Inledning om penningpolitiken

Relevanta dokument
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport februari 2017

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport December 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitiskt beslut April 2015

Penningpolitisk rapport september 2015

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitisk rapport februari 2018

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitisk rapport april 2018

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Penningpolitisk rapport juli 2018

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Penningpolitisk rapport september 2017

Sverige behöver sitt inflationsmål

Inför Riksbanken: Sportlov

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitisk rapport April 2016

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbanken och dagens penningpolitik

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport december 2018

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport februari 2019

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Ekonomiska bedömningar

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport april 2017

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Riksbanken och penningpolitiken

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Riksbankens direktion

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Riksbankens och penningpolitiken

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Månadskommentar juli 2015

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Transkript:

Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef

Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet USA,5 1,5 1,5 1 1,5,5 11 13 15 17 Anm. Årlig procentuell förändring. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Underliggande inflation i euroområdet mäts som HIKP exklusive livsmedel, tobak, alkohol och energi. I USA mäts den som PCE exklusive livsmedel och energi. Källor: Nationella källor, Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

Löner utvecklats långsamt i omvärlden Arbetslösheten har fallit tillbaka i euroområdet och USA men lönerna har ökat långsamt, särskilt i euroområdet 14 1 1 USA Euroområdet 14 1 1 5 4 USA Euroområdet 5 4 8 8 3 3 6 6 4 4 1 1 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 Anm. Procent, respektive årlig procentuell förändring. För ersättningar till anställda används för euroområdet Labour Cost Index, samt Employment Cost Index för USA. Källa: OECD, Bureau of Labor Statistics, ECB

I spåren av starkare ekonomisk utveckling steg långräntor Långräntorna steg efter årsskiftet medförde viss oro på aktiemarknaden Anm. Procent. Nollkupongräntor beräknade från statsobligationer med 1 års löptid. Utfall fram till 18-3-1 exkl. för långräntor i USA, där utfall finns till 18--3. Den streckade linjen indikerar tidpunkten för det penningpolitiska mötet. Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken

God BNP-tillväxt i Sverige Omvärlden ger mer draghjälp Hushållens konsumtion och företagens investeringar växer i stadig takt Bostadsinvesteringarna dämpas från höga nivåer Tillväxten växlar ner till mer normal takt,8 18 1,8 19,1 Anm. Prognos BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring.

Fortsatt stark svensk arbetsmarknad Arbetslösheten har sjunkit Brist på arbetskraft Anm. Procent av arbetskraften, 15-74 år respektive nettotal. I grafen till höger avser blå streckad linje ett genomsnitt för perioden 1996-17. Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Något lägre inflationstryck i Sverige sista tiden Svagare löneutveckling Prisökningstakten för tjänster har dämpats 4 3 Varor inklusive livsmedel Tjänster 4 3 1 1-1 1 11 1 13 14 15 16 17-1 Anm. Årlig procentuell förändring. Löner enligt konjunkturlönestatistiken. Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Riksbanken Prisutveckling t.o.m. december. Streckade linjer avser medel från 1995.

Inflationen nära procent från 19, men med fortsatt stöd från penningpolitiken Starkare konjunktur i omvärlden Högt resursutnyttjande Inflationsförväntningar vid % Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: SCB och Riksbanken

Växelkursutvecklingen en riskfaktor Kronan väntas stärkas långsamt Penningpolitiken i omvärlden viktig för kronan Svagare krona Starkare krona Anm. Index 199-11-18=1 respektive procent. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning 1 februari. Källor: Nationella centralbanker, Thomson Reuters och Riksbanken

Fortsatt expansiv penningpolitik Reporäntan -,5 procent Köp av statsobligationer 8 7 6 5 4 3 1 H1 15 H 15 H1 16 H 16 H1 17 Återinvesteringar kuponger Återinvesteringar förfall Nya köp H 17 H1 18 H 18 H1 19 8 7 6 5 4 3 1 Anm. Procent respektive nominellt belopp, miljarder kronor. Källa: Riksbanken

Den penningpolitiska avvägningen Inflation vid målet Förväntningar omvärldens penningpolitik Svagare pris- och lönetryck Lägre inflation i närtid Kronan Oförändrad reporänta och räntebana Det har tagit lång tid att få upp inflationen Svagare inflationstrycket skapar osäkerhet Penningpolitiken behöver gå försiktigt fram

Utmaningar kvarstår Det underliggande inflationstrycket fortsatt lågt Arbetsmarknaden tudelad Bostadsmarknaden begränsar Hushållens skuldsättning fortsatt källa till oro