Planutredning för Särdal. Kommunstyrelsen 2012-09-04

Planutredning för Särdal Kommunstyrelsen 2012-09-04

Medverkande i utredningen TJÄNSTEMÄN Sandra Boström, planarkitekt Ann-Charlotte Abrahamsson, kommunekolog Innehåll Inledning, bakgrund & metod... 2 STÖD I ARBETET Charlotte Örnbring, planarkitekt Arne Hansson, avdelningschef miljö- & hälsoskyddskontoret Lennart Lorick, VA-chef teknik- & fritidsförvaltningen Helena Ekengren, Trafikverket Halland Mats Folkesson, länsantikvarie Länsstyrelsen SAMRÅD pågår 2011-04-15 t o m 2011-07-01 Eventuella synpunkter på förslaget ska skriftligen ha inkommit senast den 2011-07-01 till: Kommunstyrelsen Box 153 302 05 Halmstad Upplysningar i planärendet lämnas av: Charlotte Örnbring telefon 035-13 72 18 e-post charlotte.ornbring@halmstad.se Syfte... Läge & avgränsning... Planförslag... Överväganden & motiv... Bebyggelse... Kommunikationer... Friluftsliv, rekreation & turism... Natur, grönområden & riksintressen... Service... Tekniskförsörjning... Karta över planförslag... Planeringsförutsättningar... Historia... Tidigare planering & gällande bestämmelser... Områdesbestämmelser... Markägoförhållanden... Befolkningstruktur... Karaktär & landskapsbild... Bebyggelse... Friluftsliv, rekreation & turism... Kommunikationer... Tekniskförsörjning... Natur, grönområden & riksintressen... Service... 2 2 3 3 4 4 4 4 4 5 6-7 8 8 9 11 11 11 12 13 13 14 15 16 19 Följduppdrag... Dagvatten och VA utredning... ÖP... Detaljplaner... Bygglov... 20 20 20 20 20 Referenser... 20

Inledning, bakgrund & metod I dag saknas en helhetsbild för Särdal och på grund av detta så är det svårt att ta ställning i plan- och byggfrågor i området. Särdal är på många sätt känsligt och unikt därför behöver en helhetsbild ges för området innan ställningstaganden och vidare planarbete kan utföras. Efter olika intressen, kommunikation med tjänstemän och andra myndigheter, inventering samt analyser har ett planförslag tagits fram. Planförslaget visar förhållningssätt och rekommendationer för att bevara Särdals höga värden, samt en bild för utvecklingsmöjligheter. Syfte Syftet är att utreda förutsättningarna för Särdal genom en planutredning, för en skonsam utveckling av orten där karaktären och värden tillvaratas. Syftet är även att utredningen ska ge en helhetsbild av området som ska ligga till grund för pågående översiktsplan samt kommande detaljplan. Läge & avgränsning Planområdet ligger vid kusten mellan Haverdal och Steninge i Halmstads kommun. Planområdet innefattas av marken väster om Kustvägen i Särdal från Särdalsvägen upp till Bengtsgård och är cirka 400 ha stort. Avgränsningen är inte helt statisk utan flera sakfrågor berör områden utanför planområdet t.ex. grönstruktur och utblickar. 2

