ANSÖKAN Diarienummer Ej diarieförd Sid 1 (26) Utlysningens namn och diarienummer Utlysning 2/2009. Genomförande inom Programområde 2 2009-5010004 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Stockholms stad Utdelningsadress Swedenborgsgatan 20 Postnummer 10664 Webbplats Postort Stockholm Organisationsnummer 2120000142 Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Behörig företrädare Irene Lundqvist Svenonius Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Jobbtorg Utdelningsadress Postnummer Postort 16464 Stockholm Besökadress CFAR-nummer 00000002 Telefonnummer Faxnummer BankGiro E-postadress parto.vahabi@jobbtorg.stockholm.se SNI-kod Uppgifter om projektet Projektets namn Etablering Stockholm Projektets besökadress Swedenborgsgatan 20 Postnummer 11827 Postadress Stockholm Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering PlusGiro 1268-2 Antal anställda Kvinnor 100 Startdatum 2009-08-01 Slutdatum 2012-08-31 Ansökan avser Förprojektering Genomförande Män 50 Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Antal deltagare Kvinnor Män 600 600 Norra Mellansverige Västsverige Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare 16-24 25-54 55-64 Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Innovativ verksamhet Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Strategiskt påverkansarbete Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna
Sid 2 (26) Kontaktperson projekt För- och efternamn John Scott E-postadress John.Scott@saf.stockholm.se Telefonnummer 0761229350 Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Linda Calrin E-postadress Linda.Calrin@sot.stockholm.se Telefonnummer 508 25065 Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Etablering Stockholm Etablering Stockholm är ett gemensamt initiativ från Stockholms stad och Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsområde (AMO) Stockholm som syftar till att kraftsamla och mobilisera gemensamma och externa resurser för att bättre stödja och snabba på nyanlända flyktingar och invandrares etablering på arbetsmarknaden. Avsikten är att Etablering Stockholm ska erbjuda den nyanlände en sammanhållen etableringskedja som upplevs som tydlig och meningsfull av individen och förkortar hans eller hennes väg till arbete och egen försörjning. Detta skall ske genom samordning av kedjan i sin helhet och metodutveckling av svaga länkar. En systematisk kvalitetssäkring ska genomföras av innehåll, processer och individens lärande i etableringskedjan som helhet och i dess olika delar. Kvalitetssäkringen ska få legitimitet genom en bred förankring hos såväl de offentliga aktörerna som hos brukare, näringsliv, utbildningsanordnare, kompletterande aktörer, fackliga organisationer, sociala ekonomin och andra samverkansaktörer i regionen. Kvalitetssäkringen ska bidra till att synliggöra nyanländas lärande och kompetens och öka deras tillgång till lediga jobb. Kvalitetssäkringen ska också bidra till ökat förtroende mellan aktörerna och kunskapen om varandra, och därmed skapa förutsättningar för ansvarsfördelning, effektiv resursanvändning, minimering av dubbelarbete och fler arbetstillfällen för målgruppen. Bakgrund Utgångspunkten för projektet Etablering Stockholm är att andelen nyanlända i utanförskap i Stockholm är för hög och att vägen från nyanländ till nyanställd tar för lång tid. Detta står också i överensstämmelse med konstateranden och prioriteringar i Stockholms regionala plan. Både Stockholms Stad och AMO Stockholm har tydliga uppdrag att minska utanförskapet genom att stödja nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Insatserna är dock för dåligt sammanlänkade och för sällan utformade i samverkan med arbetsgivare och delaktighet från det civila samhället saknas. Behov finns också av en hållbar samverkansstruktur mellan Stockholms stads olika aktörer och Arbetsförmedlingen i arbetet med nyanlända och en gemensam plattform för samverkan med andra aktörer i regionen. Introduktionen för nyanlända är väl utredd av olika myndigheter, organisationer och akademiska institutioner som bekräftar bilden: Huvudproblemet är en allt för långsam etablering på arbetsmarknaden. Detta mönster har varit
Sid 3 (26) konstant i två decennier, med vissa variationer beroende på konjunktur. Problembeskrivningen handlar om behov av att förbättra vissa metoder, men främst om att introduktionen präglas av ett antal systemfel. Dessa har samband med varandra, vilket har gjort området komplicerat att reformera. Avsaknaden av tillräcklig samordning, bristande samsyn och konflikter mellan olika mål och regelsystem hos de olika offentliga aktörerna har medfört att insatserna för nyanlända skett för isolerat. Dessa problem har varit speciellt märkbara i en storstad som Stockholm. Storstadsperspektivet innebär både utmaningar och möjligheter i etableringskedjan. I Stockholms Stad bor ca 10 000 nyanlända i arbetsför ålder, vilka utgör ungefär hälften av målgruppen i länet. Nästan 3400 nyanlända är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Möjligheterna ur ett storstadsperspektiv består bland annat av ett varierat näringsliv och en dynamisk arbetsmarknad men också av stordriftsfördelar som möjliggör differentiering och individualisering i etableringskedjan. Storstadsperspektivets utmaningar å andra sidan, ligger i en bättre fungerande tvärsektoriell samverkan och samsyn samt ett ökat förtroende mellan ett stort antal aktörer i den offentliga sektorn, på arbetsmarknaden och inom den sociala ekonomin: Dels näringslivet som framtida arbetsgivare till nyanlända, fackliga organisationer och den sociala ekonomin som viktigt komplement och samordnare av det civila samhällets delaktighet. Dels de offentliga aktörerna i Stockholm bestående av de fjorton stadsdelsförvaltningarnas flyktingmottagningar och försörjningsstödsenheter, sju jobbtorgskontor, tre Sfi-skolor i egen regi och fyra externa utbildningsanordnare. Därtill består AMO Stockholm av 11 arbetsförmedlingskontor. Både Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen använder sig dessutom av ett stort antal kompletterande aktörer för sina insatser till nyanlända. Även vuxenutbildningen i Stockholm har en viktig roll liksom stadens 45 förvaltningar och bolag utifrån sina respektive serviceuppdrag till stadens invånare och som potentiella arbetsgivare. Tidigare samverkansarbeten och en mängd goda exempel från såväl projekt som ordinarie verksamheter i Stockholm visar på brister i samverkansarbetets kontinuitet och hållbarhet, genom att vunna erfarenheter sällan växlats upp i volym eller implementerats. Utvecklingsarbetet har även här skett för isolerat med avsaknad av gemensam analys av resultat och strategi för implementering. Snabba förändringar i verksamheterna på grund av olika, nya eller förändrade uppdrag och målgrupper, har också påverkat att tidigare erfarenheter inte tillvaratagits. Ytterligare en utmaning är att utveckla ett tydligare brukarperspektiv. I brukarundersökningar har framkommit önskemål om mer stöd och insatser som innefattar koppling till arbetslivet, om mer kontakt med svenskar samt att man upplever en osäkerhet om hur systemet fungerar, samverkar och kan hjälpa till med. Brukarna påverkas också av att varje myndighet gör sin plan/planering och att dessa inte sällan är motstridiga för den nyanlände, vilket speglar den bristande samordningen och att olika myndigheter ställer olika krav. Förstudien Under våren 2008 var trenden tydlig att självförsörjningsgraden för nyanlända flyktingar efter avslutad introduktion i Stockholm Stad var nedåtgående. Prognoserna talade för en försämrad arbetsmarknad vilket ytterligare drabbar nyanländas möjligheter till arbete. Med stöd och projektmedel från länsstyrelsen påbörjades en förstudie som syftade till att ringa in problemområden och utvecklingsmöjligheter. I början av augusti 2008 enades ledningen för Jobbtorg Stockholm och AMO Stockholm om en gemensam förprojektering, med syftet att starta ett brett utvecklingsarbete för att förkorta och effektivisera etableringskedjan för nyanlända samt utveckla nya metoder i det operativa arbetet och samverkan. I förprojekteringen har även stadsdelsförvaltningar och Sfi haft en aktiv roll och ett antal externa nyckelaktörer har identifierats och involverats: Företagarna, Stockholms Handelskammare, Röda Korset, Studiefrämjandet, Migrationsverket, Ingeus, AcadeMedia, InfoKomp, Lernia, LO, TCO, SACO och Köpenhamns kommun. Förprojekteringens slutsatser om orsaker till att nyanlända stockholmares etablering på arbetsmarknaden går för långsamt är att: a) det saknas en definierad, samordnad, och effektiv etableringskedja som stödjer vägen från nyanländ till nyanställd b) etableringskedjan innehåller för lite fokus på arbete och näringslivets behov av arbetskraft, för lite samarbete med arbetsgivare och för dålig samordning och metodik i matchningsarbetet.
