GRANSKNINGSHANDLING Väg 301 Furudal Gång-och cykelväg Rättviks kommun, Dalarnas län Vägplanbeskrivning 2015-01-22 Projektnummer: 132 830
Dokumenttitel: Väg 301 Furudal, Gång- och cykelväg. Skapat av: EQC Mitt Dokumentdatum: 2015-01-22 Dokumenttyp: Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning DokumentID: Ärendenummer: TRV 2014/45672 Projektnummer: 13 28 30 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-01-22 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Åsa Bergqvist, Trafikverket, tfn 0771-921 921 Uppdragsansvarig: Hans Johansson, uppdragsledare, EQC Karlstad, tfn 010-440 57 00 Fotograf: EQC Karlstad där ej annat anges Distributör: Trafikverket Region Mitt, telefon: 0771-921 921 2
Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål6 2.1 Nuvarande förhållanden... 6 2.2 Behov av förändringar... 14 2.3 Ändamål och projektmål... 15 2.4 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 16 2.5 Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen... 16 2.6 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 16 2.7 Områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken... 19 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.... 21 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)... 21 3.2 Val av lokalisering... 21 3.3 Val av utformning... 21 4 Konsekvenser av förslaget... 25 4.1 Trafiktekniska konsekvenser... 25 4.2 Miljökonsekvenser... 26 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 29 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 29 4.5 Påverkan under byggnadstiden... 31 5 Genomförande och finansiering... 32 5.1 Formell hantering... 32 5.2 Genomförande... 33 5.3 Finansiering... 34 3
1 Sammanfattning I Furudalsområdet bor cirka 1100 personer. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna är låg i och med att det saknas en separerad gång- och cykelväg längs sträckan. Barn och ungdomar rör sig längs med vägen för att bland annat ta sig till skolan som ligger söder om väg 301. Furudals hockeyskola bedriver en aktiv verksamhet i samhället under stora delar av året, även om den mesta verksamheten är förlagd till skolloven. Ishallen ligger inne i samhället norr om väg 301 medan flera andra viktiga platser för hockeyskolan finns söder om vägen. Under sommarhalvåret placeras tillfälliga lösningar längs vägen för att leda de oskyddade trafikanterna på ett säkert sätt mellan deras målpunkter i samhället. Vägplanen omfattar nyggyggnad av gång- och cykelväg på en sträcka av ca 1,5 km längs med väg 301 från Skjutbanevägen i södra Furudal till Skolvägen i östra delen av Furudal. Idag är det ett stort trafiksäkerhetsproblem för gående och cyklister att färdas längs väg 301 i Furudal. De är hänvisade till vägrenen vilket betyder att de rör sig i blandtrafik. Behovet av att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är mycket stort. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt att verka för en ökad cykelpendling längs sträckan. De föreslagna åtgärderna är följande: Öka säkerheten för oskyddade trafikanter genom att bygga en gång-och cykelväg längs väg 301 på en sträckan av ca 1500m. Säkra passager för att korsa väg 301 och väg 972. Se över efterlevnaden av hastigheten genom Furudal Säkra korsningen mellan väg 301 och väg 972/Bruksvägen vad gäller oskyddade trafikanter genom att anlägga en cirkulationsplats. Belysning på gång- och cykelväg Vägplanen ska vara väl förankrad inom Trafikverket och i berörd kommun, samt ligga till grund för nästa steg i processen. Den total investeringskostnaden för föreslagna åtgärder är beräknad till ca 11,7 miljoner kronor, inkl. marklösenkostnader. I samband med byggnationen av den nya gång-och cykelvägen ses den skyltade hastigheten över på hela sträckan. Trafiksäkerheten och framkomligheten kommer att förbättras för samtliga trafikslag i och med byggandet av en separerad gång- och cykelväg. 4
Trafikmätningarna från år 2013 visar att årsmedeldygnstrafiken uppgick till 1400 fordon/dygn på väg 301. Prognosen för år 2050 visar att vägen kommer att ha ett trafikflöde på cirka 1717 fordon/dygn. Kollektivtrafik i form av Dalatrafiks linje 351 mellan Rättvik-Furudal trafikerar sträckan med flertalet turer varje dag, utom helger då det går färre turer. Direktbuss 141 mellan Edsbyn-Furudal-Mora trafikerar även den aktuella sträckan. Den huvudsakliga påverkan på miljön bedöms utgöra effekter av det markintrång som måste göras för att kunna bygga gång- och cykelvägen. Området är redan idag ett definierat vägområde och miljövärdena i anslutning till vägen är begränsade. Att bygga ut gång- och cykelvägen kan däremot ge upphov till positiva miljöeffekter på grund av att det blir säkrare och enklare att färdas till fots eller med cykel istället för med bil längs den aktuella sträckan. Aktuella miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten bedöms inte påverkas negativt av utbyggnaden. Att separera gång- och cykeltrafiken från den övriga trafiken kommer att medföra en ökad trafiksäkerhet längs aktuell del av väg 301 vilket minskar risken för en olycka och detta är positivt för de vattenförkomster som finns i vägens närhet. Ombyggnationen kommer att ta viss skogsmark i anspråk, men projektet bedöms inte försvåra brukandet av den kvarvarande skogsmarken. Vad gäller strandskyddet längs Oresjön så bedöms inte projektet leda till någon långsiktig negativ konskvens för det skyddade området. Projektets bedöms uppfylla strandskyddets syfte vad gäller bevarande av allmänhetens friluftsliv. 5
