BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2013 GÖTEBORGS STAD

Transkript

1 BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 203 GÖTEBORGS STAD AUGUSTI 203 SCANDINFO MARKETING RESEARCH

2 Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade förbättringsområden... 7 Övergripande resultat... 8 Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor... NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer... Frågor till barnen... 2 Bilaga: Frågeformulär , Pnr Josefine Björnsson SCANDINFO MARKETING RESEARCH 2

3 INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN Göteborgs Stad har sedan år 2000, med några få undantag, årligen genomfört en undersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamheten i Göteborg. Undersökningarna har genomförts av SCB fram till Under 20 till 203 har Göteborgs Stad valt att samarbeta med ScandInfo Marketing Research. Syftet med årets undersökning är dels att få kunskap om brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till kommande förbättringsarbete. Tillvägagångssätt I förhållande till tidigare undersökningar är tillvägagångssättet i princip oförändrat. Frågeformulär och följebrev har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. I år har frågan angående service via telefon förtydligats så att det framgår att det är Göteborgs Stads telefonväxels service frågan avser. Resultatet på denna fråga är inte jämförbart med förra årets resultat. Resultaten i övrigt är dock jämförbara med tidigare års undersökningar. I år har också undersökningen varit möjlig att besvara via internet genom att logga in med en unik kod som tryckts på pappersenkäten. ScandInfo har ansvarat för tryck, packning och distribution av frågeformulär, svarskuvert, ett påminnelsekort samt instruktioner till stadsdelarna i Göteborg. Vid respektive enhet har sedan personalen delat ut frågeformulär och svarskuvert till föräldrarna (ett frågeformulär per barn), och ungefär två veckor senare även påminnelsekort. Föräldrarna skickade sedan sina besvarade frågeformulär direkt till oss i de svarskuvert de fått. De föräldrar som haft behov av frågeformulär på engelska eller finska har kunnat få en sida med alla frågor översatta. Föräldrarna markerade dock sina svar i det svenska frågeformuläret och returnerade det till ScandInfo. Frågeformulär och svarskuvert levererades på fredag i vecka 2. Materialet delades sedan ut av personalen och fältarbetet pågick till och med vecka 25. ScandInfo har löpande hållit Göteborgs Stad informerad om hur undersökningen utvecklats och föreslagit åtgärder för att öka deltagandet i undersökningen. I det instruktionsbrev som gick ut tillsammans med frågeformulären fanns även en länk till en webbsida. På den sidan kunde alla medarbetare som var inblandade i undersökningen få information om aktuellt svarsinflöde per stadsdel. Vi har därefter skannat frågeformulären, verifierat svaren och kvalitetssäkrat data samt tagit fram rapporter. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 3

4 Totalt delades enkäter ut till föräldrarna. När fältarbetet avslutades hade vi fått in besvarade enkäter. Det ger en svarsandel på totalt 40% (40 % i kommunal verksamhet och 4 % i privat verksamhet) varav 9% valde att svara via internet i stället för pappersenkäten. I tabellen nedan redovisas total svarsandel per stadsdel 202 och 203. Svarsandelar 202 och Kommunal Privat Kommunal Privat Stadsdel verksamhet verksamhet verksamhet verksamhet Angered 24% 26% 2% 25% Askim-Frölunda-Högsbo 43% 64% 46% 56% Centrum 38% 33% 50% 28% Lundby 43% 50% 42% 45% Majorna-Linné 44% 4% 45% 35% Norra Hisingen 47% 40% 49% 36% Örgryte-Härlanda 45% 46% 45% 55% Östra Göteborg 3% 36% 32% 36% Västra Göteborg 40% 4% 4% 40% Västra Hisingen 46% 38% 50% 24% Totalt antal 40% 4% 42% 39% Totalt sett har svarsandelen gått ner de senaste två åren. Deltagandet ökar något i de privata verksamheterna totalt sett, medan svarsandelen gått ner för kommunal verksamhet. Skillnaderna är mycket stora gällande deltagande i de olika stadsdelarna för både kommunal och privat verksamhet. Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har beställt. När vi jämför förutsättningarna för genomförandet av årets undersökning med hur det var 202 noterar vi följande: Tidsplanen har också i år genomförts sent på våren och fältperioden har varit något kortare än 202. Genomförandet har haft samma omfattning som år 202. Distributionen av undersökningsmaterial till Göteborgs Stad har, liksom 202, fungerat mycket bra. Vid vissa enheter har dock utdelningen av enkäter till brukarna skett sent. Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har beställt. Det är en förändring jämfört med tidigare år, då beräkningen gjorts på antalet frågeformulär som enheterna vid avslutad undersökning rapporterat att de delat ut. Enkäten har varit möjlig att besvara via internet. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 4

