Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Relevanta dokument
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Visionen för e-hälsan 2025

Klassifikationer och hkodverk

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

NI 2015:1 Kort introduktion

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Tillämpningsanvisningar

Individens behov i centrum

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nytta med arketyper i journalsystem

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder. Anna Aldehag Sara Meunier

Informationsspecifikation levnadsvanor

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Läshjälp och ordlista

Process för terminologiarbete

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

NPU-koder för immunologiska laboratorieundersökningar: hur bidrar detta till förbättrad e-hälsa och kvalitetssäkring i Sverige?

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation 2017

Metod för mappning till Snomed CT

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Frågor och svar om Snomed CT

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Strukturering av fritext

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Strategisk färdplan Kortversion

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Nationell informationsstruktur 2016:1

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Strategisk informatik Informationsmöte

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

NKRR. Regelskrivning i praktiken

Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Transkript:

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Nuläge och önskat läge

Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens textmassor Går inte att extrahera medicinsk information av kliniskt betydelsefullt slag elektroniskt lagrad prosa... den omfattande textmassan är svårgenomtränglig medicinsk information måste vara lagrad i journalen på ett strukturerat och standardiserat sätt Manuellt genomförda sammanfattningar av tidigare sammanfattningar kan resultera i både förvrängningar, förlorad information och missuppfattningar Hans-Göran Tiselius, med dr, professor emeritus, Karolinska Institutet, Svenska Dagbladet, söndag 17 september 2017 3

Vad ska dokumentationen kunna användas till? Den ska vara underlag för vård, stöd och behandling av enskild patient patientens ställningstagande uppföljning på olika nivåer beslutsstöd forskning juridisk bedömning

Som patient Hur vill du att dokumentationen om dig ska vara? Så detaljerad som det behövs? Så sammanhållen att det finns en röd tråd? Så att nästa vårdpersonal du möter vet vad som är aktuellt? Så att systemet kan se hur just din situation hanterats för andra patienter och se vad som fungerat bäst?

Som vårdprofession Hur vill du att dokumentationen om din patient ska vara? Så detaljerad som det behövs? Så sammanhållen att det finns en röd tråd? Så att du ser vad som är aktuellt? Så att systemet kan se hur varje situation hanterats för andra patienter och se vad som fungerat bäst?

Hit vill vi! Vision e-hälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd.

Från dokumentbaserad till informationsbaserad dokumentation svårt få överblick svårt att hitta svårt att tolka dokumentationen spridd kan återsökas kan delas tolkas entydigt kan sammanställas för de syften som den behövs.

Nyttan för patient och vårdprofession

Socialstyrelsens uppdrag att stödja semantisk interoperabilitet

Instruktion för Socialstyrelsen Förordning (2015:284) skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde 11

Socialstyrelsen stödjer verksamheterna i sin utvecklingen av dokumentationen Myndigheten förvaltar och vidareutvecklar. } Nationellt fackspråk dessa bidrar till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation om patienter.

Användning Nationell informationsstruktur och Snomed CT används som referens för att ta fram informationsspecifikationer

Nationell informationsstruktur (NI)

Nationell informationsstruktur Ramverk med referensmodeller för att skapa enhetligt strukturerad dokumentation Beskriver begrepp och information i en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation som ska kunna hållas i patientjournal Att informationen ska kunna återanvändas i olika syften.

Nationell informationsstruktur

NI 2019:1 publicerades 30 november http://informationsstruktur.socialstyrelsen.se/

Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms)

Snomed CT Socialstyrelsen är Nationellt releasecenter för Snomed CT Översättning Användarstöd Releasearbete Samarbete är en framgångsfaktor Urval Omvärldsbevakning Licensiering Utbildning

Internationellt begreppssystem Två releaser per år Översatt till svenska sedan 2010 Svensk utgåva 19 olika hierarkier 340 000 begrepp 108 olika attribut för definitioner Olika detaljeringsgrad Inbyggd logik Tillgång till verktyg Socialstyrelsen lägger till nya begrepp och/eller termer och synonymer vid behov Användaren kan föreslå nya begrepp och termer

Nationell informationsstruktur och Snomed CT Verksamheternas tillämpningar Exempel på nationella tillämpningar: Nationell källa för ordinationsorsak Uppmärksamhetsinformation Kontaktorsak Termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedel

Sammanfattning Nationell informationsstruktur och Snomed CT leder till ökad patientsäkerhet och minskad administration Semantiska verktyg: Gemensam struktur Enhetliga termer och begrepp Bakomliggande kodverk Minskad fritext

Tack för er uppmärksamhet! Mer information finns på: http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa