Rådslag om Jämställd tillväxt

DOKUMENTATION 1 (15) Avdelningen för tillväxt 08-785 40 00 Datum 2013-03-27 Rådslag om Jämställd tillväxt Den tjugonde februari genomfördes ett Rådslag om Jämställd tillväxt på Länsstyrelsen. Syftet med dagen var att diskutera tillväxt i bred bemärkelse ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur olika aktörer kan bidra till detta. Under Rådslaget anordnades sex olika workshops med utgångspunkt i länets prioriterade utmaningar inom tillväxtområdet: bostäder, infrastruktur, innovationskraft, arbetsmarknad- och kompetensförsörjning (inklusive företagande) samt klimat och energi. Målgruppen var tjänstemän och politiker vid myndigheter och organisationer verksamma inom dessa områden. Detta är en sammanställning av diskussionerna som fördes i workshopen och resultatet av den utvärderingsenkät som skickades ut till alla deltagare. Postadress Besöksadress Telefon E-post/web Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 08-785 40 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 08-785 40 01

2 (15) Jämställd tillväxt i Stockholms län Handlingsplan för 2012-2014 Länsstyrelsen har antagit en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012-2014. Handlingsplanen har ett brett perspektiv på tillväxt och analyserar effekterna för kvinnor och män inom regionens prioriterade områden: bostäder, infrastruktur, innovationskraft, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, samt klimat och energi. Stockholms län är idag tillväxtmotor för hela landet. En tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt liksom en tredjedel av nyföretagandet skapas här och en fjärdedel av landets arbetsmarknad finns här. Befolkningen växer med 28 000 personer per år vilket ger både möjligheter och utmaningar. Stockholmsregionens växande befolkning och ekonomi skapar kapacitetsbrister både i transportsystemet och på bostadsmarknaden samt en ökning av regionens klimatpåverkan. I den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län 2008-2013 slås fast att jämställdhet är en drivkraft för regional utveckling. För att nå jämställdhet behövs ett aktivt och målinriktat arbete för att förändra de värderingar av kvinnligt och manligt som reproduceras i samhället. För att uppnå jämställdhet är det också nödvändigt att se hur genussystemet samspelar med andra maktordningar i samhället och skapar diskriminering på flera olika grunder, ibland samtidigt. Handlingsplanens övergripande mål Det övergripande målet är att länet ska vara en globalt ledande och attraktiv tillväxtregion med jämställda livsvillkor för kvinnor och män och en hållbar utveckling som bevarar goda levnadsförhållanden för kommande generationer. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. För att uppnå detta sätts delmål inom de fem prioriterade områden som länet identifierat. Syftet med handlingsplanen är att i samverkan med andra aktörer i länet vidta aktiviteter inom områdena för att uppnå delmålen. Handlingsplanen ska ses som ett levande material. Rådslaget var ett första steg i det gemensamma arbetet med Jämställd tillväxt och kommer att vara ett årligen återkommande inslag under handlingsplanens genomförandeperiod.