2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål I denna vägplanbeskrivning anges geografisk information på i huvudsak två olika sätt. Längdmätningsangivelse, km 0/000, vilket framgår av bild 1, översiktskarta. Den börjar i söder och ökar norrut. Sida om vägen kan tex anges med km 0/000V respektive km 0/000H. Alltså vänster respektive höger sida i längdmätningens riktning. Lokala namn, tex Dalfors, Dalbyn osv. Tydligare härledning till ovanstående lägesinformation återfinns förutom i denna beskrivning, även på plankartor (flik 1 i pärmen) och illustrationskartor (flik 7). 2.1 Nuvarande förhållanden Längs väg 301, genom Furudal, saknas det gång- och cykelväg. Detta leder till en bristfällig trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter som vill röra sig längs med vägen. Det saknas även trafiksäkerhetshöjande åtgärder så som passager för oskyddade trafikanter vilket skapar barriäreffekter. Trafikverket har tidigare genomfört ett samrådsunderlag där ett förslag på lokalisering är angiven för gång- och cykelvägen. Förslaget är att i startpunkten i söder föreslås gångoch cykelvägen ligga på vägens vänstra sida och sedan föreslås en passage över väg 301 cirka 200 meter söder om bron. Gång- och cykelvägen förslås sedan läggas på den högra sidan av väg 301 ut mot sjön hela vägen till projektets avslut vid Skolvägen. 6
Bild 1. Översiktskarta med Furudalsområdet markerat. (Källa VISS 2015-01-15) 2.1.1. Vägstandard Bredden på väg 301 varierar mellan sex och 11 meter. Vid startpunkten i söder av objektet är skyltad hastighet 80 km/tim i cirka 200 meter för att sedan gå ned till 60 km/tim fram till korsningen till väg 972 (Bruksvägen). Därefter är den skyltade hastigheten 50 km/tim fram till anslutningen till Järnvägsgatan där den skyltade hastigheten går ner till 30 km/tim till slutet av objektet. 2.1.2. Geografisk avgränsning Vägplaneområdet ligger i Furudal, Rättviks kommun och sträcker sig längs väg 301 från Skjubanevägen till anslutningen till Skolvägen, en sträcka på cirka 1500 meter. 2.1.3. Trafik Väg 301 är utpekad som transportled för transporter av farligt gods. I tabell 1 framgår årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för aktuell sträcka på väg 301. Tabellen visar resultat från mätningar gjorda 2013 samt en prognos för år 2050 gjord enligt Trafikverkets uppräkningstal (Trafikverkets publikation 2013:056, kapitel 5). 7
Sträcka Väg 301 (Arvets gamla byväg) och ca 1 km norrut. Väg 301 (Korsningen väg 301 och Bruksvägen) och ca 500 m västerut. Fordon/dygn vid senaste mätning Andel tung trafik (%) vid senaste mätning Prognos för ÅDT 2050 1400 (år 2013) 14 % 1717 16 % 1010 (år 2013) 16 % 1238 18 % Tabell 1. ÅDT (Årsmedeldygnstrafik), samt prognos för år 2050 2.1.4. Kollektivtrafik Andel tung trafik 2050 (%) Dalatrafiks busslinje 351 går mellan Rättvik-Furudal, med avgång 15 gånger på vardagar, måndag-fredag och två turer under helger. I Rättvik finns möjlighet att byta buss för fortsatt resa mot andra orter i Dalarna. Direktbuss 141 går mellan Edsbyn-Furudal- Mora. Det finns tre busshållplatser i vardera riktningen längs sträckan, alla är av enklare standard. Busshållplatserna ligger vid: Arvheden, km 0/270 Näcken, km 0/780 Oreborg, km 1/210 2.1.5. Oskyddade trafikanter Till oskyddade trafikanter räknas bland annat gående, cyklister och den som färdas på motorcykel eller moped. För att färdas längs med väg 301 på den aktuella sträckan är de oskyddade trafikanterna hänvisade till vägrenen. Motorcyklar kan hålla samma hastighet som bilar och lastbilar, och kan därmed flyta med bra i trafikrytmen. Mopederna är däremot hänvisade till vägrenen då de framförs långsammare än övrig motortrafik. Behovet för oskyddade trafikanter att förflytta sig längs väg 301 till busshållplatserna, skolan och andra målpunkter inom området är stort. Det finns även ett behov för de oskyddade trafikanterna att korsa väg 301 för att nå de olika målpunkterna i Furudal. På sommartid ökar behovet ytterligare då trafiken ökar mellan målpunkterna ishallen och Hockeyborg och campingen Ore Fritid i samband med Furudals hockeyskola. På sträckan innan bensinmacken är de oskyddade trafikanterna hänvisade till den smala vägrenen. Från infarten till bensinmacken är vägrenen bredare samt att vägmålningen 8
