Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola förskola

Relevanta dokument
Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola förskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola förskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Vår lokala likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2018/VT 2019

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Förskolan Ängstugan. Likabehandlingsplan Vår vision

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Plan mot kränkande behandling Högby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Barnkullen

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete i förskolan

Transkript:

1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2018 Kingelstad Byskola förskola

2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Förskolan startade i regi av Kingelstad Byskola HB i december 2012 med 12 barn inskrivna. Under 2018 har förskolan haft ca 40 barn inskrivna. De flesta kommer från Helsingborgs kommun, men vi har också haft barn från Bjuvs-, Svalövs- och Klippans kommuner. Personalen har under året varit 4 förskollärare, 6 barnskötare, samt special- och talpedagog. Förskolan har sin verksamhet i Kingelstads gamla skola, med stora, luftiga lokaler, samt en utemiljö som inspirerar till mycket lek och rörelse. Vi har ett tematiskt arbetssätt, som utgår från barnens intresse och behov. Förskolans profil är Natur och miljö. Verksamheten följer Läroplan för förskolan, Lpfö 98, dess värdegrund och uppdrag, Genom en väl planerad verksamhet och en engagerad personal, har vi förutsättningar för att tillgodose barnens möjligheter att lära och utvecklas i enlighet med målen. Vår pedagogik inspireras av... barns nyfikenhet och kreativitet naturen, med utomhuspedagogik miljötänkande mötet med varje barn språket, vi läser mycket och vi samtalar om det vi upplever Hos oss arbetar vi aktivt för att... skapa en trygg och lekfull miljö möta varje barn, utifrån intresse och lust att lära alla barn skall få möjligheten att utvecklas utifrån sin nivå ha tydliga och bestämda regler som skapar trygghet i barngruppen hjälpa barnet att hjälpa sig själv handleda, inspirera och vara goda förebilder skapa en god relation och samarbete med föräldrar främja barns sociala, kognitiva och motoriska utveckling

3 2. Planering av kvalitetsarbetet. Vårt systematiska kvalitetsarbete innebär att vi genom en kontinuerlig utvärdering och analys funderar över vad som fungerar och inte fungerar, vad som kan bli bättre och vilka åtgärder som behövs göras. Viktigare förändringar och åtgärder dokumenteras, följs upp och utvärderas. Vid vårt kvalitetsarbete utgår vi från Skollagen, 3kap. Barns och elevers utveckling mot målen, samt 4 kap. Kvalitet och inflytande. Vårt systematiska kvalitetsarbete innebär följande: Personalen; Dagligen diskutera och analysera, vad som fungerar, inte fungerar, orsaker och vilka förändringar som eventuellt bör göras. Viktigt att i den dagliga diskussionen inte glömma bort att lyfta fram det som fungerar, analysera och bygga vidare på detta! (utifrån Skollagen och målen Lpfö). Vid personalmöte utvärderas, analyseras och planeras verksamheten, samt diskuteras förändringar och förbättringar. Pedagogiska samtal i arbetslaget, utvärdering och analys av arbetssätt. Den pedagogiska dokumentationen analyseras och får ligga till grund för fortsatt planering, på individ- och på gruppnivå. Värdegrundsfrågor diskuteras utifrån allas lika värde och FN:s Barnkonventioner. Likabehandlingsplan, utvärderas och skrivs ny varje år. Barnet; Den pedagogiska dokumentationen är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, vilket innebär följande: Barnens utveckling, lärande, erfarenheter, förändrade förmågor och intresse följs upp, dokumenteras och analyseras, allt utifrån målområdena i Lpfö 98. Den pedagogiska dokumentationen som kan vara elevarbeten, bilder, teckningar, barnens egna ord, aktiviteter, m.m. blir till en pedagogisk dokumentation då vi samtalar med barnen, lyssnar på barnen, samt observerar barnen i olika aktiviteter. Den pedagogiska dokumentationen är framåtsyftande och ligger som grund till vad som händer framöver, allt för att barnen ska få utvecklas utifrån intresse och behov. Med de större barnen, från 3 år och uppåt, gör vi under mars-april barnintervjuer, vad gäller trygghet och trivsel (bilaga1). Svaren sammanställs, utvärderas, analyseras och eventuella åtgärder planeras, samt uppföljning. Vårdnadshavare; Förskolan ska informera om mål och innehåll i verksamheten, samt ge föräldrarna möjlighet att inom ramen för målen vara delaktiga och kunna påverka. Föräldra- och informationsmöten, ett föräldramöte/år, samt info-möte vid behov. Månadsbrev, samt hemsida, www.kingelstadbyskola.se Privat instagramkonto för vårdnadshavare, kingelstadforskola.

