INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens översikt... 3 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den... 6 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område... 6 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen... 6 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet... 7 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 9 2.2.5 Kommunens personal... 9 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling... 10 2.2.7 Miljöfaktorer... 10 2.3 REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS... 10 2.4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN.... 11 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal... 11 2.4.2 Resultaträkningens intäkter... 12 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader... 13 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget)... 14 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat... 14 2.4.6 Finansiering av verksamheten... 15 2.5 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 16 2.6 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 18 2.7 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 19 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet... 19 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet... 19 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen... 20 2.7.4. Koncernbokslutet med nyckeltal... 20 2.8 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT... 24 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 24 3 BUDGETUTFALLET... 25 3.1 UPPNÅENDE AV MÅLEN... 25 3.2 UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER... 27 3.2.1 Driftsekonomidelens utfall... 28 STADSSTYRELSEN... 28 CENTRALVALNÄMNDEN... 51 REVISIONSNÄMNDEN... 53 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel)... 57 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 60 BILDNINGSNÄMNDEN... 64 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 121 TEKNISKA NÄMNDEN... 134 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN... 168 3.2.2 Resultaträkningsdelens utfall...288 3.2.3 Investeringsdelens utfall...289 3.2.4 Finansieringsdelens utfall...296 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster...297
4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN... 315 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN... 331 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 345 Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden 365 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366
1
1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontiniutetsprincipen - Prestationsprincipen - Pricipen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). 1
Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärds-programmets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan 2
2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för en affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin 2.2.1 Stadsdirektörens översikt År 2011 kan karakteriseras vara ännu ett år av återhämtning från finanskrisen 2008-2009. Under finanskrisen upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan 1918. Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år 2009. Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år 1991. Detta är bra att hålla i minnet när man analyserar det ekonomiska läget. Ekonomin återhämtade sig fortsättningsvis under 2011 även om tecken på en klar avmattning kunde skönjas i ekonomin mot slutet av året. BNP ökade enligt preliminära uppgifter med 2,9% under 2011. Som helhet är världsekonomin stadd på en bana av tillväxt även om det finns mörka moln på horisonten. Risken för en ny recession i Europa mindre än tidigare men fortfarande ett reellt alternativ. Asiens roll som världsekonomins tyngdpunkt blir för varje år allt starkare. Den starka tillväxten i Asien framförallt i Indien och Kina visar dock klara tecken på avmattning och utgör ett nytt riskmoment för återhämtningen inom världsekonomin. Från USA kommer däremot positiva ekonomiska signaler. 3
Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Denna återhämtning accentueras av att näringsstrukturen i Jakobstad av hävd är förcyklisk, dvs. upp- och nedgångar i den ekonomiska konjunkturen syns vanligtvis först i Jakobstadregionen i landet. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Framförallt skogs-, metall-, livsmedels- och pälsbranscherna har en mycket gynnsam konjunktur för tillfället. Arbetslösheten vid årsskiftet var 8,8 % mot 9,6 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 5,7 % jämfört med 6,5 % året innan. Befolkningsmängden i Jakobstad uppvisade år 2011 en minskning på 40 invånare och vid utgången av år 2011 hade vi totalt 19623 invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 111 personer. Staden Jakobstads bokslut för år 2011 uppvisar ett underskott på 1,353 M. År 2010 uppvisade staden ett överskott på 1,79 M. Staden reviderade 2010 sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M jämfört med tidigare, vilket bör beaktas i jämförelser med tidigare år. Årsbidraget sjunker till 7,7 M jämfört med 11,1 M år 2010. Det försämrade årsbidraget beror främst affärsverkens försämrade resultat. Man bör dock komma ihåg att år 2010 var ett exceptionellt gott år för affärsverken. