Strategi för regionbusstrafiken i Uppsala län

Strategi för regionbusstrafiken i Uppsala län Samrådsredogörelse Bilaga Kollektivtrafikförvaltningen UL Diarienummer KT2017-0077

Innehållsförteckning 1. Yttranden... 2 1.1 Heby kommun... 2 1.2 Barnombudet i Uppsala län... 2 1.3 Trafikverket... 6 1.4 Gamla Uppsala Buss... 6 1.5 Älvkarleby kommun... 7 1.6 Lantbrukarnas riksförbund... 8 1.7 Sveriges Lantbruksuniversitet... 9 1.8 Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting... 9 1.9 Harbo Sockenråd... 11 1.10 Landstinget Sörmland tillsammans med Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet... 11 1.11 Landstinget Sörmland... 12 1.12 Tierps kommun... 13 1.13 Östhammars kommun... 14 1.14 Region Gävleborg... 15 1.15 Enköpings kommun... 15 1.16 Uppsala kommun... 17 1.17 Region Västmanland... 17 1.18 Håbo kommun... 18 1

1. Yttranden Nedan presenteras fullständiga yttranden från samtliga remissinstanser som yttrat sig under remitteringsperioden (2018-05 31-2018-10-31). 1.1 Heby kommun Yttrande Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Som svar på remissversionen av Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län yttrar Heby kommun följande: Utgångspunkter för strategin De identifierade utvecklingsbehoven utgör en del av den problematik som finns i nuläget. Behovet av att erbjuda påstigning i närheten av hemmet resulterar inte enbart i att det uppstår en stor mängd hållplatser vars standard ska upprättas till en acceptabel standard utan det resulterar även i fler stopp utefter sträckan. En ökning av trafiken på landsbygden leder till att fler erbjuds grundläggande resmöjligheter men det är även viktigt att fler erbjuds tidseffektiva resmöjligheter. Det medför att vikten av expresslinjer ökar och att dess attraktivitet höjs. Det behövs en tydligare satsning på bytespunkterna vid de hållplatser där expresslinjerna utgår. Det finns idag tydliga brister i den anslutande infrastrukturen och närliggande pendlarparkeringar. Heby kommun lade märke till att figur 6 med turutbud i Uppsala län inte har med en linjesträckning som går till Runhällen och Ingbo som linje 865 trafikerar idag. Det är viktigt att dessa orter fortsatt trafikeras. Strategi för regionbusstrafik Strategin för regionbusstrafiken är tydlig och helheten skapar en god förståelse av vad som vill uppnås. Det Heby kommun önskar att lyfta fram är dock att när en förändring med betydande effekter planeras så ska samråd med berörd kommun ske, men det är även viktigt att samråd med berörda resenärer sker. 1.2 Barnombudet i Uppsala län BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den hjälp de behöver och att alla barn och unga ska kunna påverka sin vardag och samhället. Detta gör vi genom att ge stöd och råd, informera, påverka och stärka barns och ungas röster. Vi är en ideell förening som funnits sedan 1988. Remissvar gällande Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län - Dnr KT2017-0077 Barnombudet i Uppsala län, hädanefter BOiU, har bland 36 andra remissinstanser fått möjlighet att yttra sig angående Region Uppsalas Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län. Yttrandet är avgränsat på så vis att det kommenterar remissen utifrån ett barnrättsperspektiv, detta utifrån att BOiU:s verksamhetsmål är att FN:s konvention om barnet rättigheter, 1989, hädanefter barnkonventionen, ska förverkligas. Bilden nedan tydliggör vad ett barnrättsperspektiv inkluderar. I sammanhanget är det relevant att uppmärksamma att Kollektivtrafikförvaltningen UL vid Region Uppsala har en handlingsplan för integrering av barnperspektivet i planering och genomförande av kollektivtrafiken i Uppsala län. I denna beskrivs aktiviteter för att stärka barnperspektivet i Kollektivtrafikförvaltningen UL:s verksamhet. I framtagandet av 2

handlingsplanen framkom att implementering och strategisk styrning av barnperspektivet i planering av kollektivtrafik syftar till att stärka barnrättsperspektivet och barnperspektivet i planering och genomförande av kollektivtrafik. För att göra detta behöver barnkonventionen bli interagerad i det strategiska ramverk som styr kollektivtrafikförvaltningen UL:s arbete således också en del av strategin som remissen behandlar. Lika förutsättningar lika utbud Ett av de syften som framgår av remissen är att arbetet utifrån strategins principer ska leda till att lika förutsättningar ska innebära lika utbud. Detta välkomnas av BOiU då det är i linje med artikel 2 i barnkonventionen. Tydlighet En brist i det befintliga utbudet är att det kan kännas svårt att känna till, vilket kan höra ihop med att utbudet är svårt att kommunicera. Att strategin bland annat grundas på detta utvecklingsområde är något BOiU välkomnar, för om det är svårt för vuxna att känna till utbudet kan det vara ännu svårare för barn. Det skulle därför kunna vara aktuellt att i strategin poängtera att det behövs ett särskilt arbete med kommunicering av utbudet till barn. Således att arbeta med riktad information till barn i olika kanaler för att göra utbudet förståeligt och tillgängligt för dem. Detta skulle förslagsvis kunna vara ett tillägg i principer vid kommunikation och profilering av trafiken. I Kollektivtrafikförvaltningen handlingsplan är också detta en aktivitet, att tillgängliggöra och kommunicera information genom kanaler anpassade för barn. Syftet är att det ska vara enkelt för barn att få tag i information med målet att barn ska veta vilka rättigheter och skyldigheter de har i kollektivtrafiken och på så vis stärka barns förutsättningar. BOiU är gärna behjälpliga i utformning av information till barn och unga. Principer vid planering av utbudets omfattning - tillgång till skola och utbildning I artikel 28 barnkonventionen slås fast att alla barn har rätt till utbildning. Att det vid planering av utbudet ska övervägas särskild hänsyn till särskilda faktorer som är relevanta så som tillgång till skola och utbildning är förenligt med ett barnrättsperspektiv då detta underlättar för barn och unga att ta sig till och från skolan. Barn och unga får således större möjligheter att ta sig till och från skolan på egen hand, att kollektivtrafiken här tar sitt ansvar är att se som ett gott ansvarstagande. Principer vid genomförandet av förändringar i trafiken barnkonsekvensanalys På sida 16 i remissen står: En förändring som innebär betydande effekter för resenärer i ett område, ska samrådas med berörd(a) kommun(er). Behov av barnkonsekvensanalys tas i beaktande Att en barnkonsekvensanalys tas i beaktande vid ovanstående situation är bra och något som BOiU varmt välkomnar finns med i denna strategi. I handlingsplanen blir det också tydligt att detta är något som Kollektivtrafikförvaltningen UL lägger tyngd vid då det framgår att ett mål är att det är möjligt att samla in information från barn samt möjliggöra för barn att ge synpunkter och ha inflytande i frågor som rör dem i planering och genomförande av kollektivtrafik. Ett mål som förväntas nås med ett flertal aktiviteter. En handlar om att genomföra dialoger med barn, ungdomar och föräldrar då det vid planering av linjenät är till exempel viktigt att ta reda på hur många barn som påverkas, vilka behov barn och ungdomar har. En annan aktivitet handlar om att genomföra barnkonsekvensanalyser i samband med större åtgärder och förändringar i kollektivtrafiken som påverkar barns resande i syfte att möjliggöra barns delaktighet samt beskriva konsekvenserna som förändringen bedöms medföra. Det rekommenderas att framtagande av nytt Trafikförsörjningsprogram, beslut om nytt linjenät, nybyggnation av eller betydande förändringar i befintlig infrastruktur alltid kräver 3