4 Whiteboardtavla i barnens kapprum, med information om tema, aktiviteter m.m. Daglig kontakt, vid hämtning och lämning. Utvecklingssamtal varje läsår, en stund med enbart vårdnadshavare och därefter en stund där barnet är med, mars maj. Enkät till föräldrar, anonym, november månad. (bilaga 2) Information om klagomålshantering vid föräldramöte, samt via hemsidan. Information om Likabehandlingsplan, samt Åtgärder mot kränkande behandling. 3. Uppföljning, analys, och åtgärder. Våra utvecklingsområden under 2018 har varit följande; Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Åtgärder: Barnen är uppdelade i olika grupper under dagen, allt efter vad vi sysslar med, intresse eller behov, fri lek, temaarbete, samling, lunch, fika, vila etc. och stor vikt läggs vid att stimulera barnens samspel, att lära av varandra, kompromissa och visa hänsyn. Vi läser böcker, ser filmer om samspel, m.m. Studiematerial finns. Ha tid för samtal då något hänt. Sammanfattning, analys Vi betonar vikten av att all personal är uppmärksam på, iakttar och rör sig bland barnen under hela dagen. Inte stör dem i leken, men ser till att alla är med och är delaktiga för gemenskap och god utveckling. Vi ser till att det finns tillräckligt med personal, som vi fördelar bland barnen efter behov. Utveckla den Pedagogisk dokumentation på grupp- och individnivå. Åtgärder: En halv studiedag, samt tid vid personalmöte m.m. har ägnats åt hur vi arbetar vidare med vår pedagogiska dokumentation. Vi har betonat ordet pedagogisk, vad är det som gör och vad ska vi göra för att dokumentationen ska bli en pedagogisk dokumentation, ett verktyg för att uppmärksamma barnet/barnen, att se och förstå deras behov för en god utveckling. Sammanfattning, analys: Viktigt att ha som rutin, att varje dag för sig själv och i arbetsgruppen diskutera det vi sett och hört bland barnen, det som fungera, inte fungerar, samt analysera detta, Vad är orsaken? Vad kan vi göra, förändra och utveckla? Vikten av att samarbeta och att hjälpa varandra i arbetet med barnen. Kollegialt lärande, innebär att observera och lära av varandra, men också ta upp diskutera det vi ser som kan påverka barnet i negativ riktning. Dokumentation tar tid! Passa på att dokumentera då tid finns! Inte mängden dokumentation som är viktig, utan kvaliteten! Låt barnen vara delaktiga vid dokumentationen, återge barnens tankar och kommentarer TAKK. För en god språkutveckling kan barnet behöva stöd utöver talet. TAKK, står för Tecken ett Alternativ och en Kompletterande Kommunikation. Åtgärder: Vid studiedagar har vi avsatt tid för TAKK, utvecklat vårt arbete och lärt oss mer. BABBLARNA finns med i verksamheten. Barnen lyssnar på och härmar Babblarna och utvecklar på så sätt språket.

