Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering



Relevanta dokument
RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Trafikanalys Drömgården

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detaljplaneprogram Uttran-Lindhov. Botkyrka kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och bygglovenheten

PM, Handel vid Nettovägen en jämförelse kring trafikalstring för handel och logistikcentral

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Trafikutredning Lilljansberget

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Centrala Nacka trafikutredning

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

TRAFIKUTREDNING FÖR VILLANSKOLAN/NYHEMSSKOLAN,

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

TRAFIKUTREDNING NYTORP TÄBY KOMMUN

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning


Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Samlad effektbedömning

Ärendenr: TRV 2012/52688

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Framtidens gatunät i centrala Gustavsberg en sammanställning och bedömning av genomförda trafikutredningar

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

Detaljplan för del av fastigheten Helenelund 7:5, vid Skogstorpsvägen, Helenelund. 665 Laga kraft Dnr 2008/415 KS 203

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

November 2015 Lommabanan

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

RAPPORT Trafikprognoser

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM

Analys av trafiken i Stockholm

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Svar på skrivelse från (MP) om Slussenterminalen

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM

SAMRÅDSREDOGÖRELSE augusti 2014

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Parkering, biltvätt, buller och trafik

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

Etikett och trafikvett

Trafikutredning Duvehed II

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Samråd Öppet hus Knislinge

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Diseröd. Kungälvs kommun. Trafik- och bullerutredning PM

ARB ETSPLAN trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143)

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68


Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Jonseredsvägen samt William Gibsons väg i Jonsered

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Transkript:

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 5 Målpunkter 5 Trafik i området 6 Biltrafik 6 Kollektivtrafik 7 Gång- och cykeltrafik 7 EXPLOATERING OCH TRAFIKALSTRING 9 Scenario 1 9 Scenario 2 9 Söderby gård 9 Fördelning av nytillkommande trafik 10 Framtida trafikflöden 11 PROBLEMBESKRIVNING MED ÅTGÄRDSFÖRSLAG 12 REKOMMENDATIONER 17 BILAGA 1 18 BILAGA 2 21

SAMMANFATTNING Botkyrka kommun ska utreda möjligheterna att exploatera delar av området Uttran-Lindhov. I första hand är det en exploatering med ett 50-tal bostäder (scenario 1) och i andra hand en exploatering med ca 300 bostäder (scenario 2) som ska studeras. Området ligger i Botkyrka kommun mellan Tumbas och Salems tätorter. Trafiken till och från området är en av de faktorer som ska studeras särskilt. I denna rapport studeras dels befintliga förhållanden och dels konsekvenser till följd av ökad trafik vid respektive scenario. Vidare lämnas förslag på åtgärder. Det finns idag en del brister i vägnätet runt området och några särskilda problem är följande; - Gång- och cykelmöjligheter det saknas sammanhängande cykel- och gångvägar i alla riktningar - In- och utfart vid Sandstuguvägen dåliga sikt- och lutningsförhållanden - Trafiken på Vattravägen Bullerproblem finns utmed Vattravägen - Järnvägsövergången kapacitetsproblem vid järnvägsövergången på Vattravägen I Salems kommun genomförs för tillfället ett exploateringsprojekt. Totalt är det ca 500 bostäder som anläggs vid gränsen till Botkyrka kommun. Detta område förväntas generera ca 2000 fordon/vardagsdygn. I och med detta projekt och förväntad trafikalstring kommer de brister som finns i dagens vägnät troligtvis förstärkas. Särskilt känsliga punkter är ökad genomfartstrafik på Vattravägen och kapacitetsproblemet vid Vattravägens järnvägsövergång. En exploatering enligt scenario 1 vid Uttran - Lindhov förväntas alstra ca 200 fordon per vardagsdygn. Denna trafikalstring är liten i relation till exploateringen vid Söderby gård. Det finns dock ett antal problempunkter som bör utföras innan exploatering enligt scenario 1. - Åtgärdande av säkra gång- och cykelförbindelser från Uttran-Lindhov och det gäller i alla riktningar - Bra gångförbindelser mot busshållplatser - Åtgärd av Sandstuguvägens in/utfart mot KP Arnoldssons väg Vidare, i samband med planering inför exploatering enligt scenario 2 i Botkyrka bör trafikmätningar utföras före och efter området Söderby gård står klart. Detta för att få en bild av hur mycket trafiknätet belastas. Exploatering enligt scenario 2 vid Uttran Lindhov förväntas alstra ca 1500 fordon per vardagsdygn. Har inte några av ovanstående problem förstärkts tidigare så kommer det troligtvis att göra det vid denna större exploatering. Vid planering av scenario 2 bör följande åtgärdas eller utföras; - Begränsning av genomfartstrafiken på Vattravägen - Förbättrad kapacitet vid järnvägsövergången på Vattravägen - Kapacitetsberäkningar för korsningspunkter i Tumba centrum I samband med en större exploatering måste även ett alternativ till dagens in/utfart vid Sandstuguvägen hittas. En exploatering enligt scenario 1 är fullt möjlig utan några större åtgärder på det omkringliggande vägnätet. Nödvändiga åtgärder i det övergripande vägnätet i detta skede är i så fall en konsekvens av exploateringen vid Söderby gård. Exploatering enligt scenario 2 kommer dock att alstra så pass mycket trafik att beskrivna brister måste hanteras i samband med detta scenario. 3

