26,4. Året innan var medeltalet 26,7. Det nationella medeltalet året 2013 var 23,7 bifallsröster (2012: 23,7), vilket innebär att Mattlidens gymnasiums resultat är klart över det nationella medeltalet. 4
3. Inlärningsmiljö 3.1 Gruppstorlek I tabellen presenteras antalet och andelen elever i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. Tabell 4 Elevernas fördelning enligt gruppstorlek i åk 1 9 och medelstorlek för grupperna Åk 1-2 läsår 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 gruppstorlek elever andel andel andel andel andel elever elever elever elever <18 185 31 210 32 228 36 292 41 170 25 18-21 200 33 349 54 305 49 333 46 332 48 22-25 114 19 89 14 66 11 95 13 184 27 26-29 106 17 0 0 27 4 0 0 0 0 Åk 3-6 läsår 2009-10 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 gruppstorlek elever andel andel andel andel andel elever elever elever elever < 18 283 25 370 33 269 24 287 24 333 28 18-21 382 34 306 27 447 40 507 43 635 52 22-25 382 34 314 28 288 26 213 18 161 13 26-29 82 7 107 9 79 7 185 16 81 7 30-0 0 31 3 31 3 0 0 0 0 Åk 7-9 läsår 2009-10 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 gruppstorlek elever andel andel andel andel andel elever elever elever elever <18 119 14 121 15 200 28 197 27 242 33 18-21 731 86 663 85 523 72 525 73 461 64 22-25 0 0 0 0 0 0 0 0 22 3 Medeltal för gruppstorlek 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 åk 1-2 20 18 17 19 19 åk 3-6 20 18 19 19 18 åk 7-9 19 19 18 18 18 5
3.2 Skolhälsoundersökningen Enkäten Hälsa i skolan har gjorts i Esbo i april 1999, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2013. Undersökningen har som mål att genom en nationellt enhetlig metod producera information för kommuner och skolor om 14 18-åriga ungdomars levnadsförhållanden, skolförhållanden, hälsa, hälsovanor, hälsokunskaper och elevvård. Rapporten sammanställs av Institutet för hälsa och välfärd - THL. Enkäten har hittills genomförts i Södra och Östra Finland samt Lappland jämna år och i resten av Finland och Åland udda år. Från år 2013 har man att övergått till att genomföra enkäten i hela landet samtidigt. Om de nationella resultaten kan man konstatera att skolungdomarnas hälsovanor i många avseenden gått mot det bättre, men att övervikt trots det har ökat. enligt undersökningen har mobbningen har minskat, men samtidigt uppger 8 % av eleverna i åk 8 9 och 7 % i andra stadiets utbildningar att de inte har en enda vän. De mest centrala resultaten för de finska och svenska skolorna i Esbo presenteras i tabellen nedan. Tabell 5 Negativa och positiva resultat i skolhälsoundersökningen 2013 (hela Esbo) Negativa resultat - psykofysiska symptom vanliga, t.ex. depression och ångest; av eleverna har en stor del sökt professionell hjälp p.g.a. depression eller ångest, i åk 8 9 16 % och i gymnasiet 19 % - övervikt vanligare i åk 8 9 och i gymnasiet än tidigare - stora skillnader mellan gymnasier och yrkesskolor i hälsovanor, t.ex. vanligare med rökning, snus, droger, lite motion, ohälsosamma mellanmål i yrkesskolor - användningen av snus har ökat - många sover under 8 timmar per natt - trånga utrymmen och oändamålsenliga arbetsstolar (åk 8 9 och gymnasium) - fortsättningsvis har 8 % av eleverna i åk 8-9 och 5 % av gymnasisterna ingen nära vän - fler elever än i övriga landet och huvudstadsregionen har upplevt sexuellt ofredande (åk 8 9: 53 %, gymn.: 47 %) och sexuellt våld (åk 8 9: 14 %, gymn.: 15 %) - attityder mot marijuana och hasch positivare - kunskaperna om sexuell hälsa har minskat Positiva resultat - mobbningen har minskat i åk 8 9 - fler upplevde delaktighet och att de blir hörda i skolan - fler upplevde att man får stöd i studierna - fler äter morgonmål och skollunch - användningen av alkohol har minskat - rökningen har minskat - eleverna i åk 8 9 och gymnasisterna motionerar mer - konsumtionen av energidrycker och godis har minskat - eleverna och studerandena borstar tänderna oftare - hot om fysiskt våld har minskat i åk 8 9 och i gymnasiet 6
