Samverkansenkäten 2012

Transkript

1 Samverkansenkäten 212 Göteborgs stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (8)

2 Uppdrag: Kundundersökning Göteborgs stads bibliotek 212 Beställare: Göteborgs stad Projektledare Markör: Roger Söderkvist Undersökningsperiod: Vecka Markör Marknad och Kommunikation AB Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör AB 2 (8)

3 Innehåll 1. Information om undersökningen Genomförande Beskrivning av rapporteringen Huvudresultat Prioriteringsplaner Övriga frågor och bakgrundsfrågor Resultat Resultat per bakgrundsfråga CSG FSG totalt LSG totalt Prioriterade utvecklingsområden... 8 Markör AB 3 (8)

4 1. Information om undersökningen Göteborgs Stad genomför kontinuerligt samverkansenkäten för att få både de fackliga företrädarnas och organisationens syn på hur partssamverkan enligt samverkansavtalet fungerar i praktiken. Undersökningen omfattar arbetsgivarrepresentanter och fackliga företrädare som ingår i samverkansgrupperingarna LSG, FSG och CSG i stadens olika förvaltningar. Undersökningen har genomförts årligen och därefter 211. Årets enkät är i princip oförändrad jämfört med 211 medan det mellan 29 och 211 års mätningar gjordes större justeringar i syfte att anpassa enkäten efter det nya samverkansavtalet. 2. Genomförande Frågeformulär och brev har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. Undersökningen har därefter genomförts som en webbenkät med totalt tre påminnelser. Urvalet till webbenkäten tillhandahölls av Göteborgs stad. I urvalet framgick också tillhörighet till de olika samverkansgrupperna. Studsande e-post adresser har korrigerats i dialog med Göteborgs stad och svarsfrekvensen har löpande tillhandahållits via en webbplats under fältperioden. Den totala svarsandelen för respektive grupp billäggs denna rapport. Den totala svarsfrekvensen uppgick i undersökningen till 67 procent. 3. Beskrivning av rapporteringen Rapportering av resultatet sker i ett antal bilagor till denna rapport och då i form av huvudresultat, prioriteringsplaner samt övriga frågor och bakgrundsfrågor. 3.1 Huvudresultat I dessa rapporter presenteras huvudresultatet i undersökningen på nivåerna: Staden o CSG, FSG totalt, LSG Totalt Per organisationstyp o SDF och fackförvaltning totalt Per organisation o FSG och LSG totalt inom respektive stadsdels- och fackförvaltning o Per LSG inom respektive förvaltning Markör AB 4 (8)