5 Sammanfattning, analys: Viktigt att som rutin använda TAKK varje dag, vid samling, sångstund, matsituation etc. Börja med enkla tecken och inte för många och inte ställa för stora krav på sig själv som pedagog. TAKK ska vara roligt för alla och TAKK är bra för alla barn, men inte minst för språkförsenade och för barn som håller på att lära sig ett nytt språk. Tecken för STOPP, är bra för barnen att använda då de leker med varandra och i relationen med andra barn. STOPP visar barnen mot varandra då de inte vill vara med eller de tycker att någon kommer för nära. STOPP har också fortsatt till att innefatta STOPP MIN KROPP, att man frågar innan man kramar: Får jag ge dig en kram? Nytt utvecklingsområde för 2018 har varit: Utveckla utemiljö och utepedagogik Åtgärder: Vi fräschar kontinuerligt upp vår utemiljö och tillverkat nya lekredskap, som inbjuder till kreativitet och nya aktiviteter. Nytt för 2018 är utekök, kiosk och lekstuga. Vi har odlingslådor. Vi använder oss av Utikuligt365, ett onlineverktyg med idéer för en bra uteverksamhet. Här finns den senaste forskningen, samt Lekar, Sånger, Ramsor, Recept, Teman - med koppling till förskolans läroplan, små föreläsningar om aktuella ämnen, litteraturtips och mycket mer. Anv.namn: Kingelstadbyskola, Lös: byskola2012 Sammanfattning, analys: Att samtala om, utvärdera och analysera uteaktiviteter i personalgruppen och tillsammans med barnen är viktigt för en utveckling av utemiljön och utepedagogiken. Ett utvecklingsområde där även föräldrar kan vara delaktiga. Resultat av enkät till vårdnadshavare, november. Sammanställning av svaren på 5 frågor, ställda anonymt, till föräldrarna. Svaren ska ges, genom att sätta x någonstans på en linje med skalan 0 till 5, där 0 står för inte nöjd och 5 för mycket nöjd. Svarsfrekvens; 2013; 90 % 2014; 86 %. 2015; 88 % 2016; 85 % 2017; 83 % 2018, 53 % 1. Mitt/mina barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan. 2013; Svar: medel, 4.5 2014; Svar: medel. 4.8 2015; Svar: medel, 4.6 2016; Svar: medel 4,5 2017; Svar: medel 4,5 2018; Svar: medel, 4,6

6 2. Samarbetet mellan mig och personalen fungerar bra. 2013, Svar: medel, 4.7 2014, Svar: medel, 4.8 2015, Svar: medel, 4.7 2016; Svar: medel, 4,6 2017; Svar: medel 4,6 2018, Svar: medel, 4,5 3. Mitt/mina barn tycker att det är roligt att gå till förskolan. 2013, Svar: medel, 4.8 2014, Svar: medel, 4.8 2015, Svar: medel, 4.6 2016, Svar: medel, 4, 6 2017, Svar: medel, 4,7 2018, Svar: medel, 4,3 4. Jag upplever att personalen bryr sig om mitt/mina barn. 2013, Svar: medel, 4.7 2014, Svar: medel, 4.8 2015, Svar: medel, 4.9 2016, Svar; medel: 4,7 2017, Svar; medel, 4,6 2018, Svar: medel, 4,7 5. Jag känner mig lugn och trygg under dagen när mitt/mina barn är på förskolan. 2013, Svar: medel, 4.6 2014, Svar: medel, 4,6 2015, Svar: medel, 4.9 2016, Svar; medel; 4,8 2017; Svar: medel, 4,6 2018, Svar: medel, 4,7 2013: Medel på alla frågor, 4,7. 2014: Medel på alla frågor, 4,8 2015: Medel på alla frågor, 4,6 2016: Medel på alla frågor, 4,6 2017: Medel på alla frågor, 4,6 2018, Medel på alla frågor, 4,6

7 Egna kommentarer från föräldrar: -Kanon förskola. -Vi uppskattar den uppmärksamhet ni ger vårt barn. -Tack för allt ni gör och för att ni tar hand om våra barn. Ni är bäst! -Ni gör ett fantastiskt jobb, våra barn kan inte ha det bättre. -. trivs superbra och pratar både om lärare och kompisar och det ser vi som ett gott betyg. - Sammanfattning av enkätsvar 2017, analys, samt åtgärder. Vi är naturligtvis mycket nöjda med resultaten. Vi upplever att vi har ett bra samarbete med föräldrarna och att barnen är positiva till att vara på förskolan. De positiva svaren gör dock inte att vi slår oss till ro, utan stimulerar oss istället till att utveckla vårt arbete och bli ännu bättre. Viktigt att alla känner sig välkomna och får vår uppmärksamhet då de kommer till förskolan, samt att vi under hela dagen ser till att alla är delaktiga i gemenskapen. Kontakten med föräldrar och barn vid lämning och hämtning är viktig, att föräldrar och barn får vår uppmärksamhet för en kort stund, vid lämning för att känna sig välkomna och vid hämtning för att få höra hur dagen varit, utan att behöver fråga om detta. En åtgärd blir att ha som rutin, att den personal som går hem ska meddela den som stänger om det är något som föräldrar bör få veta. Har den som stänger inte hört något, kan man säga att dagen varit bra. Föräldrar till vissa barn frågar om barnen ätit eller bajsat. Viktigt att ha ngn anteckning om detta, så att man kan meddela detta. År 2018 var det många som inte svarade på vår lilla enkät, endast ca. 50%. Vi hoppa att de som inte lämnat in är nöjda med vår verksamhet, men kommer följande år att påminna så att fler lämnar in. Enkäten är viktig för oss. Resultat av barnintervjuer, vårterminen, 2018 Barnintervjuerna, som vi gör med barn från 3 år, är viktiga och har stor betydelse för verksamheten, för att uppmärksamma barn som behöver stöd i det sociala samspelet och för att kunna förebygga mobbning, kränkningar m.m. 1. Hur känns det när du ska gå till förskolan? 2. Hur trivs du på förskolan? 3. Trivs du med oss vuxna på förskolan (nämner våra namn)? 4. Vem leker du mest med? 5. Vad tycker du om att göra i förskolan? 6. Är det något speciellt som vi brukar göra, som du tycker är tråkigt? 7. Känner du dig orolig(rädd) för något eller någon?