INLEDNING Uppdrag Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun har fått i uppdrag att ta fram ett program som ska utreda möjligheterna att exploatera området kring Uttrans gamla sjukhus utanför Tumba. Samhällsbyggnadsförvaltningen har gett Nordplan AB i uppdrag göra en utredning kring trafiken i området. I utredningen skall momenten inventering, problemsammanställning, förslag på lösningar samt förutsättningar för exploatering ingå. Uppdraget slutförs under oktober månad och redovisas i en rapport. Från Nordplans sida har Johan Ericsson utfört arbetet. Kommunens kontaktperson har varit Toni Chmielewski. Denna utrednings syfte är att undersöka om det finns möjligheter att utöka villabebyggelsen och skapa lägenheter i området med hänsyn till trafiksituationen. Utredningen kommer att belysa problem och möjligheter rörande trafiken i området. Utredningen ska också blicka framåt och beskriva möjligheter att i ett senare skede även göra en större exploatering av området som idag är grustag. Definitioner Trafikalstring: Det antal fordonsrörelser som uppkommer från ett visst område eller punkt under en viss tidsperiod. Här räknat som fordonsrörelser/dygn Fordonsrörelse: Del av resa, då ett fordon förflyttar sig från en punkt A till en punkt B. Vardagsdygnstrafik: Det genomsnittliga trafikflödet under ett vardagsdygn Trafikflöde: Det antal fordon som passerar ett visst mätsnitt under en tidsperiod. Här räknat som fordon per vardagsdygn Blandtrafik: Alla fordonsslag samsas om samma utrymme. Det saknas med andra ord en separat yta för något trafikslag. Exempel: cykelbana 4

BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Området Uttran-Lindhov och Sandstuguvägen ligger norr om KP Arnoldssons väg i Botkyrka kommun, mellan Tumba och Salems tätorter. Uttrans sjukhus togs i drift 1923 och var fram till 1987 ett sjukhus. Idag bedrivs verksamheter där i form av sjukgymnastik, företagshälsovård mm. I sjukhusets närhet har det på senare år byggts ca 15 friliggande villor, alla i anslutning till Sandstuguvägen. Exploatörer har visat intresse att utöka exploateringen i området med ca 30 villor samtidigt som man vill omvandla delar av gamla sjukhusets lokaler till lägenheter. Botkyrka kommun ska se över möjligheten att skapa en detaljplan som medger totalt 50 bostäder området. Kommunen ser det även nödvändigt att i ett tidigt skede också undersöka om det kan fungera att i framtiden exploatera vid Uttrans grustag. Grustaget är idag i drift och ägarna Jernhusen har täkttillstånd fram till 2014. I områdets närhet strax väster om kommungränsen har Salem genom en detaljplan möjliggjort exploatering av området runt Söderby sjukhus. Söderby gård som området heter exploateras för närvarande av NCC och ca 450 bostäder, varav ca 250 lägenheter och 200 villor och radhus, kommer att finnas här 2008. Salem K Karta 1: Översiktsbild, Uttrans sjukhus med närområde Målpunkter Några målpunkter är av den vikt att de påverkar hur människor rör sig idag och inverkar därmed på trafikfördelningen från områdena i Uttran och Söderby idag och vid en framtida exploatering. - Flemingsberg/Huddinge: Arbetsplatser och service - Tumba centrum: Galleria med dagligvarubutiker och shopping. Kommunal service med kommunhus och medborgarkontor samt pendeltågstation, bussterminal och infartsparkeringar. - E4/E20: Snabbaste förbindelsen söderut mot Södertälje - Grundskolor: Uttrans skola, Broängens skola, Björkhagens skola, Tunaskolan - Salem centrum: Kommunalhus med kommunal service och en mindre galleria. - Rönninge centrum: infartsparkering och närservice. 5

Trafik i området I följande avsnitt beskrivs trafikförutsättningarna i området för biltrafiken, kollektivtrafiken, cykeltrafiken och gångtrafiken. Biltrafik Området Uttran-Lindhov ligger norr om KP Arnoldssons väg som förbinder Salem och Botkyrka. Området har idag en in- och utfart via Sandstuguvägen. Från Sandstuguvägens utfart finns tre valmöjligheter av vägar att ta sig från området. KP Arnoldssons väg övergår till Söderby gårds väg vid kommungränsen till Salem. Denna väg leder fram till Salems kyrka. Närmsta anslutning till E4/E20 går via Söderby gårds väg och Skyttorpsvägen fram till Salemsvägen och trafikplats Salem. KP Arnoldssons väg mot Tumba går vidare mot Tumba trafikplats som knyter ihop KP Arnoldssons väg med Hågelbyleden, Huddingevägen och Dalvägen. En tredje väg från området är Vattravägen som leder till Dalvägen (väg 226) och till de södra delarna av Tumba och Vårsta. Trafikflöde idag Trafikflödena vid de olika mätsnitten representerar vardagsdygnstrafiken och de är från olika år mellan 2000 och 2006. Trafikflödena har här räknats upp med en årlig trafikökning på 0,5 % per år till 2007 års trafikflöde. Dessa 0,5 % representerar en årlig allmän ökning, av trafik i vägnätet, de senaste åren. Mätsnitt Fordon/vardagsdygn och år Fordon/vardagsdygn år 2007 KP Arnoldssons väg, väster om Tumbavägen 7 812 (2006) 7 900 KP Arnoldssons väg, öster om Tumbavägen 10 000 (2000) 10 400 KP Arnoldssons väg, väster om Huddingevägen 11 600 (2002) 11 900 Vattravägen (mellan järnvägen och Segersjövägen) 3 100 (2002) 3 200 Vattravägen, mitt på sträckan 3 500 (2002) 3 600 Söderby gårds väg (Salem) 7 800 (2001) 1 8 000 Sandstuguvägen, vid utfart mot KP Arnoldssons väg Mätning saknas 200 Tabell 1: fordon/vardagsdygn vid respektive mätsnitt år 2007 innan exploatering (kommunernas räkningar, uppräknat till år 2007). 1 Trafikflöde hämtat från Trafiknätsanalys, Salems kommun, remisshandling, december 2001, AB J & W 6

8 000 200 7 900 10 400 3 200 3 600 Karta 2: Vardagsdygnstrafiken i båda riktningar uppräknat till år 2007. Kollektivtrafik Möjligheterna att resa med kollektivtrafik till- och från området består av pendeltåg mellan Stockholm C och Södertälje C samt buss 725 mellan Tumba centrum och Nytorp, i västra Salems tätort. Pendeltåg Närmaste stationer från Uttran-Lindhov är Tumba station och Rönninge station. Från dessa stationer är det ca 25 minuters restid till Stockholms central och ca 15 minuters restid till Södertälje. Från exploateringsområdet till stationen i Tumba centrum är det 2,1 km och ca 4 km till Rönninge station, räknat i gång- och cykelavstånd. Infartsparkeringar finns vid Tumba centrum varav ca 300 är bilplatser och ca 150 är cykelparkeringar. Vid Rönninge station finns ca 250 bilplatser. Buss Buss 725 mellan Tumba centrum och Nytorp trafikerar KP Arnoldssons väg 4 gånger per timme i rusningstrafik. Närmsta hållplatser från exploateringsområdet är hpl Uttran och hpl Tumba bruksbro och till dessa hållplatser är det ca 200 m från Sandstuguvägen. Restiden med buss 725 från Uttrans hpl till Tumba bussterminal är ca 6 min och till Salem centrum ca 4 min. Till Rönninge tar det ca 13 min. Gång- och cykeltrafik Från Uttran-Lindhov, mot Tumbahållet, hänvisas idag cyklister och fotgängare utmed KP Arnoldssons väg fram till Tumba bruk. Här har en tidigare passage genom bruket stängts av vilket gör att närmsta vägen för cyklister är att cykla utmed KP Arnoldssons väg där det saknas separat gång- och cykelväg på en sträcka av ca 100 m. Cyklister samsas på denna sträcka i blandtrafik. Gående kan söka sig på gångväg upp mot Segersjö och vidare mot Tumba centrum. Detta är dock en stor omväg varför det stundtals går folk utmed KP Arnoldssons väg. Tilläggas ska att denna passage är mycket smal med en bredd på ca 6,5 m för dubbelriktad trafik. Mot Salemhållet hänvisas cyklister till blandtrafik. För gående finns det en smal gångbana på en sträcka av ca 200 m ungefär vid kommungränsen. 7

Mot Uttran och Segersjö hänvisas gående via ett övergångställe över KP Arnoldssons väg vidare via en gångtunnel under järnvägen mot Vattravägen. Vidare ca 100 m är det blandtrafik innan en gångbana utmed Vattravägen och en utmed Segersjövägen tar vid. Avstånden från Sandstuguvägen i cykelväg räknat; Sandstuguvägen Tumba C Sandstuguvägen Salem C Sandstuguvägen Rönninge 2,1 km 2,5 km 4,0 km Dessa avstånd är kortaste vägen räknat och inte bara via separerade gång- och cykelvägar. 8

