ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne Musikalitet Tal och språk Händighet Impulsivitet Organisationsförmåga Tidsuppfattning Syn och hörsel Social förmåga Läs- och skrivförmåga Logiskt tänkande Grov-och finmotorik Aktivitetsreglering Uppmärksamhetsförmåga Normalfördelningskurva Är målet möjligt att nå? Träning Pedagogik Motivation Biologiska förutsättningar Provivus, www.provivus.se 1

FörutsäAningar för psykiskt välbefinnande AA man lever i ea begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav och med möjlighet aa påverka situagonen FriA eher Aaron Antonovsky Hälsans mysterium, 1991 Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga Svårt med socialt samspel och kommunikation ADHD Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Autism Asperger syndrom Exekutiva funktioner Hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Förstå andras tankar/känslor Förstå helhet Exekutiva funktioner FunkGonshinder Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder Individens fungerande Beteende, inlärningsförmåga Olika funkgoner Minne, koncentragon, exekugva funkgoner etc Neuropsykologi Hjärnans struktur och uppbyggnad Neurologi Miljö ExekuGva funkgoner ExekuGva funkgoner De hjärnfunkgoner som organiserar individens handlande över Gd för aa uppnå ea mål Som gör det möjligt aa hålla fast vid målet uppräahålla energi för aa genomföra, ta hänsyn Gll regler eller begränsningar hämma lockelsen aa göra sådant som inte hör Gll. Från: Socialstyrelsens kunskapsdokument om ADHD Organisera Planera Prioritera Hämma impulser Kontrollera affekter (känslor) TidsuppfaAning Arbetsminne mm Provivus, www.provivus.se 2

TidsuppfaAning känslan för Gd Hur hantera informagonsfloden? Svårt aa lära sig Gdsbegreppen Analog, digital 14 dagar, en kvart Svårt aa anpassa sin Gd Gll andras Svårt aa handskas med Gden AA planera själv kräver förmåga aa förhålla sig Gll Gden Kraven på informagonsbearbetning ökar i samhället Ökar förmågan? Finns det en gräns? Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan aa hålla informagon, instrukgoner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer aa följa instrukgoner. Svårt aa memorera fakta, stavning, datum etc Svårt aa göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av ea problem medan man arbetar med ea annat Svårt aa sammanfaaa Kan ha svårt aa plocka fram minnen, har därför svårt aa lära sig av misstag Svårigheter med exekugva funkgoner kan se ut så här: Svårt aa hindra impulser och aa styra och kontrollera sin egen akgvitet: Hoppar från akgvitet Gll akgvitet Väljer kortsikggt istället för långsikggt Kontrollerar inte aa varje steg genomförts, gör slarvfel Hinner inte tänka eher Reagerar för krahigt och impulsivt Och så här: Svårigheter aa inigera, prioritera, organisera: Svårt aa komma igång, svårt aa avsluta Svårt aa idengfiera det som är vikggt, fastnar i detaljer Svårt aa överblicka och organisera både arbetsuppgiher och vardagsakgviteter OrealisGska planer Tappar bort vikgga saker, lyckas inte lämna in färdigt arbete Eller så här: Svårigheter aa skiha fokus och anpassa sig Gll omgivningen Svårt för övergångar Svårt aa tåla förändringar Fastnar i rugner Svårt aa samarbeta med andra på ea ömsesidigt säa Provivus, www.provivus.se 3