5 Huvudrapporterna är ett stöd för att se den nuvarande kundupplevelsen per kvalitetsfaktor och per enskild nöjdhetsfråga i hela undersökningen. Nyckeltal och andelar beräknas på motsvarande sätt som tidigare år vilket underlättar jämförelser över tid. Fig 1. Exempelbild - huvudresultat GÖTEBORGS STADS SAMVERKANSENKÄT 212 Huvudresultat - Örgryte-Härlanda LSG På första sidan i rapporten finns index per kvalitetsområde, uppgift om antal svar och svarsfrekvens för den grupp som rapporten avser. På de följande sidorna redovisas svarsfördelningarna för alla tiogradiga skalfrågor, medelvärden samt andelen som inte tagit ställning till respektive fråga. Förutom att redovisa svarsfördelningen per fråga och resultat på varje kvalitetsfaktor så innehåller rapporterna också referenspunkter. Referenspunkten beskrivs längst upp i rapporten och hjälper till att sätta varje grupps resultat i relation till en relevant jämförelse. Referenspunkterna är för de olika nivåerna följande: Staden o CSG referenspunkt FSG totalt o FSG totalt referenspunkt FSG och LSG totalt o LSG totalt referenspunkt FSG och LSG totalt Per organisationstyp o SDF och fackförvaltning totalt - referenspunkt FSG och LSG totalt Per organisation o FSG inom förvaltningen - referenspunkt FSG totalt o LSG totalt inom förvaltningen - referenspunkt LSG totalt o Per LSG inom respektive förvaltning- referenspunkt LSG totalt förvaltningen KVALITETSFAKTOR Skalsteg Referens 5 LSG Medel- Ingen Delfråga värden åsikt % KP - DELAKTIGHET Nöjd med hur jag kan anmäla frågor till min samverkangrupp ,2 - Nöjd med hur samverkansmötenna genomförs/leds ,8 5 - Känner mig delaktig i utvecklingsarbetet av samverkan ,8 6 - Det råder bra stämning i min samverkansgrupp , KP - MÅLUPPFYLLELSE Nöjd med hur samverkansavtalet tillämpas ,5 6 - Nöjd med hur intentionerna i samverkansavtalet uppfylls , KP - NÖJD MED TID FÖR SAMVERKAN Nöjd med tiden för förberedelse inför samverkansmötet Tillräckligt med tid för att samverka inför beslut som påverkar ,4 6 - Nöjd med den avsatta tiden för samverkansmötet ,1 6 - Nöjd med tiden för efterarbete efter samverkansmötet , UP- RÄTT FRÅGA I RÄTT SAMVERKANSGRUPP Frågorna som tas upp i gruppen känns meningsfulla ,1 6 - Frågorna tas upp i rätt samverkansgrupp UP - DELAKTIGHET FRÅN IDÉ TILL UPPFÖLJNING Bra samarbete med arbetsgivaren i utveckling av verksamh ,8 8 - Nöjd med att frågor tas upp tidigt i beslutsprocessen ,3 3 - Får handlingarna i tid inför samverkansmötet ,8 6 - Har möjlighet att påverka underlag inför beslut Nöjd med min medverkan i beslutsprocessen ,8 6 - Nöjd med uppföljningen av fattade beslut , UP - SAMVERKANSKOMPETENS Samverkansavtalet är bra stöd för arbetsgivarrepresentanten ,1 6 - Nöjd med mina kunskaper om Samverkansavtalet % 1% 1% % % 4, 3 - Nöjd med arbetsgivarens kunskaper om Samverkansavtalet ,5 9 - Nöjd med hur det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp , NÖJD MED SAMVERKAN Hur nöjd är du med samverkan i sin helhet? , I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Svarsskalan går från 1 till 5 och svaren har grupperats 1-2, 3, 4 samt 5. Referenspunkten visar andelen 5 för den aktuella referensen. Till höger om staplarna redovisas även index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden), medelvärden per fråga samt andelen ingen åsikt. Markör AB 5 (8)

6 3.2 Prioriteringsplaner Prioriteringsplanerna är ett stöd för att komma igång med åtgärdsarbetet och redovisas på följande nivåer: Staden o SDF totalt o Fackförvaltning totalt Per organisation o FSG inom respektive förvaltning Prioriteringsplanen sorterar alla frågor som ställdes i enkäten utifrån vad som först bör prioriteras för att ge störst effekt på den totala nöjdheten. Prioriteringsplanen baseras på styrkan i sambandet mellan den enskilda frågan och totalnöjdheten. Detta innebär att de frågor som kommer längst upp i planen också är de som har den starkaste samhörigheten med hur man totalt sätt värderar arbetet i samverkansgruppen. Utifrån dessa faktorer har Markör, för varje grupp, rangordnat alla enskilda detaljfrågor i formuläret i en prioriteringsplan. I prioriteringsplanen finns också röda och gröna pilar. Dessa förekommer i de fall gruppens resultat på frågan avviker mer än 1 procent från det totala resultatet i undersökningen. En grön pil indikerar en positiv avvikelse och en röd pil en negativ avvikelse. Pilarna är ett snabbt sätt att se hur gruppens resultat förhåller sig till totalresultatet. Vidare innehåller prioriteringsplanen röda flaggor som markerar att andelen missnöjda med frågan är 2 procent eller mer. Den slutliga prioriteringen av vad gruppen först ska prioritera i ett åtgärdsarbete bör baseras på flera faktorer. Ett första ingångsvärde är att se vilka tre faktorer som har störst inverkan på den övergripande nöjdheten. Det är dessa faktorer som markeras med en fyrkant längst upp i prioriteringsplanen. Utöver detta är det viktigt att väga in: 1. Avvikelsen från stadens resultat är frågan ett generellt problem eller är det unikt för gruppen? 2. Andelen missnöjda 3. Upplevd möjlighet att förändra/påverka upplevelsen i den aktuella frågan Markör AB 6 (8)