5 RAPPORTERING För att fungera som ett bra stöd i utvecklingen av en verksamhet är det viktigt att rapporteringen av en undersökning är enkel att ta till sig för läsaren och tydligt visar den information som är relevant. Inför rapporteringen för den här undersökningen har utgångspunkten varit att följa redovisningsmodellen från 20, med index och kvalitetsfaktorer, kompletterat med tydligare grafisk redovisning samt ett utvecklat stöd för prioriteringar i det fortsatta förändringsarbetet. Rapporteringen av huvudresultat omfattar följande delar: Huvudresultat (sidan ) Huvudresultatrapporten finns för Göteborg som helhet, alla stadsdelar, områden, resultatenheter och undergrupper med minst 7 svar. På första sidan redovisas NKI samt kvalitetsindex med relevanta referenser samt uppgift om antal svar och svarsfrekvens. Huvudresultat (följande sidor) Svarsfördelningen för respektive fråga redovisas i stapeldiagram med en referenspunkt som visar resultatet för Göteborg som helhet (samtliga kommunala och privata verksamheter). Efter diagrammen följer tabeller med redovisning av bakgrundsfrågor. Prioriteringsplan Prioriteringsplanen visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a brukare. Alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör prioriteras för att ge störst effekt på brukarnas totala het (för stöd i tolkning se nedan). SCANDINFO MARKETING RESEARCH 5

6 Rapporterna är framtagna på fem organisatoriska nivåer, från Göteborgs Stad ner till enskilda undergrupper. Prioriteringsplanerna är framtagna på resultatenhetsnivå. Resultaten för kommunala och privata verksamheter redovisas i separata rapporter. Med den här utformningen av rapporteringen får varje enhet både stöd för att följa upp effekter av åtgärder inom prioriterade förbättringsområden (huvudresultat) och stöd för prioriteringar av åtgärder för att effektivt öka andelen hela brukare (prioriteringsplanerna). För att underlätta analyser av resultaten utifrån olika målgrupper finns dessutom följande rapporter: Bakgrund och NKI NKI och index för kvalitetsfaktorer redovisas här nedbrutet på bakgrundsfrågor. I kolumner med färre än 7 svar redovisas inga resultat. Rapporten är framtagen för Göteborg som helhet samt på stadsdelsnivå. Tabell kön Tabellen är framtagen för Göteborg som helhet. Resultaten redovisas fråga för fråga på totalnivå samt uppdelat på män och kvinnor. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 6

7 STYRKOR OCH PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Alla verksamheter har styrkor och förbättringsområden. Vilka frågor som är den enskilda enhetens styrkor framkommer tydligt i rapporten Huvudresultat. De frågor som har högst andel a brukare är styrkor (de frågor som har mest grönt i stapeln). Ofta är styrkorna desamma som relativa styrkor (längst ner i er prioriteringsplanen se nedan). De prioriterade förbättringsområdena finns överst i prioriteringsplanen. Prioriteringsplanen redovisar en analys på frågenivå och visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a brukare. Även om vi redovisar prioriteringsplaner för de kommunala verksamheterna, bygger analysen på brukarnas bedömningar av alla resultatenheter, såväl privata som kommunala. Analysen baseras på en sammantagen bild av prestation/mål, viktighet, förbättringspotential och relevans. Utifrån dessa faktorer rangordnar vi alla enskilda frågor. Överst står de egenskaper som har högst utvecklingspotential och som man bör arbeta med i första hand. Längst ner finner ni relativa styrkor. Med relativa styrkor menas frågor där förbättringspotentialen är förhållandevis låg. Behåll era styrkor! Vilka frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet varierar från en enhet till en annan, eftersom förutsättningarna i varje enhet ser olika ut. Därför är det viktigt att förbättringsarbetet planeras och leds långt ut i organisationen. Det är där relationen med brukarna skapas, och det är där arbetet med att få fler a brukare bedrivs. Man kan välja att arbeta med en eller flera egenskaper, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera och sedan genomföra de förändringar man bestämmer sig för. Om man tycker att det är svårt att agera på en fråga som ligger högst upp på listan kanske man kan arbeta med en annan fråga, med stark koppling till den första, något längre ner i listan. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 7