EXPLOATERING OCH TRAFIKALSTRING I följande avsnitt beskrivs den trafik som respektive exploateringsscenario bedöms alstra. Dessa trafikalstringar är bedömningar med hänsyn till bostadsstorlekar, målpunkter, förväntad bilinnehav och närhet till kollektivtrafik. Även andra parametrar såsom förväntade inkomster hos de boende i området spelar in. Principen med trafikalstringstalen 2 kan endast ses som grova bedömningar i detta skede. Trafikalstringen per 100 kvm bostadsyta varierar mellan 2,7 och 5,6 fordonsrörelser per dygn beroende på område, om området ligger centralt eller perifert och om det är lägenhet eller villa. Bedömningen för områdena mellan Tumba och Salem är att en villa genererar ca 5 fordonsrörelser per dygn och att motsvarande siffra för en lägenhet är ca 3,5-4 fordonsrörelser per dygn. Vad gäller bedömd nyalstring av biltrafik vid exploatering förutsätter följande översiktliga beräkning att kollektivtrafiknätet och cykel- och gångnätet ser ut som det gör idag. Med bra lösningar som alternativ till bilen kan trafikalstringstalen skrivas ner en aning. Scenario 1 I scenario 1 planeras det ca 50 bostäder i området runt Uttrans sjukhus. Av dessa beräknas ca 30 bostäder vara villor och ca 20 lägenheter. En bedömning är att en utbyggnad enligt scenario 1 kommer att alstra ca 200-250 fordon per dygn. Scenario 2 Bostad Lägenhet Villa Antal 20 30 Fordonsrörelser per 4 5 dygn och bostad Totalt 80 150 Tabell 2: Antal bostäder och förväntad trafikalstring I scenario 2 planeras även Uttrans grustag och området där omkring exploateras med bostäder. Nordplan räknar här med att ca 300 villor tillförs. Detta scenario skulle generera ca 1500 fordon/dygn. Söderby gård Bostad Lägenhet Villa Antal 0 300 Trafikalstring per 4 5 dygn och bostad Totalt 0 1500 Tabell 3: Antal bostäder och förväntad trafikalstring Trafikalstring för området Söderby gård beräknas på samma sätt som för scenario 1 och 2 ovan. Området håller på att byggas ut med totalt 450 bostäder. Enligt Salems kommun byggs det totalt ca 200 villor samt flerbostadshusområde med ca 250 lägenheter. Området bedöms alstra omkring 2000 fordon/dygn. Bostad Lägenhet Villa Antal 250 200 Trafikalstring per 4 5 dygn och bostad Totalt 1000 1000 Tabell 4: Antal bostäder och förväntad trafikalstring 2 Stadsplanering och res- och trafikalstring, FoU-projekt finansierat av Vägverket, WSP samhällsbyggn. och Inregia AB, 2003 9

Fördelning av nytillkommande trafik Med hänsyn till tidigare beskrivna målpunkter och möjliga vägar från området bedömer Nordplan att fördelningen av trafikalstringen ser ut enligt följande karta 3. Med denna fördelning tillsammans med trafikalstring per bostad och scenario ges följande trafikökningar i respektive riktning, se tabell 5 nedan. 35 % 55 % 30 % 70 % För mätsnittet som ligger på KP Arnoldssons väg öster om Tumbavägen, det vill säga flödena förbi centrum och vidare mot korsningen med Dalvägen, har en grov bedömning av riktningsfördelningen av nytillkommande trafik vid korsningen gjorts. Ett antagande är att trafiken fördelas så att 70 % söker sig vidare på KP Arnoldssons väg mot Tumba centrum och 30 % söker sig via Tumbavägen mot nordvästra delarna av Tumba. 10 % Karta 3: Trafikfördelning, nytillkommande trafik Scenario Mot Tumba (55 %) Mot Salem (35 %) Mot Vattrav (10 %) Totalt Scenario 1 127 80 23 230 Scenario 2 825 525 150 1500 Mot Tumba (45 %) Mot Salem (40 %) Mot Vattrav (15 %) Totalt Söderby gård 900 800 300 2000 Tabell 5: Trafikalstring i fordon per dygn uppdelat på riktning och scenario Riktningsfördelningen för trafikalstringen från Söderby gårds exploateringsområde bedöms skilja sig en aning mot riktningsfördelningen för trafikalstringen från Uttran-Lindhov. Då Söderby gård ligger i Salems kommun är, grundskolor och kommunal service, för boende här förlagda i Salem centrum. Tumba centrum är dock fortfarande viktig som målpunkt för boende vid Söderby gård, med hänsyn till den övrig service och handel som finns där. Totalt alstrar scenario 1 plus Söderby gård ca 2 200 fordon per vardagsdygn. Om scenario 2 tillkommer i ett senare skede kan man räkna med en total trafikalstring på ca 3 800 fordon per vardagsdygn (inkl. scenario 1 och Söderby gård). Ovanstående resonemang tar inte hänsyn till några större förändringar med nya stora målpunkter som skiljer sig från dagens målpunkter. 10