en barnkonsekvensanalys. I andra fall är rekommendationen att behovet av en barnkonsekvensanalys baseras på hur många barn som antas påverkas, om det berör en förskola, skola eller annan verksamhet som är viktig för barn. BOiU skulle vilja se att mer tyngd och större krav läggs vid detta även i strategin. Det bör stå att en barnkonsekvensanalys ska göras om förändringen rör barn och inte bara att behovet av det ska beaktas. Om beslut tas att inte göra en barnkonsekvensanalys ska detta motiveras. På samma sätt som det är tänkt att förändringen ska samrådas med kommunen bör också barnen tillfrågas. Barn ska ses som fullvärdiga medborgare och ska därmed ha en talan i dessa frågor, således anser BOiU att strategin ska vara tydligare i att en barnkonsekvensanalys ska göras där det ingår att samråda, ha en dialog, med barnen. Att det ligger en skillnad i begrepp framkommer också i Kollektivtrafikförvaltningens handlingsplan där det beskrivs att ett av målen är att barnperspektivet ska vara en naturlig del i styrning, planering och utförande av kollektivtrafik och för att nå detta mål ska en översyn ske av det strategiska ramverket för Kollektivtrafikförvaltningen UL:s verksamhet. En översyn som bör omfatta en genomlysning av om något saknas, en likriktning av att använda benämningar samt tydliggöra riktlinjer med ska- och bör-krav. Här anser BOiU således att det ska vara ett sådant ska-krav. I remissen framkommer på sidan 10 att: en välfungerande lösning för trafikering av mer glesbefolkade områden ger ökad tillgänglighet för barn och ungdomar som är beroende av kollektivtrafiken för att själva ta sig till och från fritidssysselsättningar. Att inkludera barnperspektivet i utveckling, planering och utförande av kollektivtrafiken skapar förutsättningar att barnen väljer att nyttja kollektivtrafik även om vuxna. På liknande sätt har det också formulerats kring barnperspektivet i samband med anropsstyrd trafik på sida 25: att anropsstyrd trafik kan vara ett sätt att möjliggöra för barn och ungdomar i glesbefolkade områden att på egen hand ta sig till fritidsaktiviteter. Att strategin tar upp barn och ungas möjligheter att själva ta sig till och från fritidsaktiviteter är något BOiU välkomnar då artikel 31 barnkonventionen fastställer att barn har rätt till lek och kultur - det är därför viktigt att barn har möjlighet att ta sig till och från fritidsaktiviteter. Vi anser dock att det bör framgå av strategin att det också är till fördel för barn som bor på flera olika ställen då de kan vara särskilt beroende av regiontrafiken för att ta sig till vänner, till och från föräldrar etc. På sida 10 och 25 i remissen skulle det exempelvis därför kunna formuleras enligt nedanstående förslag:... barn och ungdomar som är beroende av kollektivtrafiken för att själva ta sig till och från fritidssysselsättningar. samt när barn bor på olika adresser, exempelvis när föräldrar bor isär. Detta för att tydliggöra att det inte bara handlar om barn som är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till och från fritidssysselsättningar utan också för de barn som dagligen är beroende av kollektivtrafiken för att resa och delta i samhället som det står i Kollektivtrafikförvaltningen handlingsplan. Att inkludera formuleringen som i dagsläget står på sida 10 och 25 om barns möjligheter till fridisaktiviteter räcker dock inte för att ha inkluderat ett barnperspektiv i strategin. Ett barnperspektiv ska bestå av forskning, erfarenhet och praxis och vad vuxna runt barnet säger. Kanske är detta inhämtat men det redovisas inte vilket det bör göras i så fall. Det skulle också kunna redovisas något om hur familjer/barn ser ut statistiskt i länet - dvs bättre tillgängliga sociala data i planeringen. Det vore också bra om andra goda exempel från 4

liknande regioner nämns som komplement till siffror och forskning. Även i handlingsplanen framgår att om barnperspektivet ska få en mer central roll i planeringen och utförandet av kollektivtrafik behöver barnperspektivet tydliggöras i de strategiska dokument som styr Kollektivtrafikförvaltningen UL:s arbete. BOiU ser även att det gärna är ett barnrättsperspektiv som inkluderas i strategin, där barnperspektivet ingår tillsammans med barnets perspektiv - innebärande att man undersöker vilka barn som berörs och således ska tillfrågas? Vad säger barnen? Har de tillfrågats på ett sätt som passar dem? Barnperspektivet tillsammans med barnets perspektiv utgör ett barnrättsperspektiv och ska ligga som grund för bedömning av barnets bästa (se bild på glasögonen på första sidan). Dialog med barn i framtagandet av strategin Som nämndes ovan ser BOiU gärna att ett barnrättsperspektiv ska vara inkluderat på ett tydligare sätt i strategin, ett perspektiv där det ingår att ha dialog med de barn och unga som berörs. I remissen framgår att kunskap om dagens regionbusstrafik, resande och resenärsupplevelser har inhämtats. Det framgår inte hur detta gjorts men den främsta källan kan tänkas vara Kollektivtrafikbarometern. Den tar synpunkter från den som fyllt 15 år men de yngre kommer inte själva till tals, utan endast via sina föräldrar. Det framgår också att uppgifter inhämtats på olika sätt från tjänstemän i länets kommuner, på kollektivförvaltningen UL, Nobina och Region Uppsalas enhet för hållbar utveckling. Samt att omvärldsanalys genomförts och att politisk förankring skett löpande. I detta sammanhang saknar vi på BOiU en dialog med regionens barn om deras åsikter och upplevelser, detta utifrån konventionens tolfte artikel: Artikel 12 1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler Begreppet alla frågor som rör barn i artikelns första punkt ska tolkas i en vid bemärkelse och gäller inte bara de klassiska barn- och ungdomsverksamheter som har direktkontakt med barn. Barn berörs även i hög grad av beslut och strategier gällande trafik som antas. I remissen framgår att skolelever står för en betydande del av det resandebehov som strategin syftar till att omhänderta och de kommer således i allra högsta grad påverkas av denna strategi. Det framgår inte heller om en dialog med barn är planerad eller ej utan det som tas upp är att en barnkonsekvensanalys kan komma att bli relevant när det praktiska arbetet tar vid. I denna ska barnets åsikter framkomma men de bör även ha inhämtats vid upprättandet av denna strategi som det gjorts med vuxna sakkunniga. I metoden skriver ni att resenärers upplevelser inhämtats, har det däribland inhämtats åsikter från barn så bör det dokumenterats och redovisats i remissen. Strategins konsekvenser I remissen framgår att fortsatt planering och utveckling av regionbusstrafiken kan utföras på ett konsekvent sätt med strategin som grund. I remissen tas ekonomiska konsekvenser upp samt konsekvenser för allmänheten och resenärer. Konsekvenser för barn tas inte upp vilket det bör, de är en specifik grupp med andra behov än vuxna resenärer och bör inte inkluderas i den stora gruppen resenärer. Den fortsatta planeringen och utvecklingen av 5

regionbusstrafiken kommer att ha denna strategi som grund, därmed bör konsekvenser för barn vara inkluderande tillika dialog med barn som tidigare nämnts. Det bör således gjorts en barnkonsekvensanalys i samband med upprättandet av strategin. En analys som syftar till att säkerställa att barnets rättigheter finns med inom beslutsfattandet. Att en barnkonsekvensanalys finns med som princip vid planering vid trafikförändringar är något BOiU verkligen välkomnar och ser som ett gott ansvarstagande av kollektivtrafiken. Bra! Avslutningsvis, vid dialoger med barn, kring strategin och inför planering av trafikförändringar är BOiU gärna behjälpliga. Källor Barn i kollektivtrafiken: Handlingsplan för integrering av barnperspektivet i planering och genomförande av kollektivtrafiken i Uppsala län. Svensk kollektivtrafik. Kollektivtrafikbarometern. https://www.svenskkollektivtrafik.se/verktygoch-system/kollektivtrafikbarometern/ (hämtad 2018-10-22). 1.3 Trafikverket Remissvar strategi för regionbusstrafik i Uppsala län principer och linjetyper Synpunkter på innehållet i strategin och bilagan redovisas nedan. Under rubriken Ekonomiska konsekvenser sid 29 står det att Region Uppsala kan finansiera genom medel från länstransportplanen. Texten borde istället förklara att Region Uppsala i länsplanen kan avsätta medel för kollektivtrafikåtgärder eftersom finansieringen hanteras av Trafikverket både för regionala och nationella planer. Under rubriken Expresslinje på sid 21 och 22 tas upp olika krav på utformning. Det behövs förtydligas att det kan innebära att flera parter kan vara ansvariga för t.ex. anslutningsvägar och belysning, även vem som underhåller och vem som äger anläggningen. Under rubriken Terminologi /Särskild kollektivtrafik sid 33 finns texten Skoltrafik är enligt lag ett kommunalt ansvarsområde men de flesta kommuner har gett regionen i uppdrag att integrera skolbusstrafik med den ordinarie avtalade kollektivtrafiken. Det behövs ett förtydligande att gentemot Trafikverket finns inget överflyttat ansvar. Till exempel att vägen till hållplatser och passager över vägar ska vara anpassade för skolbusstrafiken. Lämplig är att detta tas upp redan i stycket Avgränsningar. För övrigt har Trafikverket inga synpunkter på strategin. 1.4 Gamla Uppsala Buss Svar på remiss KT2017-0077 Strategi för regionbusstrafik Gamla Uppsala Buss har tagit del av remissutgåvan av Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län. Vi ser det som positivt att man ser över kollektivtrafiken och anpassar den till en hållbar samhällsutveckling. Strategin är som dokument genomarbetad och har ett bra upplägg för framtida resmöjligheter. Särskilt bra är passusen på sida 17 där det beskrivs att avsteg från strategin kräver godkännande av KTN. Detta medför att strategin kan tillämpas som ett styrande dokument. 6

I övrigt har vi följande kommentarer: Fördjupad strategi för expresslinjers och stråklinjers stoppbild/bytespunkter inom Uppsala tätort där framkomlighet, övrig kollektivtrafik och tillgänglighet analyseras bör finnas med. Här kan särskilt nämnas angöringsplats vid Resecentrum i Uppsala. Gällande expresslinjer bör man överväga att fokusera på täta avgångar främst under pendlartid. Eventuellt kan stråklinjer täcka upp under övrig tid så att expresslinjer gör uppehåll över dagen (jmf dagens linje 773). Ur ett ekonomiskt perspektiv tror vi ändå att detta är att föredra. Framkomligheten är en viktig del av ett fungerade expresslinjenät där kort restid är en avgörande faktor. Man bör därför lyfta fram vikten av framkomligheten på ett tydligare sätt även i strategin samt redan här ha en idé om hur det arbetet ska bedrivas/säkerställas ihop med ansvarig väghållare 1.5 Älvkarleby kommun Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Yttrande Älvkarleby kommun anser att förslaget till strategi för regionbusstrafiken utgör en bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i positiv riktning. De övergripande principerna och principerna för de olika linjetyperna bedömer vi vara väl genomtänkta. De skapar förutsättningar för en trafikplanering där ett varierat behov av kollektivtrafik runt om i länet kan mötas upp med ett varierat och anpassat utbud. Älvkarleby kommun vill betona vikten av just detta, att regionen arbetar parallellt med åtgärder som syftar till att göra kollektivtrafiken än mer konkurrenskraftig i de starkaste stråken (t ex expresslinjer) och med åtgärder som gör att de mer glesbefolkade områdena och stråken får tillgång till en grundläggande och användbar kollektivtrafik (t ex anropsstyrd trafik). Dagens linjenät anser vi i stort uppfyller kraven på relevanta förbindelser, men vi tror att det finns en särskild potential att utveckla den anropsstyrda trafiken vad gäller turtäthet och graden av yttäckning. Landsbygdslinjernas inklusive den anropstyrda trafikens förbindelser till/från Upptåget vore också önskvärda att förbättra. Därutöver finns vissa svårmotiverade luckor i tidtabellerna t.ex. helgtrafiken mellan Gävle och Älvkarleby. Sammanfattning av ärendet Region Uppsala bjuder in länets kommuner med flera att senast 2018-10-31 lämna synpunkter på förslag till Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län principer och linjetyper. Strategin är framtagen för att ge vägledning om praktiska lösningar i planeringen av trafiken för att uppnå målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. På sikt är det tänkt att arbetet utifrån strategins principer ska leda till ett mer förutsägbart kollektivtrafikutbud i länet där lika förutsättningar ger lika utbud. Själva strategin består av övergripande principer samt beskrivningar av linjetyper med tillhörande linjetypsspecifika principer. De huvudsakliga linjetyperna utgörs av: Expresslinjer (snabba linjer som kan konkurrera ut bilen i starka stråk), Stråklinjer (en avvägning mellan konkurrenskraft och yttäckning som möjliggör för flera typer av resande) och Landsbygdslinjer (med yttäckning i 7