Planförslag Överväganden & motiv Särdals speciella karaktär och förutsättningar har givits mycket tyngd i planförslaget, vilket innebär att möjligheterna för en utveckling för bygden minskar men att andra intressen värderats högre och bevaras. Möjligheter till ny bebyggelse har fått stå tillbaka för till exempel strandskydd, fornlämningsområden, landskapsbilden, jordbruksmark, nyckelbiotopområden, ängs- och betesmark (enligt inventering, läs mer under förutsättningar). Kartan ovan visar tydligt varför de föreslagna utredningsområdena för fritidsbostäder fallit bort i planutredningen. Det enda område som föreslås för ny bebyggelse, fritidsbebyggelse, går endast emot bevarande av jordbruksmark. Anledningen till att jordbruksmarken föreslås för ny bebyggelse är att ytan är relativt liten och klassad som 5, där 10 är bäst och 8 är högst i kommunen. Det grå fältet visar sammanslagna intressen där ny bebyggelse är högst olämplig. Intressena är strandskydd för kusten, nyckelbiotopområden, landskapsbild av klass 1, naturreservat, riksintresse för natur, ängs- och betesmark, skyddsavstånd till reningsverket samt fornlämningsområden. Planförslaget överensstämmer delvis med Översiktsplan 2000, i det område för ny bebyggelse som redovisats. Men genom att Särdal inte finns med i, eller har, någon delöversikt i översiktsplan 2000 är ytorna för fritidsbebyggelse i denna redovisade på en ganska översiktlig nivå där Särdal inte blivit detaljstuderat. Dessutom är de lagda som utredningsområden vilket i vidare arbete, som i detta, kräver en mer noggran utredning. Området i planförslaget som utpekats vara av primär betydelse för närrekreation är helt i enighet med översiktsplanen. Det föreslagna området skiljer sig något från Översiktsplan 2000, detta eftersom det anses ologiskt att gå in på två åkrar och ta lite mark i anspråk på båda istället för på en. Jämfört med Översiktsplanen kommer inte den föreslagna fritidsbebyggelsen att sträcka sig hela vägen fram till gränsen för Enets naturreservat, utan lämnar en buffertzon mot reservatet. Förslagsområdet är förankrat intill befintlig bebyggelse och befintlig väg, vilket tar mindre mark i anspråk. Det innebär att påverkan på landskapsbilden inte blir så stor. Förslagsområdet kommer inte heller i konflikt med något av de intressen där exploatering är olämplig. Det är också enligt ovanstående som utredningsområdena för fritidsbebyggelse enligt Översiktsplan 2000 fallit bort, se karta högst upp på sidan. 3