Framtida trafikflöden I följande karta redovisas dagens trafikflöden samt de olika trafikflödena efter exploatering enligt scenario 1 och scenario 2, Söderby gård inkluderat. Trafikflödena redovisas i vardagsdygnstrafik och tar hänsyn till tidigare resonemang om trafikfördelning. 9 400 8 900 8 000 1 930 430 200 9 700 8 900 7 900 11 700 11 100 10 400 3 700 4 100 3 500 3 900 3 200 3 600 Karta 4: Dagens trafikflöden (svart), trafikflöden efter exploatering enl. scenario 1+söderby gård (blått), trafikflöden efter exploatering enl scenario 1 och 2 +söderby gård (rött) Dessa flöden är räknat som om bostäderna kom till över natten och tar inte hänsyn till årlig trafikökning eller andra omkringliggande förändringar som kan påverka trafikflödet på redovisade snitt. Trafikflödet från området vid Uttran-Lindhov är i karta 4 redovisat som att inoch utfart sker via Sandstuguvägen. Redovisade flöden visar att det största tillskottet av trafik redan sker vid exploatering av Söderby gård. Trafiktillskottet till följd av exploatering enligt scenario 1 i Uttran-Lindhov är i detta sammanhang litet. 11

PROBLEMBESKRIVNING MED ÅTGÄRDSFÖRSLAG I följande avsnitt redovisas ett antal problempunkter i trafikmiljön i exploateringsområdets närhet samt förslag till åtgärder. I karta 5 nedan visas de punkter som Nordplan bedömer är de största problemen idag. I karta 6 redovisas punkter där det föreslås åtgärder. 5a. 5b. 6. 4. 5d. 5d. 1. 3. 5c. 2. Karta 5: Problempunkter idag 5a. 5a. 5a. 5b. 6. 3. 4. 5d. 5c. 5d. 1. 5a. 2. Karta 6: Åtgärdspunkter 12

Problempunkt 1 KP Arnoldssons väg: Vägens bredd varierar mellan 6,5 8,0 m. Omkring 8 000 fordon/vardagsdygn trafikerar vägen vid detta avsnitt och det finns risk för att köer in mot Tumba Centrum uppstår. Risken för köer bedöms vara störst vid korsningen med Tumbavägen och vid infarten till Tumba C vid Grödingevägen. Längre västerut uppstår problem stundtals vid korsningen med Huddingevägen och Dalvägen. Här finns en signalreglerad korsning som idag tycks ha kapacitetsproblem vid högtrafik. Åtgärd, punkt 1 KP Arnoldssons väg som sträcka klarar den ökade trafiken som skulle uppstå vid exploatering enligt scenario 1 och 2. Ett antal korsningspunkter bör dock studeras närmare. Särskilt bör korsningspunkterna vid Tumba centrum studeras genom kapacitetsberäkningar inför exploatering enligt scenario 2. Det kan dock vara av intresse att studera trafikeffekterna på trafiken då Söderby gård står klart. Att göra trafikmätningar före och efter området är klart ger en bild av hur trafikfördelningen kan komma att se ut och underlättar planeringen för exploatering vid Uttran-Lindhov. Problempunkt 2 Vattravägen är en väg som inte bör ta emot mycket mer trafik än dagens (ca 3500-4000 fordon/vardagsdygn). Många fastigheter ligger nära Vattravägen och det gäller utmed hela sträckan mellan Segersjövägen och Dalvägen. Några av dessa fastigheter ligger på gränsen till zoner med för höga bullernivåer 3. Åtgärd, punkt 2 Vattravägen kommer att få ökad genomfartstrafik redan i ett första skede då Söderby gård byggs ut. Tänkbart är att Vattravägen ges större begränsningar och därmed inte blir attraktiv som genomfartsgata. En begränsning av framkomlighet på vägen bör nog övervägas om scenario 2 blir aktuellt. Begränsningar kan vara hastighetsdämpande åtgärder, hastighetsregleringar med mera. Det är viktigt att man studerar konsekvenserna för omkringliggande vägnät vid en begränsning av genomfarten på Vattravägen. Att stänga av möjligheten till genomfart helt är inget alternativ då vägen i viss mån avlastar KP Arnoldssons väg och dess korsningar inne vid Tumba C. Problempunkt 3 Järnvägspassagen vid Vattravägen är inte tillåten att passera med fordon över 3,5 ton. En trafikföreskrift som idag inte alltid efterlevs. Särskilt tydligt blir detta under byggnationen av bostäder vid Söderby gård då tunga fordon söderifrån söker sig via Vattravägen och vidare mot Söderby gårds väg. Det stora problemet med denna punkt är dock att magasinet mellan Söderby gårds väg/kp Arnoldssons väg och passagen är kort, ca 40 m, vilket innebär att max 7-8 fordon kan få plats i kö när ett tåg ska passera (se bild 1 i bilaga 1). Detta problem är särskilt stort vid rusningstrafik morgon och kväll då köer sträcker sig ända ut till KP Arnoldssons väg. Problemet uppstår dock även mitt på dagen och blir särskilt stort om ett tungt, långt fordon bryter mot genomfartsförbudet. Det är främst trafik från Vattravägen mot Söderby gårds väg och vice versa som trafikerar järnvägsöverfarten. Åtgärd, punkt 3 På denna plats har Banverket tidigare haft planer på att antingen stänga överfarten eller att bygga en planskildhet. Det ingår i deras planer att bygga bort alla järnvägsövergångar i plan. I ett första steg bör Banverkets planer bevakas. Ligger Banverkets planer långt fram i tiden bör problemet med för kort magasin mellan KP Arnoldssons väg och övergången åtgärdas. Det skulle kunna lösas tillfälligt genom att KP Arnoldssons väg breddas och att höger och vänstersvängskörfält byggs (Se skiss i bilaga 2). Det finns behov idag för denna åtgärd och 3 Bullerkartläggning över Botkyrka kommun, Ingemanssons Technology AB, 2005 13