fokus som helt eller delvis kan vara anropsstyrda). Region Uppsala vill enligt remissen också veta hur ni bedömer att dagens linjenät uppfyller kraven på relevanta förbindelser och om det är någon förbindelse som idag saknas eller inte behövs. 1.6 Lantbrukarnas riksförbund Förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län - remiss. LRF Mälardalen har beretts möjlighet att yttra sig över ovan rubricerade remiss. Nedan följer våra synpunkter. Bakgrund Strategin är välskriven och innehåller visioner och uppställda mål för att forma en välfungerande regional busstrafik i länet. I strategidokumentet beskrivs principerna för hur nuvarande busslinjer iterativt förbättras utifrån de transportbehov som identifieras. Enligt strategin ska regionbusstrafiken uppfylla ett antal transport och funktionsmål med säkerhet, miljö, samt större social jämställdhet i fokus. En övergripande vision är här att kollektivtrafikens andel ökar till ca 40% av samtliga resor i Uppsala län år 2030. Kollektivtrafikens utbyggnad och linjenät. Kollektivtrafiken har störst kundunderlag i områden med hög befolkningskoncentration. Utifrån en analys av länets befolkningsstruktur förutsätts därför att kollektivtrafikens linjenät koncentreras till befolkningstäta stråk i länet, som ansluter till befintliga järnvägs- och bussförbindelser. Indirekt leder därför remissförslaget till en förstärkt urbanisering av länet. Jämfört med det remissförslag som skickades ut under ÅR 2011/2012 UL 2030 har en hel del anpassningar införts för att möta behoven utanför de befolkningstäta trafikstråken (ökad samordning med kommunernas skolskjutsar) men vi upplever dock att strategin delvis förbiser ett ökande behov av och möjligheter till att utveckla kollektivtrafiklösningar i länets glesbygd : Kraftigt ökande dagpendlartrafik till Uppsala med personbil från stadsnära glesbygd innebär drastiskt ökande transportbehov på befintliga vägar vilket leder till ökande olycksrisker, här skulle en ökad turtillgänglighet av regionbussnätet bidra till en högre attraktivitet och förhoppningsvis ett mindre behov av personbilstransporter. "Tvärstråkstransporter" i de norra länsdelarna måste säkerställas så att den enskilde har möjlighet till boende och arbetspendling i norra länsdelen. Ett mer utvecklat system för att samordna kommunernas behov av skolskjuts med UL:s trafikutbud med tätare turer skulle bidra till mindre användning av personbilstransporter. Bättre möjligheter till bra och billiga pendlarparkeringar för att medge smidiga anslutningar mellan personbil- och busstransport. Landsbygdsbefolkningen i Uppsala län ökar. Befolkningen på landsbygden blir samtidigt allt äldre och kommer i ökande omfattning, av ekonomiska- såväl som demografiska skäl att öka efterfrågan av kollektivtrafiktransport. Strategimålet om ett fördubblat kollektivt resande år 2006-2030 borde rimligen vara likställt för länets landsbygd och tätorter? Tillgänglighet och turtäthet är här dominerande faktorer för att uppnå detta mål. Sammanfattningsvis anser LRF Mälardalen att målstrategin om att 40% av samtliga resor i Uppsala län år 2030 ska utföras av kollektivtrafiken behöver understödjas av en väl fungerande regionbusstrafik i hela länet. 8

1.7 Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrande över remiss från Region Uppsala angående strategi för regionbusstrafik i Uppsala län, (dnr KT2017-0077) Sammanfattning SLU samtycker i remissens huvudpunkter om hur strategin kring regiontrafiken ska utformas. Innehållet och tankarna är generellt bra. Däremot tycker SLU att det fattas några områden som borde belysas i samma koncept. Generella synpunkter Generellt fattas en strategisk diskussion om biljettpriser eller en hänvisning till vart diskussion om prisstrategier kommer att föras. Med samma argument fattas resonemang om biljettsystem för att göra det enkelt för resenärer av olika kategorier att köpa olika slags biljetter. Det fattas också vilka samarbeten med angränsande län som anses viktiga och på vilka nivåer man tycker det är viktigt, tex genom betalningssätt, bytespunkter, kommunikation om restider mm. Perspektivet bör vara att det ska vara lätt för resenären. Fler punkter i samma andra som SLU tycker fattas, kommunikationsstrategier till olika typer av resenärer, arbetsgivare mm. Strategier för att behålla resenärer och få nya (tex vanebilpendlare, ungdomar) systematiska samarbeten med strategiska arbetsgivare och studentrepresentanter efterfrågas, tex återkommande samarbetsforum mellan SLU och UL. Under rubriken 1.4 Angränsande styrdokument tycker SLU att det fattas hänvisning till åtagande Uppsala Klimatprotokoll om fossilfri fordonsflotta. Generellt får SLU, via miljöledningssystemet in fler klagomål på UL:s sträckning Knivsta- Ultuna än på någon annan sträcka. Man efterlyser framför allt fler och tätare turer. Västeråssträckningen är också intressant för SLU och vi får synpunkter om hur man bäst tar sig Västerås - Ultuna, smidiga byten eftersträvas. Det är bra att uppföljning av planerade förändringar kommer att göras enligt uttalande i remissen. 1.8 Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting Trafikförvaltningens remissyttrande på förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL efterfrågar synpunkter på förslag till strategi för regionbusstrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen UL, Region Uppsala, har erbjudit trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting, och andra aktörer att lämna synpunkter på ett förslag till strategi för Uppsala läns regionbusstrafik. Strategin innehåller planeringsprinciper och linjetyper och "syftar till att etablera ändamålsenlig trafik som leder mot målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet och samtidigt möter det varierande behovet av kollektivtrafik runt om i länet". Trafikförvaltningens synpunkter Trafikförvaltningens synpunkter berör två teman, den länsöverskridande regionbusstrafiken som bedrivs under varumärket SL och regionbusstrafikens koppling till den storregionala tågtrafiken. 9