Vad ställer skolan för krav på exekugva funkgoner hos eleverna? När behövs det exekugva systemet? Nya situagoner där svaren inte är väl inlärda eller som innehåller nya handlingsmönster AD/HD AAenGon Deficit HyperacGvity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperakgvitet/impulsivitet. ProblemaGken finns globalt Socialstyrelsens rapport 2002: 3-5% 1 av 3 är flickor Uppmärksamhet en portal mellan informagonsfloden och hjärnan Kontrollerad som vi bestämmer oss för aa rikta mot något SGmulusdriven- där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss Uppmärksamhet UppräAhålla uppmärksamheten LäAstörd Svårt hålla fokus på det som är väsentligt Svårt aa sortera bort det ovidkommande SkiHa fokus och fördela uppmärksamheten AA snabbt GAa upp och återvända Gll det man gör AkGvitetsnivå Svårt aa reglera akgvitetsnivån ÖverakGv Har svårt aa siaa sglla, är fariga och pragga, pillar på saker, kläarar på väggarna OHa svårare aa se överakgviteten hos flickor: rör på sig men siaer kvar på stolen mer av pillande, skrivande, tuggande. Pratar mycket. Överreagerar I tonåren blir många mer rastlösa. UnderakGv (mindre vanligt) passiv, svårt aa komma igång, frånvarande. En del växlar, särskilt tonåringar Provivus, www.provivus.se 4

Impulsivitet Gör saker eller reagerar på andra utan aa tänka Gll en extra gång. Svårt låta bli aa reagera omedelbart på sinnesintryck eller impulser. Gör det svårt aa hinna stanna upp och tänka Gll - reflektera Styr- och reglersystemet försvagat Som a= köra bil: Styra Gasa Bromsa Växla Blinka Planera körningen Anpassa farten AA minnas vid ADHD: 9 6 år 12 8 år 18 13 år När det gäller konsten aa styra sig själv Skillnader mellan flickor och pojkar Flickors symtom tolkas ohare som familjerelagonsproblem än pojkarnas Flickor är ohare äldre när det kommer Gll utredning I skolan märks oha inte svårigheterna förrän i högstadiet Färre flickor med ADHD diagnosgseras och får stöd och behandling ADD ADD kallas vardagligen den typ av ADHD som är utan hyperakgvitet Låg akgvitetsnivå, passiva, dagdrömmande, svårt komma igång, mer läastörda ADD - vanligare bland flickor (30%) än bland pojkar (ca 15%) Över hälhen kan ha läs- och skrivsvårigheter ADHD - funkgonerna kan variera Teoret. tänkande Språk Motorik Uppmärksamhet Social förmåga AkGvitetsregler. Impulsivitet Affektreglering Provivus, www.provivus.se 5

Vad kräver eget arbete? Förmåga aa överblicka, planera och på ea självgående säa genomföra uppgiher AA ha en inifrån kommande mogvagon Förmåga aa arbeta självständigt och koncentrerat Fri lek/grupparbete vad kräver det? Förmåga aa bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag... så du...) Komma överens, planera Gllsammans Hantera mycket informagon samgdigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Gll andras du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan Vilka krav ställs på eleverna på vår skola? Arbetsformer eget arbete, gemensamma genomgångar mm Den fysiska arbetsmiljön för eleverna Struktur och scheman Hur läollgänglig är informagonen för elever och för föräldrar? OrganisaGon för elever i behov av extra stöd? Mm mm ADHD- symtom och beteendeproblem Bristande självkontroll hos barnet Beteendeproblem: Trots, aggressivitet, antisocialt beteende Negativa reaktioner från omgivningen Ökad föräldrastress Negativa reaktioner Påverkar : Relationer, självkänsla, känsla av kontroll Provivus, www.provivus.se 6