behovet förstärks troligen till följd av exploateringen vid Söderby gård. Problemet förvärras inte nämnvärt vid en enklare exploatering vid Sandstuguområdet enligt scenario 1. Blir det i ett senare skede aktuellt med en större exploatering enligt scenario 2 är det nödvändigt med en åtgärd. Problempunkt 4 In/utfartsväg Sandstuguvägen: Idag är trafikflödet på Sandstuguvägen relativt litet men utformningen av utfarten mot KP Arnoldssons väg har brister. En spegel sitter idag uppe för att förbättra siktmöjligheterna för trafik som ska ut på KP Arnoldssons väg. Ett annat problem är den lutning (ca 6 %) tillsammans med skarpa kurvor som finns i direkt anslutning till utfarten. Vintertid med halka kan det lätt uppstå problem då bilar ska stanna före utfart. Se bild 2-4 i bilaga 1. Åtgärd, punkt 4 Att förbättra in- och utfarten från Sandstuguvägen är nödvändigt och en stor åtgärd skulle kunna vara att in/utfart flyttas mot Tumbahållet. På så sätt kan man jämna ut lutningen och har möjlighet att förbättra den tvära svängen innan utfart mot KP Arnoldssons väg. Det blir då nödvändigt att ta en bit av parken i anspråk (se skiss i bilaga 2.) En åtgärd som bör göras direkt är att befintlig in/utfart styrs upp med refuger och trafikdelare samt att vägmålning utförs. För att förbättra sikten kan träd tas ner och att delar av den siktskymmande slänten schaktas bort (se skiss i bilaga 2). Vid scenario 2 kan det vara nödvändigt med en ny anslutning mot KP Arnoldssons väg och då skulle utfarten via Sandstuguvägen endast fungera som en avlastare eller stängas helt. Den nya anslutningen skulle lämpligen förläggas vid dagens in/utfart mot grustaget. Problempunkt 5 Gång- och cykelförbindelser: Från området saknas sammanhängande gång- och cykelvägar och det gäller i alla riktningar. Se bild 5-7 i bilaga 1. Problemet med dåliga gång- och cykelförbindelser är något som påverkar biltrafikalstringen från området. Troligtvis är det idag få som låter sina barn gå eller cykla själva till skolan eller till fritidsaktiviteter. Problempunkt 5a Gång- och cykelmöjligheterna mot Tumba från Sandstuguvägen begränsas starkt av KP Arnoldssonvägens trånga sektion strax väster om Tumbavägen. Här är körbanebredden endast 6,5 m och med järnvägen norr om vägen och en brant slänt söder om vägen finns dåligt med utrymme att ett bygga en separat gång- och cykelutrymme i plan. Denna problematiska sträcka är ca 100 m. Detta är en kort sträcka i sammanhanget men i och med de utrymmesproblemen som finns så är det en stor kostnad att åtgärda. Vidare problem för gång- och cykeltrafiken mellan Tumba och Sandstuguvägen finns strax öster om Sandstuguvägen. Här är det möjligt att gå och cykla separerat från biltrafiken men alternativet är mindre attraktivt då det är relativt kraftiga lutningar samt att belysning saknas. Åtgärd, punkt 5a Botkyrka kommun har tagit fram förslag på hur man skulle kunna få en sammanhängande gång- och cykelväg mot Tumba (5a). Utredningar har gjorts för KP Arnoldssons väg vid den trånga sektionen strax söder om bruket. Kan denna genomföras behöver även sträckan mellan Sandstuguvägen och Bruksvägen åtgärdas så att ett sammanhängande stråk från det nya området till Tumba skapas. Problempunkt 5b Mot Salem: Gång och cykelförbindelse mot Salem är även den bristfällig. Här finns en gångbana med en bredd på mellan 1,0 1,5 m på vilken gångtrafikanter och cyklister samsas i båda riktningar. 14

