BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 202 GÖTEBORGS STAD SEPTEMBER 202 SCANDINFO MARKETING RESEARCH
Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade förbättringsområden... 7 Övergripande resultat... 8 Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor... NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer... Frågor till barnen... 2 Bilaga: Frågeformulär 202-09-2, Pnr. 555 Viktoria Aronsson Josefine Björnsson Jonas Persson SCANDINFO MARKETING RESEARCH 2
INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN Göteborgs Stad har sedan år 2000, med några få undantag, årligen genomfört en undersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamheten i Göteborg. Undersökningarna har genomförts av SCB fram till 2009. Under 20 och 202 har Göteborgs Stad valt att samarbeta med ScandInfo Marketing Research. Syftet med årets undersökning är dels att få kunskap om brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till kommande förbättringsarbete. Tillvägagångssätt I förhållande till tidigare undersökningar är tillvägagångssättet i princip oförändrat. Frågeformulär och följebrev har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. En fråga om service via telefon har tillkommit. Resultaten är dock jämförbara med tidigare års undersökningar. ScandInfo har ansvarat för tryck, packning och distribution av frågeformulär, svarskuvert, ett påminnelsekort samt instruktioner till stadsdelarna i Göteborg. Vid respektive enhet har sedan personalen delat ut frågeformulär och svarskuvert till föräldrarna (ett frågeformulär per barn), och ungefär två veckor senare även påminnelsekort. Föräldrarna skickade sedan sina besvarade frågeformulär direkt till oss i de svarskuvert de fått. De föräldrar som har haft behov av frågeformulär på engelska har kunnat få en sida med alla frågor översatta till engelska. Föräldrarna markerade dock sina svar i det svenska frågeformuläret och returnerade det till ScandInfo. Frågeformulär och svarskuvert levererades på torsdag i vecka 22. Materialet delades sedan ut av personalen och fältarbetet pågick fram till och med vecka 28. ScandInfo har löpande hållit Göteborgs Stad informerad om hur undersökningen utvecklats och föreslagit åtgärder för att öka deltagandet i undersökningen. I det instruktionsbrev som gick ut tillsammans med frågeformulären fanns även en länk till en webbsida. På den sidan kunde alla medarbetare som var inblandade i undersökningen få information om aktuellt svarsinflöde per stadsdel. Vi har därefter skannat frågeformulären, verifierat svaren och kvalitetssäkrat data samt tagit fram rapporter. Totalt delades 27.957 enkäter ut till föräldrarna. När fältarbetet avslutades hade vi fått in.64 besvarade enkäter. Det ger en svarsandel på totalt 42 procent (42 % i kommunal verksamhet och 39 % i privat verksamhet). I tabellen nedan redovisas total svarsandel per stadsdel 20 och 202. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 3
Svarsandelar 20 och 202 202 20 Kommunal Privat Kommunal Privat Stadsdel verksamhet verksamhet verksamhet verksamhet Angered 2% 25% 37% 30% Askim-Frölunda-Högsbo 46% 56% 5% 52% Centrum 50% 28% 49% 40% Lundby 42% 45% 56% 53% Majorna-Linné 45% 35% 55% 45% Norra Hisingen 49% 36% 58% 54% Örgryte-Härlanda 45% 55% 57% 59% Östra Göteborg 32% 36% 50% 32% Västra Göteborg 4% 40% 50% 55% Västra Hisingen 50% 24% 64% 42% Totalt antal 42% 39% 53% 47% Totalt sett har svarsandelen gått ner, men det finns stora skillnader mellan olika stadsdelar i hur deltagandet har utvecklats. Deltagandet ökar något i de privata verksamheterna i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Östra Göteborg samt i den kommunala verksamheten i Centrum. Samtidigt sjunker deltagandet kraftigt i den kommunala verksamheten i stadsdelarna Östra Göteborg, Angered, Västra Hisingen och Lundby samt i privat verksamhet i Västra Hisingen och Norra Hisingen. Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har meddelat att de har delat ut. Från några enheter har vi fått in fler besvarade frågeformulär än enheterna har delat ut. Eftersom alla frågeformulär har ett unikt löpnummer vet vi att det inte finns några dubbletter. För dessa enheter har vi därför utgått från att antalet utdelade frågeformulär är detsamma som antalet inkomna. När vi jämför förutsättningarna för genomförandet av årets undersökning med hur det var 20 noterar vi följande (skillnaderna förklarar dock inte de stora skillnaderna i deltagandet): Tidsplanen har varit förskjuten så att undersökningen har genomförts senare på våren. Förra året låg fältarbetet i veckorna 9-4. Genomförandet har haft samma utformning och omfattning som 20. Distributionen av undersökningsmaterial till Göteborgs Stad har, liksom 20, fungerat mycket bra. Vid vissa enheter har dock utdelningen av enkäter till brukarna skett sent eller inte alls. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 4
RAPPORTERING För att fungera som ett bra stöd i utvecklingen av en verksamhet är det t viktigt att rapporteringen av en undersökning ärr enkel att ta till sig förr läsaren ochh tydligt visar den information som är relevant. Inför rapporteringen för den härr under- sökningen har utgångspunkten varit att följa redovisningsmodellen från 20, med index och kvalitetsfaktorer kompletterat med tydligare grafisk redovisning samt ett utvecklat stöd för prioritering gar i det fortsatta förändringsarbetet. Rapporteringenn av huvudresultat omfattar följande delar: Huvudresulta at (sidan ) Huvudresulta atrapporten finns för Göteborg somm helhet, allaa stads- och delar, områden, resultatenheter undergruppe r med minst t 7 svar. På första sidan redovisas NKI samt kvalitetsindex x med relevanta referenser samt uppgift omm antal svar och svarsfrekvens. Huvudresulta at (följande sidor) Svarsfördelningen för respektive fråga redovisas i stapeldiagram med en referenspunkt somm visar resultatet för Göteborg som helhet (samtliga kommunala ochh privata verksamheter r). Efter diagrammen följer tabeller med redovisning av bakgrunds- snabbaste frågor. Prioriteringsp plan Prioriteringsp planen visar och lättaste vägen till ännunu fler a brukare. Alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör priori- på teras för att gee störst effekt brukarnas totala het (för stöd i tolkning se nedan). SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 5
Rapporterna är framtagna på fem organisatoriskaa nivåer, från Göteborgs Stad ner till enskilda undergrupper.. Prioriteringsplanernaa är framtagna på resultatenhets- rapporter. Med den här utformningenn av rapporteringen fårr varje enhet både nivå. Resultaten för kommunala och privata verksamheter redovisas i separata stöd för att följa upp effekter av åtgärder inom prioriterade förbättringsf sområden (huvudresultat) och stöd förr prioriteringar av åtgärder för att effektivt öka andelen hela brukare (prioriteringsplanerna). För att underlätta analyser av resultaten utifrån olika målgrupper finnss dessutom följande rapporter: Bakgrund ochh NKI NKI och index för kvalitetsfaktorer redovisas härr nedbrutet på bak- med färre grundsfrågor. I kolumnerr än sju svar redovisas ingaa resultat. Rapporten är framtagen för Göteborg somm helhet samt på stadsdelsnivå. Tabell kön Tabellen är framtagen för r Göteborg som helhet. Resultaten R redovisas fråga för frågaa på totalnivå samt uppdelat på män m och kvinnor. SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 6
STYRKOR OCH PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Alla verksamheter har styrkor och förbättringsområden. Vilka frågor som är den enskilda enhetens styrkor ser s ni lättastt i rapporten Huvudresultat. De frågor som har högst andel a brukare är era styrkor (de frågor som har mest grönt i stapeln). Ofta är styrkorna desamma som era relativa styrkor (som ni hittar längst ner i er prioriteringsplan se nedan). Era prioriterade förbättringsområden finner ni överst i er prioriteringsplan. Prioriteringsplanen redovisar en analys på frågenivå och visar snabbaste och lättaste vägenn till ännu fler a brukare. Även omm vi bara redovisar