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 95 M vilket är en ökning med 9,8% i jämförelse med föregående år. Ökningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets försämrade resultat. Energiverkets rörelseöverskott minskade med 3,1 M. Men även Projekt 3% som genomfördes år 2010 har haft en avgörande inverkan på ökningen av nettoutgifterna år 2011. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 5,37 M medan affärsverken gör ett överskott på 4,02 M. Motsvarande siffror för år 2010 var -5,1 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 6,90 M. En ljuspunkt är att stadens underskott exklusive affärsverken år med år 2011 var i stort sett på år 2010 års nivå (där Projekt 3% förbättrade årsbidraget). Detta innebär att de effektivitets- och produktivitetsförbättrande åtgärder som vidtagits börjar ge effekt. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. De totala skatteinkomsterna år 2011 ökade med 4,5 % och ligger på 68,5 M eller 2,95 M högre än år 2010. Kommunalskatten steg med 2,3 M (+4,1 %) medan samfundsskatten steg med 0,5 M (+12,2 %). Skatteinkomsterna år 2010 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 87 %, samfundsskattens andel 6,8 % och fastighetsskattens andel 6,2 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare 4
försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 18,8 M mot 9,1 M året innan. De största investeringarna under året fördjupningen av farleden till Jakobstads hamn, Brandstationen, anskaffandet av depån i Staffansnäs samt påbörjandet av Svedens daghem. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 8,7 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 9,4 M. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,7 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2011 till 101 M eller 5 154 /inv. Skuldbördan år 2010 var 4 633 /inv. Den långsiktiga investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Under år 2012 utarbetas en strategi för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården år 2015 befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. Arbetet med att öppna nya bostadsområden kommer att fortsätta under år 2012 med ibruktagande av Nyåkerns bostadsområde och av Peders industriområde. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under de nästa tioårsperiod. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. I detta arbete är Campus Allegro en viktig hörnsten. I både staden och regionen finns för tillfället ett storts antal investeringsprojekt inom industri och handel som klart visar att regionen har en framtidstro. I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. I detta arbete utgör den reviderade strategiplanen Jakobstad- en livskraftig och välmående stad 2010-2020 en viktig hörnsten. Stadens nya förvaltningsstadga samt nya verksamhetsstadgor för olika nämnder är ett led i detta arbete. Stadsfullmäktiges beslut om att de åldersstandardiserade kostnaderna inom social- och hälsovården skall ner till landets medeltal år 2015 utgör en hörnsten i det strategiarbete som pågår inom social- och hälsovården för tillfället. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 5
2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2009-2011 Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser 1988 1992 1996 2000 2004 2008 SFP 16 16 15 15 17 18 SDP 14 14 11 9 8 10 Vf 8 8 7 5 6 4 Saml. 2 1 3 1 1 1 Centerp.+ obundna 2 2 2 6 2 2 De Gröna 1 2 2 1 - - Kristdemokraterna 2 5 4 4 PRO-Pietarsaari- 5 4 Jakobstad Egen fullmäktigegrupp 1 1 - - TOTALT 43 43 43 43 43 43 Stadsstyrelsen år 2009-2011 11 ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Ekonomin växte raskt under den första halvan av 2011 och ännu under sommaren såg man framemot en gynnsam utveckling för hela årets del. Osäkerheten som tilltog mot slutet av sommaren, speciellt i fråga om euroområdet, realiserades emellertid snabbt inom den reella ekonomin. Statistik som publicerats sedan början av hösten visar tecken på en omfattande uppbromsning av aktiviteten såväl i Finland som i övriga Europa. Tillväxten bromsas upp även utanför Europa. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 2,9 procent år 2011. Mest steg efterfrågan på grund av ökad investeringsnivå och privat konsumtion. Investeringarna ökade med 4,6 procent och den privata konsumtionen med 3,3 procent. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,8 procent. Hushållens realinkomster ökade i genomsnitt med 1,4 procent. 6
Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna ett betydligt sämre resultat år 2011 jämfört med år 2010 och 22 kommuner uppvisar ett negativt årsbidrag. Sedan år 1997 har kommunsektorns årsbidrag inte ett ända år räckt till att täcka investeringsutgifterna för anläggningstillgångarna. Det har uppstått ett s.k. inkomst-finansieringsunderskott som kommunerna har täckt genom att sälja egendom men framförallt med lån. Det samlade underskottet i inkomstfinansieringen åren 1997-2011 uppgår till över 10 miljarder euro. Kommunsektorns skuldbörda har under samma period ökat med 8,5 miljarder euro. 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49 665 personer vid årsskiftet 2011/2012, vilket är en ökning med +111 personer under år 2011. Befolkningsförändringen i Jakobstad var dock negativ med en minskning med 46 personer. Jakobstads befolkning per den 31.12.2011 uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19.610 personer. Staden Jakobstad hade under år 2011 ett födelseunderskott på -26 personer, samt även ett underskott på -181 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2011 med + 161 personer. 7
Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2011/2012 var 5,7 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 6,5 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 9,7 % den 31.12.2011 då den vid föregående årsskifte låg på 10,3 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 8,8 % i slutet av år 2011 när den i slutet på år 2010 låg på 9,6 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december 2011 93 st. ( 2010 105 st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 40,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december 2011 215 st. (2010 233 st.). I januari 2012 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 8,9 %. 16,0 Andelen arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i procent Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2011 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 8
2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Under året genomfördes en del organisationsförändringar. Dagvårds- och utbildningsnämnden ändrades till bildningsnämnden. Under nämnden lyder en svenskspråkig och en finskspråkig skolsektion, en kultursektion och en idrottssektion och 4 direktioner. Även inom de tekniska tjänsterna har en förändring skett så att gamla tekniska verket idag består av centralen för tekniska tjänster (ett litet administrativt kansli samt planläggnings-, mätnings- och kommunaltekniska avdelningen) samt centralen för interna stödtjänster (utrymmesförvaltning, kosthåll, städtjänster samt it-tjänster). Eftersom en stor del av de interna stödtjänster som tidigare fanns under social- och hälsovårdsverket år 2011 överfördes under centralen för interna stödtjänster ökade den interna faktureringen mellan centralen och social- och hälsovårdsverket kraftigt. Under året fastställdes även en ny verksamhetsstadga för koncernförvaltningen. 2.2.5 Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med 1.1.2010. Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från 2010. Antal årsverken sektorvis under åren 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Social- och hälsovårdsväsendet 214 219 219 1370 1387 Dagvårds- och utb.väsendet 534 562 557 547 588 Tekniska verket 202 207 211 260 325 Övriga 198 200 195 160 170 Årsverken totalt, 1150 1188 1182 2337 2470 sysselsättningsanställda ingår inte Totalantalet anställda vid årsskiftet (31.12) är följande 2007 2008 2009 2010 2011 1431 1440 1425 2831 2948 2011 2010 Löner totalt 83.776.827 79.307.070 Arvoden förtroendevalda 307.024 258.014 9
2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår 31.12.2011 till 1,04 milj. euro. År 2010 konkurrensutsattes stadens försäkringar och i samband med detta gjorde stadens riskhanteringskommissionen tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå även en kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta 2.2.7 Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år 2011. 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Utarbetandet av instruktioner för den interna tillsynen inom staden pågår. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft 1.7.2010 och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Förvaltningsenheternas ledande tjänstemän ansvarar för och övervakar lagligheten i den egna verksamheten. Användningen av KommunOfficeprogrammet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. Bestämmelser, föreskrifter och beslut iakttas följaktligen i vederbörlig ordning. För stadens social- och hälsovård har fataljetider för omfattande utlåtanden till Valvira gällande patientklagomål tidvis varit svåra att hålla p.g.a. stort antal ärenden. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. 10