Åtgärd, punkt 5b Även förbindelsen mot Salem måste lösas genom en breddning av den gångbana som finns idag. En breddning skulle göra att man kan få plats med en gång- och cykelväg som ansluter till befintlig gång- och cykelväg väster om infarten till Söderby gård. Denna förbindelse kräver en samplanering med Salems kommun som i sin trafiknätsanalys 4 föreslår en utbyggnad av gång- och cykelväg mot Botkyrka kommun (5b). För alternativ till ovanstående gång- och cykelvägsförbindelser bör man vidare titta på skogsalternativen se karta 7 nedan. Det finns idag en bra grusväg som ansluter till det nya området vid Söderby gård (svartstreckad linje). Denna grusväg sträcker sig norr om Uttrans grustag österut mot en vändplan strax norr om Uttrans sjukhusområde. Vidare går en skogsstig av sämre standard österut (rödstreckad linje) mot Lilltumbavägen vilken sedan ansluter till befintlig gång- och cykelväg utmed Tumbavägen (grönstreckad linje). Se bild 8 och 9 i bilaga 1. Karta 7: Alternativa gång- och cykelförbindelser till Tumba Avstånd Via KP Arnoldssons väg Skogsalternativet Söderby gård - Tumba 3,2 km 3,4 km Sandstuguvägen Tumba 2,0 km 2,5 km Tabell 6: jämförande tabell för GC-alternativ. Ovanstående tabell visar att avståndsskillnaderna mellan de olika alternativen inte är så stora. Man behöver dock jobba med god belysning och bra vägvisning för skogsalternativet. För detta alternativ är det positivt om bebyggelse enligt scenario 2 tillkommer. Det gör att en ny cykelförbindelse knyter ihop Söderby gårds nya område med Uttran-Lindhov. Denna åtgärd bör utredas relativt snart. Skogsalternativet innebär ca 30 minuters gångväg mellan Söderby gård och Tumba C. En nackdel med detta alternativ är höjdskillnaderna (ca 30 m) mellan Söderby gårds område och Sandstuguområdet och mellan Tumba centrum och Sandstuguområdet. Dessa höjdskillnader kan bli något begränsande för dem som vill ta sig till och från Sandstuguområdet. 4 Trafiknätsanalys, Salems kommun, remisshandling, december 2001, AB J & W 15

Problempunkt 5c och 5d Mot Vattravägen: Från Sandstuguvägen mot Vattravägen måste man först och främst passera KP Arnoldssons väg. Här har kommunen byggt ett upphöjt övergångställe för passage av vägen. Vidare på sträckan finns en gångtunnel under järnvägen. Tunneln har branta trappor och dålig belysning och kan upplevas som otrygg. Det finns idag inga tillräckligt bra och säkra gångförbindelser från Sandstuguområdet till busshållplatserna. Avståndet till hållplatserna från Sandstugområdet är ca 200-300 m vilket är god standard. Men då gångvägarna dit har trafiksäkerhetsbrister och stora tillgänglighetsbrister dras helhetsstandarden ned. Åtgärd, punkt 5c och 5d Det krävs förbättringar vid gångtunnel under järnvägen mot Vattravägen (5c). Främst är det förbättrad belysning och upprustning av tunneln som behövs. Samtidigt kan övergångstället över KP Arnoldssons väg tydliggöras. Detta sker enklast om man gör det tillsammans med att in/utfarten från grustaget styrs upp med refug och att asfaltering in mot grustaget görs (6). Gångvägarna mot hållplatser (5d) är av låg standard. Det är en relativt enkel åtgärd att tillskapa trygga och tillgängliga gångvägar fram till busshållplatserna med ordnad belysning och tillgänglighetsanpassade övergångställen. Problempunkt 6 In/utfart till/från grustaget mot KP Arnoldssons väg har brister. Stora tunga fordon drar med sig grus, via däcken, ut på KP Arnoldssons väg. Korsningen saknar vidare uppstyrning i form av refug. Denna in/utfart begränsar också för gående som kommer från Sandstuguvägen och ska söka sig till övergångställe över KP Arnoldssons väg. Åtgärd, punkt 6 Grustaget kommer att finnas kvar till år 2014 och grustransporter kommer att använda dagens in/utfart. En utökning av asfaltbeläggning med ca 50 m in mot själva grustaget bör göras för att undvika att de tunga fordonen drar med sig grus ut på KP Arnoldssons väg. Vidare bör en refug anläggas som styr upp korsningen. Se skiss i bilaga 2. En bedömning är att problem vid följande punkter kommer att förstärkas i och med exploatering tillsammans med att ingen åtgärd utförs: Gång- och cykelmöjligheter ökad trafik kan påverka människors vilja att cykla mellan Salem och Tumba i blandtrafik. Denna försämring uppstår redan i och med exploatering vid Söderby gård In- och utfart vid Sandstuguvägen Det blir fler fordon som ska använda denna in- och utfart vilket förstärker denna punkts brister. Detta problem kommer att förstärkas vid scenario 1. Genomfartstrafiken på Vattravägen Då det idag finns bullerproblem är risken att dessa förstärks vid den trafikökning som uppstår i och med exploatering vid Söderby gård Köbildning vid järnvägsöverfarten Det är troligt att ökningen av trafik som uppstår i och med exploatering vid Söderby gård kommer att skapa problem med köer ut på KP Arnoldssons väg i samband med att ett tåg passerar. 16