3 (15) Dokumentation från Rådslagets workshops Bostäder Inledningsvis presenterade Henrik Weston från Länsstyrelsen i Stockholm slutsatser från projektet BoJämt 1. Bland annat visade projektet att den översiktliga fysiska planeringen tidigare saknat ett jämställdhetsperspektiv, medan trygghetsaspekten beaktats i en högre utsträckning. Projektet visade att en kommunikativ inställning till planering, där olika erfarenheter och förutsättningar beaktas, leder till att det blir bättre för både individer och samhället. Gruppdiskussion Jämställdhetsperspektiv på översiktsplanering Deltagarna diskuterade huruvida det går att föra in kvinnors och mäns olika erfarenheter och upplevelser i översiktsplaneringen och om det är möjligt att synliggöra mäns och kvinnors behov på ett konkret sätt. En viktig del är att koppla samman jämställd boendeplanering med andra delar i planeringen: kollektivtrafik, arbetstillfällen osv. Det är viktigt att se helheten och hur de olika delarna påverkar varandra samtidigt som man också beaktar de faktiska skillnader som finns mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Några deltagare menade att det skulle vara intressant med en fördjupning av jämställdhetsperspektivet på planering för att kunna se mönster i regioner och på lokal nivå, för att kunna fokusera på en specifik fråga i ett mer specifikt geografiskt områden (t.ex. arbete i storstadsregionen). Skillnad stad/landsbygd Flera av deltagarna lyfte upp att det finns en stor skillnad mellan olika kommuner och områden i Stockholms län, både vad gäller medvetenhet och möjligheter (arbete, barnomsorg osv.) och det kan finnas för- och nackdelar med både och. Exempelvis flyttar kvinnor från landsbygden och kvinnors företagande på landsbygden är lågt. Går det att anpassa jämställdhetsarbete så att det passar olika aktörer och områden med olika förutsättningar? Val av platser för byggande I gruppen diskuterades valet av platser vid anläggning av nya bostadsområden. Var bostäder byggs är nära sammankopplat med jämställdhet. Till exempel spelar närhet till kollektivtrafik en stor roll eftersom kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt i stor utsträckning. 2 Närhet till barnomsorg, fritidsaktiviteter och handel är också nära sammankopplat till jämställdhet då kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för barn och hushåll. I workshopsgruppen kom man därför fram till att det 1 BoJämt var ett projekt som drevs av Länsstyrelsen i Stockholm 2008 och som handlade om jämställdhet i fysisk planering 2 Män åker en större andel bil än vad kvinnor gör som åker en större andel kollektivtrafik.

4 (15) är viktigt att både jobba med boendefrågor och trafikfrågor för att öka jämställdheten. Behov av olika sorters boende Vidare diskuterades det vilka drivkrafter det finns för att flytta till olika sorters boende. Deltagarna menade att restider, tillgänglighet, värderingar och attraktionskraft är avgörande. Det är eftersträvansvärt att skapa en mångfald av boende i ett område med olika typer av upplåtelseformer och storlekar. Det konstaterades dock att detta kräver ekonomiska förutsättningar. Målgrupper Idag är det behoven och efterfrågan som styr och det är därför viktigt att försöka möta olika typer av efterfrågan där den finns, för att kunna se till att folk kan bo där de vill och som de vill. Deltagarna berättade att de flesta byggbolag gör kundundersökningar men att kön inte är en aspekt som tas i beaktande. Deltagarna påpekade att man inte får glömma bort att det kan finnas stora skillnader inom gruppen kvinnor och män, men att det skulle vara intressant att utveckla kundundersökningarna ytterligare. Vinst kopplat till jämställdhet Workshopsgruppens deltagare menade att det måste bli enklare för privata byggbolag att jobba med jämställdhet. De måste få en bättre bild av vilka positiva aspekter det kan föra med sig. Trygghetsaspekten Deltagarna menade att kvinnors och mäns trygghet är en lättare fråga att jobba med då det har en mer direkt koppling till boendets attraktivitet. Studier visar att kvinnor känner sig mer otrygga än män generellt sätt och det är en viktig aspekt att beakta i planeringsstadiet. Infrastruktur och energi/klimat Workshopen inleddes med en presentation av Joanna Dickinson konsult inom transportinfrastrukturplanering med jämställdhet och miljö som expertområden. Presentationen kretsade kring vad jämställdhet inom transportinfrastruktur betyder. Dickinson konstaterade att transportinfrastrukturen bör vara ett medel och inte ett mål i sig i strävan efter jämställdhet: att transportinfrastrukturen ska bidra till ett jämställt samhälle snarare än att vara jämställt i sig. Genusperspektiv Trots stora framsteg inom jämställdhet under de senaste hundra åren kvarstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män något som visar sig extra tydligt då vi får barn och bildar familj. Det går att jobba med jämställdhet i transportinfrastrukturen på flera olika sätt. Ett sätt är att värdera ett resemönster högre än ett annat; t.ex. att det vore önskvärt om både män och kvinnor reste som kvinnor eftersom detta skulle bidra både till