3.3 Antalet datorer i skolorna Enligt statistik från 20.12.2013 finns det i svenska grundskolor i Esbo 973 arbetsstationer som används i undervisning. Antal elever/arbetsstation är därmed ca 3 elever/arbetsstation. Alla dessa 973 arbetsstationer har Internet-förbindelse. I gymnasiet var antalet arbetsstationer 120. Detta betyder ca 5 studeranden/arbetsstation. Tabell 6 Antalet datorer och antal elever/studerande per dator i grundskolorna och gymnasiet 2012 2013 Grundl. utb. Gymnasiet Grundl. utb. Gymnasiet Antal datorer totalt 980 103 973 120 Antal elever/studerande per dator 3 5 3 5 4. Stödfunktioner och elevvården 4.1 Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till avgiftsfri elevvård vilket behövs för att hon eller han skall kunna delta i undervisningen. Med elevvård avses främjande av elevens inlärning, goda psykiska och fysiska välbefinnande samt främjande och upprätthållande av hennes sociala välbefinnande i skolgemenskapen. Elevvård i gymnasiet ska främja och upprätthålla de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. Syftet med elevvård är att förebygga, upptäcka och avhjälpa hinder för inlärning och andra problem i samband med skolgången. Elevvårdens tjänster beskrivs i läroplanen för den grundläggande utbildningen samt i läroplanen för gymnasieutbildning som är godkänd i Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden. Inom svensk dagvård och utbildning finns 5 skolpsykologtjänster och 4 skolkuratorer. Under innevarande läsår arbetar sammanlagt 6 skolpsykologer, varav två har deltidsarbetstid och en arbetar 60 %. En del av skolpsykologtjänsterna ordnas detta läsår som köptjänst, 1 dag/vecka. Skolpsykologerna arbetar också i förskolorna. Tabell 7 Antalet elever per skolpsykolog och skolkurator i grundskolan och gymnasiet Elever/skolpsykolog Elever/kurator År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Grundskola 632 681 657 532 534 523 628 564 1046 925 907 886 890 873 880 902 Gymnasium 479 489 494 511 504 518 534 544 I Finno resurscenter finns även en ergoterapeut och en talterapeut. I varje förskolegrupp arbetar en speciallärare en timme per vecka. Tre konsultativa specialbarnträdgårdslärare arbetar inom dagvården. 7
5. Personalens välbefinnande 5.1 Kommun 10 Esbo stad undersöker regelbundet personalens synpunkter på kvaliteten i arbetslivet. Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) har genomfört undersökningen Kommun10 åren 2001, 2004, 2006, 2008 och 2010. I undersökningen deltar utöver Esbo städerna Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Nådendal, Nokia, Reso, Valkeakoski och Virdois. Resultaten från undersökningen som genomförts under hösten 2012 publicerades under 2013. Enligt resultaten från Kommun10-undersökningen är personalen inom Svensk dagvård och utbildning mer nöjda än genomsnittet. Hantering av arbetstider är ett område som kunde förbättras. Personalen inom SDU upplever i lägre grad än övriga bildningssektorn att de kan hantera sina arbetstider. I hantering av arbetstid inkluderas hur man upplever att man kan påverka sina arbetstider samt semestrar och övriga ledigheter. Personalen inom SDU upplevde även i högre grad än personalen inom övriga bildningssektorn stress och att arbetet är krävande. Personalen inom SDU upplevde ändå att arbetet är givande och att man trivs på arbetet samt att man har möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Speciellt god upplevdes relationen till förmannen. Andelen arbetstagare som haft utvecklingssamtal med sin förman har minskat från 2010. Av de som svarat på enkäten uppgav 76,5 % att de haft utvecklingssamtal med sin förman. Motsvarande resultat år 2010 var 84,3 %. 59,2 % upplevde att utvecklingssamtalet var till nytta. I tabellen nedan presenteras övriga resultat för SDU i sammanfattning. 8