SL-trafik i Uppsala län planeras I samverkan I strategidokumentet framgår att en del av regionbusstrafiken i Uppsala län bedrivs under varumärket SL. Linjerna 677 Norrtalje-Rimbo-Uppsala, 579 Arlanda-Sigtuna-Bålsta, nattbuss 593 Stockholm C-Arlanda-Uppsala och anropsstyrda 574 Märsta-Odensala-Långhundra trafikerar delvis Uppsala län och bedrivs av SL, vilket regleras i samarbetsavtal1 Busslinjerna finansieras gemensamt av Region Uppsala och Stockholms läns landsting enligt avtal, men eftersom de bedrivs under SL:s varumärke är det trafikförvaltningen som har huvudansvaret för trafikplaneringen, i samverkan med bland andra Kollektivtrafikförvaltningen UL. Därför kan inte Kollektivtrafikförvaltningen UL besluta om principer om trafikplanering för dessa linjer på egen hand, något som bör framgå i strategidokumentet. Trafikförvaltningen föreslår att dokumentet justeras med ett tillägg om att planeringen av den länsöverskridande regionbusstrafiken även fortsättningsvis ska bygga på samverkan mellan trafikförvaltningen och Kollektivtrafikförvaltningen UL samt berörda kommuner, trafikutförare och andra intressenter. Det betyder också att principer och linjetyper inte per automatik är applicerbart för regionbusstrafiken som kör under varumärket SL. Regionbusstrafiken behöver anpassas efter det växande behovet av länsöverskridande vardagsresande med regionaltåg Trenden mot ökad integrering av marknader för arbete, studier och bostäder innebär förändrade resvanor och -behov. Behoven av länsöverskridande pendling kommer att fortsätta växa i framtiden. Detta gäller inte minst arbetspendlingsutbytet mellan Stockholms län och Uppsala län, som ökar med ungefär 800 pendlare per år. Pendlingens ökningstakt är högre än tillväxttakten för länens totala nattbefolkning, vilket betyder att en allt större del av de förvärvsarbetande pendlar över länsgränsen. Regionförstoringen innebär att den storregionala tågtrafiken kommer att spela en allt viktigare roll för framtidens vardagsresande. Idag trafikerar kommersiella operatörer på den storregionala marknaden för vardagsresande, med ett omfattande utbud mellan Uppsala län och Stockholms län. Dessutom trafikerar SL:s pendeltåg Uppsala-Stockholm och vidare söderut mot Södertälje, med fler uppehåll och mer av inomregional uppgift än regionaltågen. Mälartåg trafiksätts av MÄLAB från och med 2019, vilket kommer att öka möjligheterna för det storregionala vardagsresandet Strategin för regionbusstrafiken bör koppla an till den storregionala tågtrafiken på ett tydligare sätt och även skilja på hur busstrafiken ska förhålla sig till tågsystem med olika uppgifter. Upptåget har en mer lokal karaktär med resande inom Uppsala län. Regionaltågen och i viss mån SL:s pendeltåg har en länsöverskridande trafikeringsuppgift som regionbusstrafiken behöver förhålla sig till på ett annorlunda sätt än till Upptåget. Trafikförvaltningen föreslår att strategin betonar regionbusstrafikens uppgift att mata resenärer till regional- och pendeltågsstationerna, särskilt för de linjer som betjänar stationernas omland. På så sätt kan regionbusstrafiken bidra till regionförstoringen med ökade möjligheter för pendling mellan Uppsala län och Stockholms län. Trafikförvaltningen tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Kollektivtrafikförvaltningen UL:s förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län och önskar fortsatt gott samarbete kring utvecklingen av en kollektivtrafik som möter framtidens behov. 10

1.9 Harbo Sockenråd Synpunkter på förslag till "Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län" Rent generellt kan vi säga att vi är nöjda med dagens turtäthet och linjesträckning genom Harbo samt möjlighet till Expressbussar. Regionbusstrategin är på det hela taget ett välskrivet dokument om man ser till strategi och implementering men vi skulle vilja se ett förtydligande av begreppen effekt och samhällsnytta som i effekt på samhällsnyttan. Sid 35 Förslagen ny text: Samhällsnytta: Nytta av tillgänglighet för platser/funktioners om används dagligen av samhället så som handel, fritidsverksamhet, pendlarparkeringar, arbetsplats, vård, tandläkare, apotek, post, barnomsorg och skola. För att förbättra samhällsnyttan för orterna som ligger i Heby kommuns norra del föreslår vi att 844:ans linjesträckning förlängs i Östervåla så att bussarna får en hållplats vid området som omfattar Vårdcentral, Folktandvård och Apotek. En hållplats där skulle även förbättra möjligheter att bättre nå Kvarnängens äldreboende, Solrosen och Dalvägens företagsområde. Expressbuss 772 föreslås även stanna vid pendlarparkeringarnas bytespunkt i Östervåla och Harbo. Det skulle göra dessa funktioner avsevärt mer tillgängliga, och därmed bidra med samhällsnytta för oss resenärer i norra kommundelen: Haga, Harbo och Tärnsjö. Ett annat område som skulle behövas ses över är möjligheten att bättre tillgängliggöra området som omfattar skola och idrottsområdet Lunda i nordvästra Östervåla. Sid 23, stycke 3 Befintlig text och Föreslagen ny text: Stråklinjens uppehållsbild innebär en medelväg mellan konkurrenskraft och yttäckning. Närhet till hållplats kan vid behov prioriteras framför total restid. Genom en avvägning mellan konkurrenskraft och yttäckning kan både den mellanliggande landsbygden i stråket och bytespunkter i tätorter servas med god kollektivtrafik. I och med att stråklinjer trafikerar samtliga hållplatser längs sträckan är det viktigt att tillämpa ett hållplatsutbuds om matchar dagens förutsättningar. Det innebär att systematiskt anpassa och trimma hållplatsutbudet efter bebyggelsestrukturen och samhällsnytta. MOTIVERNIG samspelet mellan bebyggelse och samhällsnytta är en förutsättning för att nå målen enligt Trafikförsörjningsprogrammet (TFP). Sid 24, stycke1 Befintlig text och Förslagen ny text: * Stråklinjer med lokala uppdrag Till följd av hög belastning rån omlandet kring storregionala kärnor finns behov att komplettera stråklinjernas funktion med lokala trafikuppdrag i tätort och emellan tätorter. Syftet är att avlastas stadstrafiken och stärka samhällsnyttan. MOTIVERNIG - ofta finns samhällsnytta på landsbygden utplacerat i olika tätorter, varför behov finns att knyta dessa till bebyggelse och medge möjlighet att ersätta andra transporter såsom egen bil, skolskjuts och färdtjänst. 1.10 Landstinget Sörmland tillsammans med Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet Yttrande över remiss - Förslag till Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län 11