Sid 4 (26) c) det saknas fungerande insatser för kortutbildade och analfabeter d) nyanlända saknar nätverk som kan stödja deras etablering på arbetsmarknaden. För att öka möjligheterna att nå resultat, förkorta nyanländas väg till arbete, har projektet Etablering Stockholm valt ett angreppssätt i genomförandet som innebär: 1) Ett tydligt kund- och brukarperspektiv i utvecklingen av en sammanhållen etableringskedja som utgår från den nyanländes behov av insatser och arbetsgivarnas behov av arbetskraft. 2) Stärka fungerande kedjor och utveckla svaga länkar 3) Systematisk kvalitetssäkring av etableringskedjans innehåll och processer 4) En hållbar samverkansstruktur för etableringskedjans olika parter med inbyggd flexibilitet för samverkande aktörers förändringar i ansvar och uppdrag. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Utifrån fördelning av andelen kvinnor och män som är inskrivna på jobbtorgen i Stockholm, är det i åldergruppen 18-24 år fler kvinnor än män, 56 procent respektive 44 procent. I övriga åldersgrupper, 25-65 år, är andelen män större än andelen kvinnor, ca 55 procent respektive 45 procent.. I åldersgruppen 55-59 år är skillnaden som störst, 73 procent män respektive 27 procent kvinnor. Å ena sidan är andelen ensamma män större än andelen kvinnor bland de nyanlända, vilket kan förklara en del av skillnaden. Å andra vet man av erfarenhet att många kvinnor är hemma av olika skäl (familjeskäl o dyl.), vilket också kan förklara skillnaden. Att allt fler kvinnor bli självständiga i dessa grupper, syns speciellt bland de yngre, viket kan vara en av förklaringarna till skillnaden bland ungdomarna. För att göra en behovs- och problemanalys inför projektet ur ett jämställdhetsperspektiv har en SWOT-analys genomförts. Där har man i stora drag kommit fram till att: a) Totalt sett får fler män arbete än kvinnor. b) Kvinnor har det delvis svårare att få jobb p.g.a. att de generellt sett har lägre kompetens än männen. De vill gärna ha jobb och har en annan inställning än många män så tillvida att de är beredda att ta vilket jobb som helst bara de kommer ut i arbete. c) Männen har generellt sätt högre utbildning/kompetens. Samtidigt är många män mindre benägna att ta vilket arbete som helst vilket medför att de söker snävare och därför skulle behöva bredda sitt arbetssökande mer än kvinnorna. d) Analfabetismen är mer utbredd bland kvinnor än män och har ökat under de senaste 5 åren. En stor del av den gruppen kvinnor fastnar i Sfi-studier och tar sig inte vidare mot arbetsmarknaden. Nyanlända män har ofta yrkesarbetat tidigare och kan därmed lättare slussas vidare i processen mot självförsörjning, även om de är analfabeter. e) Många nyanlända påverkas av grupptrycket från släkt och vänner när det gäller kulturella mönster, till exempel med avseende på jämställdhet/ojämställdhet, vilket påverkar såväl sysselsättningsgrad som yrkesval. f) Den könsuppdelade arbetsmarknaden gör det svårt att motivera arbetssökande i målgruppen att göra otraditionella val. Ovanstående observationer och slutsatser är viktiga utgångspunkter för att arbeta vidare med jämställdhetsfrågan för denna målgrupp och utgå ifrån vid integrationen på arbetsmarknaden. Inom såväl Arbetsförmedling som Stockholms Stad (stadsdelsförvaltningarna, Jobbtorg Stockholm och Sfi) är andelen kvinnor högre än andelen män bland medarbetarna, till skillnad mot sammansättningen i målgruppen nyanlända. Samtidigt arbetar båda myndigheterna kontinuerligt med jämställdhetsfrågor i form av interaktiva utbildningar för personalen, jämställdhetsplaner o dyl. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Som nyanländ menas i detta sammanhang personer, 18-65 år, som omfattas av utlänningslagen 5 kap 1, 2, 3, 3a, 4 samt 6
Sid 5 (26) (födda utanför EU/EES), vars vistelsetid i Sverige inte överstiger tre år efter beviljat uppehållstillstånd. Målgruppen för projektet är arbetslösa nyanlända som Arbetsförmedlingen och/eller Stockholms Stad genom sina försörjningsstödsenheter, flyktingmottagningar, Jobbtorg eller Sfi har kontakt med. Nästan 3400 nyanlända är inskrivna på Arbetsförmedlingen i Stockholm varav ungefär hälften också är inskrivna på Jobbtorg Stockholm. Av det totala antalet inskrivna på jobbtorgen är cirka en tredjedel nyanlända. Stadens Sfi har omkring 7500 samtidiga studerande. Av dessa är knappt en fjärdedel inskrivna på Jobbtorgen varav omkring 1200 är nyanlända. En större andel av det totala antalet Sfi-studerande är nyanlända, inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Staden har genom sina försörjningsstödsenheter och flyktingmottagningar kontakt med ytterligare nyanlända som av hälso- eller andra skäl inte tillhör jobbtorgens målgrupp eller studerar på Sfi. Då denna målgrupp är för stor för att inkludera alla i projektet, har Etablering Stockholm valt att prioritera nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedling och jobbtorg samtidigt. Projektdeltagarna kommer i genomsnitt att vara 500 personer per månad och totalt beräknas 1200 indivder deltagit i projektet. Deltagarna ska motsvara ett tvärsnitt av gruppen nyanlända vad gäller ålder, kön, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och etnicitet. I januari 2009 omfattade denna målgrupp totalt i staden 1640 personer, varav 44 procent var kvinnor och 56 procent män. Flertalet befinner sig i åldersspannet 25-34 år (39 procent) och 35-44 år (30 procent). Ca 11 procent är ungdomar, vilket är en extra viktig grupp att fånga upp i dagsläget. 60 procent av målgruppen beräknas ha en utbildningsbakgrund motsvarande gymnasieskola eller högre och 40 procent har en utbildningsbakgrund motsvarande grundskola eller lägre. Genom Etablering Stockholm skall deltagarna erbjudas en ingång till en sammanhållen kedja av insatser. Den skall tillgodose de nyanländas individuella behov och påskynda deras etablering i det svenska samhället och arbetslivet. Kedjan kommer därför innehålla generella insatser, insatser utifrån individuella behov och efterfrågestyrda insatser i samverkan med rekryterande arbetsgivare. Etableringskedjan kommer att kvalitetssäkras i dess olika delar och i sin helhet i samverkan med näringsliv, utbildningsanordnare och offentliga aktörer. Genom kvalitetssäkringen ska både den formella kompetensen och det informella lärandet synliggöras och nyanländas tillgång till lediga jobb öka. Andelen nyanlända med kort grundutbildning (en skolgång mellan 0-4 år) och analfabeter i målgruppen har under de senaste åren ökat och allt fler nyanlända saknar arbetslivserfarenhet från hemlandet. Ökningen beror på en högre andel anhöriga och en större andel som kommer från länder som under en lång tid varit drabbade av krig och ickefungerande infrastruktur vad gäller t ex utbildningssystem och arbetsmarknad. Cirka 120 personer av de nyanlända på Jobbtorgen går studieväg 1 på Sfi. Av dessa är två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män. Ett metodutvecklingsprogram för trettio samtidiga deltagare med en kombination av sfi med modersmålsstöd, modersmålsundervisning och arbetsmarknadsorienterade insatser ska prövas för denna grupp. Modersmålsstödet ska möjliggöra för kortutbildade och analfabeter att snabbare ta till sig information och få en förståelse för det svenska samhället och arbetslivet. I syfte att stärka den nyanländes självförtroende samt formella och informella kontaktnät på arbetsmarknaden kommer deltagarna erbjudas kontakt med en etablerad svensk eller invandrad yrkesguide genom Röda korset. Yrkesguiden ska ge en introduktion i det yrke som den nyanlände varit yrkesverksam i tidigare eller önskar bli verksam i här i Sverige. Deltagande aktörer/samverkanspartner är Stockholms stad: Jobbtorg, Sfi-skolor i egen och extern regi, Sfx-utbildningar, Rekryteringsprogrammet, stadsdelsförvaltningarnas försörjningsstödsenheter och flyktingmottagningar, central flyktingsamordning AMO Stockholm: arbetsförmedlingskontoren Af:s kompletterande aktörer: Ingeus, AcadeMedia, Lernia och InfoKomp Röda Korset, Studiefrämjandet, i genomsnitt 400 flyktingguider per år. Migrationsverket TCO, SACO, LO Företagarna Stockholms handelskammare Till de s.k. rådgivande nätverken kommer ytterligare sakkunniga och aktörer knytas efter behov. Vidare kommer ett stort antal företag, branschorganisationer och andra relevanta aktörer bjudas in att delta i s.k. paneler som granskar och godkänner etableringskedjans olika programplaner och moduler i enlighet med projektets kvalitetssäkringsarbete.