prioriteringsplaner för de kommunala verksamheterna, bygger analysen på brukarnas bedömningar av alla resultatenheter, såväl privata som kommunala a. Analysenn baseras på en sammantagen bild avv presta- tion/ /mål, viktighet, förbättrings- dessa potential och relevans. Utifrån faktorer rangordnar vi alla enskilda frågor. Överst står de egenskaper som har högst utvecklingspotential och som ni bör arbeta a med i första hand. Längst ner finner ni era relativa styrkor. Med relativa styrkor menar vi frågor där förbättringspotentialenn är förhållandevis låg. Behåll era styrkor! Vilka frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet varierar från en enhet till en annan, eftersom förutsättningarna i varje enhet ser olika ut. Därför är det viktigt att förbättringsarbetet planeras och leds långt ut i organisationen. Det är där relationen med brukarna skapas och det är där arbetet med att få fler a brukare bedrivs. Ni kan välja att arbeta med en eller flera egenskaper, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera och sedan genomföra de förändringar nii bestämmerr er för. Om ni tycker attt det är svårt att agera på en fråga som liggerr högst uppp på listan kanske ni kan arbeta med en annan fråga, med stark koppling till den första, något längre ner i listan. SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 7
ÖVERGRIPANDE RESULTAT De flesta frågorna i undersökningen besvaras med hjälp av en e skala från till 0, där normalt står för inte alls och 0 står för i allra h d. Resultaten för varje enskild fråga redovisas i särskilda tabeller. Övergripande resultat redovisas även i form av NKI samt index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden). NKI och index kan variera mellan 0 och 00, där ett högre värde indikerar mer a brukare. På en övergripande nivå ärr resultaten påtagligt stabila. NKI ligger i princip på samma nivå sedan 2000, varierande mellan 72 och 75. NKI för kommunala förskolor 2000 till 202 Kommentar: 200 och 200 genomfördes s inga undersökningar. För de tre frågorna som NKI baseras på ökar andelen a (skalsteg 8-0) med tre till fyra procentenheter. Kvalitetsfaktorernas index visar ocksåå stabilitet. Pedagogisk process p ökar med tre enheter och Säkerhet och Förtroende gårr upp med två enheter. Kvalitetsindexet Pedagogisk handledning ligger oförändrat på 78 sedan 2009, men alla andra SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 8
kvalitetsfaktorer går i år upp ett steg. Samtliga kvalitetsindex är därmed tillbaka på den nivå de låg på under 2008-2009. Frågan om möjligheten att få service via telefon är ny i årets undersökning. Majoriteten av brukarna har ingen uppfattning i frågan och av dem som har en uppfattning är endast en tredjedel a och nästan lika många är missa. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala förskolor Kvalitetsfaktor 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 202 NKI 74 74 73 72 72 73 74 75 74 72 73 Trivsel - 84 83 83 84 84 84 85 84 84 85 Trygghet 8 79 79 79 80 80 80 8 80 80 8 Bemötande 76 82 8 8 8 8 8 82 8 8 82 Ped. handled. - 76 76 76 77 77 78 79 78 78 78 Ped. Process - 76 76 76 77 77 77 79 78 76 79 Säkerhet 70 7 70 70 7 7 72 73 72 7 73 Delaktighet/inflyt - - 64 63 64 65 67 68 67 66 67 Förskolemiljö 67 65 63 64 64 65 66 67 67 65 66 Måltider 76 78 77 76 77 77 77 79 77 76 77 Förtroende - 77 76 76 76 77 77 78 77 75 77 Service via tfn - - - - - - - - - - 55 Kommentar: Resultat från år 2000-2009 är hämtade från SCB:s rapport från 2009. Det gäller dock inte kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande. I SCB:s modell har två frågor under den rubriken tidigare uteslutits ur indexberäkningen. I tabellen ovan finner ni index för kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande som inkluderar alla frågor i frågeformuläret under den rubriken. Förändringen medför att indexvärdet sjunker 4 till 5 enheter. Trivsel, Bemötande och Trygghet är fortfarande de kvalitetsområden som brukarna är mest a med. Det är självklart viktiga områden för den här typen av verksamhet. I tabellen nedan återfinns årets övergripande resultat nedbrutet per stadsdel. Även på stadsdelsnivå är det tydligt att brukarna är mest a med Trivsel, Bemötande och Trygghet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket små för de faktorerna. Störst är skillnaderna mellan stadsdelarna för den nya frågan om service via telefon. Liksom tidigare ser vi även stora skillnader mellan stadsdelarna för kvalitetsfaktorerna Måltider, Miljö, och Delaktighet/inflytande. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 9
