Den multisjuka äldre och läkemedel

Relevanta dokument
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Äldre och läkemedel LATHUND

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsbiverkningar

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu


Läkemedel till äldre

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Läkemedel till äldre 245

Tema äldre och läkemedel

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

3. Läkemedelsgenomgång

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering

KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Läkemedelsgenomgångar

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

2. Åldrandet och läkemedel

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Smarta råd om läkemedel för äldre

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Okloka listan NY KORRIGERAD VERSION

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Bollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport

Hantering av läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv.

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2018

Studiebrev Läkemedel och äldre

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Transkript:

Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1

Vad händer vid normalt åldrande?? Vad händer normalt vid åldrande Sänkt njurfunktion, 80 år kan vara halverad Utgå från att alla äldre har nedsatt njurfunktion! Minskad utsöndringshastighet -> högre koncentrationer av vissa läkemedel och/eller dess nedbrytningsprodukter Sämre tubuli funktion, ökad risk för intorkning Låg muskelmassa, lätt överskatta njurfunktion, alltid egfr (längd, vikt) Kroppsfett ökar, fettlösliga läkemedel ligger kvar längre Psykofarmaka som sömnmedel och lugnande medel kan få förlängd & förstärkt effekt Minskad andel kroppsvatten Läkemedel som löser sig i vatten får ökad koncentration 2

Vissa leverenzymer som metaboliserar läkemedel får en lägre kapacitet Stora skillnader mellan individer ärftliga variationen, generellt svårt veta hur dosjustera.. Ökad känslighet för vissa centralt verkande medel -Sömnmedel, lugnande medel samt centralt verkande analgetika -Ökad neuroleptika känslighet och känslighet för läkemedel med antikolinerg egenskap -Flera läkemedel framkallar alltifrån lättare kognitiv påverkan till konfusion -Regleringen av blodtrycket påverkas, baroreceptorer får minskad känslighet och därmed utlöses lättare en ortostatisk reaktion, blodtryck ska därför alltid tas i liggande/sittande och stående på äldre patienter 3

bara gammal gerontologi Långsam process Kommer inifrån Är universell drabbar alla Är irreversibel går ej att påverka (med dagens kunskap) Minskar funktion-förmåga och leder slutligen till döden även sjuk geriatrik Selektiva tillstånd som angriper olika organ och olika individer Orsakas av både yttre och inre faktorer Kan vara självläkande, behandlingsbart Går att påverka 4

Läkemedelsrelaterade problem hos äldre Ökad ålder kroppen åldras/ villkoren för hur kroppen hanterar läkemedlen förändras. Funktionsnedsättning /ökad känslighet/ njurfunktion, allmäntillstånd Sjukdom Nutrition/ Vikt 36 kg eller 156 kg Compliance Vilka lm tar man? Hur tar man läkemedel/inhalatorer- säker hantering? Lägg till inställning till behandling/ motivation.. Polyfarmaci Även om behovet av varje läkemedel i sig har en välgrundad indikation kan den totala läkemedelsbördan leda till något ogynnsamt.. Nu blir det svårt.. Medicin Geriatrik Hälsocentral Neurologi Psykiatri Kommunal vård Kirurgi Ortopedi Primärvård Hemsjukvård 5

nu blir det svårt på riktigt. Individualiserad vård och behandling! Lite äldre 55? 65? 75? 85? 95? 105?? 6

Viktigaste frågan: Överväger nyttan med läkemedlet risken för biverkan? Många diagnoser Många läkemedel Biverkningar Njurfunktion Leverkapacitet Nytta med läkemedlet Öppna jämförelser 2015-2018 7

Öppna jämförelser Socialstyrelsen 2010-2017 samarbete SKL, 2018 enb SoS Jmfr kommuner & län, underlag följa upp och utveckla Stora skillnader mellan kommuner, ordinärt & särskilt boende Under senaste 25-åren förskrivning av lm till personer >75 år ökat med 60% Äldre i särskilt boende + multisjuka äldre i eget boende 7-12 läkemedel/dag 1/10 akuta inläggningar på sjukhus beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar, (3/10, 50% undvikbara ) Andel äldre med olämpliga läkemedel Öppna jämförelser Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket Särskilt boende V-norrland 2015 10,9 % 10,7 % 9,4 % 6,7 % 2016 10,1 % 9,2 % 8,8 % 7,2 % 2017 9,6 % 9,1 % 8,3 % 6,9 % 2018 10,5 % 9,1 % 8,7 % 7,9 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 8

Öppna jämförelser Andel äldre med > 10 läkemedel Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket 2015 19,4 % 18,0 % 23,3 % 20,0 % Särskilt boende V-norrland 2016 21,3 % 19,3 % 26,0 % 23,8 % 2017 24,2 % 22,3 % 31,9 % 28,7 % 2018 23,9 % 23,1 % 30,3 % 29,1 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Ökar Andel äldre med 3 eller fler psykofarmaka Öppna jämförelser Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket 2015 6,7 % 4,7 % 16,9 % 12,5 % 2016 6,8 % 4,9 % 17,3 % 13,8 % 2017 7,0 % 5,3 % 17,8 % 12,8 % 2018 6,9 % 4,9 % 16,9 % 12,6 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Särskilt boende V-norrland 9