8 ÖVERGRIPANDE RESULTAT De flesta frågorna i undersökningen besvaras med hjälp av en skala från till 0, där normalt står för inte alls och 0 står för i allra. Resultaten för varje enskild fråga redovisas i särskilda tabeller. Övergripande resultat redovisas även i form av NKI samt index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden). NKI och index kan variera mellan 0 och 00, där ett högre värde indikerar brukare som är mer a. På en övergripande nivå är resultaten påtagligt stabila. NKI ligger i princip på samma nivå sedan år 2000, varierande mellan 72 och 75. NKI för kommunala förskolor ligger i år på samma nivå som 202. NKI för kommunala förskolor 2000 till 203 Kommentar: År 200 och 200 genomfördes inga undersökningar. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 8

9 De tre frågor som NKI baseras på ligger andelen a (skalsteg 8-0) på samma nivåer som 202. Kvalitetsfaktorernas index visar fortsatt stabilitet. Det är enbart små förändringar på två av kvalitetsfaktorerna. Index för Miljö har ökat med en enhet och Måltider gått ned med en enhet. Frågan om möjligheten att få Service via telefon var ny 202 och har omformulerats i årets undersökning då det förtydligats att det är Göteborgs Stads telefonväxel som avses. Resultatet på denna fråga är därför inte jämförbar med förra årets resultat. Trivsel, Bemötande och Trygghet är fortfarande de kvalitetsfaktorer som brukarna är mest a med. Det är självklart viktiga områden för den här typen av verksamhet. De kvalitetsfaktorer man fortsatt är minst med är Delaktighet/inflytande och Miljö. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala förskolor Kvalitetsfaktor NKI Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handled Ped. Process Säkerhet Delaktighet/inflyt Förskolemiljö Måltider Förtroende Service telefon Kommentar: Resultat från år är hämtade från SCB:s rapport från Det gäller dock inte kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande. I SCB:s modell har två frågor under den rubriken tidigare uteslutits ur indexberäkningen. I tabellen ovan finner ni index för kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande som inkluderar alla frågor i frågeformuläret under den rubriken. Förändringen medför att indexvärdet sjunker 4 till 5 enheter. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 9

10 NKI Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/ inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende Service via telefonväxel n I tabellen nedan återfinns årets övergripande resultat nedbrutet per stadsdel. På grund av organisationsförändringen som genomfördes i Göteborgs Stad, kunde inga jämförelser på stadsdelsnivå göras bakåt i tiden i 202 års undersökning. I år är jämförelser möjliga igen. Förändringarna i stadsdelarnas NKI jämfört med 202 är små. För majoriteten av stadsdelarna har NKI ökat eller minskat med en enhet. Även på stadsdelsnivå är det tydligt att brukarna är mest a med Trivsel, Bemötande och Trygghet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt små för dessa faktorer. Liksom tidigare ser vi större skillnader mellan stadsdelarna vad gäller Miljö, Delaktighet/inflytande, Måltider och frågan om Service via telefon. Index per kvalitetsfaktor och stadsdel 203 Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg SCANDINFO MARKETING RESEARCH 0

11 Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor Brukare av privata förskolor är tydligt mer a med verksamheten än brukarna av kommunala förskolor (NKI 86 respektive 73). NKI för de privata förskolorna har ökat med en enhet, och majoriteten av kvalitetsfaktorerna har ökat med en till två enheter jämfört med förrra året. Precis som för de kommunala förskolorna är det Trivsel, Bemötande och Trygghet som är de kvalitetsområden som brukarna är mest a med. Även Förtroende är en kvalitetsfaktor med högt omdöme inom privata förskolor. Liksom fallet är med de kommunala förskolorna är det Delaktighet/inflytande och Miljö som brukarna är minst a med inom de privata förskolorna. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala och privata förskolor Kommunala Privata Kvalitetsfaktor NKI Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handled Ped. process Säkerhet Delaktighet/inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende Service via telefonväxel NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer I separata rapporter finns en redovisning av kvalitetsfaktorerna nedbrutet på bakgrundsfrågor. I den här undersökningen är det viktigt att tänka på att bakgrundsfrågorna avser barnen inte den som har besvarat de frågor som NKI och övriga index bygger på. På en övergripande nivå ser vi fortsättningsvis en viss skillnad mellan flickor och pojkar. Flickornas föräldrar är mer a än pojkarnas föräldrar (NKI 74 respektive 72), vilket är motsvarande NKI som 202. Ser vi till barnens födelseår varierar NKI i något mindre utsträckning i år (202 varierade NKI mellan 7 och 76 och i år mellan 73 och 75). Föräldrar som har deltagit i utvecklingssamtal är mer a med verksamheten än de som inte deltagit (NKI 74 respektive 68). Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer a på samtliga kvalitetsfaktorer och skillnaden har SCANDINFO MARKETING RESEARCH