Index per kvalitetsfaktor och stadsdel 202 NKI Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/ inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende Service via telefon Angered 7 83 79 80 77 78 72 69 70 74 73 62 Askim-Frölunda-Högsbo 74 86 82 82 78 78 7 66 64 80 77 52 Centrum 7 83 78 80 75 77 69 64 62 78 75 56 Lundby 70 83 79 80 76 78 69 64 63 67 73 44 Majorna-Linné 68 84 80 80 76 75 69 60 58 69 72 4 Norra Hisingen 75 86 82 83 80 8 73 69 68 82 78 59 Västra Göteborg 76 86 82 83 79 80 75 68 68 77 79 57 Västra Hisingen 75 86 82 82 79 80 74 68 69 8 79 56 Örgryte-Härlanda 76 86 83 83 80 8 75 68 68 79 80 53 Östra Göteborg 73 84 8 8 79 80 73 70 70 8 76 65 Jämförelser bakåt på stadsdelsnivå försvåras av den organisationsförändring som har genomförts i Göteborgs Stad. För jämförelser i staden som helhet spelar den förändringen dock ingen roll. Detsamma gäller längre ut i organisationen för enheter som följts upp på samma sätt som tidigare. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 0
Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor Tidigare har brukare av privata förskolor varit tydligt mer a med verksamheten än brukarna av kommunala förskolor har varit. Förra året kunde vi konstatera att de skillnaderna hade ökat något. Skillnaderna i brukarnas bedömningarna av privata och kommunala förskolor finns kvar i år, men har inte ökat ytterligare. NKI ökar med en enhet och flertalet kvalitetsfaktorer går upp en eller två enheter för både kommunala och privata förskolor. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala och privata förskolor 2009-202 Kommunala Privata Kvalitetsfaktor 2009 20 202 2009 20 202 NKI 74 72 73 84 84 85 Trivsel 84 84 85 90 89 90 Trygghet 80 80 8 88 88 89 Bemötande 8 8 82 88 88 88 Ped. handled. 78 78 78 86 87 87 Ped. process 78 76 79 85 85 86 Säkerhet 72 7 73 8 8 83 Delaktighet/inflytande 67 66 67 77 77 79 Förskolemiljö 67 65 66 76 76 78 Måltider 77 76 77 85 85 86 Förtroende 77 75 77 88 89 89 Service via telefon - - 55 55 Kommentar: Resultat från 2009 är hämtade från SCB:s rapport. Det gäller dock inte kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande. I SCB:s modell har två frågor under den rubriken tidigare uteslutits ur indexberäkningen. I tabellen ovan finner ni index för kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande som inkluderar alla frågor i frågeformuläret under den rubriken. Förändringen medför att indexet blir 4 till 5 enheter lägre. NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer I separata rapporter finns en redovisning av kvalitetsfaktorerna nedbrutet på bakgrundsfrågor. I den här undersökningen är det viktigt att tänka på att bakgrundsfrågorna avser barnen inte den som har besvarat de frågor som NKI och övriga index bygger på. På en övergripande nivå ser vi nu återigen skillnader mellan flickor och pojkar och större skillnad mellan barn i olika ålder. Flickornas föräldrar är mer a än pojkarnas föräldrar är (NKI 74 respektive 72). Ser vi till barnens födelseår varierar NKI 202 mellan 7 och 76. Förra året varierade NKI mellan 7 och 73 vid jämförelser mellan barn i olika åldrar. SCANDINFO MARKETING RESEARCH