7 Fig 2. Exempelbild prioriteringsplan Prioriteringsplan Stadsdelsförvaltning Avvikelse på mer än 1 procent från totalresultatet för alla FSG och LSG markeras med grön pil om den är positiv och med röd pil om den är negativ. En andel missnöjda större än 2 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 5) Missnöjda (Andel 1-2) - Nöjd med hur jag kan anmäla frågor till min samverkangrupp Nöjd med hur samverkansmötenna genomförs/leds Känner mig delaktig i utvecklingsarbetet av samverkan Det råder bra stämning i min samverkansgrupp Nöjd med hur samverkansavtalet tillämpas Nöjd med hur intentionerna i samverkansavtalet uppfylls Nöjd med tiden för förberedelse inför samverkansmötet Tillräckligt med tid för att samverka inför beslut som påverkar Nöjd med den avsatta tiden för samverkansmötet Nöjd med tiden för efterarbete efter samverkansmötet Frågorna som tas upp i gruppen känns meningsfulla Frågorna tas upp i rätt samverkansgrupp Bra samarbete med arbetsgivaren i utveckling av verksamh Nöjd med att frågor tas upp tidigt i beslutsprocessen Får handlingarna i tid inför samverkansmötet Har möjlighet att påverka underlag inför beslut Nöjd med min medverkan i beslutsprocessen Nöjd med uppföljningen av fattade beslut Samverkansavtalet är bra stöd för arbetsgivarrepresentanten Nöjd med mina kunskaper om Samverkansavtalet Nöjd med arbetsgivarens kunskaper om Samverkansavtalet Nöjd med hur det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp Övriga frågor och bakgrundsfrågor Enkäten innehöll förutom nöjdhetsfrågorna också ett antal övriga frågor och bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågornas fördelning redovisas enbart på totalnivå medan de övriga frågorna redovisas på totalnivå samt för FSG totalt och LSG totalt. Resultatet bryts också på de olika bakgrundsfrågorna och redovisas då endast på totalnivå och per kvalitetsfaktor. 4. Resultat I följande avsnitt redovisas de övergripande resultaten från 212 års undersökning. 4.1 Resultat per bakgrundsfråga Sett till de bakgrundsfrågor som ingick i undersökningen så finns det på övergripande nivå flera skillnader. Arbetsgivarrepresentanterna är genomgående inom samtliga kvalitetsfaktorer mer nöjda än de fackliga representanterna. Störst är skillnaden avseende måluppfyllelse, tid för samverkan och delaktighet från idé till uppföljning. Det skiljer också 12 indexenheter i den övergripande nöjdheten. Sett till ålder sticker gruppen 3-39 år ut som något mer negativ än övriga grupper. Detta avser då framför allt kvalitetsfaktorerna måluppfyllelse och tid för samverkan. Mellan könen föreligger inga signi- Markör AB 7 (8)

8 fikanta skillnader medan man kan konstatera att det finns stora skillnader sett till vilket fackförbund man representerar. Vilka fackförbund som ger högst respektive lägst värde varierar dock kraftigt mellan de olika kvalitetsfaktorerna och det är svårt att dra några generella slutsatser. 4.2 CSG Den övergripande nöjdheten i gruppen är 68. Högst resultat får kvalitetsfaktorn delaktighet (79) och lägst får måluppfyllelse (58). Sett till enskilda frågor så är det framför allt uppföljningen som ges låga omdömen, då både avseende uppföljningen av fattade beslut och uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4.3 FSG totalt Den övergripande nöjdheten i gruppen är 7. Högst resultat får kvalitetsfaktorn delaktighet (8) och lägst ges nöjd med tid för samverkan (65). Bristen i tid för samverkan ligger framför allt i den tid som finns för förberedelse inför samverkansmöten och den tid som finns att samverkan inför beslut som påverkar. Dessa är också de två enskilda frågor som får lägst omdömen i gruppen. 4.4 LSG totalt Den övergripande nöjdheten i gruppen är 66. Högst resultat får kvalitetsfaktorn delaktighet (76) och lägst får nöjd med tid för samverkan (63) och måluppfyllelse (63). Bristen i tid för samverkan ligger även för LSG i den tid som finns för förberedelse inför samverkansmöten och den tid som finns att samverkan inför beslut som påverkar. Dessa är också även här de två enskilda frågor som får lägst omdöme i gruppen. 4.5 Prioriterade utvecklingsområden Prioriteringsplanerna indikerar framför allt följande områden som viktiga att prioritera för att påverka helhetsupplevelsen av arbetet i samverkansgrupperna: Uppfyllnad av intentionerna i samverkansavtalet Tillämpningen av samverkansavtalet Nöjd med hur tidigt i beslutsprocessen som olika frågor lyfts Samarbetet med arbetsgivaren i utvecklingen av verksamheten Markör AB 8 (8)