Sid 6 (26) Mottagare av projektresultaten är förutom målgruppen i första hand ovanstående parter. Nyttan med Etablering Stockholm kan se olika ut för olika aktörer. De offentliga aktörerna förväntas genom projektets kvalitetssäkringsarbete och samverkansstruktur, förtydliga sina roller och kompetenser, få bättre kunskaper om varandras verksamheter och uppdrag, uppnå bättre samordning och en effektivare resursanvändning. En snabbare etableringskedja innebär också minskade kostnader för socialbidrag och ökade skatteintäkter. Arbetsmarknadens parter kommer bidra med ny kunskap till de offentliga aktörerna liksom de kan tillgodogöra sig kunskap om vad etableringskedjan kan erbjuda företagen, och de kommer också genom sin delaktighet få möjlighet att påverka förutsättningarna för den arbetskraftsresurs som nyanlända utgör. De är också viktiga ambassadörer för projektet och en ingång till arbetsgivare. Olika företag och arbetsgivare kommer också genom kvalitetssäkringsarbetet vara med och påverka de enskilda insatserna i etableringskedjan så de passar deras behov av kompetensprofiler och underlättar rekryteringsprocesser. Ett syfte med flyktingguideverksamheten är ömsesidig integration. Likaså kan projektet i sin helhet bidra till företagens, organisationers och arbetsplatsers insikt om målgruppens betydelse för utveckling och därmed en ökad mångfald och minskad diskriminering på arbetsmarknaden. Ytterligare externa mottagare av projektets resultat och erfarenheter kommer att vara t ex Länsstyrelsen i Stockholms län genom Tema Nyanlända och samrådsgruppen för ett effektivare flyktingmottagande samt andra utvecklingsprojekt för nyanlända som Etablering Stockholm kommer att ha ett utbyte med, se vidare under avsnittet Koppling till andra projekt eller program. Syfte - avsikten med projektet. Projektets övergripande syfte är att förkorta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. För att uppnå syftet ska genomförandeprojektet: 1. Utveckla och erbjuda en sammanhållen, samordnad och effektiv etableringskedja för nyanlända som av den enskilde upplevs som tydlig och meningsfull och som innebär att individen får en (1) plan för sin etablering i svenskt samhälls- och arbetsliv. Fokus i utvecklingen ska ligga på hur insatserna länkas samman och snabbare leder till arbete, samt på individens lärande i hela etableringsprocessen. 2. Utveckla de länkar i kedjan som identifierats som särskilt svaga och därmed erbjuda insatser av högre kvalitet till den nyanlände: Samordnade matchningsinsatser Insatser för kortutbildade och analfabeter Individuellt nätverksbyggande. 3. Kvalitetssäkra etableringskedjans innehåll och processer. Kvalitetssäkringen ska bidra till att synliggöra nyanländas lärande och kompetens och öka möjlighet att söka fler typer av jobb. Kvalitetssäkringen ska också öka förtroendet mellan aktörerna och kunskapen om varandra och därmed skapa förutsättningar för tydligare roll- och ansvarsfördelning, effektiv resursanvändning och minimering av dubbelarbete och fler vägar ut till arbete. 4. Utveckla en hållbar samverkansstruktur. En sammanhållen etableringskedja för nyanlända förutsätter samarbete mellan kedjans aktörer. En bärande princip i Etablering Stockholm är därför en formaliserad och stabil samverkan. Utvecklingen av denna samverksstruktur beskrivs under avsnitten Främja samverkan, Strategiskt påverkansarbete och Projektorganisation. 1. En sammanhållen etableringskedja, från nyanländ till nyanställd En gemensam ingång till Etablerings Stockholm ska utgöra den första fasen i den nyanländes etableringskedja. Här ingår t ex samhälls- och arbetslivsorientering, fördjupad kompetenskartläggning, vägledning mm. Parterna ska metodutveckla och samordna de olika insatser som ingår i den gemensamma ingången så att de utgör en helhet och utmynnar i en gemensam planering mellan den nyanlände, arbetsförmedlingen, jobbtorg, stadsdelsförvaltning och Sfi. Utgångspunkten är att den nyanlända ska uppleva att hon eller han äger sin plan för sin etableringsprocess och väg till arbete. Den fortsatta etableringskedjan ska tillförsäkra den enskilde adekvata samordnade insatser som kan stödja hans eller hennes fortsatta väg till arbetsmarknaden. Denna del av kedjan kommer därför att innehålla generella insatser, insatser utifrån individuella behov och efterfrågestyrda matchningsinsatser i samverkan med rekryterande arbetsgivare. Insatserna kan finnas
Sid 7 (26) hos arbetsförmedlingen, kommunen, andra offentliga aktörer, men också hos privata aktörer, frivilliga aktörer mm. Insatserna ska metodutvecklas med fokus på individens lärande och möjliga insatskedjor. 2 a Samordnat arbetssätt kring matchning Ett samordnat arbetssätt för en effektiv matchning mot arbetsgivare skapas inom ramen för Etablering Stockholm som utgår från de erfarenheter som finns från tidigare framgångsrika matchningsverksamheter och bygga på de resurser som redan idag finns i respektive organisation men vara koordinerad avseende metodik och företagskontakter. Matchningen ska vara en naturlig del i etableringskedjan från första dagen. Inom ramen för metodutvecklingen av ett samordnat arbetssätt kring matchning ska parterna ge de nyanlända konkreta möjligheter att tidigt i etableringsprocessen får kontakt med företag och arbetsplatser. Arbeta offensivt för att synliggöra nyanländas kompetens samt öka kunskap och medvetenhet hos företagen om den potential som nyanlända utgör på den svenska arbetsmarknaden. Skapa ett gemensamt, tydligt och enkelt marknadsförings- och informationsmaterial riktat mot arbetsgivare och som beskriver vilka resurser och möjligheter som Etablering Stockholm kan erbjuda i samband med rekrytering av nyanlända. Genom att nyttja gemensamma resurser och nätverk skapa fler mötesplatser mellan arbetsgivare och nyanlända. Stimulera nyanlända till geografisk rörlighet. Bedriva ett gemensamt metodutvecklingsarbete som leder till spetskompetens i matchning av nyanlända och hitta modeller för effektiva matchningsprocesser. Utveckla samverkan med företag som har profilerat sig mot Corporate Social Responsibility (CSR). 2 b Insatser för analfabeter och kortutbildade Analfabeter och kortutildade ska erbjudas ett integrerat Sfi- och arbetsmarknadsprogram. Undervisningen sker enligt en modell där språkinlärning, identitetsstärkande insatser, och arbetslivsinriktade insatser integreras. Kunskap från forskning och erfarenheter från andra liknande försök ska inhämtas löpande. Modellen kommer inledningsvis att innehålla Sfi i kombination med andra aktiviteter med modersmålsstöd och modersmålsundervisning, för att gruppen snabbare ska ta till sig kunskap om det svenska samhället och arbetslivet. Exempel på kompletterande aktiviteter är: Interkulturell kunskap och identitet, arbetslivsorientering och praktik med språkstöd, samhällsorientering och vägledning av mentor/lots-funktion samt utveckling av metod för att värdera och synliggöra målgruppens tidigare erfarenheter, resurser och kunskaper. 2 c Nätverksbyggande Det är väl känt att nätverk för många är av stor betydelse för en etablering på arbetsmarknaden. De flesta nyanlända saknar idag dessa. Deltagarna i projektet ska erbjudas att komplettera insatserna i insatskedjan med individuellt nätverksbyggande. En av många viktiga vägar till integration och etablering i Stockholm går genom Stockholmare, är ett av ledorden för Röda Korsets Flyktingguideprojekt. Avsikten i Etablering Stockholm är att Röda Korset vidareutvecklar Flyktingguideprojektet genom att erbjuda nyanlända s.k. yrkesguider. Dessa ska ge en introduktion i det yrke som den nyanlände varit yrkesverksam i tidigare eller önskar bli verksam i här i Sverige. Syftet är att uppnå ömsesidig integration. Yrkesguiderna kommer att rekryteras bland Röda Korsets frivilliga och genom yrkesförbund/fackföreningar där behov av guider föreligger. Guider och nyanlända kommer i samverkan med Studiefrämjandet erbjudas gemensamma aktiviteter i form av studiebesök, utbildningar och studiegrupper med fokus på olika områden i syfte att underlätta integrationen i samhället och på arbetsmarknaden. För detaljerad info, se bilaga. 