Föräldrar som har deltagit i utvecklingssamtal är mer a med verksamheten i nästan alla aspekter. De har en till sex enheter högre index på p de flesta kvalitets- faktorer. För Delaktighet/Inflytande är skillnaden så stor som 9 enheter. Det är bara kvalitetsfaktorn Service via telefonn som bedöms lika av de d som deltagit och de som inte deltagit i utvecklingssamtal. I de privata verksamheterna är nivån på NKI och index högre, men därr ser vi inte de generella skillnaderna mellan åldrar och kön som vi har i den kommunala verksamheten. Frågor till barnen I undersökningen inom förskolan ställdes även tio frågor tilll barnen. Avsikten var att föräldern skulle intervjua sitt barn och markera barnets svar. Följande instruktion fanns med i frågeformuläret: Svaren på frågorna redovisas i en separat tabell och ingår inte i beräkningar av NKI eller kvalitetsfaktorernas index. Frågorna ingår heller inte i analysmodellen för prioriteringsplanerna. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att vara medveten om o att det ärr svårt att intervjua små barn, att flera av frågorna är svåra att besvara med den svarsskala som används samt att det interna i bortfallet är omfattande påå de flesta frågorna (dvs många föräldrar har valt att inte intervjua sina barn ochh låta dem besvara frågorna). Resultaten på de enskilda frågorna f ligger annars på ungefär samma nivåer som tidigare. SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 2
JUNI 202 <<Organisation>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Hur är du med förskolan/familjedaghemmet? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du och ditt barn är med barnets förskola eller familjedaghem. Resultatet ska ge underlag för att förbättra verksamheten. Det spelar ingen roll om det är barnets mamma eller pappa eller annan vårdnadshavare som besvarar enkäten. Men det är viktigt att den som har mest kontakt med barnets förskola/ familjedaghem är med och besvarar enkäten. Fyll gärna i enkäten tillsammans. I slutet av enkäten finns tio frågor som ditt barn, om han/hon är i åldern 3-6 år, kan svara på tillsammans med dig. Om du har mer än ett barn i förskola/familjedaghem kommer du att få en enkät för varje barn. Tänk på att använda rätt enkät till respektive barn. 2 3 Alla svar behandlas anonymt. När ScandInfo bearbetat svaren, lämnas en avidentifierad fil till Göteborgs Stad. Din medverkan är självfallet frivillig men för undersökningens tillförlitlighet är det viktigt att du besvarar frågorna. Försök besvara frågorna så snart som möjligt, helst inom en vecka. När du är klar lägger du enkäten i det bifogade svarskuvertet och skickar det till ScandInfo. Frimärke behövs inte. Resultaten från undersökningen kommer att vara tillgängliga via Göteborgs Stads hemsida www.goteborg.se/kvalitet i början av oktober. 4 Har du frågor om undersökningen kan du kontakta: <<Namn som trycks på enkät>>, <<Telefon>>. 5 Har du frågor om datainsamlingen kan du kontakta ScandInfo: 03-743 44 79. Tack för Din medverkan! <<Förvaltning-bolagschef>> <<Titel>> <<Förvaltning-bolag>> Jonas Persson Undersökningsledare ScandInfo <<IP>>
. TRIVSEL Hur är du med ditt barns förskola/familjedaghem när det gäller hur ditt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt hur ditt barn trivs med personalen?... hur ditt barn trivs med kamraterna?... 2. TRYGGHET Hur är du med... hur tryggt ditt barn tycks vara med kamraterna?... I allra 0 Ingen åsikt ditt barns möjligheter till stabil kontakt med någon eller några i personalen?... personalens förmåga att uppmärksamma ditt barn?... hur trygg du är som förälder när barnet är i förskolan/familjedaghemmet?... 3. BEMÖTANDE Hur är du med... hur du bemöts av personalen i förskolan/ familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt hur man beaktar dina synpunkter?... hur ditt barn bemöts av personalen?... 4. PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur är du med... att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling?... I allra 0 Ingen åsikt hur personalen stödjer och stimulerar ditt barns språkutveckling?... personalens förmåga att skapa lugn och ro?... hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra?... 2