Andel äldre med antipsykotiska läkemedel Öppna jämförelser Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket Särskilt boende V-norrland 2015 3,0 % 3,0 % 13,6 % 10,9 % 2016 3,0 % 2,3 % 14,0 % 11,5 % 2017 3,0 % 2,6 % 14,7 % 11,7 % 2018 3,3 % 3,1 % 14,3 % 13,0 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Ökar Indikatorer för utvärdering av läkemedelsanvändningen hos äldre Utarbetades av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen Första versionen publicerades 2004, reviderad juni 2010 2:a revidering dvs 3:e upplagan, juni 2017 10

1. Läkemedelsspecifika indikatorer 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation ofta saknas eller är oklar 1.3 Olämplig regim 1.4 Olämplig dosering 1.5 Polyfarmaci 1.6 Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse 1.7 Läkemedel och njurfunktion 1.8 Läkemedel och vissa symtom 1.9 Psykofarmaka 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid Diazepam (N05BA01), Nitrazepam (N05CD02), Flunitrazepam (N05CD03) Risk för dagtrötthet (hangover), kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörningar och fall Bör inte nyinsättas Bedöm risk för abstinensbesvär vid utsättning 11

1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (Bilaga 1) Medel mot inkontinens (Ditropan, Detrusitol, Vesicare, Emselex, Toviaz) Sederande antihistaminer (Theralen, Lergigan, Tavegyl, Postafen) Lugnande medlet hydroxizin (Atarax) TCA (Anafranil, Saroten, Sensaval, Ludiomil) Antipsykotiska läkemedel av högdostyp (Nozinan) Kan framkalla kognitiva störningar, allt från lättare minnesstörningar till konfusion Obstipation, muntorrhet, urinretention 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Glibenklamid (A10BB01) Daonil Lång halveringstid och aktiva metaboliter vilket ger risk för lågt blodsocker ffa vid nedsatt njurfunktion Kodein (N02AJ06, N02AJ09, R05DA04) Omvandlas till morfin i kroppen med stor variation mellan personer Vid användning av kombinationspreparat, Citodon finns risk för dubbelanvändning och överdosering av paracetamol 12

1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation ofta saknas eller är oklar Digoxin (C01AA05) Viktigt att det används på korrekt och säkerställd indikation Korrekt indikation: förmaksflimmer med samtidig måttlig-svår hjärtsvikt Liten terapeutisk bredd Risk för intoxikation vid nedsatt njurfunktion Interaktionsrisk Starkt beroende av njurfunktion kontrollera njurfunktion och s-digoxin regelbundet 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation ofta saknas eller är oklar Sömnmedel (N05C) Att utreda och åtgärda bakomliggande faktorer bör göras före läkemedelsbehandling Icke farmakologisk behandling bör prövas i första hand Exempel på bakomliggande faktorer: Smärta, hjärtsvikt, restless legs, sömnapnésyndrom, depression Långvarig nattfasta, Inaktivitet dagtid Läkemedelsbiverkningar 13

1.7 Läkemedel och njurfunktion Tio vanligaste läkemedlen/läkemedelsgrupperna hos äldre, vilkas användning och/eller dosering behöver anpassas till njurfunktionen ASA tiazider mirtazapin metformin kalcium ACE-hämmare ARB simvastatin opioider kaliumsparande diuretika Andelen (%) av de personer som använder ett eller flera läkemedel/läkemedelsgrupper, vilkas användning/dosering behöver anpassas till njurfunktionen (bil 3), vars egfr mäts minst en gång per år bör vara hög 3.1 Läkemedel och allvarliga biverkningar Indikatorn baseras på Socialstyrelsens rapport - Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre kartläggning och förslag till åtgärder En huvudslutsats i den var att ett begränsat antal läkemedelsgrupper som ger upphov till ett begränsat antal symtom och tillstånd, ligger bakom merparten av sjukhus-inläggningar av äldre som beror på läkemedelsbiverkningar Syfte att förebygga: två checklistor som stöd Mitt läkemedel 14

Checklista symtom som kan vara uttryck för läkemedelsbiverkan äldre inkommer akut och läggs in på sjukhus (tabell 7 +8) 15

Nytillkomna symtom äldre patient Försämrad i sin(a) sjukdom(ar)? Nytillkommen sjukdom? Resultat av naturligt åldrande? Läkemedelsbiverkningar?? F F F F De fyra F:en - tänk läkemedel vid: Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall Försämrat allmäntillstånd 16

God läkemedelsterapi hos äldre Vanliga orsaker till felaktig läkemedelsbehandling hos äldre Överdosering (ej tagit hänsyn till nedsatt funktion i målorganet) Underbehandling (t ex vid Alzheimerdemens, osteoporos) Olämpliga läkemedelskombinationer Onödig medicinering (t ex slentrianmässig iterering av PPI och SSRI) Olämpliga läkemedel Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar 17

Säkerställ patientens tillgång till rätt läkemedel vid utskrivning från sjukhus! Länk till rutinen på LMkommitténs hemsida Utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse Skriftlig information om vårdtillfället vid utskrivning tillsammans med en sammanfattning av de läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden och varför. Läkemedelsberättelse nettoförändringar av patientens läkemedel. 1. Vilka ordinationer som ändrats. 2. Vilka andra åtgärder gällande läkemedelsbehandlingen som vidtagits. 3. Orsaker till vidtagna åtgärder och förändringar. 4. Ge patienten en utskrift av aktuell lm-lista. 18

Individualiserad vård och behandling 19