3 Kvalitetssäkring av etableringskedjan Inom ramen för projektet ska en systematisk och gemensam kvalitetssäkring genomföras av innehåll, processer och individens lärande i etableringskedjan som helhet och i dess olika delar. Arbetet ska utgå från en etablerad kvalitetssäkringsmetod som ska förankras hos berörda medarbetare genom utbildningsinsatser och seminarier. Kvalitetssäkringen ska baseras på att samverkansparterna gör en tydlig beskrivning av verksamheternas och etableringskedjans struktur, resurser och förutsättningar för kvalitet och samordning. De enskilda aktiviteterna/insatserna ska sedan beskrivas på detaljnivå vad gäller innehåll och lärandemål för individen. Genom att kvalitetssäkringsprocessen bygger på ett brett deltagande från många olika aktörer ges förutsättningar för
Sid 8 (26) Ej diarieförd etableringskedjans erkännande på arbetsmarknaden. Detta sker genom att alla delar i kvalitetssäkringen förankras i en panel/ referensgrupp bestående av företag/branscher och andra berörda aktörer. En viktig komponent i kvalitetssäkringen är också att den nyanlände själv ska vara aktiv i att visa sitt lärande. På så sätt säkras inte bara lärandet som ges utan även att inlärning skett. Kvalitetssäkringsarbetet olika delar ska dokumenteras och vara transparent för såväl brukare som samverkande aktörer och omvärld. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Etablering Stockholm har som huvudsyfte att förkorta vägen från nyanländ till nyanställd, från bidragsberoende till självförsörjande. Målet är deltagarna snabbare ska få jobb och egen försörjning. För detta krävs en fungerande etableringsprocess. Detta kommer att mätas utifrån följande indikatorer: Minst 50 % av projektdeltagarna ska vara självförsörjande 18 månader efter uppehållstillstånd. Omsättningen till arbete och utbildning ska vara minst 50 % högre bland deltagarna i projektet jämfört med omsättningen av nyanlända arbetssökande inskrivna på arbetsförmedlingen i AMO Stockholm som inte deltar i projektet. Antalet personer i instegs- och nystartsjobb skall öka med minst 50 % jämfört med nivån i Stockholms Stad vid projektets start. För att kunna följa deltagarna ska de märkas med speciell projektkod i såväl Arbetsförmedlingens som stadens register. Projektets har som delmål att: Skapa en individanpassad, samordnad och kvalitetssäkrad etableringskedja, myndigheter emellan och i samverkan med företag och organisationer. Denna etableringskedja skall vara dokumenterad vid projektets slut. Effektivisera matchningsprocessen genom att involvera företag och organisationer på ett tidigare stadium i etableringskedjan. Fler nyanlända analfabeter och kortutbildade kommer närmre arbetsmarknaden. I projektet ingår också att ta fram mätbara mått för detta delmål. Genom yrkesguider öka den nyanländes formella och informella kontaktnät för att finna nya vägar till etablering på den lokala arbetsmarknaden. I genomsnitt 400 yrkesguider matchas med 400 nyanlända per år. Skapa en hållbar tvärsektoriell samverkanstruktur för en snabbare etablering av nyanlända. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Projektuppstart Kickoff för projektorganisation. Igångsättande av insatser och kvalitetssäkring, starta webbsida, start av processutvärdering. 2009-08-01 2009-10-01
Sid 9 (26) Aktivitet Startdatum Slutdatum Styrgruppsmöte, 3-6 per år Operativt styrande utvecklingsutskott, möten 10-15 per år 2009-08-01 2012-08-31 Träff för de rådgivande nätverken ca 4 per år 2009-08-01 2012-08-31 Övrig utvärdering av extern leverantör 2009-08-01 2012-08-31 Transnationellt utbyte med Köpenhamns kommun 2009-08-01 2012-08-31 Arbetsplatsmöte med projekt medarbetarna Löpande: utveckla, följa upp, åtgärda, sprida erfarenheter 2009-08-01 2012-08-31 Rapportering till ESF-rådet, månatligen 2009-08-01 2012-08-31 Processutvärdering av projektet löpande möten med utvärderare Informationsspridning internt och externt Löpande och enligt fastställd kommunikationsplan Erfarenhetsutbyte med andra projekt, löpande Träffar genom Tema Nyanlända, ca 4 per år Metodutveckling för personal i projektet Fortlöpande processtöd i kvalitetssäkringsarbetet Tillfälliga, tematiska arbetsgrupper, träffas vid behov Etableringskedjan Norr Samordning av etableringskedans insatser och matchningsarbetet mellan stadsdelsförvaltning, Sfi, jobbtorg och Arbetsförmedling. Kvalitetssäkring av kedjan och enskilda moduler i samverkan med externa aktörer En gemensam verksamhetsplanering för 2010 mellan Jobbtorget, Arbetsförmedlingen och Sfi upprättas Central nivå Lokal nivå Projekt block 1: Generella insatser Start på norra sidan november 2009, södra sidan april 2010 2009-08-01 2012-08-31 2009-08-01 2012-08-31 2009-08-01 2012-08-31 2009-08-01 2012-08-31 2009-08-01 2012-08-31 2009-08-17 2012-08-31 2009-09-01 2009-11-30 2009-11-16 2012-08-31 Generella aktiviteter för alla deltagare, t ex: Introduktion till deltagare Samhällsorientering Arbetsmarknadsorientering Vägledning Fördjupad kompetenskartläggning (Formell och informell kunskap synliggörs). Sammanhållen etableringsplan Projekt block 3: Efterfrågestyrda insatser 2009-11-16 2012-08-31 Aktiviteter som utgår från arbetsgivares efterfrågan i matchningsprocess, t ex:
Sid 10 (26) Yrkesförberedande utbildningar Skräddarsydda förberedande utbildningar och yrkeskurser Rekryteringsträffar Företagsförlagd utbildning Samordnade matchningsprogram Projektblock 2: Behovsstyrda insatser 2009-11-16 2012-08-31 Sammanhållen insats för kortutbildade och analfabeter: Sfi, Interkulturell kunskap och identitet, interaktiv samhällsorientering och vägledning, arbetslivsorientering och praktik, med modersmålsstöd Projekt block 2: Behovsstyrda insatser 2009-11-16 2012-08-31 Aktiviteter styrda efter deltagarnas behov, t ex: Kommunikationsträning, yrkesspråk Socialt samspel i arbetslivet, arbetsplatskultur Fördjupad yrkeskompetensbedömning Professionell handledning på arbetsplatsen Yrkespraktik med språkstöd Arbetsplatskultur, sociala koder Samhällsorienterade studiecirklar Yrkesförberedande utbildningar Coachning inför rekryteringsträffar Nätverksbyggande: Matchning med nyanländ yrkesguide Forum för mänskliga rättigheter och jämställdhet Migrationsfrågor Integrationsrelaterade frågor Yrkesnätverk Planering och genomförande av resa för deltagare till Köpenhamn, deltagarutbyte mellan Etablerings Stockholm och Foerste Job i Danmark Etableringskedjan Söder Samordning av etableringsmomenten mellan flyktingmottagningarna, SFI, jobbtorg och Arbetsförmedling Kvalitetssäkring av kedjan och enskilda moduler i samverkan med externa aktörer 2010-01-01 2010-12-31 2010-02-01 2012-08-31 En gemensam verksamhetsplanering för 2011 mellan Jobbtorget, Arbetsförmedlingen och Sfi upprättas Central nivå Lokal nivå En gemensam verksamhetsplanering för 2012 mellan Jobbtorget, Arbetsförmedlingen och Sfi upprättas Central nivå Lokal nivå 2010-09-01 2010-11-30 2011-09-01 2011-11-30 Framtagande av strategi/handlingsplan för implementering 2011-09-01 2012-08-31