Ärendet Region Uppsala län har tagit fram ett förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län. Landstinget Sörmland har tillsammans med Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet fått möjlighet att yttra sig över remissen. Landstinget Sörmland, tillsammans med Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, anser att Region Uppsala har tagit fram en genomarbetad strategi. Strategin skulle kunna uttryckas något tydligare om allas rätt till kollektivtrafik. Region Uppsala borde till strategin ta fram en plan för hur strategin ska kommuniceras med medborgarna i syfte att öka förståelsen för systemet och eventuella rationella olikheter. Fortsatt dialog kring vår gemensamma linje 876 Enköping-Strängnäs är av vikt då denna är av strategisk betydelse inom samarbetet 4 mälarstäder. 1.11 Landstinget Sörmland Yttrande över remiss - Förslag till Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län, KT2017-0077 Region Uppsala län har tagit fram ett förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län. Landstinget Sörmland har tillsammans med Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet fått möjlighet att yttra sig över remissen. Sammanfattning Landstinget Sörmland anser att Region Uppsala har tagit fram en genomarbetad strategi Strategin skulle kunna uttryckas något tydligare om allas rätt till kollektivtrafik Region Uppsala borde till strategin ta fram en plan för hur strategin ska kommuniceras med medborgarna i syfte att öka förståelsen för systemet och eventuella rationella olikheter. Synpunkter Inledningsvis anser Landstinget Sörmland att Region Uppsala har tagit fram en bra strategi för regionbusstrafik. Kollektivtrafiken är en viktig samhällsfunktion som förtjänar genomtänkta strategier. Precis som framgår i förslaget till strategi är kollektivtrafik viktig för samhälle, medborgare och resenär. Systemet ska enligt strategin vara effektivt, jämlikt och attraktivt. Jämlik kollektivtrafik tas inledningsvis upp men nämns därefter inte. Landstinget Sörmland anser att allas rätt till kollektivtrafiken bör uttryckas tydligare, oavsett om det gäller kön eller funktionsvariation. Ett kollektivtrafiksystem blir aldrig bättre än dess användare och användningen står i direkt proportion till behov och begriplighet. För att få medborgare och resenärer att förstå systemet och dessutom värdera systemet högt, krävs arbete med att förstå medborgarna och deras behov. Att ha en god stringens i systemet så att medborgarna känner igen sig i dess olika delar, skulle kunna underlätta gällande systemförståelsen. Det skulle även kunna leda till att medborgarna förstår olikheter i systemet, som är rationella. Landstinget Sörmland anser 12

därför att på det sättet som Region Uppsala arbetat med övergripande principer är transparent och ökar regionens möjligheter att lyckas med sin kommunikation gentemot medborgarna. Avslutningsvis vill vi understryka vikten av en fortsatt dialog kring vår gemensamma linje 876 Enköping-Strängnäs. Den har en viktig strategisk funktion inom ramen för samarbetet 4 Mälarstäder, där en attraktiv kollektivtrafik mellan städerna pekas ut som ett viktigt mål. 1.12 Tierps kommun Remissvar/Yttrande - Strategi för Regionbuss i Uppsala Län Tierps kommun ser positivt på strategi för regionbusstrafik i Uppsala län. Tierps kommun omfattas till stor del av det som i strategin benämns som landsbygdslinjer och håller med om deras principer för linjetypen. Tidigt i dokumentet benämns olika möjligheter för regionbusstrafiken beroende på förutsättningar och trafikantunderlag, och problematiken med väl kommunicerade informationskanaler för regiontrafikens olika möjligheter. Tierps kommun vill framhäva ett par betänkanden till Kollektivtrafikförvaltningen. I strategin för regionbusstrafiken måste tyngd läggas på hur landsbygdskommuner kan kompetensförsörja alla delar av kommunen. I Tierps kommun finns det arbetsgivare inom tätorter som Skärplinge och Söderfors som har stora behov av goda kommunikationsmöjligheter till yttertätorter för att kunna säkra kompetensförsörjningen. Detta gäller även för kommunala verksamheter som skola och vård. Tierps kommun har blivit informerad om att med dagens utformning har vårdpersonal som bor eller verkar i yttre tätorter inte möjlighet att nyttja kollektivtrafiken för sin arbetspendling då det inte går rutter så tidigt kontra sent på dagen. Särskilt tydligt visar sig detta på veckoslut och under sommaren. Det som beskrivs i detta stycke gäller även trafik mellan kommuner. Samma problematik har lyfts från företagare inom Tierps köping, där arbetskraft förlitar sig mot Upptåget och sedan busstrafik för att transportera sig till och från jobbet. Tierps kommun växer och likaså företagen inom kommunen. För att Tierp ska fortsätta vara en attraktiv kommun för företagare krävs en god kompetensförsörjning till dessa företag. För att den ska fungera krävs det att kollektivtrafiken möter upp med regelbundna turer på välgrundade stråk, och inte bara vissa. Trafikverket la i sin Nationella plan en förmaning till samtliga kommunen längs med Ostkuststråket att möta upp med förutsättningar för boende och verksamheter för att matcha deras utveckling på transporten i detta stråk. Tierps kommun jobbar såväl med förtätning som utbyggnad av nya fastigheter för såväl bostadsändamål som verksamheter. Detta sker i köpingen och övriga tätorter efter efterfrågan. Det är dock inte möjligt att skapa tillväxt i befintliga företag och att etablera nya företag utan tillgång till tät lokaltrafik för medarbetare och kunder. Tierps kommun lägger även en förmaning till UL att se över uppföljningssystematiken för strategin. Strategin i sig är välutarbetad och har många goda principer, därför blir den kontinuerliga uppföljningen A och O i hur väl praktiken lever upp till teorin. 13