En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan 2004-2015. Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden 2010-2020. Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Staden har direktiv för offentlig upphandling. Stadens anskaffningsenhet handhar upphandlingar som fordrar konkurrensutsättande. Uppföljning av avtalsvillkorens efterlevnad och preskriptionstider sköts på respektive enhet. Stadens avtal kommer att införas i ett registerprogram. Avtalen blir då tillgängliga för ansvarspersonerna och övervakningen av fataljetider underlättas. 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten. 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro 31.12.2011 31.12.2010 VERKSAMHETENS INTÄKTER 110 948 109 922 Tillverkning för eget bruk 1 971 1 710 VERKSAMHETENS KOSTNADER -208 449-198 660 VERKSAMHETSBIDRAG -95 530-87 028 Skatteinkomster 68 555 65 615 Statsandelar 35 648 33 518 Finansiella intäkter o kostnader -922-1 004 ÅRSBIDRAG 7 751 11 100 Avskrivningar på anläggn.tillg -9 107-9 309 Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 356 1 792 Ökning(-)minskning(+) fonder 0 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -1 356 1 792 11
Resultaträkningens relationstal 2011 2010 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 53,23 % 55,33 % Årsbidrag/avskrivningar % 85,11 % 119,25 % Årsbidrag euro/invånare 395 565 Antal innevånare 31.12. 19 610 19 650 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 216,7 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 104 milj. euro eller 48 % Milj. 2011 andel 2010 förändring Verksamhetens intäkter 110,9 51,2 % 109,9 0,9 % Skatteinkomster 68,6 31,6 % 65,6 4,5 % Statsandelar 35,6 16,4 % 33,5 6,4 % Finansiella intäkter 1,6 0,7 % 1,0 50,4 % TOTALT 216,7 100,0 % 210,1 3,2 % Verksamhetsintäkter Milj. 2011 andel 2010 förändring Försäljningsintäkter 92,0 82,9 % 91,7 0,3 % Avgiftsintäkter 11,7 10,6 % 11,5 2,4 % Understöd o bidrag 3,0 2,7 % 2,1 38,5 % Övriga verksamhetsintäkter 4,2 3,8 % 4,6-7,6 % TOTALT 110,9 100,0 % 109,9 0,9 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 110,9 miljoner euro vilket innebär en ökning (0,9 %). Orsaken till att verksamhetsintäkternas ökning inte är större är att energiverkets omsättning minskar med 3,5 milj. euro. De största posterna är försäljningsintäkter 92 miljoner euro och avgiftsintäkter 11,7 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj. 2011 andel% 2010 förändring Kommunalskatt 59,7 87,0 % 57,3 4,1 % Samfundsskatt 4,7 6,8 % 4,1 12,2 % Fastighetsskatt 4,2 6,2 % 4,2 1,4 % TOTALT 68,6 100,0 % 65,6 4,5 % 12
De totala skatteintäkterna ökade med 4,5 % (3 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 4,1 % (2,4 milj. euro). Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 2,5 % från 2009 till 2010 när ökningen i hela landet var 3,1 %. Kommunalskatten ökade under samma tid med 6,5 % i Jakobstad då ökningen i hela landet var 3,5 %. Detta berodde på att inkomstskattesatsen i Jakobstad höjdes med 1 %-enhet från år 2009 till år 2010. Samfundsskatten ökade med 12,2 % (0,6 milj. euro). Den totala kommunala andelen av samfundsskatten steg med 16,9 %. Fastighetsskatten ökade med 1,4 %. Statsandelar Statsandelar milj. 2011 2010 förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 36,9 35,5 3,9 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,4-0,9-51,6 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 18,5 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,6-0,9-36,9 % TOTALT 35,6 33,5 6,4 % Under år 2011 indexjusterades statsandelarna med 1,6 %. Dessutom erhölls full kompensation för de ändringar som skedde i skattegrunderna för kommunalskatten. 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2011 andel% Förändring 2010 Personalkostnader 107,3 51,5 % 102,1 5,0 % Köp av tjänster 53,1 25,5 % 49,7 6,9 % Material och förnödenheter 31,4 15,1 % 30,9 1,7 % Understöd 7,2 3,5 % 6,7 7,2 % Övriga verksamhetskostnader 9,5 4,5 % 9,3 2,0 % TOTALT 208,4 100,0 % 198,7 4,9 % Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 4,9 % (9,8 milj. euro). Den euromässigt största ökningen skedde inom personalkostnaderna (5,2 milj. euro). Men då bör man ha i minnet att år 2010 genomfördes projekt 3 % som innebar en minskning av personalkostnaderna med 3,2 milj. euro det året. Dessutom ändrades direktiven för beräkning av semesterlöneperiodiseringen för år 2011 vilket innebar en periodisering på 0,8 milj. euro. Köptjänster ökar med 6,9 % (3,4 milj. euro). Här finns de största ökningarna inom socialoch hälsovårdsverket samt stadens köp av tjänster från Vasa sjukvårdsdistrikt. 13