5 (15) jämställdhet och ligga i linjen med övergripande miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser. Dickinson menade vidare att det krävs tydliga riktlinjer och mål för att kunna arbeta med åtgärdesplaneringen och jämställdhet på ett effektivit sätt. Gruppdiskussion Flera olika perspektiv Gruppen förde ett samtal kring olika tvärsektoriella perspektiv som bör beaktas i planeringsprocessen av transportinfrastruktursatsningar samt huruvida användandet av ett perspektiv bidrar till att andra perspektiv beaktas eller tvärt om. De flesta menade att det i många fall går att hitta synergier mellan de olika synsätten som har en positiv inverkan på planeringsprocessen. Bostadsområden Planeringen av bostadsområden är nära sammankopplat till planeringen av infrastrukturtransporten. Det är inte bra när stora bostadsområden blir utan tillräckligt med kollektivtrafik, vilket leder till att de boende använder sig mer av bilen än vad de annars skulle ha gjort, t.ex. för att hämta och lämna barn i skolan. Åtgärdsplaneringen Processen kring åtgärdsplaneringen går ut på att berörda aktörer i länet ska skicka in remissvar på behov/önskemål utifrån det förslag som Länsstyrelsen har tagit fram till ny länsplan för transportinfrastrukturen. De har inte blivit ombedda att beakta jämställdhet i sina remissvar, något som flera deltagare uppmärksammade. Införandet av sådana krav skulle kunna öka medvetenheten kring jämställdhetsperspektivet i planeringsprocessen. Potter i länsplanen Det kommer att finnas olika potter med pengar att söka för att genomföra specifika insatser. Länsstyrelsen arbetar för att det ska finnas potter för utbyggnaden av cykelvägar. Flera deltagare menade att potter öronmärkta för cykling borde utökas, något som skulle kunna gynna utbyggnaden av lokala cykelvägar och i sin tur kvinnor då de cyklar mer i närområdet än vad män gör. 3 Mer attraktiv kollektivtrafik eller fler hinder för biltrafiken? Olika strategier för att minska bilåkandet i Stockholms län diskuterades. Några deltagare menade att det var viktigt att göra kollektivtrafiken mer attraktiv så att fler (män) väljer att åka kollektivt. Det fanns också de som menade att problemet är att det för närvarande är alldeles för lätt att åka bil, att det finns för många och för billiga parkeringsplatser i innerstaden 3 Studier visar att kvinnor cyklar mer i närområdet för att de utför en större andel service-resor än vad män gör, dvs. resor med huvudsyftet att bistå det gemensamma hushållet t.ex. handla mat eller hämta barn.

6 (15) och att trängselskatten är för låg. Trängselskatten har hittills gått till vägprojekt, vilket gynnat män eftersom de åker en större andel bil än vad kvinnor gör. Inför arbetet med Länsplanen Det har varit oklara regler kring olika potter och penningpåsar, något som ska ses över denna gång. Deltagarna menade att lokala politiker och tjänstemän drar sig för att söka dem för att kraven och ansökningsprocesserna är diffusa. I den förra länsplanen var det ett tydligt fokus på objekt. Den nya länsplanen ska istället fungera mer som ett uppslagsverk och hjälpmedel för att kunna göra de organisatoriska hindren så få som möjligt: vilka potter finns det att söka? Vilka mål och förordningar? I enlighet med handlingsplanen om Jämställd tillväxt kommer en metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen att tas fram under våren 2013. Innovationskraft I workshopsgruppen diskuterades jämställdhet, innovation och tillväxt. En utgångspunkt var att det är viktigt att se jämställdhet som ett verktyg för en fortsatt hög tillväxt i länet. Gruppdiskussion Ett jämställdhetsperspektiv behövs i det företagsfrämjande systemet Det företagsfrämjande systemet är inte tillräckligt anpassat efter förtagare som är kvinnor. För att ta del av olika former av statligt bidrag krävs generellt sett två eller flera anställda och undersökningar visar att kvinnor i större utsträckning än män driver små företag och därmed riskerar att falla bort i ett tidigt skede i urvalsprocessen. Deltagarna menade att ett bättre statistiskt underlag bör tas fram för att synliggöra kvinnors företagande. Vidare finns det få stöd som är anpassade efter företag inom kvinnodominerade, relativt nya branscher, som t.ex. vård- och omsorg. Patent och vikten av nätverk Deltagarna menade att det är svårt och dyrt för små företag att ta patent. Patentregelverket är anpassat efter tekniska innovationer och frågan om patent vad gäller tjänsteonnovationer branscher där många kvinnor verkar är svårhanterlig. Kvinnor har ofta inte samma nätverk som män, något som är viktigt då nätverk i större utsträckning åstadkommer innovationer. Uppfinnarföreningen har ett nätverk för kvinnor, s.k. mentorsringar. I nätverket får kvinnor chansen att utveckla idéer tillsammans och synliggörs därmed för varandra. Det har visat sig vara svårt att anstifta