är heldragen vilket skall ge en bättre hänvisning till trafiken att oskyddade trafikanter är hänvisade till vägrenen. 2.1.6. Trafiksäkerhet Det är idag låg trafiksäkerhet längs den aktuella delen av väg 301. Det finns ett par passager längs den aktuella sträckan; en vid Hockeyborg samt en vid Skolvägen. I samband med hockeyskolan under sommaren sätts det upp tillfälliga trafiksäkerhetshöjande anordningar för gång- och cykeltrafikanter längs väg 301. Det ställs upp koner längs vägen för att leda elever från hockeyskolan mellan ishallen och Hockeyborg. Korsningen mellan väg 301 och väg 972 in till samhället är idag en stor 3-vägskorsning med låg trafiksäkerhet. Ett förslag är att ändra korsningen till en cirkulationsplats för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Enligt Trafikverkets olycksdatabas STRADA inträffade det fyra olyckor med personskador mellan åren 2003 och 2012 på aktuell sträcka på väg 301, varav en dödsolycka. En olycka ledde till svåra personskador och två olyckor ledde till lindriga personskador vilket framgår av tabell 2. Inga oskyddade trafikanter var inblandade i dessa olyckor. Tre av olyckorna intäffade söder om bron på väg 301 mellan Arvet och Rödmyrvägen. Dödsolyckan inträffade på brons östra sida i riktning norrut. Olyckstyp Antal olyckor Fördelning (D, S, L) Singel (motorfordon) 1 (1,-,-) Möte (motorfordon) 1 (-, 1, -) Korsande (Motorfordon) 1 (-, -, 1) Vilt (Motorfordon) 1 (-, -, 1) Totalt 4 (1, 1, 2) Tabell 2. Siffrorna inom parentes visar antalet (D, Dödsolyckor, S, Svåra olyckor, L, Lindriga olyckor). 9
2.1.7. Ledningar och tekniska anläggningar Enligt uppgifter från www.ledningskollen.se finns följande ledningar inom vägplanens område. Ledningarna redovisas på illustrationsritningarna 1 01 T 05 01-03 El Från km 0/000-0/270 går en elledning i mark på höger sida väg 301. Denna korsar vägen för att ansluta till ett transformatorskåp på vänstra sidan vägen. Från km 0/100-0/750 går elledning i mark på vänstra sida vägen. Vid km 0/270 0/450 korsar en ledning väg 301. Vid km 1/460 korsar en ledning väg 301 och kommer från ett transformatorskåp i närheten av där den nya gång- och cykelvägen är föreslagen att ligga. El- och transformatorskåp Transformatorskåp finns i sektionerna km 0/275V och 1/450H. Elskåp finns i sektionerna km 0/275H och 0/450V. Belysning Vägbelysning finns i sektionerna mellan km 0/120-0/330 och km 0/450-0/510 på vänstra sidan vägen. På bron finns belysning på båda sidor vägen mellan km 0/650-0/700. Belysning finns på resterande del av sträckan från km 0/700-1/500 på vänstra sidan vägen. Det står även en belysningsstolpe på högra sidan vägen i km 1/250 för att belysa utfarten från parkeringsytan. Det finns belysning åt parkeringsytan mellan km 1/250-1/310. Gång- och cykelvägen kommer att vara belyst. Stora delar av den befintliga vägbelysningen behöver flyttas då den kommer att stå fel när vägbredden ändras. Hela gång- och cykelvägen skall belysas. Tele och bredband Längs hela objektet ligger optokablar i mark på vägens vänstra sida Ledningen korsar väg 301 för att ansluta till fastigheter vid km 0/265, 0/590, 0/700, 1/085, 1/135 och 1/240. Mellan km 1/135-1/340 går bredband i mark även på vägens högra sida. VA Dalavatten har VA-ledningar inom projektet. Va ledningar korsar väg 301 vid km 0/250. 10
Vid km 0/700 finns ett utlopp för spillvatten under bron. Spillvattenledningen går under bron men har annan riktning än vägen, ledningen går mot norr varav vägen svänger mot öst. Efter 35 meter hamnar den utanför vägområdet. Från km 1/000-1/090 går va-ledningar parallellet med vägens vänstra sida. Vid km 1/090 korsar ledningarna vägen och forsätter till diverse fastigheter. Ledningarna fortsätter även att gå parallellt med vägens högra sida fram till km 1/250 då de korsar vägen igen. Mellan km 1/400-1/500 går ledningar där gång- och cykelvägen är föreslagen att ligga. Fjärrvärme Befintlig fjärrvärme korsar gång-och cykelvägen i ca km 1/250. Trummor Under väg 301 ligger följande trummor: km 0/120 betong 500 km 0/950 betong 500 km 1/440 PVC 400(?) km 1/450 betong 400 2.1.8. Miljöförutsättningar Länsstyrelsen har 2014-10-27 beslutat att projektet inte bedöms leda till någon betydande miljöpåverkan. Detta innebär att någon miljökonsekvensbeskrivning inte behöver tas fram utan istället görs en miljöbeskrivning. I detta projekt redovisas miljöbeskrivningen som en del av vägplanens beskrivning. I detta avsnitt beskrivs de miljöförutsättningar som finns i området idag och som kan beröras av projektet. Miljöintressena redovisas på karta, bild 2. Projektets påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen samt planens överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer beskrivs i avsnitt 2.6 och 2.7. Miljökonsekvenserna beskrivs i avsnitt 4.2. Till miljöbeskrivningen hör även redovisningen av skyddsåtgärder i avsnitt 4.3 och beskrivningen av påverkan under byggnadstiden i avsnitt 4.5 samt redovisningen av vilka tillstånd och dispenser som krävs i avsnitt 5.2. 11
Bild 2. Miljökarta I miljöbeskrivningen har störst vikt lagts vid beskrivningen av landskapet vilket innefattar natur- och kulturmiljö samt landskapsbild, och naturresurser. Då det handlar om en gång- och cykelväg bedöms frågor om luftföroreningar och buller inte vara aktuella och behandlas således inte i denna miljöbeskrivning. Därmed behandlas inte heller miljökvalitetsnormer för luft eller buller i detta dokument. På sikt förväntas utbyggnaden av gång- och cykelvägen medverka till bättre hälsa genom att uppmuntra till cykling. Vattenmiljö Furudals samhälle begränsas i söder av de två sjöarna Noren och Oresjön. Noren ligger på den västra sidan om bron och står vidare västerut i förbindelse med sjön Skattungen. Vattensystemet där Skattungen, Noren och Oresjön är utpekade som nationellt värdefullt vatten av flera nationella myndigheter såsom Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Områdena har pekats ut utifrån befintlig kunskap och kriterier som anges i Nationell strategi för genomförande av delmål 1 Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Sjösystemet är beläget inom Siljansringens sedimentära berggrundsområde med bevarade lager av kalksten och sandsten. Avgörande för utformningen av topografin har varit påverkan från preglaciala älvflöden, vilkas sträckning endast delvis sammanfaller med nutida vattendrag. 12