REKOMMENDATIONER I första hand bör följande punkter åtgärdas d.v.s. innan eller i samband med exploatering enligt scenario 1; Anläggande av gångförbindelser och cykelförbindelser i alla riktningar ökar förmodligen antalet resande till fots och med cykel och ger förutsättningar för en lägre biltrafikalstring från både Sandstuguområdet och Söderby gård Gångförbindelser mot hållplatser ökar förmodligen antalet resande med buss och kan därmed minska trafikalstringen från området Åtgärd av in/utfart Sandstuguvägen enligt det enklare alternativet ökar trafiksäkerheten vid in- och utfarten genom förbättrad sikt vid utfart. En flytt av in/utfarten bör övervägas redan i detta skede Trafikmätningar bör göras för att se konsekvenserna av exploatering vid Söderby gård Innan detaljplan för ett scenario 2 beslutas måste följande hanteras; Åtgärder som gör Vattravägen mindre attraktiv som genomfartsgata ökar möjligheterna att kunna exploatera enligt scenario 2. Risken att boende utmed Vattravägen får en sämre boendemiljö till följd av ökat buller minskar Förbättring av kapaciteten vid järnvägsöverfarten är en förutsättning för att kunna exploatera enligt scenario 2. Risken finns att problemet här skapar kapacitetsproblem på KP Arnoldssons väg En flytt av in/utfarten vid Sandstuguområdet skulle göra korsningen mer trafiksäker och jämna ut lutningsförhållandena och därmed ge en in- och utfart med bättre standard Kapacitetsberäkningar av korsningar utmed KP Arnoldssons väg, särskilt i den belastade korsningen vid infart till Tumba C, korsningen KP Arnoldssons väg/grödingevägen Inför eller i samband med den större exploateringen enligt scenario 2 bör följande åtgärdas/utföras: Planera för en alternativ anslutning som avlastar Sandstuguvägens anslutning till KP Arnoldssons väg Det finns ett antal åtgärder som kommunen kan söka statsbidrag för. Vägverket och SL kan betala ut statsbidrag för åtgärder som främjar tillgänglighet för funktionshindrade, förbättrar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter eller skapar en bättre miljö exempelvis bullerdämpande åtgärder. Följande åtgärder föreslås: Gång- och cykelförbindelser mellan Tumba och Salem. Bedömningen är att både skogsalternativet och det tidigare utredda alternativet utmed KP Arnoldssons väg är lämpliga att söka statsbidrag för. För dessa objekt kan man tänka sig en etappvis utbyggnad och därmed söka bidrag för en flerårsperiod Gångförbindelser till och från hållplatser med tillänglighetsanpassning av hållplatserna. Miljöförbättrande åtgärder på Vattravägen genom begränsning av genomfartstrafik och därmed lägre bullernivåer Statsbidrag söks hos Vägverket och SL. Vanligtvis brukar Vägverket eller SL betala mellan 45-50 % av kostnaderna. 17

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007 BILAGA 1 Bild 1: Köbildning vid järnvägspassage en torsdag kl. 14:05 (Bild tagen från KP Arnoldssons väg) Bild 2: Backe ner mot Sandstuguvägens utfart mot KP Arnoldssons väg Bild 3: Sandstuguvägens utfart mot KP Arnoldssons väg Bilaga 1

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007 Bild 4: Sikt mot väster vid Sandstuguvägens utfart mot KP Arnoldssons väg Bild 5: Gång- och cykelväg upphör utmed KP Arnoldssons väg mot Tumba Bild 6: Gång- och cykelväg mot hållplats samt gångväg vidare mot Uttrans sjukhus Bilaga 1

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007 Bild 7: Smal gångbana mot Salem Bild 8: Skogsväg mot Tumba vid kommungränsen till Salem Bild 9: Skogsstig mot Tumba nordost om Uttrans sjukhusområde Bilaga 1

BILAGA 2 In- och utfart Sandstuguvägen Alternativ 1 In/utfart i befintligt läge. Borttagning av träd och del av slänt för bättre sikt. Refug och minskade mått Siktskymmande slänt Alternativ 2 Flytt av in/utfart, österut för bättre sikt och bättre lutningsförhållanden. Bättre lutningsförhållande Ny anslutning, österut Bilaga 2

Höger- och vänstersvängskörfält KP Arnoldssons väg Breddning av KP Arnoldssons väg för att inrymma vänstersvängskörfält och högersvängskörfält. Tanken med vänster- och högersvängskörfälten är att de ska förstärka Vattravägens korta sträcka mellan järnvägsövergången och KP Arnoldssons väg. Förslaget förutsätter en flytt av in/utfart till grustaget, österut. Förslaget tar vidare inte hänsyn till hållplatser som ligger i ett sådant läge att de måste flyttas vid en åtgärd som denna. Ny gc-bana Ny in/utfart grustaget Breddning av vägen, norrut Nya körfält KP Arnoldssons väg Järnvägsövergång Bilaga 2