7 (15) offentliga stöd för nätverk i form av nätverksutlysningar varför stöden i stor utsträckning riktas till företag med tydliga ramar och regler. Uppföljning ur ett jämställdhetsperspektiv Det finns förbättringsmöjligheter i uppföljningen av offentligt stöd utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tillväxtverket ställer idag krav på mätningar utifrån jämställdhet och mångfald. Problem kvarstår dock med att aktörer i stor utsträckning inte är medvetna om varför mätningar enligt dessa variabler är ett krav och hur resultaten ska analyseras. Befintlig statistik skulle i större utsträckning kunna användas som ett strategiskt verktyg. Entreprenörskap och företagande Workshopen inleddes med att Jeaneth Johansson och Malin Malmström från Luleå tekniska Högskola presenterade sin forskning om det företagsfrämjande systemet: Hur går snacket och vem får pengarna?. Johansson och Malmström har undersökt det företagsfrämjande systemet utifrån ett genusperspektiv och främst tittat på en stor offentlig finansiär. Fokus har varit hur ansökningsprocessen går till och hur man resonerar bakom kulisserna när ansökningarna bedöms. Deras forskning visar att kvinnor ofta tillskrivs negativa attribut i bedömningarna, medan män ofta tillskrivs positiva attribut. Exempel: om den sökande var en ung kvinna var hon ung och oerfaren och om den sökande var en ung man var han ung och lovande. De stereotypa föreställningarna om kvinnor och män som finns i det företagsfrämjande systement leder till att finansiärer riskerar att satsa på fel entreprenörer (adverse selection), samt att tillväxtmöjligheterna i kvinnoägda/ledda företag riskeras. Förändra institutionaliserade system För att bryta det könsstereotypa mönstret menar Johansson och Malmström att de institutionaliserade systemen måste förändras. Att endast jobba med det regulativa systemet (allmän jämställdhetspolicy) räcker inte. Utan man måste också arbeta strategiskt med det normativa systemet (specifika riktlinjer för jämställdhet) och det kognitiva systemet (förändra konstruktioner genom synliggörande). Gruppdiskussion Befintligt jämställdhetsarbete Deltagarna diskuterade hur de arbetar med jämställdhet i sina organisationer. Några deltagare har uppföljningssystem för jämställdhet samt regler kring jämställdhet vid införandet av nya satsningar. Alla var vidare överens om att likabehandlingsaspekten är viktig över lag och inte endast när det kommer till kön. Hinder Några deltagare menade att det inte finns tillräckligt med kunskap om jämställdhet och genus i organisationerna och att många inte vet varför de ska jobba med frågan. Det gäller också att ha kunskap om vart