Bebyggelse Det är fritidsbebyggelse som föreslås i Särdal med anledning av att den lättare följer samma skala som den befintliga bebyggelsen. Dessutom främjar fritidsbebyggelse på ett bättre sätt det rörliga friluftslivet och turismen, enligt Miljöbalken, än vad permanenta bostäder gör. Det föreslagna området är ca 2ha stort och ger ca 17 tomter, med en storlek av 1200 m 2 som är ganska lämplig för Särdal. Det viktigaste med bebyggelsens utformning är att den inte tar över landskapet, byggnader ska uppföras på ett sätt som gör att de smälter in och anpassas efter de förutsättningar som finns. Därför ska tillåten byggbar yta per tomt hållas nere och tomterna hållas ganska stora, i samspråk med befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse eller förändring av befintlig ska ske i enighet med Hus vid hav längs Hallandskusten 2. I hus vid hav, som ingår i arkitekturprogrammet för Hallandskusten, framgår att: Byggnader inte ska placeras så att de syns på långt håll, vindskyddade lägen längre in är att föredra. Så många som möjligt ska få en glimt av havet, därför ska byggnader förankras intill berg eller träd för att lämna utblickar. Stora volymer ska brytas ner i flera mindre, det gör de lättare att smyga in i landskapet. Byggnadernas färgskala anpassas efter naturen och den lokala traditionen, i Särdal är det dova slamfärger i brunt, faluröd, grå mm. Trä är ett traditionellt fasadmaterial som bör användas. Fönster, verandor och takutsprång anpassas efter byggnadens volym. Stora glasytor bör undvikas. Veranda eller uterum kan bli en del av huset. Smala byggnader med sadeltak är att föredra. Tomten ska vara en del av naturen och landskapet ska dominera över bebyggelse 2 : Genom att placera byggnader intill träd eller befintliga byggnader blir siluett påverkan mindre och öppenheten bevaras. Utblickar är viktiga och ska sparas, fria passager är viktiga även för växt och djurliv. Sprängning, schaktning och utfyllnader ska undvikas. Byggnader ska anpassas efter landskapet och inte tvärt om. Naturmarken ska behållas, vilket även kräver minst skötsel. Träd och buskar ska sparas, i den utsträckning det är möjligt, det skyddar även mot väder och vind. Hårdgjorda ytor ska undvikas och vara så små som möjligt. Låt naturen komma in på tomten, enkla gärdsgårdar av trä, sten eller vegetation ersätter höga plank och murar av betong eller liknande. Kommunikationer Föreslaget område för fritidsbebyggelse har två möjliga och bra kopplingar mot Kustvägen, Lundslättsvägen eller vägen upp till Bengtsgård. Belastningarna anses inte påverka någon av vägarna eller Kustvägen så att åtgärder krävs. Föredragen väg att koppla bebyggelsen mot är vägen upp mot Bengtsgård. En ökad bebyggelse innebär ett ökat underlag för lokaltrafiken. Det föreslagna området har nära till busshållplats. Bra gång- och cykelförbindelser finns från det föreslagna området till Steninge och Haverdal, en ny gång- och cykelväg planeras längs Kustvägen. Friluftsliv, rekreation & turism Eftersom natur och landskapsvärden värderats högre än möjligheten för ny bebyggelse kommer Särdal även i fortsättningen vara en ort som främjar friluftsliv och turism. Den öppna och oexploaterade karaktären med de höga naturvärdena behålls därmed och förhindrar att Särdal utvecklas till en hårt exploaterad kustort, eller växer ihop med Haverdal och/eller Steninge. Trots att de föreslagna utbyggnadsområdet är litet kan påverkan och slitage på naturen ändå öka, tillsammans med ökad turism. Natur, grönområden & riksintressen Hela planförslaget baseras på en anpassning efter de höga natur- och landskapsvärdena som finns i Särdal. Förslaget innebär att nyckelbiotopområden och ängs- och betesmark bevaras. Planförslaget tillgodoser även riksintressena. En ganska liten del jordbruksmark tas i anspråk för en utveckling av bebyggelse, se mer under överväganden och motiv. Service Genom att tillåta att en liten del av bebyggelsen har möjlighet att utvecklas ökar underlaget för service i orterna närmast Särdal. Beroende på hur stor del av bebyggelsen som blir bebodd året runt kan underlaget främst öka under olika delar av året, i detta fall sommartid. På grund av att en stor andel av befolkningen i Särdal är och blir äldre, 65-79 år, uppstår vissa svårigheter. Det är till exempel väldigt långt för en gammal person, som har svårt att röra sig, till en busshållplats från någon av de föreslagna områdena. Dessutom är vägarna av varierande skick som kan göra det svårt att ta sig fram. Ingen dagligvaruhandel eller vårdinrättning finns heller att tillgå i närheten av Särdal. Ska möjligheten finnas för äldre att bo kvar måste hjälp i form av färdtjänst och hemtjänst finnas att tillgå även i framtiden. Vägstandarden bör även den ses över för att öka tillgängligheten. Andelen barn anses inte öka så markant att det ställer krav på förskola och skola. 4

Teknisk försörjning Reningsverket i planområdet drivs av Teknik- & Fritidsförvaltningen i Halmstad kommun. Reningsverket i Särdal är dimensionerat för över 5000 personekvivalenter 5, vilket medför ett skyddsavstånd på 500 m vid etablering av ny bebyggelse. Även om reningsverket i Särdal är relativt problemfritt och inte har orsakat några olägenheter (2009), så är det ett skyddsavstånd av 500 m som efterstävas. 500 m är en riktlinje snarare än ett fastställt krav, läs mer under förutsättningar. Men skulle problem och driftstopp ske i reningsverket är det inte önskvärt att lägga ny bebyggelse inom detta avstånd på grund av de olägenheter som då uppstår. Vinden är även den av en avgörande faktor som styrker skyddsavståndet, se bilden på vindrosen under Analys. Vad gäller dagvattnet så ska hårdgjorda ytor undvikas i det längsta. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske så långt det är möjligt, men vidare utredning krävs för dagvatten vid vidare planläggning. Planförslaget i sin helhet anses inte påverka miljökvalitetsnormerna för kustvattnet negativt. Ny bebyggelse kopplas till det kommunala VA-nätet. Ingen nybebyggelse med enskilda avlopp, som inte uppfyller hög skyddsnivå, får tillåtas i området. 5