Tabell 8 Resultat i Kommun10-undersökningen för resultatenheten för svensk dagvård och utbildning Kommun10, Esbo, bildningssektorn, svensk dagvård och utbildning Amnesområden 2010 2012 Förändring Kuvaus Antal personer som svarat på enkäten 333 (62%) 304 (61%) Arbete Hantering av arbetstider 2,26 2,29 0,03 ju större värde desto bättre Stress 3,46 3,53 0,07 ju större värde desto mera Kontroll över eget arbete 4,02 4,09 0,07 ju större värde desto bättre Stress (stress i förhållande till kontroll) -0,23-0,22 0,01 ju större värde desto mera Arbetsengagemang 2,83 3,02 0,19 ju större värde desto mera Arbetet är givande 2,56 2,57 0,01 ju större värde desto mera Stress (engagemang i förhållande till hur givande arbetet är) -0,4-0,22 0,18 ju större värde desto mera Arbetets osäkerhet 1,63 1,46-0,17 ju större värde desto mera Våld: kasta saker 13,3 15 1,7 ja, andel Våld: psykiskt 11,8 9,6-2,2 ja, andel Våld: slå, sparka 7,8 10,3 2,5 ja, andel Våld: beväpnat hot 0,3 0,3 0 ja, andel Man får tillräckligt med fortbildning 74,5 85,8 11,3 tillräckligt, andel Vilja att fortsätta med sitt arbete 60,4 61,2 skulle fortsätta på nuvarande 0,8 arbetsplats, andel Har övervägt att gå i pension 7,9 7,9 ja, andel Har övervägt att byta arbetsgivare 28,3 28,3 ja, andel Skulle rekommendera arbetsgivaren 88,2 86,4-1,8 rekommenderar, andel Arbetsgemenskap Arbetsgemenskapen: att hjälpa och ta varandra i beaktande 4,03 4,05 0,02 ju större värde desto mera Arbetsgemenskapen är innovativ 3,64 3,74 0,1 ju större värde desto mera Arbetsgemenskapen är målinriktad 4,03 4,01-0,02 ju större värde desto mera Arbetsgemenskapen är utvecklingsfrämjande 3,51 3,5-0,01 ju större värde desto mera Arbetsgemenskapen: samarbete med förman 4,08 3,99-0,09 ju större värde desto mera Atmosfären på arbetsplatsen 4 3,98-0,02 ju större värde desto bättre Socialt kapital 4,05 4,02-0,03 ju större värde desto mera Tyky/tyhy-verksamhet 83,6 82,1-1,5 mycket eller en del, andel Själv blivit föremål för diskriminering: ålder 2,1 0,7-1,4 ja, andel Själv blivit föremål för diskriminering: kön 0,9 1 0,1 ja, andel Själv blivit föremål för diskriminering: utbildning 0,9 2,7 1,8 ja, andel Själv blivit föremål för diskriminering: åsikt 3,9 4 0,1 ja, andel Själv blivit föremål för diskriminering: ställning 1,8 1,3-0,5 ja, andel Själv blivit föremål för någon form av diskriminering 6,6 7 0,4 ja, andel Ledning/ledarskap Stöd av förman 4,08 4,05-0,03 ju större värde desto bättre Alla behandlas rättvist 4,18 4,02-0,16 ju större värde desto mera Beslutsfattandet är rättvist 3,76 3,56-0,2 ju större värde desto mera Har haft utvecklingssamtal med sin förman 84,3 76,5-7,8 ja, andel Utvecklingssamtalet upplevs nyttigt 56,6 59,2 2,6 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: hur målen uppnåtts 60,5 70,3 9,8 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: nya mål 67,4 65,3-2,1 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: möjligheter att utvecklas 70,7 70,8 0,1 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: samarbete 73,7 83,6 9,9 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: möjlighet att uttrycka sin åsikt 94,1 96,2 2,1 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: förväntningar i arbetet 52,4 54,9 2,5 ja, andel Utvecklingssamtalets innehåll: utvecklingsplan 32,5 33 0,5 ja, andel Har haft utvecklingsamtal i grupp 24,8 19,3-5,5 ja, andel Utvecklingssamtalet i grupp upplevs nyttigt 48 61 13 ja, andel Utvecklingsamtal individuellt och/eller i grupp 86,7 78,9-7,8 ja, andel Förändringar i arbetet Förändringarnas storlek 4,21 4,09-0,12 ju större värde desto större förändringar Förändringarnas natur 0,65 0,48-0,17 negat. värde=negativ, pos. värde=positiv Dåliga möjligheter att påverka förändringarna 23,9 23,3-0,6 inga påverkningsmöjligheter, andel Kommun10 K10-resultaten har behandlats 33,3 46,4 13,1 ja, andel K10-tulosten pohjalta tehty suunnitelmia 10,7 15,3 4,6 ja, andel K10-tulosten pohjalta tehty toimenpiteitä 9,5 14,2 4,7 ja, andel K10-tulosten pohjalta tehtyjä toimenpiteitä seurattu 7,4 9,3 1,9 ja, andel 9