8 (15) satsningarna ska läggas för att kunna bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete. Utrikes födda kvinnors företagande Ett mål i handlingsplanens kapitel om företagande är att företagsstöden till utrikes födda kvinnor ska öka. Deltagarna diskuterade vilka insatser och arbetssätt som behövs för att uppnå målet. Några deltagare lyfte fram språket som nyckel till det svenska samhället och att SFI är jätteviktigt, men att det å andra sidan ofta är kvinnor som fastnar i SFI. Ett sätt att få in fler utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är att kvinnor med utländsk bakgrund som har företag anställer utrikes födda kvinnor från samma land, för att på så sätt komma förbi språkhindret. Det är vidare viktigt att se över kommunikationsvägarna för företagsstöden och se till att synas i de sammanhang där målgruppen finns. Att inkludera gruppen tidigt i utformning av erbjudanden samt att lyfta fram goda exempel. Det är också viktigt att förenkla ansökningsförfarande så att fler har möjlighet att söka. Goda exempel och förebilder Ett sätt att arbeta med jämställdhet är att lyfta fram goda exempel för att på så sätt öka intresset för att jobba strategiskt med jämställdhet. Det går att förändra attityder och föreställningar om kön och företagande. Ett sätt att jobba med detta är att bjuda in till seminarier som kopplar samman jämställdhet, företagande och tillväxt. Det är också viktigt att tänka på hur organisationer framställs utåt och att undvika stereotypa bilder av män och kvinnor i informationsmaterial. Kompetensförsörjning Workshopen inleddes med att Sofia B Karlsson presenterade slutrapporten från Karolinska Institutets projekt Spelar Roll 4, om hur stereotypa föreställningar om vad som är kvinnliga och manliga yrken inom vård- och omsorg ser ut och hur de går att förändra för att bredda rekryteringsbasen. Därefter presenterade Tereze Säll och Karina Uddén från Länsstyrelsen en nulägesanalys av kompetensförsörjningen inom vård- och omsorgssektorn i regionen, samt hur fördelningen på kön ser ut inom olika yrken. Vård- och omsorgssektorn är i dagsläget starkt könssegregerad och endast 4 procent män arbetar inom vård- och omsorg. Prognoser visar vidare att det kommer att vara brist på kompetens inom dessa yrken år 2020. 4 Passa och passa in - om manlighet, fotboll och utbildningsval Sofia B Karlsson och Karolinska Institutet 2011

9 (15) Gruppdiskussion I gruppdiskussionen var deltagarna överens om att det finns en otydlighet kring vilka kunskapskrav som krävs för att arbeta inom vård- och omsorg samt vilka utbildningar som är kopplade till dessa. Det behövs en helhetsbild och mer direkt information om vägar till jobb inom vård- och omsorg. Eventuella insatser för att öka andelen män på utbildningar inom vård- och omsorg diskuterades. Bland annat tyckte flera deltagare att studievägledare och handledare bör beakta jämställdhet och genus i en större utsträckning för att motverka att befästa könsroller på arbetsmarknaden. Ett förslag var att tillsätta en Vårddelegation, som likt Teknikdelegationen skulle ha i uppdrag att undersöka hur könsstereotypa mönster vid val av utbildning kan motverkas. Attraktiviteten för vård och omsorgssektorn diskuterades även och därmed villkor kring praktikplatser. Det finns en problematik i att fler inom vård- och omsorgssektorn är egna företagare, vilket försvårar möjligheten till praktikplatser och även möjligheten att garantera en god genussyn på densamma. Nästa steg Ett nästa seminarie med tema attitydförändring kommer att hållas den 15/5-2013 på Länsstyrelsen. Emma Ravald från Polismyndigheten är inbjuden för att berätta om deras arbete med att skapa en mer jämställd rekrytering som inkluderar både män och kvinnor vilken följs av en diskussion om hur detta kan appliceras på vård och omsorgssektorn. Tillvarata kompetensen Workshopen inleddes med att Luiza Jastrzebska från Länsstyrelsen presenterade aktuell statistik om utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i länet. Under seminariet presenterade även Elin Landell, utredare i den s.k. AKKAutredningen 5, rapportens slutsatser. Sammanfattningsvis visar AKKA-utredningen att kvinnors etablering tar längre tid än männens och att det saknas ett samordnat stöd för övriga anhöriginvandrade (ej familjeåterförening). Utredningen visar också att arbetsförmedlingens bemötande får stort utslag för individer samt att det behövs mer utbildningsinsatser för målgruppen utrikes födda kvinnor. Gruppdiskussion Diskriminering på arbetsmarknaden Workshopens deltagare var överens om att det förekommer en strukturell diskriminering på arbetsmarknaden vad gäller kön och etnicitet. 5 Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (SOU 2012:69)

