Anteckningar NÄRVARANDE Mirjam Rissanen-Hjorth, ordförande Mölndal Susanne Barre, Ale Pia Sneider, Alingsås Camilla Stensson, Alingsås Ulla Olsson, Göteborg Andrea Toth, GR Britt-Marie Bergstrand, Kungsbacka Minna Tervamäki, Kungsbacka Susanne Berglund, Lerum Maria Herrman Rendmar, Lerum Teres Linchausen, Lilla Edet Anna Jakobsson, Mölndal Andrea Hansson, Öckerö Nina Ljungberg, Öckerö John Nelander, sekreterare GR EJ NÄRVARANDE Linda Ressel, Ale Maria Järgenstedt, Härryda Pernilla Wiklund, Kungälv Lina Dahlqvist, Partille Christine Olausson, Partille Rebecka Apelqvist, Stenungssund Sandra Andrén, Tjörn Katarina Holmqvist, Tjörn 1. Laget runt: Det enskilt viktigaste förbättringsområdet gällande det lokala KAA-arbetet just nu? Mölndal: Kommunstyrelsen i Mölndal har fattat beslut om att en utredning och en handlingsplan om samlokalisering av arbetet med unga i Mölndal skall göras. Hanna Georgsson, student på Arbetsvetarprogrammet Gu, utför utredningen som sitt examensarbete. Detta genom att bland annat intervjua de olika förvaltningarna i kommunen, Arbetsförmedlingen, BUP och Samordningsförbundet. Hur ser samverkan ut idag och hur kan en samlokalisering praktiskt se ut för att gynna unga i Mölndal som är i behov av stöd? Rekrytering är också på gång för en pedagog med bland annat syfte att jobba med KAA-ungdomar och hemmasittare. En socialpedagog på 10% med 1 (6)
hemvist på Vuxenutbildningen kan också jobba med äldre KAA-ungdomar och underlätta övergången till Vux. KAA Mölndal har även framställt ett nytt vykort för hemskick, jobbar vidare med hembesök och betonar, likt många andra, om utmaningarna med portkoder. Ale: Kuratorn Susanne jobbar c:a 25% i sin tjänst med KAA och framhåller att hon får med sig mycket nyttigt från GRAA-gruppsmötena. Utöver hennes tjänst, finns även på förvaltningen Linda som bland annat jobbar med IKE och uppföljning av elever på externa gymnasieskolor. Lerum: KAA-ansvariga, Maria och Susanne (två heltidstjänster), berättar att KAA Lerum precis gjort ett omtag/nytag med en ny chef och att de hädanefter tillhör IM på Lerums gymnasium. De betonar att de kan skönja en betydande grupp inom gruppen bestående av tjejer med psykisk ohälsa. De kan också skönja en ökad kunskap om KAA från vårdnadshavare något som också lett till starkare krav från dem på kommunen gällande åtgärder för deras barn. Det har till och med kommit in en anmälan till Skolinspektionen från en förälder om att det saknas ändamålsenliga insatser inom KAA. betraktar denna utveckling som positiv, då det direkt ställer krav på ledning att ta KAA än mer på allvar. Göteborg: För det första berättar Ulla att hon ska sluta på Vägledningscentrum och följaktligen med sitt KAA-arbete, som hon under många år varit med och framgångsrikt byggt upp i Göteborgs stad. Vidare berättar hon att mycket fokus nu ligger på att föra in ett nytt elevregistersystem något som också har redogjorts för i tidigare minnesanteckningar. Ulla betonar också utmaningarna med att identifiera relevanta sysselsättningar primärt kopplat till studier och att det har blivit betydligt svårare att få in KAA-ungdomar på IM. Dessutom redogör Ulla för att KAA-tjänster i många stadsdelar har dragits ner, vilket redan kan betraktas vara en orsak till sämre uppföljningssiffror. Kungsbacka: De operativt KAA-ansvariga Britt-Marie och Minna betonar också att det finns många KAA-ungdomar med psykisk ohälsa och uttrycker ett missnöje över barnpsykiatrins bristande närvaro, bland annat på SIP-möten. Dessutom har nermonteringen av Söderbro och att KAA-verksamheten av oförklarlig anledning glömdes bort i samband med införandet av Trelleborgsmodellen inneburit att Kungsbacka på bara några år gått fram 8 tjänster i samverkan kring KAA till att det nu endast är 1,5 tjänst kvar. Öckerö: Här är det samverkansgrupper i fokus. De operativt KAA-ansvariga Andrea och Nina betonar dock svårigheter i att förmå andra kommunala verksamheter att erbjuda KAA-ungdomar insatser, då målgruppen är under 20 år. Bland annat har AME visat sig ointresserade. Andrea och Nina framhåller behovet av praktikplatser för målgruppen. De berättar också om verksamheten Studiecentrum där ungdomar kan läsa upp betyg i första hand svenska, engelska och matematik. Nina vill också betona det ovana och svåra i uppdraget som kurator att jobba med KAA. 2 (6)