Sid 11 (26) Avslutningskonferens 2012-08-24 2012-08-24 Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Etablering Stockholm ska arbeta med alla delar av tillgängligheten på följande sätt: Fysiska tillgängligheten Både Arbetsförmedling och Stockholms Stad följer de lagar, regler och policys som gäller för tillgänglighet för funktionshindrade. Under projektets gång kommer man fortsatt att arbeta med att säkerställa den fysiska tillgängligheten utifrån de krav som ställs på oss såsom myndighet. Tillgänglig verksamhet Arbetsförmedling och Stockholms Stad följer de lagar och regler som gäller för att motverka diskriminering av alla slag. Alla möten med nyanlända skall präglas av respekt och förståelse för eventuella funktionshinder, som kan vara särskilt svåra att identifiera i dessa grupper såsom dyslexi, tidigare traumatiska händelser mm. Genom sin samverkan hoppas Etablering Stockholm på att öka sin kunskap om eventuell dold problematik och bättre kunna bemöta och fånga upp även denna. Detta är viktigt, för att kunna erbjuda de åtgärder som Arbetsförmedlingen har som verktyg för att öka möjligheterna för även nyanlända funktionshindrade att komma ut i arbete. Etablering Stockholm kommer även att väva in mångfaldsfrågan i projektet och har för avsikt att öka medarbetarnas kunskap och förståelse för mångfaldsproblemet samt aktivt motverka diskriminering i arbetslivet genom sitt matchningsarbete/arbete med arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har redan ett interaktivt program om mångfald som alla medarbetare ska gå igenom. Bemötande är något myndigheten arbetar med kontinuerligt i dagsläget och detta arbete skall fortsätta I verksamheten. Stockholm Stad har genom sin stora erfarenhet att arbeta med denna grupp, en självklar kompetens inom området. Bemötandet av dessa grupper ska bli bättre på att genom en kontinuerlig dialog om bemötande inom respektive verksamhet. Kommunikativ tillgänglighet Etablering Stockholm avser att säkerställa att potentiella och aktuella deltagare nås oavsett sina hinder såväl funktionshinder som språkhinder. a) Arbetsförmedlingen har inventerat sina språkkunskaper och kommer att kunna förmedla vissa tjänster via olika hemspråk, såsom CV-seminarier, informationsmöten o dyl. b) I den del som utvecklar metoder för analfabeter kommer pedagoger användas som kan elevernas hemspråk, i syfte att underlätta lärande och alfabetisering. c) Målsättningen är att kvalitetssäkringens olika delar skall vara tydligt förklarade på andra språk så att den nyanlände förstår vilka steg den skall gå igenom, varför och vad det resulterar i. Det slutgiltiga intyget skall vara tillgängligt på ett för den nyanlände begripligt språk och det skall vara tydligt för den nyanlände hur den går vidare i processen mot arbete med hjälp av detta intyg. Informativ tillgänglighet a) Etablering Stockholm kommer även att utveckla en hemsida med information om projektet och för att öka tillgängligheten både internt och gentemot målgruppen. b) Projektet har som målsättning att utveckla informationsmaterial som är tydligt och lättläst för att även nå ut till nyanlända som läser svenska på Sfi-nivå. c) Projektet ska undersöka möjligheterna till att få fram informationsmaterial i alternativa format. Det skall tydligt framgå på hemsidan i vilka former den nyanlände kan få informationen. Möjligheten att informera på andra språk, skall även undersökas. d) Vår webbplats ska vara tillgänglig. Det ska gå att kommunicera med projektet via vår hemsida. I uppföljningen och utvärderingen av vårt projekt ska utvärderas hur vi arbetat med tillgänglighet, och hur
Sid 12 (26) tillgängligheten i projektet har varit. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Målsättningen är att Etablering Stockholm ska genomsyras av jämställdhetsperspektivet, så att en lyckad etableringskedja även leder till ökad jämställdhet för de nyanlända. Detta kräver ett målmedvetet arbete internt utifrån befintliga planer och redskap samt med målgruppen, så att etableringen på arbetsmarknaden utgår ifrån kompetens, lämplighet och intresse i stället för traditionella val utifrån en könsuppdelad arbetsmarknad. I ett jämställdhetsperspektiv, planerar Etablering Stockholm följande utifrån behovs- och problemanalysen av projektet: a) Nolltolerans mot all form av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av kön. b) Vi ska alltid ha med ett jämställdhetsperspektiv när arbetsgrupper, utbildningsgrupper, projektgrupper och beslutande grupper sätts samman. c) Alla parter/aktörer och delar i projektet skall ta sitt ansvar i jämställdhetsarbetet utifrån sitt bidrag i etableringsprocessen. Detta innebär t ex att: Den som vägleder eller matchar mot arbete skall utgå ifrån kompetens samt både väcka och skapa möjligheter inom otraditionella yrken/arbetsuppgifter där man behöver få in fler av motsatt kön. Röda Korset kommer att ta i beaktande jämställdhetsperspektivet i val av yrkesguider genom att aktivt jobba med att rekrytera fler manliga yrkesguider samt i matchningen av dessa med sökande då fler män ar arbetslösa. Samhällsinformationen skall vara tydlig om vad jämställdhet innebär. Studiefrämjandet kommer att ha studiecirklar där även dessa frågor kommer att tas upp med målgruppen mm. d) Medarbetare ska alltid ha med jämställdhetsperspektivet i mötet med den nyanlände. e) Kvinnorna kommer att ges möjligheter till utveckling för att hitta nya möjligheter på arbetsmarknaden och männen kommer att ges möjligheter till breddning i samma syfte samt för att motverka invanda mönster och yrkestänkanden. I lågkonjunktur är detta extra viktigt, då många industrijobb och traditionellt manliga yrken försvinner, vilket vi redan har sett. f) Projektet satsar även på analfabeter och nyanlända med kort grundutbildning, som en egen del i projektet, även i syfte att öka jämställdheten och kunna ge denna grupp utvecklingsmöjligheter. g) I vår informationsspridning ska vi redovisa vårt arbete med jämställdhetsintegrering och jämställdhet i arbetslivet. Projektet ska analysera och utveckla sitt informationsmaterial, både när det gäller bilder och text, så att inte stereotypa beskrivningar av kvinnor och män i arbetslivet förekommer. h) Berörda myndigheter och organisationer kommer att fortsätta sitt interna arbete med jämställdhetsfrågor i enlighet med de planer som redan finns internt. i) Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i den löpande utvärderingen av projektet när det gäller insatser, deltagande, informationsspridning. Etablering Stockholm ska samla in och analysera könsuppdelad statistik för insatser i projektet, fördelning av resurser och deltagande, både när det gäller målgruppen, medarbetare i deltagande organisationer och andra deltagare/aktörer som projektet når. Därtill kommer projektet också att i uppföljningen undersöka hur utvecklingen sett ut för deltagande kvinnor och män, hur både nyanlända kvinnor och nyanlända män upplever sina möjligheter att komma in i svenskt arbetsliv genom Etablering Stockholm. Arbetet med jämställdhet inom denna grupp är extra viktigt, då dessa perspektiv inte genomsyrar de kulturer som de nyanlända kommer ifrån i samma omfattning som det gör i Sverige. Att målmedvetet arbeta med jämställdhetsintegration är därför av stor vikt, för att hitta nya öppningar på arbetsmarknaden för dessa grupper som annars riskerar att låsas in i traditionella yrkesval och uppfattningar och förbli i arbetslöshet, vilket i sin tur försvårar integrationen för dessa grupper. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare.