10 (15) Stora skillnader i riket/länet Det finns stora skillnader vad gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i riket och i Stockholms län. Orsakerna bakom detta är bland annat att fler kvinnor arbetar i tjänstesektorn i Stockholm samt att det sker en stor inflyttning till Stockholms län. Vidare är det främst asylsökande flyktingar som kommer till storstäder medan resten av landet tar emot fler familjeanknytningar. För de sistnämnda är det lättare att få tillgång till arbete och introduktion. Etableringsreformen För två år sedan introducerades en ny integrationspolitik. Deltagarna i workshopen resonerade kring reformen och menade bland annat att vid diskussioner om insatser så måste det i högre grad särskiljas om de utrikes födda kvinnorna är nyanlända och ingår i etableringsreformen eller om de bott i Sverige en längre tid och inte ingår i etableringsreformens insatser. Arbetsmarknaden för kvinnor som har invandrat är komplex och mottagandet måste utvecklas. Bland annat bör sfi-undervisning ibland ske på modersmål. Det saknas bra samhällsinformation för dessa kvinnor och språket är en nyckel. Mer individanpassade lösningar Bilden av målgruppen utrikes födda kvinnor måste bli mer mångfacetterad än vad den är idag, alla kvinnor är inte lika och har inte samma förutsättningar och önskemål. Aktiviteterna måste därmed bli mer individanpassade. Det är viktigt att inte stigmatisera gruppen mer. Ett exempel på metod är att jobba med anpassade fokusgrupper och webbaserade enkäter för att låta målgruppen själva komma till tals. Jobbcoacher behöver genuskompetens En studie gjord av Winnet Stockholm visar att de privata aktörer som arbetsförmedlingen upphandlat som jobbcoacher har en bristande kompetens om jämställdhet och genus, vilket skapar problem för utrikes födda kvinnor. På gång Winnet Stockholm ska under året kartlägga arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor. FAMU är ett treårigt samverkansprojekt som drivs av Stockholms stad för långtidsarbetslösa vid Järvafältet som haft uppehållstillstånd i Sverige i minst tre år. Just nu är 300 personer inskrivna i projektet, två tredjedelar är kvinnor. Även Huddinge kommun, Haninge kommun och ESF har pågående projekt som riktar sig till utrikes födda kvinnor och sysselsättning.

11 (15) Internationell utblick Några deltagare efterlyste fler internationella goda exempel och jämförelser: vilka är länderna med stor andel utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden och vad kan vi lära av dem? Kompetensutveckling och bemötande Det behövs kompetensutveckling, för att skapa ett bättre bemötande av målgruppen. Det är viktigt att inte behandla invandrarkvinnor som en homogen grupp. Istället bör man se till det som individer har gemensamt istället, exempelvis utbildningslängd/nivå eller arbetserfarenhet. Det går också att dela upp målgruppen efter de som ingår i etableringen och de som tillfaller långtidsarbetslösa. Fortsatt arbete i länet Deltagarna diskuterade hur regionens aktörer kan samverka kring handlingsplanen för jämställd tillväxt och målet att utrikes födda kvinnors sysselsättning ska öka. Som ett första steg bör en kartläggning av alla organisationer, projekt och personer som arbetar med målgruppen göras. Det är i nuläget svårt att få en överblick över vilka aktörer i länet som arbetar med frågor som rör utrikes födda kvinnors sysselsättning.