Lilla Edet: KAA-ansvarig Teres berättar att ungdomscoacher har anställts, vilket ses som positivt. Politiken har informerats med varierad respons. Avsaknaden av en SYV-tjänst har föranlett att Teres genomfört syv-insatser på grundskolan och informerat alla nior om KAA. Vidare betonar hon det positiva samarbetet med Vuxenutbildningen och att hon i dubbla roller (också gymnasieansvarig) inte hinner med hembesök i dagsläget. Alingsås: De operativt KAA-ansvariga Camilla och Pia från Dinväg nästintill ursäktar sig inför de andra GRAA-grupps representanterna då de alltjämt har mycket bättre villkor rörande ändamålsenlig organisering, förankring och resurstilldelning och aktiviteter/åtgärder i jämförelse med flertalet andra medlemskommuner inom GR. Bra politisk förankring, två heltidstjänster, egna praktikplatser, egen klass med c:a 20 elever och mycket annat på gång. 2. Kommunernas köp av folkhögskoleplatser för unga som inte har fyllt 18 år (John Nelander, GR) Den 1/8 2018 kom en ändring i förordningen (2015: 218) om statsbidrag till folkbildningen som förtydligar regelverket kring statsbidrag till Folkhögskolor. https://www.regeringskansliet.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringenfortydligar-regelverket-om-aldersgrans-for-folkhogskolan/ Folkhögskolan kan anta en ungdom som är yngre än 18 till allmän kurs. Samtidigt finns inget lagrum för en kommunal huvudman som ger möjlighet för detta. Enligt kapitel 15 17 Skollagen kan en hemkommun ersätta annan kommunal huvudman eller huvudman som genom beslut av Skolinspektionen är berättigad till bidrag för utbildning. Det innefattar andra kommunala huvudmän och fristående huvudmän. Det finns alltså inte utrymme att förhålla sig till andra skolformer annat än gymnasieskola och lag går före förordning. Vidare så stärks detta genom entreprenadförhållandena i samma lag kap 23, där det finns regleringar om under vilka förhållande som en kommun kan köpa utbildning på entreprenad. Folkhögskola kan inte inrymmas här heller. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-2015218-om-statsbidrag-till_sfs-2015-218 För sammanfattad info, se bifogad presentation. 3. Information om rapportering till Skatteverket (John Nelander, GR) Angående anmälan till Skatteverket när ungdomen med stor sannolikhet inte bor på sin folkbokföringsadress: Kommunen har skyldighet och Skatteverket ska starta en bättre/säkrare anmälningsfunktion framåt. Jurist på SKL har fastslagit att det finns en rapporteringsskyldighet enligt 2 folkbokföringsförordningen som gäller för kommuner generellt. Dock är socialtjänsten undantagen. Eftersom bestämmelsen är generellt skriven, kan det tolkas som att socialtjänst avser verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst 3 (6)
- alltså inte skollagen. När man läser om bestämmelserna om aktivitetsansvaret, Skollagen 29 kap 9 har hemkommunen ansvar. Det betyder att uppgiften kan ligga på vilken nämnd som helst och uppgiften som sådan är inte socialtjänst, oavsett vilken nämnd i kommunen som har hand om uppgiften, även om den skulle ligga under socialnämnden i kommunen. Med socialtjänst i folkbokföringsförordningen menas, enligt juristens bedömning, lagstiftningen om socialtjänst. Rapporteringsskyldighet från kommunerna föreligger oavsett vilken nämnd som har hand om uppgiften. Från Skatteverket kommer följande information: Det pågår för närvarande en utvecklingsinsats som tar fram ett särskilt gränssnitt där KAA-ansvariga eller annan berörd personal kommer kunna rapportera in när de upptäcker att en person inte bor på sin folkbokföringsadress. Under 2019 ska Skatteverket ta fram: (i) ett webbgränssnitt för inrapportering via deras hemsida, och (ii) ett öppet API som större ingivare har möjlighet att ansluta sig mot. Vid anslutning mot det öppna API:et krävs en utvecklingsinsats även hos ingivaren (och någon form av avtal), men för webbgränssnittet ser myndigheten i nuläget inte att någon anslutning ska behövas även om de inte landat i exakt lösning för identifiering av myndighet. 