Naturmiljö Miljön kring vägen består till största delen av skogsmark och tomtmark med uppvuxna trädgårdar och miljövärdena är begränsade. Det finns ingen utpekad skyddad naturmiljö inom vägplaneområdet. Artdatabankens rapportsystem (www.artportalen.se) samt uttag ur Artdatabankens observationsdatabas visar inga fynd av rödlistade eller särskilt skyddsvärda ryggradsdjur, insekter, växter eller storsvampar i det område som kan påverkas av den föreslagna gång- och cykelvägen. Det finns inga uppgifter om artrika vägkanter för aktuell del av väg 301 från Trafikverkets egna inventeringar. Vägplaneområdet berörs av strandskydd, se bild 2. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningar för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Kulturmiljö och landskap Väg 301 går på den aktuella sträckan igenom centrala Furudal med mestadels bostadsbebyggelse norr om vägen. I början av vägplaneområdet omges vägen av skogsmark. Det finns flera målpunkter i närheten av vägen såsom skola, servicehus och en affärer, flera av dessa finns söder om vägen. Samtidigt som vägen är en lokalgata för de boende i området är den även en genomfartsväg med mycket tung trafik. I de villaträdgårdar som angränsar till väg 301 finns mycket uppvuxen vegetation i form av exempelvis äldre träd och uppvuxna häckar, men även staket och murar. Det finns inga kända fornlämningar inom vägplanens område. Söder om Furudal finns ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården, se mer under avsnitt Riksintressen. Den aktuella vägsträckan startar vid avtagsvägen Arvets gamla byväg söder om bron över de två sjöarna Noren och Oresjön. Första delen av sträckan berör skogsmark med enstaka bebyggelse. Efter passagen av bron kommer Furudals samhälle där den mesta av bebyggelsen finns på vägens norra sida och Oresjön återfinns söder om vägen. Vägen erbjuder vackra utblickar ut mot Oresjön. Sträckan avslutas efter passage av Skolvägen. Samhället omges förutom av de två sjöarna även av äldre, uppvuxen tallskog som är karaktäristiskt för Furudalsområdet. Rekreation och friluftsliv Vägplaneområdet ingår i riksintresseområdet för friluftslivet. Närheten till vatten ger upphov till friluftsliv i form av bad, fiske, båtturer mm. Ore camping finns öster om centrala Furudal. Det finns även elbelysta spår belägna norr om väg 301 och det finns en fotbollsplan vid Arvet, söder om Furudal. Furudals hockeyskola bedriver en aktiv verksamhet i samhället under stora delar av året, även om den mesta verksamheten är förlagd till skolloven. Ishallen finns inne i 13
samhället norr om Bruksvägen utmed väg 972. Många av de som medverkar i hockeyskolan är tillresande som antingen bor på Hockeyborg som ligger söder om väg 301 i centrala Furudal, eller så bor de på Ore fritidsby som är en campingplats ca 2 km öster om samhället. Det förekommer gång- och cykeltrafik längs med aktuell del av väg 301. Vägen är ett naturligt stråk till och från skolan för många barn som bor i Furudal. Barriäreffekter Vägsträckan upplevs som osäker för de oskyddade trafikanterna. Det finns idag enbart en smal vägren, alternativt en smal gångbana för dessa trafikanter att vistas på. Hastigheten längs väg 301 är ofta högre än den skyltade och andelen tung trafik är hög. I samband med hockeyskolan under sommaren sätts det upp tillfälliga trafiksäkerhetshöjande anordningar för gång- och cykeltrafikanter längs väg 301. Det är bland annat koner som ställs upp längs vägen för att leda elever från hockeyskolan mellan ishallen och Hockeyborg. Riksintressen Söder om väg 301 finns ett stort område som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken kapitel 3. Området benämns Vindförbergs udde och är en fornlämningsmiljö med länets största insjögravfält. Furudal ingår i ett stor område som är utpekat som riksintresse för friluftslivet som berör hela Siljansområdet. Området är av riksintresse enligt både kapitel 3 och kapitel 4 i miljöbalken. Hushållning med naturresurser I den södra delen av väplaneområdet finns skogsmark i anslutning till vägen. Vid Ore camping utanför vägplaneområdet finns en kommunal vattentäkt vars vattenskyddsområde angränsar till vägen. Det finns flera grundvattenförekomster kring Siljansringen och även under Furudalsområdet. Den största benämns Sunnanhed och är en sedimentär bergförekomst. Förorenad mark I anslutning till bensinmacken som finns vid korsningen i centrala Furudal kan det finnas markföroreningar. 2.2 Behov av förändringar Idag saknas en separerad gång- och cykelväg längs väg 301 på den aktuella sträckan, och oskyddade trafikanter blandas med motorfordonstrafik. Detta medför att 14
trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter är bristfällig särskilt under mörkare årstider. Vägen är mellan 6 och 11 meter bred med smala vägrenar och den skyltade hastigheten varierar mellan 30 och 80 km/tim. Furudals hockeyskola bedriver en aktiv verksamhet i samhället under stora delar av året, även om den mesta verksamheten är förlagd till skolloven. Ishallen ligger inne i samhället norr om väg 301 medan flera andra viktiga platser för hockeyskolan finns söder om väg 301. Under sommarhalvåret placeras tillfälliga lösningar längs vägen för att leda de oskyddade trafikanterna på ett säkert sätt mellan deras målpunkter i samhället. Behovet att höja trafiksäkerheten på sträckan är stort och har varit efterfrågat i många år i samhället. 2.3 Ändamål och projektmål 2.3.1. Övergripande mål och strategier Som grund för projektet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Våren 2009 förtydligades det med två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. På nedanstående sätt beskrivs målen. Funktionsmål Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Aktuella problem och förutsättningar tillsammans med de övergripande målen ovan samt lokala och regionala mål är grunden för att ta fram mål för detta projekt, se vidare under kapitel 2.3.3 Projektmål. 15
2.3.2. Ändamål Idag är det ett stort trafiksäkerhetsproblem för gående och cyklister att färdas längs väg 301 i Furudal. De är hänvisade till vägrenen vilket betyder att de rör sig i blandtrafik. Behovet av att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är mycket stort. Ändamålet med projektet är att möta detta behov genom att uppnå uppsatta projektmål enligt kapitel 2.3.3. 2.3.3. Projektmål Utifrån bakgrunden till samrådsunderlaget samt funktions- och hänsynsmål har ett antal projektmål lyfts fram. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt att verka för en ökad cykelpendling längs sträckan genom att: Öka säkerheten för oskyddade trafikanter Säkra passager utefter sträckan för de oskyddade trafikanterna Se över efterlevnaden av hastigheten genom Furudal Säkra korsningen mellan väg 301 och väg 972/Bruksvägen vad gäller oskyddade trafikanter Belysning på gång- och cykelväg 2.4 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Projektet behöver inte tillåtlighetsprövas enligt 17:e kapitlet miljöbalken (MB). 2.5 Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen Projektet berör inte något Natura-2000-område eller något riksintresse. 2.6 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.6.1. Allmänna hänsynsregler Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Hänsynsreglerna finns i miljöbalken, kapitel 2. Alla miljökrav som ställs enligt miljöbalken bottnar i de allmänna hänsynsreglerna. Hänsynsreglerna omfattar: bevisbörderegeln, kunskapskravet, lokaliserings-, försiktighets-, produktvals-, hushållnings- och kretsloppsprinciperna, skälighetsregeln och skadeansvar. 16
I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalkens ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden bevaras En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas Återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2:a kapitel uppfylls. De hänsynsregler som är särskilt aktuella i detta projekt är, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen samt hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Hänsynsreglerna bedöms bli uppfyllda genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen samt miljöbeskrivningen har genomförts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskaper från tidigare upprättat samrådsunderlag och genomförda samråd för detta projekt har tagits till vara. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand ska produkter och arbetsmetoder med minsta möjliga miljöpåverkan nyttjas. 2.6.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken, kapitel 5. Fastställda miljökvalitetsnormer för vatten finns i dagsläget för ett antal vattenförekomster (grundvatten, kustvatten, havsmiljöer, vattendrag och sjöar). Vidare finns miljökvalitetsnormer för upprätthållande av luftkvalitet samt för omgivningsbuller. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen kommer inte att påverka någon miljökvalitetsnorm negativt. Om fler väljer cykel framför bil kan istället luftmiljön kopplat till utsläpp från biltrafiken påverkas positivt. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Bestämmelser om kvalitet och status på yt- och grundvatten finns i förordningen om förvaltning av vattenkvalitet (SFS 2004:660). Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av 17
miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december 2015. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus i samtliga vattenförekomster. Detta gäller över hela landet och beror på en hög halt av kvicksilver och kvicksilverföreningar i marken, bland annat orsakade av atmosfäriskt nedfall. Problemen förvärras av försurning. Målsättningen är att halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. Sunnanhed grundvattenförekomst är en sedimentör bergförekomst enligt Vatteninformationssystem för Sverige (VISS). Vattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är god. Oresjöns vattenförekomst har enligt VattenInformationssystem Sverige (VISS) måttlig ekologisk status och har fått tidsfrist fram till år 2021 för att om möjligt nå god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen är god (exkl kvicksilver). Oresjön har kontinuitetsproblem som påverkar den ekologiska statusen negativt. Noren som ligger på den västra sidan om bron är enligt VISS utpekat som en vattenförekomst övrigt vatten. I VISS finns ännu inga MKN för denna vattenförekomst. Noren står vidare västerut i förbindelse med sjön Skattungen som har samma MKN som Oresjön. Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomsten Sunnanhed eller de aktuella ytvattenförekomsterna bedöms inte påverkas negativt av utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Projektet är i sig trafiksäkerhetshöjande då gående och cyklister kommer att separeras från den övriga trafiken. Projektet bedöms leda till att risken för en olycka minskar, en olycka som i värsta fall kan påverka dessa vattenförekomster negativt genom utsläpp. 2.6.3. Miljökvalitetsmål Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur och kulturlandskap. Sveriges riksdag har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen är följande: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft 18
Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Den föreslagna gång- och cykelvägen bedöms inte påverka något av miljökvalitetsmålen negativt. I någon mån kan byggandet av gång- och cykelvägen anses påverka miljökvalitetsmålen kopplade till klimat och luft positivt (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning) genom att den ger förutsättningar för en ökad cykeltrafik och därmed en minskning av biltrafiken. En ökad trafiksäkerhet kan även minska antalet olyckor vilket är postivt för de yt- och grundvattenförekomster som finns, så miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag påverkas positivt. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen påverkar även miljömålet God bebyggd miljö positivt genom att medverka till en säkrare och tryggare boendemiljö. Rättviks kommun har inte antagit några lokala miljömål. 2.7 Områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken Denna vägplan ska fastställas och i och med det är det vissa områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken. Det behövs inte sökas någon separat dispens för åtgärder inom strandskyddat område eller för generella biotopskyddet, om det behandlas inom en vägplan som fastställs. För en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, och som kan komma att väsentligt förändra naturmiljön, är man skyldig att göra en anmälan hos länsstyrelsen. Om vägplanen ska fastställas gäller inte skyldigheten att göra en anmälan för samråd om åtgärden anges i en fastställd plan. 19
Projektet berör strandskyddet kring Oresjön på ett kortare parti, se bild 2. Konsekvenserna för strandskyddet redovisas i avsnitt 4.2 Miljökonsekvenser. 20
3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts men i samrådsunderlaget som togs fram 2014 utreddes ett alternativ enligt fyrstegsprincipen. Det föreslagna alternativet behöver steg 3 åtgärder. Trafikverket beslutade att i det fortsatta arbetet i första hand anlägga gång- och cykelvägen inom befintligt vägområde och i andra hand genom att ta nytt vägområde i anspråk. Fyrstegsprincipen i korthet: Steg 1: Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Steg 2: Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Steg 3: Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Steg 4: Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. 3.2 Val av lokalisering Val av lokalisering av gång- och cykelvägen skedde i samrådsunderlaget och där förordades en sträcka som går på vänstra sidan vägen vid startpunkten till ca 200 m söder om bron. Sedan föreslås en passage över väg 301 varav gång- och cykelvägen anläggs på den högra sidan ut mot sjön resterande sträckning av projektet. I slutet av projektet anordnas en passage över väg 301 vid Skolvägen. 3.3 Val av utformning 3.3.1. Lösningar som förkastats Inte aktuellt i detta projektet. 3.3.2. Gång- och cykelväg Den lösning som redovisades i samrådsunderlaget förutsatte även att körbanan delvis flyttades för att i större utrsäckning kunna genomföra åtgärden inom befintligt vägområde. Efter detaljprojektering har det visat sig att det är den bästa lösningen. 21
Detta alternativ innebär dock ombyggnad av delar av vägen för att flytta beläggningsryggen, utöver målning, för att justera vägbanan och få god linjeföring. Gång- och cykelvägen kommer som tidigare skrivet gå dels på, dels skiljd, från väg 301. Sektionsindelning är som följer: Mellan km 0/000-0/440 är gång- och cykelvägen skiljd från väg 301 på dess vänstra sida. Vid km 0/440-0/460 korsar gång- och cykelvägen väg 301 varav gång- och cykelvägens sträckning fortsätter längs vägen på dess högra sida. Mellan km 0/460-1/200 går gång- och cykelvägen på vägens högra sida på befintlig väg med en kansten mellan väg 301 och den nya gång-och cykelvägen. På högra sidan vägen mellan km 0/565-0/735 är ett räcke placerat. Detta kommer att höjas, när gång- och cykelvägen läggs bredvid, mellan km 0/620 till 0/720 för att klara dagens krav. Mellan km 0/790H och 1/075H sitter det ett vägräcke. Detta räcket skall rivas och ett nytt vägräcke sätts upp som förhöjs och då även fungerar som gång-och cykelräcke. Räcket skall även börja något tidigare vid km 0/780. Mellan km 1/200-1/350 finns en grönyta med en smal asfalterad gångväg mellan väg 301 och parkeringsytan söder om vägen. På gångvägen kommer den nya gångoch cykelvägen att anläggas. Vid km 1/380 svänger gång- och cykelvägen ned för att ansluta till den väg som går mellan parkeringsytan och Skolvägen och följer denna fram till km 1/480. Där ansluter den till den befintliga gång- och cykelvägen. Vägen mellan parkeringsytan och Skolvägen kommer behöva breddas på den högra sidan för att gång- och cykelvägen skall få plats. 