Vuxna med ADHD Den vardagliga organisagonen. Planera dagen, komma i Gd, packa väskan, gympapåsen, uplykter, läxor, mm Svårt med överenskommelser. Kanske lovar för mycket som de inte klarar av aa hålla. Kanske inte kommer ihåg. Kan skapa irritagon. Hur kan man tala om problemen Kunna resonera sakligt och lyssna, utan aa trösta eller komma med snabba lösningar. När fungerar det? Vad krävs för aa det ska fungera? Vad gör du då? Den goda samarbetsrelagonen ömsesidigt lyssnande. Insatser på flera nivåer Vad är det allra vikggaste? RelaGonen Till föräldrar Hjälp aa hiaa strategier föräldrautbildning I skolan Anpassa kraven, träna färdigheter och strategier, hjälp aa hålla sig på spåret, coacha Till eleven Hjälp aa förstå sig själv, aa kämpa på och inte ge upp Träna grundläggande svårigheter Medicinering Medicinering Påverkar signalämnen Minskar ADHD- symtomen: uppmärksamhet, akgvitetsreglering och impulsivitet. Knappt 3 av 4 förbäaras Minskad missbruksrisk Viss typ av medicin kan öka Gcs och då kan annan medicin prövas Utveckla elevens förmågan aa styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posigvt beteende Ignorera i vissa fall negagvt beteende, utan aa ignorera eleven (tvärt om: vikggt aa se eleven extra mycket i andra sammanhang). Först - sedan Hjälp eleven med planering av både fria och fasta akgviteter (aa leka/samarbeta med andra ställer också krav på planeringsförmåga) Provivus, www.provivus.se 7

Medvetenhet om de egna svårigheterna och styrkorna Vilka situagoner kan jag behöva hjälp i? Varför behöver just jag hjälp? Vad kan jag göra för aa hjälpa mig själv? Kunskap om grunden Gll svårigheterna: det är inte mia fel, men jag måste spela så bra jag kan med mina kort Det blir läaare aa ta emot hjälp om jag är medveten om varför Vad underläaar? Kunskap hos vuxna runt eleven - förståelse för varför det blir som det blir Insatser just nu eller helst steget före Bemötande i situagonen mer verksamt än analyserande i eherhand Elever som har svårt aa styra sig själva behöver hjälp med styrningen längre Kräver mer av både föräldrar och personal KommunikaGon Miljöns betydelse Tydlig, rak, lugn och konkret Inte för många ord- korta tydliga instrukgoner Tala om vad barnet skall göra inte vad det inte skall göra Förstärk kommunikagonen genom beröring, visuellt stöd bilder, listor etc. GruppinstrukGon kan behöva kompleaeras med individuell be eleven beräaa vad han/hon skall göra eher genomgång Icke- verbala signaler gester e.dyl som du kommit överens med eleven om för aa bromsa eller uppmuntra Påminn, förbered och förvarna! RuGner och en tydlig struktur underläaar Korta pass tydlig början och slut underläaar oha Bestämd plats i klassrummet för både barn och saker Avgränsad arbetsplats Hjälp aa organisera och ordna det egna materialet Möjlighet aa röra sig på ea acceptabelt säa För vissa barn vikggt aa ha möjlighet aa arbeta på lugn plats Tingen Bestämda platser Checklistor för hur arbetsuppgihen skall göras Veckorensning Rensa bort onödiga svårigheter Ex: maila/smsa läxor och info Gll föräldrarna - undvik lappar i ryggsäcken Två uppsäaningar böcker - både hemma och i skolan Gör Gden konkret Planera Gden Gllsammans med personen Gör ordningsföljden tydlig Dela upp Gden i mindre delar Träna på aa bedöma Gden, slå vad ta Gd. Hjälpmedel - påminnelsesystem Tidur som ringer, alarm på telefon eller klocka Dagsschema/almanackor kryssa över pass eller dagar som är klara För barn: Bilder aa fylla i för aa se hur dagarna går, fram Gll jullovet, födelsedagen, uplykten etc Provivus, www.provivus.se 8

Strategier Hjälp Gll aa bryta ned och planlägga arbetet Dela upp stora uppgiher i mindre Fördela arbetet över Gden Gör mindre arbetsuppgiher flera avstämningar ADHD ALLA ANDRA STYRKOR OCH SVAGHETER Utveckla starka sidor! PosiGv uppmärksamhet från andra En känsla av aa klara saker stärker självförtroendet Kan göra det läaare aa orka kämpa med annat som är svårt Provivus, www.provivus.se 9