Sid 13 (26) Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Genomförandeprojektet kommer att utvärderas externt utifrån såväl resultat som process. Utvärderingen börjar samtidigt som projektet startar för att möjliggöra att utvärderingen kan ske löpande. Utvärderingen ska innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter utifrån flera perspektiv. Utvärderingen ska belysa resultat utifrån projektets resultatindikatorer, samverkan, kvalitetssäkringens effekter, brukarens upplevelser och företagens delaktighet. Under projektets gång ska delstudier göras en gång/år som kan komma att påverka utvecklingen av projektet. Detta gäller främst i de metodutvecklande delarna och vad gäller konkreta samverkansmetoder, kvalitetssäkring av etableringskedjan samt brukarnas synpunkter. I slutrapporten ska projektresultaten redovisas kvantitativt och kvalitativt ur såväl ett brukarperspektiv som ett organisationsperspektiv. Projektet dokumenteras löpande och en löpande uppföljning av resultat och deltagare kommer att ske. Såväl staden som arbetsförmedlingen har system som gör det möjligt att följa projektdeltagarna på individnivå avseende hur många som kommer ut i arbete, påbörjar studier, samt självförsörjningsnivå. Stadens uppföljningssystem gör det möjligt att koppla resultat till bakgrundsvariabler som kön, ålder, utbildningsbakgrund, tidigare yrkeserfarenhet etc. Detta kommer att följas tertialvis av projektledningen med stöd av stadens utrednings- och statistikkontor (USK). Data kommer också att ställas till förfogande för den externa utvärderaren för en mer fördjupad analys av de kvantitativa resultaten. Projektet kommer att ha en webbplats för dokumentering av projektets olika insatser vilket underlättar uppföljning, utvärdering och lärande under projektets gång. Diskussion har förts med ESF-projektet Matchning Södertörn kring ett strukturerat erfarenhetsutbyte som ökar möjligheterna till lärande mellan projekten och som kommer målgruppen till nytta. I detta utbyte ska även möjligheterna till viss samordning av extern utvärdering utredas. Vinsten med en samordning av utvärderingen skulle vara möjligheten till jämförelse mellan projektens innehåll, metoder och resultat. Utvärderingen av Etablerings Stockholm ska kompletteras med en samhällsekonomisk studie. En sådan studie kommer att utreda vilka direkta ekonomiska effekter projektet haft på hela samhällsekonomin, på den offentliga ekonomin (kommun och stat), och på de nyanländas situation. Men det handlar också om vilka icke-ekonomiska eller svårmätbara effekter projektet fört med sig till exempel i form av om nyanländas utanförskap minskat i en vidare bemärkelse. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Konsultstöd kommer att anlitas för såväl kvalitetssäkring som utvärdering. Projektet avser att använda en etablerad kvalitetssäkringsmetod som är i linje med EU-kommissionens riktlinjer för hur lärande ska kommuniceras. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Samverkan är en bärande princip i Etablering Stockholm. Ett av målen i förprojekteringsarbetet, och inför en genomförandeansökan, har varit att formalisera samverkan utifrån en gemensam analys om problem, behov och angreppspunkter. Men också utifrån en insikt om skillnader gällande regelverk, uppdrag, behov, etc.
Sid 14 (26) Förprojekteringen har visat att det går att samverka, trots nämnda skillnader, att man genom samverkan, samsyn och förtroende kan skapa förutsättningar för gemensamma modeller och arbetssätt, förutsättningar för kostnadseffektivitet och att man kan påverka system och strukturer till vinning för dem som det faktiskt berör. En djupare insikt har också erhållits om vikten av att involvera alla berörda aktörer i ett genomförandeprojekt för att undvika isolerade insatser och resultat som inte får genomslag i ordinarie verksamhet. Förprojekteringsarbetet har också tydligt visat att samverkan är en central framgångsfaktor i etableringskedjan för nyanlända. Därför förutsätter genomförandefasen av Etablering Stockholm en bred samverkan mellan alla berörda aktörer. Näringsliv, fackliga organisationer, myndigheter, utbildningsanordnare, intresseorganisationer, med flera, regionalt och nationellt. I planeringen av och i genomförandet av Etablering Stockholm återfinns därför en bred uppslutning av samverkanspartner: Jobbtorg Stockholm, AMO Stockholm, SFI Stockholm, stadsdelsförvaltningar, Företagarna, Stockholms Handelskammare, Röda Korset, Studiefrämjandet, Migrationsverket, Ingeus, AccadeMedia, InfoKomp, Lernia, LO, TCO, SACO Samverkan på organisationsnivå handlar inom Etablering Stockholm om att utveckla en hållbar struktur för samverkan mellan aktörer på den centrala och lokala nivån som ansvarar för det operativa arbetet avseende insatser för nyanlända. Detta kräver ett kundorienterat arbetssätt med förankring på såväl lokal som central ledningsnivå. En grundförutsättning för samverkan i alla led är att alla parter har kunskap och kännedom om varandras verksamhet och har förtroende för varandras beslut och kompetens. Projektet ska därför aktivt arbeta för att öka förtroendet och kunskaper mellan parterna. Detta ska ske i hela det gemensamma utvecklingsarbetet med start i gemensam metodutveckling och i det gemensamma arbetet med att kvalitetssäkra en fungerande etableringskedja. I denna process ska det ingå moment som belyser gemensamma synsätt och värderingar, samarbetsformer och behov av gemensamma insatser för kompetensöverföring och kompetensutveckling. Inom ramen för Etablering Stockholm ska ledningen för AMO Stockholm, SFI Stockholm, stadsdelsförvaltningar och Jobbtorg Stockholm skapa en beslutsstruktur där gemensam verksamhetsplanering, prioriteringar och resursutnyttjande är centrala begrepp för att öka samsyn och samarbete kring frågor om nyanländas etablering. Beslutsstrukturen ska bygga på ett gemensamt ansvarstagande för parternas uppdrag och effektivt utnyttjande av de gemensamma resurserna. Detta ska återspeglas i den lokala verksamhetsplaneringen. Verksamhetsplanen ska bl.a. beskriva marknadsförutsättningarna samt vilka uppgifter som ska prioriteras och lösas gemensamt under perioden. Den ska också redovisa vilka resurser som finns att tillgå i form av personal, lokaler, systemstöd och olika former av arbetsmarknads politiska medel. Inom planen diskuterar parterna vad som ska åstadkommas och hur det ska mätas, samt hur ansvarsfördelningen ska se ut. Till metodutvecklingen och verksamhetsplaneringen ska knytas så kallade rådgivande nätverk som ska bestå av representanter från näringsliv, kompletterande aktörer, andra myndigheter och kommuner, sociala ekonomin och fackliga organisationer. Under genomförandeprojektet etableras ett antal rådgivande nätverk som efterhand kan förändras till antal och sammansättning för att nå eftersträvad dynamik och optimal nytta. De rådgivande nätverken är bollplank för staden och arbetsförmedlingen i arbetet med projektet och senare i implementeringsfasen i ordinarie verksamhet. De rådgivande nätverken ska ha en betydande roll i myndigheternas metodutvecklingsarbete då de tillsammans skapar en plattform baserad på dialog och kunskapsöverföring. De rådgivande nätverken kommer att ha regelbundna möten och dess frekvens kan variera beroende på kompetensområde och behov. Erfarenheterna och arbetet i samverkansstrukturen och nätverken dokumenteras och sprids kontinuerligt i projektets webbsida samt kommuniceras med projektledningen och övriga medarbetare. Projektorganisationen ska verka på alla nivåer och genomgående kommer projektmedarbetarna ha en fot i såväl stadens som AMO Stockholms organisation. Detta för att skapa förutsättningar att de kan driva på de processer som