12 ökat något på flera kvalitetsfaktorer. Skillnaden är fortsatt störst på kvalitetsfaktorerna Delaktighet/Inflytande och Förtroende. När det gäller den privata verksamheten så ser vi på en övergripande nivå ingen skillnad i NKI mellan föräldrar till pojkar och flickor (NKI är 86). Precis som i den kommunala förskolan är föräldrar som haft utvecklingssamtal mer a än de föräldrar som inte haft utvecklingssamtal. Däremot finns det en större skillnad i het hos brukarna i den privata verksamheten jämfört med brukarna i den kommunala verksamheten, när det gäller bakgrundsfaktorerna barn i olika åldrar. Frågor till barnen I undersökningen inom förskolan ställdes även tio frågor till barnen. Avsikten var att föräldern skulle intervjua sitt barn och markera barnets svar. Följande instruktion fanns med i frågeformuläret: Svaren på frågorna redovisas i en separat tabell och ingår inte i beräkningar av NKI eller kvalitetsfaktorernas index. Frågorna ingår heller inte i analysmodellen för prioriteringsplanerna. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att vara medveten om svårigheter med att intervjua små barn, att flera av frågorna inte är så lätta att besvara med den svarsskala som används, samt att det interna bortfallet är omfattande på de flesta frågorna (dvs många föräldrar har valt att inte intervjua sina barn och låta dem besvara frågorna). Resultaten på de enskilda frågorna ligger på ungefär samma nivåer som tidigare. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 2

13 MAJ 203 <<Organisation>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Hur är du med förskolan/familjedaghemmet? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du och ditt barn är med barnets förskola eller familjedaghem. Resultatet ska ge underlag för att förbättra verksamheten. Det spelar ingen roll om det är barnets mamma eller pappa eller annan vårdnadshavare som besvarar enkäten. Men det är viktigt att den som har mest kontakt med barnets förskola/ familjedaghem är med och besvarar enkäten. Fyll gärna i enkäten tillsammans. I slutet av enkäten finns tio frågor som ditt barn, om han/hon är i åldern 3-6 år, kan svara på tillsammans med dig. Om du har mer än ett barn i förskola/familjedaghem kommer du att få en enkät för varje barn. Tänk på att använda rätt enkät till respektive barn. Alla svar behandlas anonymt. När ScandInfo bearbetat svaren, lämnas en avidentifierad fil till Göteborgs Stad. Din medverkan är självfallet frivillig men för undersökningens tillförlitlighet är det viktigt att du besvarar frågorna. 2 Försök besvara frågorna så snart som möjligt, helst inom en vecka. Svara gärna via internet Gå in på webbsidan Logga in med ditt unika användarnamn och lösenord nedan. Användarnamn: <<Användarnamn>> Lösenord: <<Lösenord>> Väljer du att svara på pappersenkäten istället, lägger du enkäten i det bifogade svarskuvertet när du är klar och skickar det till ScandInfo. Frimärke behövs inte. 3 Resultaten från undersökningen kommer att vara tillgängliga via Göteborgs Stads hemsida under första halvan av oktober. 4 Har du frågor om undersökningen kan du kontakta: <<Namn som trycks på enkät>>, <<Telefon>>. 5 Har du frågor om datainsamlingen kan du kontakta ScandInfo: Tack för din medverkan! <<Förvaltning-bolagschef>> <<Titel>> <<Förvaltning-bolag>> Josefine Björnsson Undersökningsledare ScandInfo <<IP>>

14 . TRIVSEL Hur är du med ditt barns förskola/familjedaghem när det gäller hur ditt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt hur ditt barn trivs med personalen?... hur ditt barn trivs med kamraterna? TRYGGHET Hur är du med... hur tryggt ditt barn tycks vara med kamraterna?... I allra 0 Ingen åsikt ditt barns möjligheter till stabil kontakt med någon eller några i personalen?... personalens förmåga att uppmärksamma ditt barn?... hur trygg du är som förälder när barnet är i förskolan/familjedaghemmet? BEMÖTANDE Hur är du med... hur du bemöts av personalen i förskolan/ familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt hur man beaktar dina synpunkter?... hur ditt barn bemöts av personalen? PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur är du med... att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling?... I allra 0 Ingen åsikt hur personalen stödjer och stimulerar ditt barns språkutveckling?... personalens förmåga att skapa lugn och ro?... hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra?... 2