1.13 Östhammars kommun Yttrande angående förslag till strategi för regionbusstrafiken i Uppsala län Östhammars kommun fått förslag till strategi för regionbusstrafiken i Uppsala län på remiss från Kollektivtrafikförvaltningen i Region Uppsala. Yttrande ska lämnas till Region Uppsala senast 2018-10-31. Strategin för regionbusstrafiken tas fram för att ge vägledning om praktiska lösningar i planeringen av trafiken för att uppnå målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (TFP). På sikt ska arbetet utifrån principerna leda till ett mer förutsägbart kollektivtrafikutbud runt om i länet: lika förutsättningar lika utbud. Principerna tas fram för att succesivt och konsekvent utveckla trafiken därefter. I takt med genomförandet av principerna finns förhoppningen om att vända den stillastående trend som varit under en längre period och istället se ett ökat resande och i förlängningen en positiv utvecklingsspiral för regionbusstrafiken. I remissen identifieras vilka principer som ska användas vid planering, genomförande, operativ planering och prioriteringar samt vilka linjetyper som vill eftersträvas. I strategin diskuteras även förutsättningarna för anropsstyrd trafik. Strategin har också gjort ett antal avgränsningar exempelvis berör den inte stadsbusstrafiken och skolbusstrafiken men berör såväl interaktionen med tågtrafik och andra operatörer som trafikerar busslinjer men som inte UL har rådighet över. Förvaltningens förslag till yttrande Mycket i strategin uppfattar Östhammars kommun som bra och genomtänkt. Dock har kommunen några synpunkter som den vill framföra: Det är angeläget och viktigt att Strategier för stadstrafiken i Uppsala och strategin för regionbuss trafik i Uppsala län samt interaktionen med SL mot Stockholm synkar. Expresslinjer och stråklinjer behöver nå knutpunkter för byten till buss- och tågtrafiken i Uppsala på ett snabbt sätt och inte tappa den tidsvinst man gjort på trafikinfarkt i staden. Lämpligtvis bör gemensamma/överlappande block finnas med i respektive strategi för att fånga helheten. Det saknas ett tänk för att binda ihop länet med Stockholms län söderut. Tidigare trafikerades Lv 76 med busstrafik från Stockholm (Tekniska Högskolan) till Öregrund. Då UL redan idag interagerar med SL i kombinationsresor så ser inte kommunen att det skulle vara något hinder även på sträckan mellan Hallstavik och Östhammar. Väg 76 skulle tex bli huvudstråk mellan Danderyds sjukhus (som är en kollektivtrafikknutpunkt) och Gävle med ett fåtal stopp vid stora arbetsplatser och andra knutpunkter vid Åkersberga, Norrtälje, Rimbo, Hallstavik, Hargshamn, Östhammar, Öregrund, Forsmark, Skärplinge och Skutskär. Med detta skulle arbetsmarknaden kunna breddas för verksamheter som idag har kompetensbrist och kommunala utvecklingsområden för bostäder. Sjövägar har hittills varit underutnyttjade när man kommer så långt norrut som Uppsala län, dock bör något resonemang kopplas till angöringspunkter även för båttrafik (säsongslinjer) som Roslagsstråket är en ypperlig ansats till. Det framgår inte hur behov av förändring/aktualitetsprövning av strategin i sin helhet ska kunna lyftas. Alla större förändringar ska samrådas men det är också angeläget att man från 14

tid till annan lyfter blicken och tittar på totala effekterna av de större förändringarna och om nya ställningstaganden behöver göras ex i LTP. Det är angeläget att skolbusslinjer och de anropsstyrda linjerna marknadsförs tydligare i vanliga tidtabellerna på UL:s hemsida och i reseplaneraren. Gällande planeringsprinciperna för stråklinjerna bör det vara halvtimmestrafik på vardagar åtminstone under rusningstid för att kunna ha en högre tillgänglighet till utbytet av ex tåg, samt timmestrafik under helgerna (inte tims-, och varannantimmestrafik). På sidan 13 i bilaga 2 omnämns småskaliga lokala arbetsmarknader där tex Gimo/Forsmark finns med. För tydlighetens skull kan nog vare sig Sandvik Coromant AB eller Forsmarks kraftgrupp/vattenfall betraktas bedriva småskalig verksamhet. Därutöver vill Östhammars kommun lyfta att respektive kommun i länet är också en stor arbetsgivare på många håll och en viktig målgrupp av resenärer som är angelägen att interagera med. I bilaga 3 gällande utbudsnivåer så ser inte Östhammars kommun något skäl att det inte skulle vara snabba förbindelser till relevanta storregionala kärnor även för utbudet gällande övriga kommunhuvudorter (de kommuner som inte har en större tätort med fler än 7000 invånare). 1.14 Region Gävleborg Yttrande över remiss Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Sammanfattning Region Uppsala har lämnat möjlighet för yttrande över rubricerad remiss. X -trafik, kollektivtrafikavdelningen i Hållbarhetsförvaltningen har tagit del av innehållet som är helt i linje även med Region Gävleborgs intentioner för gemensam trafik. Kommentarer Ingen erinran. 1.15 Enköpings kommun Yttrande över Regions Uppsalas förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Enköpings kommuns yttrande Enköpings kommun välkomnar att ett förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län har utarbetats som en konkretisering av målen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet. Kommunen är mycket positiv till att man få r möjlighet att yttra sig i framtagandeprocessen då den regionala kollektivtrafiken är något som har stor inverkan på kommunens övergripande planering och är viktig del i många av kommuninvånares vardag. Utbud Enköpings kommun ställer positiv till att de grundläggande utbudsnivåerna som anges i trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med ett antal faktorer so m ska vara styrande för utbudet. Det gäller i synnerhet beslutad fysisk planering som kan medföra ett ökat resandeunderlag. Kommunen gör årligen befolkningsprognoser som bör vara en ytterligare faktor när ett framtida utbud ska sättas. I strategin är utgångspunkt i att utbudet ska styras av efterfrågan men det saknas ett resonemang kring hur efterfrågan kan styras av utbudet. De kompletterandefaktorerna förutsätter att Kollektivtrafikförvaltningen och kommunerna har en tätare samverkan i tidiga planeringsskeden jämfört med idag. Former för detta bör tas fram. 15