Planeringsförutsättningar Historia Särdal präglas av en rik kulturhistoria genom ett stort antal fornlämningar. Arkeologiska fynd tyder på en intensiv bosättning under hela stenåldern och gravar från både brons- och järnålder visar att det även funnits boplatser i Särdal redan då 1. I Busör finns lämningar av bebyggelse med anknytning till fiske och sjöfart där hamnen, livräddarstationen och fiskebodar finns kvar. Kustlandskapet är typiskt halländskt som påverkats av både djur, människor och naturens krafter under lång tid. Området närmast havet har fungerat som tångtäkt och strandängarna betats av djur. Kustvägen och den raka vägstrukturen i Särdal följer tomt- och fastighetsgränserna med stengärdsgårdar i skiftesgränserna. Kartan nedan visar kända fornlämningar i området samt vilka områden som berörs av kulturmiljövårdsprogram. 1 Kusten i Halmstads kommun 8

Tidigare planering & gällande bestämmelser Inom planområdet finns idag ett antal detaljplanelagda områden med tillhörande ändringsplaner. I övrigt är det Översiktsplan 2000 som är gällande, men arbetet med att ta fram en ny påbörjas under 2011. Särdal finns även med i utredningen Kusten i Halmstads kommun som legat till grund för Översiktsplan 2000, men någon delöversikt i Översiktsplan 2000 har inte gjorts för Särdal. Det finns även ett framtaget arkitekturprogram för Hallands kust, länsstyrelsen i Halland, som ger råd och riktlinjer för byggande i kustområdet 2. Ä38 Best. 573 Till hö: Kartan visar detaljplanelagda områden i Särdal. Nedan: Kartan är en analys från Kusten i Halmstads kommun 2 Hus vid Hav längs Hallandskusten 9 Ä39