15 5. PEDAGOGISK PROCESS Hur är du med... vad ditt barn lär sig?... I allra 0 Ingen åsikt hur ditt barn lär sig (varierande arbetssätt, olika tekniska hjälpmedel m.m.)?... hur ditt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras?... ditt barns möjligheter att leka?... hur mycket ditt barn får vistas utomhus? SÄKERHET Hur är du med... säkerheten i lokaler och utrustning?... I allra 0 Ingen åsikt säkerheten utomhus?... rutinerna att förebygga olyckor/skador?... informationen om olika arrangemang? DELAKTIGHET/INFLYTANDE Hur är du med... hur du får information om verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt vilken information du får?... din möjlighet att påverka verksamheten i förskolan/familjedaghemmet?... hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande?... hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan?... Har du deltagit i utvecklingssamtal? Ja Nej Om ja: hur utvecklingssamtalet genomfördes?... 3 <<IP>>

16 I allra 8. FÖRSKOLEMILJÖ/FAMILJEDAGHEMSMILJÖ Hur är du med... 0 lokalerna (utformning, funktion)?... Ingen åsikt utrustning för lek, lärande och skapande?... ditt barns möjlighet att få lugn och ro?... förskolans/familjedaghemmets utemiljö? MÅLTIDER Hur är du med... hur måltiderna i förskolan/familjedaghemmet fungerar för ditt barn?... I allra 0 Ingen åsikt den mat som serveras? DITT BARNS FÖRSKOLA/FAMILJEDAGHEM I SIN HELHET Om du tänker på ditt barns förskola/ familjedaghem i sin helhet hur är du då med dess verksamhet?... Hur väl uppfyller förskolan/familjedaghemmet och dess verksamhet de förväntningar du haft?... Uppfyller inte alls förväntningarna I allra 0 Uppfyller i allra förväntningarna 0 Tänk dig en perfekt förskola/familjedaghem. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/familjedaghem kommer?... Långt ifrån Mycket nära 0. FÖRTROENDE Hur bra är ditt barns förskola/familjedaghem jämfört med andra förskolor/familjedaghem som du känner till?... Om du idag skulle välja förskola/familjedaghem för ditt barn skulle du då välja den förskola/ familjedaghem som barnet nu går i?... Mycket dålig Nej, absolut inte Mycket bra 0 Ja, utan minsta tvekan 0 KRÄNKNINGAR/TRAKASSERIER 2. Har du under de senaste 2 månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt av personalen? 2 3 Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger 4

17 3. Tror du att den kränkande behandlingen/bemötandet hade samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. Etnisk tillhörighet 6 Religion 2 Kön 7 Hudfärg 3 Ålder 8 Könsidentitet eller/och könsuttryck 4 Sexuell läggning 9 Annat 5 Funktionsnedsättning I allra 4. ÖVRIGT Hur är du med... 0 att få service via telefonväxeln i Göteborgs Stad?... Ingen åsikt BAKGRUNDSFRÅGOR B. Ange födelseår för ditt barn som nu har plats vid förskolan/familjedaghemmet B2. Är det en pojke eller en flicka? Pojke 2 Flicka B3. Hur lång tid har du haft ditt barn vid denna förskola/detta familjedaghem? Högst 6 månader 7- månader -2 år Mer än 2 år B4. Var är ditt barn fött? 2 3 I Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige I Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige Utanför Sverige B5. Hur länge har ditt barn bott i Sverige? 2 5 år eller mindre Mer än 5 år 5

18 VAD TYCKER DITT BARN OM FÖRSKOLAN / FAMILJEDAGHEMMET? Frågor till förskolebarn i åldrarna 3-6 år Med hjälp av enkäten intervjuar du ditt eget barn om förskolan/familjedaghemmet. NEJ BÅDE JA OCH NEJ, VET INTE. JA Markera barnets svar med kryss i rutan under lämplig gubbe. Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet? 2 Har du någon/några kompisar på förskolan/familjedaghemmet? 3 Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet? 4 Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet? 5 Finns det roliga saker att leka med på förskolan/familjedaghemmet? 6

19 6 Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 7 Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du vara det då? 8 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 9 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 0 Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? Tack för din medverkan! Glöm inte att posta enkäten i det portofria svarskuvertet. 7

20