3.3.3. Väg 301 Mellan km 0/000-0/440 görs ingen justering av väg 301 då gång- och cykelvägen läggs skiljd från vägen. När gång- och cykelvägen skall ansluta till väg 301 kommer körbanorna behöva justeras för en refug skall få plats i mitten av vägen samt för att uppnå god linjeföring. Refugen hjälper till att få ned hastigheten samt hjälpa de oskyddade trafikanterna över vägen. Efter den nya refugen ansluts gång- och cykelvägen på befintlig väg varav högra körfältet behöver en större justering. Gång- och cykelvägen kommer att ta extra vägområde vid överfarten för att få en bra linjeföring. Beläggningsryggen kommer behöva flyttas för att två körfält på 3,50 meter skall få plats tillsammans med gång- och cykelvägen på befintlig väg. Befintliga vägbredden är här cirka tio meter. Detta innebär också en justering av målning samt dike. Vid befintlig korsning av väg 301/972 föreslås en cirkulationsplats. Detta för att förbättra utfartsmöjligheterna från väg 972 till väg 301, sänka hastigheten och dels för 22
att möjliggöra säkra vänsterssvängar för fordon från väg 301 till väg 972. Som korsningen är utformad idag finns en risk för upphinnandeolyckor då fordon skall svänga in eller ut på väg 972. Efter cirkulationsplatsen vid km 1/020 smalnas vägen av för att bli åtta meter bred fram till infarten till Skolvägen. Mellan km 1/220 och 1/265 anläggs en liten gångväg i samband med den befintliga busshållplatsen. Den befintliga refugen vid km 1/250 flyttas till km 1/290 för att större fordon skall kunna svänga ut från parkeringsytan i km 1/240. Den nya gång- och cykelvägen ansluts till denna passagen. Cirka 10 meter innan infarten till Skolvägen finns idag en gångpassage med refug. Denna kommer att justeras och anpassas till den nya gång- och cykelvägen samt nya utformningen av väg 301. Anslutningen till Skolvägen kommer att breddas mot öster för att bussar enklare skall kunna ta sig ut på väg 301. Bild 3 Typsektion 1- Separerad gång- och cykelväg Bild 4 Typsektion 4. Gång- och cykelväg på befintlig bro 23
Bild 5 Typsektion 6. Gång- och cykelväg vid parkering Då vägrenen minskas till 0,25 meter på vägens högra sida försämras trafiksäkerheten för vänstersvängande fordon från söder då dessa inte kan stå på vägrenen för att invänta en lucka i trafiken för att fullfölja vänstersvängen. Då fordonen tvingas stå stilla i körfältet ökar risken för upphinnandeolyckor. 3.3.4. Kollektivtrafik Busshållplatser Det görs inga åtgärder för busshållplatserna förutom att det anläggs en liten gångväg i samband med den befintliga busshållplatsen vid Oreborg. Befintliga busshållplatserna ligger vid: Arvheden, km 0/270 Näcken, km 0/780 Oreborg, km 1/210 24
4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Föreslagna åtgärder innebär både positiva och negativa konsekvenser för de transportpolitiska målen. Nedan beskrivs konsekvenserna av åtgärdsförslagen översiktligt. 4.1.2. Restid/komfort Restiden för cykeltrafiken påverkas inte nämnvärt av förslaget. Komforten ökar avsevärt för de oskyddade trafikanterna då de kan röra sig i ett eget körfält avskilt mot fordonstrafiken. Komforten för fordonstrafiken påverkas överlag positivt då de inte längre kör i blandtrafik med gående och cyklister. Däremot så blir körfälten smalare än idag vilket kan upplevas negativt. 4.1.3. Framkomlighet Framkomligheten ökar för gång- och cykeltrafiken då man får ett eget körfält. För fordonstrafiken påverkas framkomligheten för norrgående/södergående trafik. Trafiken (genom Furudal) får smalare körfält, ner till 3,5 meter, då vägen smalnas av. Detta minskar utrymmet vid omkörningar och en viss köbildning kan komma att ske i rusningstrafik. 4.1.4. Kapacitet Kapaciteten för cykeltrafiken ökar marginellt på så sätt att man kan cykla i bredd, vilket knappast är möjligt i den befintliga trafikmiljön. Denna ökning är dock försumbar. Kapaciteten för fordonstrafiken minskar då vägbredden minskas. 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Ej aktuellt längs sträckan. 25
4.1.6. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten ökar avsevärt för gående, cyklister och de som färdas på moped klass II genom att de kan röra sig längs vägen på gång- och cykelvägen. För de som färdas på moped klass I försämras dock trafiksäkerheten då dessa är hänvisade till vägrenen och denna minskas till 0,25 meter. Motorcyklar kan hålla samma hastighet som bilar och lastbilar, och kan därmed flyta med bra i trafikrytmen. Sänkningen av den skyltade hastigheten höjer trafiksäkerheten för fordonstrafiken generellt. Motortrafik För att förhindra att trafiksäkerheten minskar för vänstersvängande fordon från söder har en cirkulationsplats föreslagits vid korsningen väg 301/972. Trafiksäkerheten minskar generellt för motortrafiken då körfälten minskas samt vägrenarna blir 0,25 meter vilket resulterar i sämre möjligheter till omkörning. 