8 Sammanfattning av svaren, utvärdering, analys, samt åtgärder: (16 barnintervjuer) 1. Hur känns det när du ska gå till förskolan? Svar: 14 - roligt, bra, 2, ledsna och saknar mamma och pappa. 2. Hur trivs du på förskolan? svar: 15 roligt och bra, 1, Trivs bäst hemma. Analys; De två som på fråga 1, saknar mamma och pappa svarar på fråga 2 att det är roligt på förskolan! Positivt! 3. Trivs du med oss vuxna på förskolan (nämner våra namn)? Svar: Ja, nickar. 4. Vem leker du mest med? Svar: De nämner från 1-5 barn de leker med, pojkar nämner flest pojkar och flickor, flest flickor. Analys; Viktigt att observera att alla är med och att ingen blir utanför. I leken, ute och inne, leker de ofta blandat pojkar och flickor.) 5. Vad tycker du om att göra i förskolan? P=pojkar f=flickor Svar: från mest populärt, cykla(5p+1f), leka med bilar och grävmaskiner (6 p), lego (3 p), rita och måla (1p+2f), gunga (1p+1f), dockis (1p+1f), pojkar nämner också, leka med dinosaurier, klippa, och flickor nämner leka ute med nya köket, pärlor, spela spel. Analys; Barnen har mycket att välja mellan att leka med och göra, både ute och inne, och det är oftast mer blandat med pojkar och flickor i alla aktiviteter, än vad som kommer fram i barnens svar.) 6. Är det något speciellt som vi brukar göra, som du tycker är tråkigt? Svar. 12 nej, 1 pyssla, 2 prata, sitta (kanske betyder då man sitter i samling), 1 när vi sitter vid bordet och ska äta, 7. Känner du dig orolig(rädd) för något eller någon? Svar: 12-nej, 3 f +1 p säger att man är rädd att ngn ska slå eller slåss. Analys; Se till att där inte är för många barn i kapprummet samtidigt, då de tar på och av ytterkläder, samt vid andra liknande tillfällen. Pedagoger ska alltid finnas bland barnen, ute och inne. Speciellt viktigt är det, då barnen är ute, att alla pedagoger finns eller rör sig runt bland de olika ställen där barnen befinner sig. Efter analys av svar och kommentarer, får vi följande bild av verksamheten; Vi pedagoger upplever att vi har en bra stämning på förskolan och att barnen trivs, med oss vuxna och med varandra. Miljön är stimulerande, både ute och inne och de leker mycket och bra tillsammans. Det är glada och positiva barn, med mycket fantasi, som vi har omkring oss. I Skollagen, 6 kapitel, finns bestämmelser om Åtgärder mot kränkande behandling. All personal ska se till att man bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. skollagen 6 kap. 6 Förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor 6 kap, 10