Sid 15 (26) Etablering Stockholm syftar till. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Projektet syftar till att förkorta nyanländas väg till arbete där ett centralt redska är en struktur för mottagande och etablering av nyanlända i Stockholm. Projektet förutsätter medverkan av chefer och ledning på alla nivåer i berörda organisationer och kommer därmed att få stor strategisk betydelse för fortsatt utvecklingsarbete. Resultat och erfarenheter från projektet kan antas komma att påverka beslutsfattande i berörda organisationer på många nivåer. Stockholm är en storstad och det utvecklingsarbete som ska bedrivas berör stora organisationer och många nyanlända. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom Etablering Stockholm kommer att kunna påverka det samlade utvecklingsarbetet i regionen, såväl som inom arbetsförmedlingens hela organisation. Den breda förankringen bland aktörerna bortom sektorsgränser ger också en beredskap för eventuella förändringar som på annat håll, t ex myndighets- eller regeringsnivå, kräver en bred samordning och utformning av nya lösningar. Ett konkret exempel är den beredskap som ska finnas inom ramen för projektet inför eventuella förändringar baserade på de statliga utredningarna om flykting- respektive asylmottagning. Kommunikationsplan Etablering Stockholms kommunikationsplan kommer att fastställas av styrgruppen. Den tänkta strategin är att förankra projektets arbetssätt, resultat och erfarenheter på berörda myndigheters alla nivåer och hos en mångfald av aktörer för att få genomslag i ordinarie strukturer och verksamheter. Identifierade viktiga målgrupper: Berörda medarbetare och chefer inom Stockholms stad Stockholms stads uppdragsgivare Berörda medarbetare och chefer inom Arbetsförmedlingen Berörda departement Näringsliv och branschorganisationer Sociala ekonomin och deras paraply- och arbetsgivarorganisationer Företag och organisationer som är kompletterande aktörer till Stockholm stad och Arbetsförmedlingen Fackförbund Allmänhet Målgruppen Kommunikationssätt Återrapportering till berörda ledningsgrupper på Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningar Återrapportering till Stockholms stads nämnder och kommunstyrelse i ordinarie tertialrapporter, verksamhetsberättelser etc. Återrapportering till ledningsgrupper i AMO Stockholms och Marknadsområde Öst. Delta i olika mötesplatser för företagsnätverk (genom t ex Företagarna och Stockholms handelskammare) Delta i relevanta konferenser och seminarier med anknytning till verksamhetsområdet. Spridning av framtaget marknadsföringsmaterial Bjuda in nyckelpersoner till informationsmöten och rådgivande nätverk Medarbetarkonferenser Presentation på Tema nyanländas webbsida och nätverk. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Etablering Stockholm har kommit överens om ett samarbete med projektet Foerste Job i Danmark som är ett arbetsmarknadsprojekt för flyktingar och invandrare i samverkan mellan Center for Afklaring og Beskeaftigelse
Sid 16 (26) (CAB) och Jobcenter Kobenhavn, Sprog & Integration i Köpenhamns kommun under perioden 2008 till 2012. Våra respektive projekt har många beröringspunkter och samarbetet syftar till erfarenhetsutbyte och utveckling av gemensamma strategier och tillvägagångssätt för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Vi kommer att besöka varandra minst en gång per år då gemensamma seminarier och studiebesök kommer att genomföras avseende erfarenheter, metodutveckling och best practice kring t ex: Information om det svenska/danska samhället och arbetsmarknaden. Kommunikationsträning på svenska/danska Motivation för att hitta arbete Behov av att hitta sitt självförtroende. Lust att få ett större nätverk Hitta yrkesområden som motsvarar deltagarens kvalifikationer och resurser. Utländsk utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet på svensk/dansk arbetsmarknad I samarbetet planeras även en träff under 2010 i Köpenhamn mellan deltagare i de båda projekten för erfarenhetsutbyte om att befinna sig på vägen från nyanländ till nyanställd i Stockholm respektive Köpenhamn. Mötet kommer att ske strukturerat och dokumenteras som en del i utvecklingen och utvärderingen av insatserna ur ett brukarperspektiv. SE-nummer: 16748137 CVR-nummer Köpenhamn kommun: 64942212, P-nummer CAB: 1003427398. Kontaktperson: Katrine Brenner, QE74@bif.kk.dk Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Inom länet är flera projekt för nyanlända på gång. Matchning Södertörn som nyligen beviljats medel och Demo K, som ansöker om medel från ESF, är båda stora strategiska projekt med många beröringspunkter med Etablering Stockholm utifrån bl a storstadsperspektivet, syfte, och metodik men också med lite olika inriktningar. Under förprojekteringen har kontakt etablerats med båda projekten och alla ser vinster med ett regelbundet erfarenhetsutbyte för ömsesidigt lärande. Detta lärande kommer att stärka projektens utveckling och komma de nyanlända till godo. En koppling finns också till SpråkSam-projektet som nyligen startat sitt genomförande. Det syftar till att skapa språkutvecklande arbetsplatser inom äldreomsorgen och utgör en intressant koppling till Etablering Stockholm ur perspektivet att etableringskedjan kan fortsätta efter anställning och hur språkstöd kan utvecklas inom Etablering Stockholm som en del i matchningsprocessen. Kontakt mellan projekten är etablerad. Genom Tema Nyanlända kommer erfarenhetsutbyte ske med övriga ESF- och flyktingfondsprojekt i regionen som arbetar med nyanlända. Det är svårt att greppa allt i ett och samma projekt, därför breddar samverkan perspektivet ytterligare, både utifrån andra infallsvinklar i utvecklingen av etableringskedjan för nyanlända men också genom att det skapar mötesplatser och förutsättningar för reell samverkan på organisations- och deltagarnivå. Stockholms stad är redan samverkansparter med Samverkan Nodost i Täby kommun som syftar till samverkan över kommungränserna i introduktionen av flyktingar. Här genom att hitta en modell där nyanlända i Stockholm matchas mot Täbys näringsliv och arbetsplatser genom ett strukturerat praktiksamarbete. Kontakt mellan projekten är etablerad.