Kartan visar markanvändningen enligt Översiktsplan 2000. 10

Områdesbestämmelser I februari 2008 inkom till Halmstad kommun en skrivelse från några fastighetsägare i Särdal med önskemål och förfrågan om ett upprättande av områdesbestämmelser 3. De inkomna bestämmelserna föreslogs behandla punkterna nedan. Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av privata fastighetsägare, med undantag för området kring reningsverket som ägs av kommunen. Markanvändning Hänsyn ska tas till de areella näringarna för att landskapet ska hållas öppet även i fortsättningen Ny bebyggelse ska läggas i direkt anslutning till befintlig planlagd. Ny bebyggelse ska utformas med maximal hänsyn till den befintliga. Markplanering ska utgå från och ansluta till omgivande natur och växtlighet. Nybyggnation Nybyggnation ska endast ske på planlagd mark eller i direkt anslutning till planlagda områden, med undantag för enstaka byggnader om 1-2st med närhet till planlagt område. Ny bebyggelse ska placeras och anpassas efter landskapet och terrängen. Utformning ska ske efter befintlig bebyggelse och i enighet med Hus vid Hav 2. Regleringar ska styra en maximal yta av tomten som får bebyggas, tomtstorlek på minst 1000m 2. Stora glaspartier ska undvikas och begränsas i fasad. Byggnader med tillhörande verksamhet bör vara avsedda för småskalig verksamhet och ska begränsas i yta. Dessutom ska de i utformning regleras enligt ovanstående punkter. Ombyggnation Stor hänsyn ska tas till byggnadsvolym och utformning ska vara enligt riktlinjer för Hus vid Hav 2. Utformning av mark hårdgjorda ytor på fastigheter ska begränsas och krav ska ställas på material. Endast en begränsad yta, angiven i procent, får hårdgöras. Sprängning och schaktning ska undvikas så långt som möjligt. Utökad lovplikt Större träd med en viss, angiven, omkrets och höjd får inte fällas utan marklov. Marklov krävs för schaktning eller förändring av marknivå. Bygglov krävs för ändring av en byggnads utseende, även vid ommålning. Från Byggnadskontoret har man meddelat att något intresse eller behov av områdesbestämmelser inte finns, men detta är ej ännu politiskt behandlat. Den rosa markeringen visar reningsverket och marken som ägs av kommunen. Befolkningstruktur Särdal är en ort med största delen fritidsbebyggelse och säsongsboende. Ungefär 25% av fastighetsägarna i Särdal är skrivna på orten medan de resterande 75% är skrivna på annan ort. Invånarna i Särdal är totalt 201 stycken, den största befolkningsgruppen är mellan 25-64 år 3. Befolkningen har ökat med lite drygt 50 personer mellan 1980 och 2009. Särdal jämfört med övriga kommunen har en procentuellt större andel äldre (65-79 år), 30% jämfört med övriga kommunens 13%. Antalet barn och yngre är jämförelsevis lägre, 0-15 år är 10% i Särdal och 17% i kommunen samt 16-24 6,5% mot kommunens 14%. Andelen utrikesfödda är även den lägre jämfört med kommunen, 6,5% mot 14% 4. Generellt är förvärvsinkomsten i medeltal högre i Särdal än i kommunen. Andelen personbilar i trafik, 2007, var i Särdal 536/1000 invånare vilket är mycket högre än kommunen i snitt med 404 personbilar/1000 invånare. Till detta hör att de flesta av Sädals invånare pendlar ut från området för att arbeta 4. 2 Hus vid Hav längs Hallandskusten 3 Diskussionsunderlag - Områdesbestämmelser 4 Statistik från halmstad kommuns hemsida 11

Karaktär & landskapsbild Landskapet är det som ger den mesta karaktären i Särdal, det är öppet, bestående av mycket jordbruksmark och fantastiska havsutblickar. Kustvägen i planområdets östra kant är det stråk därifrån de flesta upplever landskapsbilden och havsutsikten, som är något utöver det vanliga. Ur en landskapsbildsynpunkt är utblickarna och vyerna i Särdal en av de mest betydelsefulla områdena i kommunen och klassas som en av kommunens supervyer/klass 1. Bebyggelsen är något annat som ger Särdal sin karaktär. Den är som tidigare nämnts småskalig, i tre mindre grupper och smälter in landskapet och vegetationen. Detta gör att bebyggelsen är i samspel med landskapet och tar inte över det. Särdals kustremsa består av sandstrand, strandbetesmark, klippor och Busörs hamnområde. Särdal har få skogsdungar som vanligen ligger som ett band genom området, intill bebyggelsen, från Bengtsgård ner till Heden. Ovan: Siktlinjerna över området är många, speciellt från höjden nordväst om planområdet, där man kan se helavägen ut över havet. Även kortare utblickslinjer fi nns inom området, men de är inte redovisade i kartan. Trots det har de beaktats i planarbetet. Till höger: bilderna visar några få ev de många, fantastiska vyer och utblickar man kan få över landskapet i Särdal. 12