4. Frågor rörande KAA-modulen i ELIN. Hur göra när KAA-ungdomar skrivs in på IM på gymnasieskola? Det är en administrativ fråga för att ungdomarna ska få busskort, lunch, tillgång till elevhälsa m.m. som skolungdomar har. Om ungdomar som får åtgärder inom KAA hade fått samma tillgång till de ovan nämnda förmånerna så hade läget varit annorlunda. Ungdomar som skrivs in på IM blir avslutade i KAA, eller aldrig ens aktuella om de registreras i rätt tid. Förslag från gruppen är att ungdomen ska registreras på en fiktiv IM-enhet som gör att de förblir aktiva i KAA. Men däremot blir ungdomen ändå avslutad när skolan rapporterar till ELIN - och då spelar den fiktiva IMenheten ingen roll. Alternativ/förslag: Skolan skapar en klass/grupp i sitt egna elevregistreringssystem som inte rapporteras till ELIN. På det sättet ligger ungdomen kvar i KAA och handläggare kan registrera aktiviteter på dem. Ex: prova på kurser på Gymnasieskolan -> Andra studier (StAn) eller Annan aktivitet-> en åtgärd som en ungdom deltagit i som inte ryms i något av de andra alternativen. (AnAtg) Rullistorna under Sysselsättning och Aktiviteter Sysselsättning och Aktiviteter innehåller idag många valbara alternativ för att det egna uppföljningsarbetet ska bli tydligare. Skolverket har färre alternativ och det diskuterades hur registreringen ska bli tydligare för handläggarna. 4 (6)
Alternativ 1: Visa SCB-koderna efter de olika valen, ex Elitidrott - ej avlönad (som kodas till AnSys) visas som Elitidrott ej avlönad (AnSys) så man vet vad alternativen kodas till i SCB-filen. (AnSys= Annan sysselsättning). Rullistan är i övrigt kvar med alla alternativen. Alternativ 2 Visa SCB-koderna efter de olika valen, men ta bort de utökade valalternativen så att bara Skolverkets specifika visas. Ny rullista under där man kan välja bland de specifika alternativen men som inte rapporteras till filen. Kommentar: Låter rörigt med fler rullistor och att man ska behöva registrera på två listor för att mer specifikt se vilken Sysselsättning/Aktivitet ungdomen har. Statistikönskemål Önskemål om att dra ut statistik från fliken Uppföljning. Där kan man se arbetet man lagt ner kring själva uppföljningen av ungdomen utöver eventuella aktiviteter. Gäller kanske i första hand uppföljningsförsöken/kontaktförsöken. Viktigt att kunna redovisa för politiken och för chefer hur mycket tid man lägger på att nå ungdomen innan man når hen. John kommer även ta upp frågan med Skolverket. Dokumentation i ELIN Ja till dokumentation i ELIN, men det måste vara säkert. Kanske börja med att få in en gemensam handlingsplan. I Indra finns en blankett under fliken Överl.IM som är förtryckt med ungdomens personuppgifter. Något liknande tänk för att få in handlingsplan i ELIN? Gruppen tar fram en gemensam handlingsplan, Alingsås och Göteborg har en redan, kanske kan inspireras av dem? Var ska den ligga? Under någon befintlig flik eller ska det skapas en ny som heter t.ex. Dokumentation? Hur blir det med sekretessen? Försvinner dokumenten när ungdomen byter kommun? Vad gäller för gallring? Finns de kvar lika länge som ungdomen? Steg 2 gällande dokumentation Expanderbar skrivruta. Viktigt att systemet är säkert, och vad får man egentligen skriva och inte? Går det att komma bort från egen dokumentation på annat ställe än i ELIN? Visning/sekretess När man sitter med en ungdom bredvid sig, ser den ungdomen andra ungdomars personuppgifter. Antingen om man har öppnat elevkortet från fliken Ungdomar eller om man sökt fram ungdomen med personnummer från startsidan, för då ser man Arbetsuppgifter till vänster. Kan man göra elevkortet större, så det döljer personuppgifterna för andra? Eller behöver man klarmarkera Arbetsuppgifterna så de försvinner? Risk för att man missar att följa upp ungdomar om man faktiskt använder Arbetsuppgifter. 5 (6)
5. Övriga frågor - Under vårens sista GRAA-gruppsmöte kommer fokus att ligga på att kartlägga/identifiera vilka diskussionsfrågor och ämnen som vore relevanta för kommuner utan regionala nätverk för KAA att ta sig an i sitt arbete. Samtidigt blir detta fokusområde ett sätt för självrannsakan och klargörande av vad medlemskommuner inom GR befinner sig i dagsläget. En annan fråga att behandla på nästa möte är eventuella konsekvenser av förändrad nationell arbetsmarknadspolitik och relationen mellan KAA och Arbetsförmedlingen. - Ett annat önskemål är att Jenny Sjöstrand (GR) närvarar på nästa möte och går igenom det nya analysverktyget kopplat till ELIN. 6. Vårens nästa möte Torsdagen den 23/5, kl.13:00-16:00 Vid protokollet: John Nelander Sekreterare 6 (6)