12 (15) Resultat från utvärderingsenkäten En utvärderingsenkät skickdes ut till alla som deltagit på Rådslaget. Av ca 65 deltagare svarade 39 personer på enkäten. Nedan presenteras ett urval av de svar som återfinns i enkäten. Majoriteten av respondenterna har angett att deras helhetsintryck av Rådslaget var mycket bra eller bra. Endast en person har uppgett att helhetsintrycket var mindre bra. Diagram 1.

13 (15) Av 39 respondenter har 38 angett att Rådslaget gett dem ny kunskap. Diagram 2.

14 (15) De allra flesta har angett att de kommer att engagera sig i det fortsatta arbetet med Jämställd tillväxt. Diagram 3. I enkäten fick deltagaran beskriva hur de kommer att engagera sig i det framtida arbetet med Jämställd tillväxt och under vilka former de skulle vilja att samverkan sker. Flera deltagare gillade upplägget med workshops och ville gärna ha flera träffar där länets aktörer kan samverka kring jämställdhet. På vilket sätt vill du engagera dig i arbetet med Jämställd tillväxt? I den grupp jag deltog i och vid nätverk som Länsstyrelsen samordnar, Komma på inplanerade möten, Genom att delta på nästa planerade möte, Arbete i projektform med jämställdhetsintegrering, Genom att jobba konkret

15 (15) med frågan i min organisation. samt att utvidga kontakten med övriga parter som jobbar med frågan. Under vilka former skulle du vilja att samverkan kring Jämställd tillväxt sker i framtiden? Arbetsgrupper, Kontinuerliga möten, Gott utbyte i samtalssituationer - tror att god samverkan är beror på olika aktörer som kommer samman, Konferenser, workshops, webben, Liknande diskussionsforum, tyckte det var ett bra upplägg., Fortsatt rådslag och workshop med kunskapsöverföring mellan aktörer i länet., Formen var bra, möjligen skulle själva workshopen kunna styras upp ngt mer för att nå resultat och inte riskera allmän information och erfarenhetsutbyte. Några aktörer såg det som ett tillfälle att arbeta mer med jämställdhet inom ramen för den befintliga verksamheten. Kommer jobba för att lyfta fram jämställdheten inom vår organisations verksamhet, Genom att jobba konkret med frågan i min organisation. samt att utvidga kontakten med övriga partner som jobbar med frågan, Att genom vår organsation fortsätta att arbeta med kvinnor med utländsk bakgrund och deras möjligheter att komma in på den svenska arbetsmarkanden, att ha det perspektivet i mitt arbete Några aktörer lyfte fram möjligheten att arbeta tvärsektoriellt med jämställdhet i det framtida arbetet. Hoppas på fler seminarier av denna karaktär, känns viktigt med kunskapsutbyte över sektorsgränserna, t ex arbetsmarknad-transport, bostad-transport, ur ett jämställdhetsperspektiv., Rådslagets form med ws bra. Dock tror jag att möjlighet att närvara i olika ws/olika områden skulle ge en fördjupad kunskap och kraft i framtiden. Helthetsbild av hur samverkan kring jämställdhet kan ske. En aktör efterfrågade ett ökat internationellt utbyte. Hur ser frågan ut i andra eu-länder, studiebesök skulle vara värt. Ett fåtal respondenter angav att de inte, eller inte visste, om de kommer att engagera sig i det fortsatta arbetet med jämställd tillväxt. De menade dock att de skulle engagera sig i arbetet om det fanns konkreta arbetsuppgifter att utföra. Vad skulle behövas för att du skulle kunna/vilja engagera dig i arbetet med Jämställd tillväxt? Det finns redan som ett perspektiv och i konkret arbete i min kommun och så beror det på vilka konkreta aktiviteter som kommer att genomföras från Länsstyrelsens sida, Möjligheten att göra en förändring, Konkreta relevanta aktiviteter och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för fler i länets kommuner och organisationer.