Bebyggelse Bebyggelsen i Särdal är generellt väl anpassad till naturen, landskapet och terrängen. Byggnaderna följer den vindpinade vegetationen och den stigande topografin upp mot kustvägen på ett sätt som gör att de smälter in i miljön. Bebyggelsen karaktäriseras av en ganska liten skala på stora tomter (cirka 1500 m 2 i snitt idag), smala byggnader, sadeltak, träfasader, dova slammade färger i grått, brunt, svart och faluröd. Tomterna inramas i flera fall av stenmurar eller gärdsgårdar, både gamla och nya. Bebyggelsen i Särdal är låg och blir inte dominerande i landskapet. Byggnader är anpassade utefter landskapet och tar inte över, istället smälter de väl in. Utbyggnader har anpassats väl till det befi ntliga och färgerna är mycket ofta i dova naturtoner. Med relativt enkla medel, som en vinklad taklinje, skapas ett samspel med den vindpinade växtligheten och den nya byggnaden. Äldre byggnadssätt har inspirerat nybyggnationer. Detaljrika fasader och utföranden är relativt vanligt i området. Bebyggelse som smälter väl in i vegetationen. Friluftsliv, rekreation & turism Särdal är en av Halmstads kustorter som präglas av friluftsliv och turism, men fortfarande i en blygsam skala jämfört med övriga kustorter. Området besöks framför allt sommartid. Särdals lugna stränder lockar mäniskor till bad och rekreation. Kustremsan i Särdal är i Översiktsplan 2000 utpekad som ett viktigt område för närrekreation. Friluftslivs- och rekreationsområden har höga värden och är i dagsläget inte så hårt belastade. Största delen av fastighetsägarna i Särdal är skrivna på annan ort. 13

Kommunikationer I planområdets östra gräns går Kustvägen som är den enda allmänna vägen till, från och intill området. Inom planområdet finns bara enskilda småvägar där många är av grus och en del är i ganska dåligt skick. Deras anslutning till Kustvägen är i några fall inte heller bra genom att utfarterna har dålig sikt på grund av kurvor på Kustvägen eller vegetation längs med denna, detta gäller till exempel Strandtäppevägen. Längs med Kustvägen planeras det för en gång- och cykelväg mellan Haverdal och Steninge. Busslinje 350, Falkenberg Halmstad, går på kustvägen utanför Särdal med 3 hållplatser i planområdets kant. På vardagar mellan klockan 06 och 22 finns 19 avgångar, på lördagar mellan klockan 02 och 24 finns 9 stycken och söndagar mellan 02 och 22 finns 7 5. Kartan nedan visar vägarna i planområdet och namnen på dessa. Den svarta linjen illustrerar busslinjen och de rosa punkterna hållplatserna längs med Kustvägen, som är närmast planområdet. 5 Hallandstrafikens hemsida 14