Kommunen ställer sig frågandes till om nivåerna för småort och landsbygd är för lågt satta med två dubbelturer per dag. Om Regin Uppsala i framtiden har rådighet över all särskild kollektivtrafik borde förutsättningarna för en flexibel och icke linjelagd anropsstyrd trafik med högre utbudsnivåer vara mycket god. På s. 28-29 står att landsbygdstrafiken ska agera budgetregulator vid krav på besparingar. Kommunen ser en risk att stora delar av länets landsbygd kan drabbas hårt av detta då utbudsnivåerna redan är lågt satta och med en trafik som till stor del baseras på skolresor som finansieras av kommunerna. Vidare anser kommunen att utbudsnivån för stråklinje är låg om man ser till utbudet på dagens stråklinjer. Vi anser att skrivelse på s. 24 om att landsbygdslinjer ofta samplaneras med skolbusstrafiken är för svagt formulerade. Enköpings kommun har valt att överlåta skolskjutstrafiken till regionen just för att säkerställa kollektivtrafik på landsbygden. Vi önskar att skolbusstrafikens roll för landsbygdstrafiken lyftes mer. I strategin anges att arbets- och studiependling ska vara styrande för utformning av trafiken. Därför är det rimligt att se över perioden för sommartrafik som idag är utformad efter skolans lovtider. Trafikförändringar Just nu pågår en översyn av tätortstrafiken i Enköpings stad med ambitionen att tätortstrafiken istället ska utformas som stadsbusstrafik. I strategin saknas vilken roll regionbusstrafiken ska ha i staden. Det står att stråklinje kan ha uppdrag i staden men inte under vilka förutsättningar. Kommunen önskar ett klargörande. Två av länets starkare stråk (Arosstråket och Österhammarstråket) saknar järnväg. Enköping anser att en särskild princip borde slås fast som anger att starka stråk utan järnväg ska trafikeras m ed ett attraktivt tågliknande bussupplägg med stationsliknande infrastruktur och fordon som är utformad med högre komfort, ex. 2+1- säten. En koppling som idag saknar både busslinje och järnväg är RV70 - stråket mellan Enköping och Sala. Förutsättningarna är medelgoda att stärka denna koppling och få ett utökat utbyte kommunerna emellan, i synnerhet då riksvägen är ombyggd. I övrigt anser kommunen att kopplingen mellan Enköping och Strängnäs behöver stärkas genom ett starkare utbud. Dagens utbud medger låga möjligheter till arbets- och studiependling. Det är oklart varför kategorin direktlinje är med i strategin då inga kriterier eller principer för denna typ av linje finns. I strävan mot tydligare linjekoncept bör direktlinje strykas. Däremot är kommunen positiv till att säsongslinje införs som koncept. Länets kommuner kan med fördel spela in förslag till målpunkter, ex. genom ett ansökningsförfarande. Infrastruktur Kommunen anser det viktigt att Region Uppsala vid planering av trafik arbetar efter utgångspunkten att trafiken ska styra infrastrukturen och inte vice versa. Det innebär ex. att principen om att matartrafik ska gå till redan tillgänglighetsanpassade hållplatser bör strykas. Anses en plats vara lämplig som bytespunkt så bör den tillgänglighetsanpassas. De olika tidsperspektiven på planering av trafik och infrastruktur är en stor utmaning som kräver framförhållning och en nära samverkan och dialog mellan Region Uppsala, Trafikverket och länets kommuner. Enligt ovan nämnda utgångspunkt bör även andra typ av infrastrukturåtgärder kopplas till expressbusstrafik med syfte att få en så pass mjuk linjeföring som möjligt, ex. bör cirkulationsplatser och farthinder vara anpassade efter trafiken. Anslutning till andra trafikslag På s. 5 står att: Tågtrafiken i Uppsala län är en ledande faktor i planeringen av stora delar av länets kollektivtrafik. Det är av vikt att kollektivtrafiken fortsatt 16

fungerar som ett sammanhållet system, oavsett trafikslag. Relevanta kopplingar till tågtrafiken ingår i strategin. Anslutningar till andra trafikslag kan inte nog poängteras och ska vara en självklarhet vid all typ av kollektivtrafik. 1.16 Uppsala kommun Yttrande över förslag till strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Uppsala kommuns kommunövergripande översiktsplan ger en ram för kommunen att växa med upp till 140 000 invånare och 70 000 arbetstillfällen fram till år 2050. Tillväxten i Uppsala tätort ska ske kring en femkärnig stad och starka kollektivtrafikstråk in mot staden för att attrahera en stor och växande landsbygdsbefolkning. En tillgänglig och effektiv kollektivtrafik är central för att Uppsala ska kunna växa på ett hållbart sätt. 75 procent av färdmedelsfördelningen ska utgöras av gång-, cykel- och kollektivtrafik fram till 2050 i Uppsala tätort. Uppsala kommun anser att de identifierade utvecklingsbehoven och principerna är relevanta. Dock kan strategin i vissa avseenden tjäna på att vara tydligare och mer handlingsinriktad. Generellt behöver kommunernas roll förtydligas i planeringen av kollektivtrafikens utbud och samrådsprocessen med länets kommuner. När det gäller anropsstyrd trafik som av många aktörer lyfts fram som en stor möjlighet skulle strategin kunna ge en mer tydlig inriktning för fortsättningen. Uppsala kommun efterlyser en kraftsamling för att stärka regionaltrafikens roll i transportsystemet. I en tillväxtkommun som Uppsala med hög förändringstakt är det viktigt med samsyn kring behov och prioriteringar både på kort och lång sikt och en fördjupad dialog med region Uppsala välkomnas. Strategins ansats är här riktig, dvs. att skapa ett utbud som tydligare speglar förutsättningar. Att tydligare koppla samman linjetyp med standard och behov av investeringar är en viktig grundförutsättning för kollektivtrafikens utveckling. Här är det viktigt att de fördjupade utredningar och analyser som ska ske av områden och stråk görs utifrån gemensamma utgångspunkter och med samma tidsperspektiv så att investeringar genomförs när behoven uppstår. En arbetsmetod kan vara att arbeta utifrån gemensamma målbilder för till exempel ett stråk. Det är också av stor vikt att i det fortsatta arbetet tydliggöra hur denna process kopplar samman med fördelning av medlen i den regionala infrastrukturplanen och genomförandet av densamma. 1.17 Region Västmanland Remiss: Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län Beskrivning av ärendet Region Uppsala (Kollektivtrafikförvaltningen UL) har tagit fram en strategi för regionbusstrafiken i Uppsala Län, med principer och linjetyper vilka syftar till att etablera ändamålsenlig kollektivtrafik enligt målen i trafikförsörjningsprogrammet. Yttrande Strategin har fem övergripande principer samt tre huvudsakliga linjetyper. Principer vid planering av utbud, principer vid genomförande av förändringar, operativ planering, infrastruktursatsningar samt kommunikation och profilering. De tre huvudsakliga linjetyperna är: Expresslinjer. Körs i de starkaste stråken och knyter ihop en eller flera storregionala kärnor med större tätorter, har hög attraktivitet och få stopp. 17