5. PEDAGOGISK PROCESS Hur är du med... vad ditt barn lär sig?... I allra 0 Ingen åsikt hur ditt barn lär sig (varierande arbetssätt, olika tekniska hjälpmedel m.m.)?... hur ditt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras?... ditt barns möjligheter att leka?... hur mycket ditt barn får vistas utomhus?... 6. SÄKERHET Hur är du med... säkerheten i lokaler och utrustning?... I allra 0 Ingen åsikt säkerheten utomhus?... rutinerna att förebygga olyckor/skador?... informationen om olika arrangemang?... 7. DELAKTIGHET/INFLYTANDE Hur är du med... hur du får information om verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt vilken information du får?... din möjlighet att påverka verksamheten i förskolan/familjedaghemmet?... hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande?... hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan?... Har du deltagit i utvecklingssamtal? Ja Nej Om ja: hur utvecklingssamtalet genomfördes?... 3 <<IP>>
I allra 8. FÖRSKOLEMILJÖ/FAMILJEDAGHEMSMILJÖ Hur är du med... 0 lokalerna (utformning, funktion)?... Ingen åsikt utrustning för lek, lärande och skapande?... ditt barns möjlighet att få lugn och ro?... förskolans/familjedaghemmets utemiljö?... 9. MÅLTIDER Hur är du med... hur måltiderna i förskolan/familjedaghemmet fungerar för ditt barn?... I allra 0 Ingen åsikt den mat som serveras?... 0. DITT BARNS FÖRSKOLA/FAMILJEDAGHEM I SIN HELHET Om du tänker på ditt barns förskola/ familjedaghem i sin helhet hur är du då med dess verksamhet?... Hur väl uppfyller förskolan/familjedaghemmet och dess verksamhet de förväntningar du haft?... Uppfyller inte alls förväntningarna I allra 0 Uppfyller i allra förväntningarna 0 Tänk dig en perfekt förskola/familjedaghem. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/familjedaghem kommer?... Långt ifrån Mycket nära 0. FÖRTROENDE Hur bra är ditt barns förskola/familjedaghem jämfört med andra förskolor/familjedaghem som du känner till?... Om du idag skulle välja förskola/familjedaghem för ditt barn skulle du då välja den förskola/ familjedaghem som barnet nu går i?... Mycket dålig Nej, absolut inte Mycket bra 0 Ja, utan minsta tvekan 0 KRÄNKNINGAR/TRAKASSERIER 2. Har du under de senaste 2 månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt av personalen? 2 3 Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger 4
3. Tror du att den kränkande behandlingen/bemötandet hade samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. Etnisk tillhörighet 6 Religion 2 Kön 7 Hudfärg 3 Ålder 8 Könsidentitet eller/och könsuttryck 4 Sexuell läggning 9 Annat 5 Funktionsnedsättning I allra 4. ÖVRIGT Hur är du med... 0 att få service via telefon i Göteborgs Stad?... Ingen åsikt BAKGRUNDSFRÅGOR B. Ange födelseår för ditt barn som nu har plats vid förskolan/familjedaghemmet. 2 3 4 5 6 2006 2007 2008 2009 200 20 B2. Är det en pojke eller en flicka? Pojke 2 Flicka B3. Hur lång tid har du haft ditt barn vid denna förskola/detta familjedaghem? 2 3 4 Högst 6 månader 7- månader -2 år Mer än 2 år B4. Var är ditt barn fött? 2 3 I Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige I Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige Utanför Sverige B5. Hur länge har ditt barn bott i Sverige? 2 5 år eller mindre Mer än 5 år 5
VAD TYCKER DITT BARN OM FÖRSKOLAN / FAMILJEDAGHEMMET? Frågor till förskolebarn i åldrarna 3-6 år Med hjälp av enkäten intervjuar du ditt eget barn om förskolan/familjedaghemmet. NEJ BÅDE JA OCH NEJ, VET INTE. JA Markera barnets svar med kryss i rutan under lämplig gubbe. Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet? 2 Har du någon/några kompisar på förskolan/familjedaghemmet? 3 Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet? 4 Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet? 5 Finns det roliga saker att leka med på förskolan/familjedaghemmet? 6
6 Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 7 Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du vara det då? 8 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 9 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 0 Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? Tack för din medverkan! Glöm inte att posta enkäten i det portofria svarskuvertet. 7