Tekniskförsörjning Kustvattnet i och utanför planområdet gavs miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsfrist 2021 på grund av övergödningsproblematiken. I planområdet ligger ett reningsverk som drivs av Teknik- & Fritidsförvaltningen i Halmstad kommun. De flesta byggnader är kopplade till det kommunala ledningsnätet för vatten. I de fall med enskild vattenförsörjning kan problem uppstå. I större delen av Hallands och Halmstads kustområde har man problem med hanteringen av dagvatten. I Särdal finns ingen fjärrvärme och inte heller några vattenförekomster. Däremot finns ett område med vattenförekomst strax intill planområdet österut. Vad gäller avloppskapaciteten i området är den i dagsläget god. Busörs reningsverk i Särdal omfattar tillrinningsområdena Villshärad, Haverdal, Särdal, Steninge, Steninge- Skipås, Harplinge och Gullbrandstorp 9. Busörs reningsverk är byggt för mekanisk-, biologisk och kemisk rening. Miljön omkring reningsverket skulle kunna påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredställande 9. Utsläppen till luft kommer till största delen från vattenoch slambehandlingen och i samband med transporter av slam. Under normal drift uppstår sällan luktproblem och inga klagomål inkom under 2009 9. När det kommer till luktpåverkan så är vinden en betydande faktor, se illustrationen nedan. Ovan: Den grå cirkeln visar avståndet 500m från reningsverket. Till vänster: Markeringen på kartan visar var dagvattenutredningarna är gjorda. Bilden ovan visar vindros för halmstad 2004 10. Beräkningarna bygger på en mesoskalig analysmodell MESAN som väger samman meteorologiska data representativa för Halmstad. Av resultaten framgår att vindhastigheten som medelvärde var 3,8 m/s och att vindar från sektorn syd - väst dominerar. Den största frekvensen av svaga vindar är vid tillfällen när vinden blåser från sydostlig riktning. När god ventilation råder i Halmstad blåser det vanligtvis från sydlig till västlig riktning 10. Detta har betydelse för bebyggelse i närheten av reningsverket i Särdal, eftersom vinden kan föra med sig lukt som påverkar boendemiljön negativt. Ingen breddning har skett under 2009 9. Med breddning menas att flödet i ledningar och reningsverk ökar genom dagvatten, tex vid ihållande regn, och gör att orenat vatten bräddas ut i t.ex. diken. I samband med en förfrågan om utökning av planområdets centrala delar, se markeringen på kartan, gjordes två dagvattenutredningar en av WSP 7 och den andra av Dagsgårds VVS-konsulter 8. I utredningarna är slutsatsen att det finns goda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten inom området samt att en utökad byggrätt inte ska skapa några problem för dagvattenhanteringen. Rapporterna påpekar även vikten av att hårdgjorda ytor begränsas och att underhållet för dagvattenledningen sköts. Särdal tillhör inte kommunens ansvarsområde vad gäller dagvatten. 6 Bättre plats för arbete 7 Dagvattenutredning Särdal 7:47 m.fl. 8 Särdal 5:41 m.fl. Särdals Lyckeväg och Båtsmannens väg Dagvattenutredning 15 Driften av reningsverk och pumpstationer genererar buller, men bullerdämpande åtgärder och avstånd gör att detta inte är något problem. Transporter till och från reningsverket sker normalt endast på vardagar och dagtid. Inga klagomål på besvärande ljud inkom under 2009 9. Enligt Teknik- & Fritidsförvaltningen är det bra med så få fastigheter som möjligt utifrån ett störningsperspektiv. Tekniskt, beroende på reningsverkets dimensionering för över 5000 personekvivalenter 6, krävs ett skyddsavstånd på 500 m vid etablering av ny bebyggelse. Men skyddsavstånden är lite flexibla, beroende på vind, topografi, vegetation mm. 9 Busörs avloppsreningsverk miljörapport 2009 10 Bedömning av luktbeläggning

Natur-, grönområden & riksintressen Topografin inom planområdet är ganska flack, med en svag stigning upp mot Kustvägen. Naturen i Särdal karaktäriseras av det gamla kulturlandskapet, jordbruksmark och betesmark. Landskapet är därför öppet med sikt- och utblickslinjer hela vägen från höjderna öster om Kustvägen ner till havet. Träden växer i dungar av både löv och barrträd som är låg och vindpinad. Marken är betad ner mot havet och består av strandängar med kustpräglad flora. Flera hotade och ovanliga arter finns i området. Planområdet i Särdal består av cirka 4,5 km kuststräcka, som gränsar till Enets Naturreservat i norr, och i södra delen till Särdals naturreservat. Kustremsan varierar i utseende med både sandstrand, klippor och stenar samt ängs och betesmark. För allt vatten och alla vattendrag, bäckar och dammar mm gäller strandskydd. Planförslaget får inte innebära att näringstillförseln från området ökar i den grad att det kan försämra fastställda miljökvalitetsnormer för kustvattnet. Nedan: Kartan visar topografi och landskapsbild, det är 5m mellan höjdlinjerna, samt strandskyddsområde för kusten. 16

I Särdals centrala del ligger ett nyckelbiotopsområde som består av lövskog. Naturvärdena är bland andra stora botaniska och ornitologiska värden. Även Busörsområdet har stora ornitologiska värden med ett rikt fågelliv. Planområdet är av Länsstyrelsen inventerat i ängs- och betesmark, där delar av området har höga värden. Ängsoch betesmarken följer kustremsan samt strandskyddsområdet relativt väl. Strandbetesmarken är stängslad mot strandremsan och djuren betar bara marken ovanför. Inom planområdet finns jordbruksmark, klassad 4 och 5 på en 10-skala, den bäst klassade jordbruksmarken i kommunen är 8. Ju högre siffra desto bättre jordbruksmark. Ovan: Kartan visar den klassade jordbruksmarken i området. Ovan: Kartan visar den inventerade och värdefulla ängs- och betesmarken, i grönt. Nedan och till höger: Foton från området som visar det öppna landskapet, naturen och betesmarken 17