5.2 Personalens utbildningsnivå Personalens utbildningsnivå beskrivs i tabellen nedan. Nivåerna för personalen (exklusive lärare): Grundnivå: yrkesexamen/andra stadiets examina (t.ex. närvårdare) Mellannivå: institut, läroverk, yrkeshögskola, lägre högskoleexamen (kandidat) Högskolenivå: högre högskoleexamen Nivåerna för lärare: Grundnivå: examen utförda utomlands Mellannivå: lärarexamen avlagd före år 1999 Högskolenivå: övriga lärarexamina Tabell 9 Personalens utbildningsnivå Personalens utbildningsnivå 2013: enheten (förvaltningen), skolsekreterare, skolgångsbiträden och elevvården Fast anställda Tidsbundna Nivå/år 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Grundnivå 8 5 5 6 15 8 Mellannivå 29 22 22 6 5 5 Högskolenivå 18 23 27 1 0 0 Totalt 55 50 54 13 20 13 Personalens utbildningsnivå 2013: dagvården Fast anställda Tidsbundna Nivå/år 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Grundnivå 47 36 33 69 66 68 Mellannivå 119 127 128 38 53 50 Högskolenivå 52 65 62 5 4 7 Totalt 218 228 223 112 123 125 Personalens utbildningsnivå 2013: skolorna Fast anställda Tidsbundna Nivå/år 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Grundnivå 2 4 2 19 23 21 Mellannivå 6 6 6 49 46 50 Högskolenivå 180 180 181 61 55 62 Forskarnivå 1 1 0 0 1 1 Totalt 189 191 189 129 125 134 10
5.3 Erfarenheter av våld eller hot Enligt uppgifter 7.1.2013 har 10 rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen inkommit till arbetsskyddschefen för tiden 1.1-31.12.2013. Sju anmälningar kom från daghem och tre anmälningar kom från skolor. En jämförelse med 2012 presenteras i tabellen nedan. Tabell 10 Rapporter om våld eller hot i daghem och skola 2012 2013 Daghem 3 7 Skola 9 3 Totalt 12 10 6. Övrigt 6.1 Enheternas kvalitetsredovisningar Kvalitetsredovisningen är ett dokument som skolorna och daghemmen uppgör i slutet av varje läsår/verksamhetsår under ledning av rektor/föreståndare. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av läsårets prioriterade mål, enheternas insatser för att nå målen samt en bedömning av hur väl målen uppnåtts. Enheterna redogör även för åtgärder som vidtas då målen inte uppnåtts. De av ledningsgruppen fastslagna för alla gemensamma utvecklingsmålen för verksamhets-/läsåret 2012-2013 var: Skola och dagvård: - musik (evenemanget Skolmusik ordnades i Esbo i maj 2013) Dagvård: - reflekterande frågor Skola: - flex-dag för barn och unga med särskild betoning på språket Enheterna har anpassat de gemensamma målen till den egna verksamheten och ställt upp egna mål för dessa. Utöver de gemensamma prioriterade målen har enheterna, såväl daghemmen som skolorna, ställt upp egna mål utifrån egna utvärderingar eller utvecklingsmål som kommit fram i föregående års kvalitetsredovisning. 6.2 Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionens gymnasier, åk 2 Enkäten om serviceförmågan inom undervisningsväsendet i huvudstadsregionen bygger på stadens nuvarande gemensamma utvärderingsplan för bildningssektorn. Enkäten producerar region-, stadoch skolspecifik information om utbildningstjänsternas kvalitet. Den elektroniska enkäten genomfördes hösten 2012 i årskurs 2 i de finsk- och svenskspråkiga gymnasierna i Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda. 11
I Mattlidens gymnasium fick man speciellt goda resultat då det gäller trivsel och uppmuntran. Områden som fungerade sämre än i andra gymnasier var skolmaten och möjligheter att utnyttja IKT i undervisningen. Mer detaljerade resultat finns i tabellen nedan. Hösten 2013 har motsvarande undersökningen genomförts för elever i årskurs 8 och deras vårdnadshavare. Tabell 11 Resultat från undersökningen om gymnasiernas serviceförmåga 2012, Mattlidens gymnasium 12