Sid 17 (26) Stockholms läns landstings ReSa för integration och Bostadsförmedlingens Regionala bosättningssamordning har hälsofrämjande perspektiv respektive rörlighet/vidareflytt. Staden är redan samverkanspart och avser koppla samman projekten med Etablering Stcokholm för att hitta möjliga utbyten. Slutligen planeras en rad förprojekteringar i samverkan mellan staden och arbetsförmedlingen med flera aktörer inom ramen för ESF Storstadsintegration. Etablering Stockholm kommer genom sina respektive huvudmän följa förstudierna. Projekten planerar för ett kunskapsutbyte med Malmö och Göteborg som också kan involvera Etablering Stockholm. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Projektorganisationen kommer att bestå av en styrgrupp, rådgivande nätverk och en operativ projektorgansation. Projektets styrgrupp Styrgruppen har det övergripande ansvaret för ledning och styrning av projektet, samt förankrings- och kommunikationsarbetet. Möten 4-6 gånger per år. Ett operativt/strategiskt utvecklingsutskott till styrgruppen kommer att sammanträda 10-12 gånger per år. Ordförande: Helene Bengtsson chef för Jobbtorg Stockholm och arbetsmarknadsavdelningen, Socialtjänst och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm stad. Marie Linell-Persson, chef för Arbetsmarknadsområde Stockholm (Arbetsförmedlingen) Leif Styfberg, chef för SFI Stockholm Anders Samuelsson, verksamhetssamordnare, AMO Stockholm Christina Hemmingsson, verksamhetssamordnare, AMO Stockholm Karin Eriksson Bech, verksamhetssamordnare, arbetsmarknadsavdelningen, Socialtjänst och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm stad. Karin Perols, flyktingsamordnare, arbetsmarknadsavdelningen, Socialtjänst och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm stad. Susanne Tengberg, avdelningschef, Rinkeby-Kista stadsdelsfövaltning Vakant, avdelningschef från stadsdelsförvaltning (södra ytterstaden) Per-Erik Eriksson, regionchef för Företagarna i Stockholm Anna Wersäll, direktör Regional näringspolitik, Stockholm handelskammare Hugo Rickberg, Röda Korset Rådgivande nätverk De rådgivande nätverken ska ha en betydande roll i projektets genomförande då de tillsammans skapar en plattform
Sid 18 (26) baserad på dialog och kunskapsöverföring. Rådgivande nätverken kommer att ha regelbundna möten men dess frekvens kan variera beroende på kompetensområde och behov. I ett inledningsskede kommer de rådgivande nätverken bestå av expertis från: Myndigheter: Migrationsverket Näringslivet: Företagarna, Stockholms handelskammare Facken: LO, TCO, SACO Social ekonomi: Röda korset Forskning: Alfa rådet Utbildningsföretag: Ingeus, AcadeMedia, InfoKomp, Lernia, Studieförbund: Studiefrämjandet Operativ organisation Projektledare: anställd av Stockholm stad, ansvarar för projektet och att projektet löper på enligt uppsatt tids- och budgetplan. Projektkoordinator: anställd av Arbetsförmedlingen, ansvarar för samordning mellan aktörerna. En informatör/webbredaktör som ansvarar för projektets hemsida och informationsspridning samt framtagande av informationsmaterial. Administratör: Hanterar inkommande fakturor och redovisningen av timrapporter. Underlättar inrapporteringen från de olika aktörerna i projektet. Ekonom: Sammanställer och säkerhetsställer att redovisningen till ESF-rådet sker på ett korrekt sätt. Redovisningen kommer att ske månatligen. För att samordna metod- och processutveckling och genomförande av deltagarnas aktiviteter kommer Stockholms stad och Arbetsförmedlingen tillsätta fem tjänster som arbetar 50 procent på vardera myndighet och som fördelas på fem geografiska områden: Sfi-skolan tillsätter personal för aktiviteten mot analfabeter och kortutbildade. Röda korset tillsätter en samordnare för matchningen av nyanlända och yrkesguider. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Stockholm stad har stor erfarenhet av projektarbete från bland annat satsningen på Kompetensfonden som resulterade i ca 520 projekt inom alla av stadens verksamhetsområden. Av de projekten som genomfördes med delfinansiering från ESF-rådet kan nämnas Jobbrotation och Lys, kompa, funka. För mer information om vilken erfarenhet Stockholm stad har av projektorganisering se http://www2.ssa.stockholm.se/externaleveranser/ Kompetensfonden.aspx Utifrån att staden har drivit många och stora projekt finns goda möjligheter att rekrytera personer med erfarenhet av projektarbete. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. I första hand kommer befintliga upphandlingar från Stockholm stad eller Arbetsförmedlingen att användas. Om befintlig upphandling inte kan uppfylla kraven på planerade insatser kommer upphandling ske enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd
Sid 19 (26) Ej diarieförd Risk Att projektledare och projektarbetare slutar Antalet nyanlända minskar drastiskt pga minskat flytingmottagande Att etableringen av nyanlända ej förkortas pga konjunkturläget och ökad arbetslöshet Att projektet ej förankras väl och uppnår den strategiska påverkan som avses Åtgärd Stockholm stad och Arbetsförmedlingen har många personer som har erfarenhet av projektarbete varför möjligheterna till ersättare är god. Målgruppen i projektet fokuserar i första hand nyanlända med en vistelsetid upp till 3 år. Skulle antalet nyanlända minska drastiskt skulle projektet även kunna innefatta invandrare med längre vistelsetid men som fortfarande är långtidsarbetslösa och saknar en fast förankring på arbetsmarknaden. Även om rådande konjunktur ökar risken för att etableringen förlängs så torde projektet ge målgruppen bättre förutsättningar att inte hamna i utanförskap genom de program, aktiviteter och åtgärder som finns att erbjuda arbetsgivarna och genom att berörda myndigheter ska arbeta mer effektivt med dessa. Därtill torde deltagarna vara bättre rustade och ha större möjligheter att hitta arbete när konjunkturen väl vänder. För att hålla ihop projektet och uppnå förankring skapas en projektorganisation med en informatör/webbredaktör och en projektkoordinator för att säkerställa att information sprids och hanteras på ett adekvat sätt. Därtill kommer varje geografiskt delområde i Stockholm att ha var sin processledare som arbetar för både Arbetsförmedlingen och SDF, i nära samverkan med respektive chef, vilket stärker förankring och implementering. Varje part kommer också att göra en handlingsplan för hur förankring ska går till så att respektive myndighet uppnår den strategiska påverkan som projektet avser. Utvecklingen av en gemensam beslutsstruktur och verksamhetsplanering stödjer förankring och implementering. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Syftet med projektet är att förkorta tiden från att vara nyanländ till att bli nyanställd genom att involvera arbetsgivare på ett strukturerat sätt samt öka samordningen mellan Stockholms stad och Arbetsförmedlingen. Sammanfattning av projektet på engelska. The purpose of the project is to shorten the time for newly arrived immigrants to faster become employed by involving employers in a structural way together with the Stockholm municipality and the local Swedish Public Employment Service. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Skickas separat Förstudie Beräkningsunderlag till budget Beskrivning av Yrkeguideverksamheten Formulär för offentlig medfinansiering Aktörer
Sid 20 (26) Migrationsverket 2021002163 Mottagningsenheten OS 43190248 Stockholms stad 2120000142 Rekryteringsprogrammet Stockho 00000003 AcadeMedia Eductus 5565274007 AcadeMedia Eductus 45421526 Lernia Utbildning AB, Östersund 5564673381 Lernia Utbildning 19440940 Svenska Röda Korset 8020028711 Svenska Röda Korset, Region Stockholm 11290723 Företagarna 5560720566 Regionchef Sthlms län 18166348 Stockholms Handelskammare 2620000261 Stockholms handelskammare 29714771 LO-distriktet i Sth län 8020008358 LO-distriktet i Sth län 11283330 Stockholms stad 2120000142 SFI 43369289 INFORMATION & KOMPETENS I SVER 5564654605 INFORMATION & KOMPETENS I SVER 39655907 INGEUS AB 5567421408 INGEUS AB 46237293 STUDIEFRÄMJANDET 8020063569 STUDIEFRÄMJANDET I STOCKHOLM 15207756 TCO-RÅDET STOCKHOLMS LÄN 8024019823 TCO-RÅDET STOCKHOLMS LÄN 37150240