Kartan ovan visar naturintressena i området. De riksintressen som berör planområdet är framförallt riksintressen för natur, friluftsliv och riksintressen enligt 4 kap i miljöbalken (högexploaterad kuststräcka). 18

Kartan nedan visar riksintressena i Planområdet. Service Ingen kommunal service i form av förskola eller skola finns idag i Särdal. I Steninge finns tre stycken förskolor Steninge förskola, Bergatrollets förskola samt Skipås förskola. Det planeras även för en ny förskola och skola. I Haverdal finns en grundskola (Haverdals byskola f-5 klass) samt två förskolor (Haverdals förskola och Enelyckans förskola). Skolbarnen från Särdal går, om föräldrar inte valt annat, i Steninge fram till klass 3 och därefter i Getinge. I eller intill Särdal, Steninge eller Haverdal, finns inget äldreboende, gruppbostad eller liknande. Hemvård går däremot att få efter begäran och behov. Nu finns även trygghetslarm att tillgå. Hemtjänsten utgår från sina lokaler i Frösakull eller södra Haverdal. Närmaste matbutik finns i Haverdal. Särdals kvarn, gårdsbutik med café och restaurang, ligger i anslutning till planområdet på den östra sidan av kustvägen men håller öppet främst under sommaren. 19

Följduppdrag Dagvatten och VA utredning? I planförslaget föreslås endast ett område för ny fritidsbebyggelse. Bebyggelsen ska dessutom hållas i liten skala på större tomter och med så få hårdgjorda ytor som möjligt. På grund av detta så kan dagvattenutredning hänvisas till eventuellt kommande detaljplan. Översiktsplan Utredningen för Särdal ska ligga till grund för Översiktsplanen, som påbörjas under 2011 och förväntas ta minst tre år innan den kan antas och ersätter Översiktsplan 2000. Eftersom planutredningen för Särdal kommer att vara ute på samråd får den mer tyngd i översiktsplanen. Detaljplaner Planutredningen ska även vara en grund för detaljplan i Särdal. Utredningen och dess förslag är konkreta och baseras på förutsättningarna för området och dess värden samt inkomna synpunkter. Bygglov I bygglovhanteringen ska planen ge en vägledning om hur bebyggelseutvecklingen ska ske i ett unikt och känsligt område som Särdal. Planen beskriver befintlig bebyggelses karaktärsdrag och vad som ska beaktas vid ny etablering av byggnader och anläggning av tomter. Referenser 1 Kusten i Halmstads kommun, 1998, stadskontoret Halmstad kommun genom Maria Erlandsson 2 Hus vid Hav längs Hallandskusten, 1999, Länsstyrelsen Hallans m.fl. 3 Diskussionsunderlag - Områdesbestämmelser för 3 kap. NRL-området Kuststräckan Haverdal-Steninge, 2008, Flemming Norrgren m.fl., diarienummer: KS 2008/0477 4 Statistik från halmstad kommuns hemsida, senast uppdaterad juni 2010, http://www.halmstad.se/download/18.293aa03e12928a 822b180003487/1101.pdf 5 Hallandstrafikens hemsida, september 2010, http://www.hallandstrafiken.se/ 6 Bättre plats för arbete, 1995, Boverket genom Ulf Troedson m.fl. 7 Dagvattenutredning Särdal 7:47 m.fl., 2009, WSP genom Bo Nilsson 8 Särdal 5:41 m.fl. Särdals Lyckeväg och Båtsmannens väg Dagvattenutredning, 2009, Dagsgårds VVS-konsulter AB genom Håkan Dagsgård 9 Busörs avloppsreningsverk miljörapport 2009, 2009, Halmstads kommun 10 Bedömning av luktbeläggning, området Halmstad Söder, 2005, SWECO VIVAK AB genom Leif Axenhamn 20