9 Åtgärder: Barnen får inte springa runt med pinnar, men däremot bygga och skapa med pinnar de hittar i naturen. För att skapa en bra stämning och förbättra relationerna läser vi, samtalar, har rollspel m.m. om att vara en bra kamrat. Att vi som personal är uppmärksamma på att alla får vara med och leka och att man inte slår mot någon eller på annat sätt, med ord eller blickar, sårar någon är en del av vårt förebyggande arbete mot Kränkande behandling. Det är viktigt att det alltid finns personal bland barnen, att personal delar upp sig på de olika platser där barnen befinner sig, är delaktiga i barnens aktiviteter och vid behov griper in, visar, handleder och är goda förebilder. Pedagoger och annan personal meddelar förskolechefen om något barn blir utsatt för kränkande behandling. Leken är viktig och att skapa och fantisera. Det är i leken man utvecklas, både socialt och kognitivt. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse Inom förskolan upplever vi en god måluppfyllelse, enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Vi följer varje barn i dess utveckling med pedagogisk dokumentation. På en whiteboardtavla, som hänger vid entrén, beskrivs veckans aktiviteter. Vi skickar månadsbrev till föräldrarna, där vi informerar om det som händer på förskolan, samt om Månadens tema. Vi pedagoger uppmärksammar vilka mål, utifrån Lpfö 98, och ser till att dessa följs och finns med i aktiviteterna och inom verksamheten. Vår uppgift är att arbeta för att alla barn ska känna trygghet och trivas på förskolan och få det stöd de behöver och för en god utveckling. Utbildning för personal, 2018 TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation Teckenpärlor, halvdag Barn som bråkar och Lågaffektivt bemötande, Tina Wiman, kvällsföreläsning Teknik och utomhuspedagogik Malmö Universitet, heldag Ansvarsfrågor Lagstiftning och värdegrund, kvällsföreläsning Sagolik utomhuspedagogik saga, sinne, lek och samarbete. kvällsföreläsning Pedagogisk dokumentation heldag, Malmö

10 4. Utvecklingsområde för 2019. Vart ska vi? Hur gör vi? Viktigt för vår utveckling mot målen Utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet. Gemensam målsättning och samverkan bland personal och på alla nivåer i organisationen är en förutsättning för en positiv utveckling. Tillsammans är vi alla som arbetar på förskolan den avgörande faktorn för en bra förskola, en verksamhet som anpassas till alla barn och som i samarbete med föräldrar, vårdnadshavare, ser till att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förutom att vi fortsätter att utveckla de punkter som beskrivs i inledningen vad gäller, Vår pedagogik inspireras av. Hos oss arbetar vi aktivt för att., samt följer vi upp de utvecklingsområden som vi haft under 2018, Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Pedagogisk dokumentation - Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, på grupp- och individnivå. TAKK. för Tecken som ett Alternativ och en Kompletterande Kommunikation. Utveckla utemiljö och utepedagogik Vi väljer inget helt nytt utvecklingsområde för 2019, vi fortsätter med att.. Utveckla utemiljö och utepedagogik (ev. En gemensam studiedag för förskolan och skolan med Natur och miljötema) Samt finns följande med, som ett kommande utvecklingsområde, att.. Stimulera barns språkutveckling och ta till vara barnens intresse för texter, bilder och skriftspråk.

11 5. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Likabehandling Inom vår verksamhet lägger vi stor vikt vid likabehandlingsarbetet. Under fri lek, fria aktiviteter och på raster, kan barn utsätta varandra för viss form av kränkning, med ord eller genom att knuffa, slå, sparka, utesluta m.m. Det kan vara ett ganska tufft klimat bland barnen, om vem som får vara med och leka, inte får vara med och vem som vill vara ledare och bestämma. Det är vår uppgift att se till att inga barn blir kränkta eller mobbade. Vi lägger därför stor vikt vid förebyggande insatser, för att få en positiv och harmonisk atmosfär bland barnen. Vi skriver tillsammans med barnen våra Trivselregler, för att alla ska trivas och må bra, regler som vi pratar tillsammans om vid samlingar och som vi försöker förklara. Regler som har med likabehandling är; Alla får vara med och leka. Vi är rädda om varandra och om alla saker på förskolan. Vi förmedlar hur vi ska vara mot varandra genom; samtal, dockteater, rollspel, sagor, berättelser, bilden, filmer, m.m. Vi utgår ofta från ett material vi köpt in; Kompisböcker att läsa och diskutera och med planscher och förslag på olika aktiviteter. (Materialet utgår från barnkonventionen) Ansvarig för verksamheten och denna redovisning: Kerstin Rådberg Linde Huvudman/förskolechef/rektor Kingelstad Byskola, 2018-12-19