4.1.7. Belysning Gång- och cykelbanan kommer att belysas i sin helhet. På samma sätt belyses busshållplatserna utefter sträckan. Hållplatser får del av befintlig gatubelysning. Vägen kommer att vara belyst. Dock kommer stora delar av den befintliga belysningen att flyttas då den kommer att stå fel. Se kapitel 2.1.7. Nya belysningspunkter kommer att behövas i cirkulationsplatsen. 4.2 Miljökonsekvenser Konsekvenserna för miljön jämförs i denna miljöbeskrivning med nuläget. För att visa hur stor skada en åtgärd medför för miljön har följande bedömningsgrunder använts: Stora eller mycket stora negativa konsekvenser Märkbara negativa konsekvenser Små eller obetydliga negativa konsekvenser Inga eller försumbara konsekvenser Positiva konsekvenser 4.2.1. Hälsa och säkerhet Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bedöms påverka människors hälsa och säkerhet i en positiv riktning. På sikt förväntas utbyggnaden av gång- och cykelvägen medverka till bättre hälsa genom att uppmuntra till resealternativ som gång och cykel. 26
Barriäreffekten för de gående och cyklister minskar genom utbyggnaden. Gång- och cykelvägen bidrar till att människor på ett tryggt och säkert sätt kan färdas mellan sina målpunkter längs väg 301 utan att behöva ta bilen. Andelen tung trafik är hög på sträckan och genom att separera gång- och cykeltrafiken från den övriga trafiken kommer trafiksäkerheten att öka för all trafikslag. Gång- och cykelvägen bedöms leda till positiva konsekvenser för aspekten rekreation och friluftsliv då den ökar framkomligheten och säkerheten för gående och cyklister. Projektet innebär en viss ökning av den hårdgjorda ytan vilket leder till mer vägdagvatten. Idag hanteras vägdagvattnet diken och denna lösning kommer att gälla även efter utbyggnaden. Avrinningen inom vägplaneområdet sker mot Oresjön. Den något ökade mängden dagvatten bedöms inte innebära någon skada för miljön i området och inte heller för vattenmiljön i Oresjön. Konsekvensen bedöms som försumbar. 4.2.2. Natur- och kulturmiljö Det finns ingen utpekad skyddad naturmiljö längs sträckan som kan komma att påverkas av utbyggnaden. Den mark som tas i anspråk har inga förhöjda naturvärden utan det rör sig om skogsmark, tomtmark, hårdgjorda ytor eller mark inom befintligt vägområde. Konsekvensen för naturmiljön bedöms som försumbar. Det finns inte heller någon känd kulturmiljö som berörs av utbyggnaden. Gång- och cykelvägen kommer att utföras i direkt anslutning till väg 301. Eftersom den asfalterade ytan ökar något kommer vägrummet att upplevas något bredare. Detta bedöms leda till försumbara konsekvenser för landskapsbilden. 4.2.3. Hushållning med naturresurser Marken som tas i anspråk för utbyggnaden är tomtmark, skogsmark samt impediment mark. Projektet bedöms inte försvåra brukandet av den kvarvarande skogsmarken så konskvensen bedöms leda till små negativa konsekvenser. Projektet bedöms ge ett mindre massunderskott, men det är ännu inte klarlagt vart massorna ska tas ifrån. Detta kommer att utredas i arbetet med bygghandlingen. Vid bensinmacken kommer ingen schakt att göras så det blir ingen påverkan på ecentuella markföroreningarn där. Grundvatten- eller ytvattenförekomsterna bedöms inte påverkas negativt av projektet, se mer under avsnitt 2.7. Projektet bedöms leda till små negativa konsekvenser för hushållningen med naturresurser. 27
4.2.4. Områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken Projektet kommer att komma innanför det strandskyddade området för Oresjön på ett kortare parti av ca 100 meter i anslutning till bron över Oresjön, se bild 6. Vägprojektet omfattar åtgärder som berör det strandskyddade området på land, och inga vattenområden kommer att beröras. Projektet innebär att tillgängligheten för gång- och cykeltrafiken ökar inom området vilket gynnar friluftslivet. Projektet utförs även inom riksintresset för friluftsivet. Växt- och djurlivet inom det strandskyddade området på land kan komma att påverkas lokalt negativt genom markanspråk men det bedöms inte innebära någon negativ konsekvens för växt- och djurlivet längs med Oresjön. Det strandskyddade området som berörs av gång- och cykelvägen ligger i direkt anslutning till befintlig väg. Bild 6. Strandskyddsområde De särskilda skäl som åberopas för åtgärderna inom det strandskyddade området är att anläggandet av en gång- och cykelväg är ett angeläget allmänt intresse. Projektet innebär en ökad säkerhet och tillgänglighet för de oskyddade trafikanterna. På sikt kan utbyggnaden leda till en minskad miljöpåverkan genom att flera väljer att gå eller cykla istället för att åka bil. I och med att säkerheten ökar genom utbyggnaden när trafikslagen separeras minskar risken för olyckor vilket är positivt för växt- och djurlivet i eller i anslutning till Oresjön. 28
4.2.5. Sammanfattning av miljökonsekvenserna Den huvudsakliga påverkan på miljön bedöms utgöra effekter av det markintrång som måste göras för att kunna bygga gång- och cykelvägen. Området som berörs är redan idag ett definierat vägområde och miljövärdena i nära anslutning till vägen är begränsade. Att bygga ut gång- och cykelvägen kan däremot ge upphov till positiva miljöeffekter på grund av att det blir säkrare och enklare att färdas till fots eller med cykel istället för med bil längs den aktuella sträckan. Aktuella miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten bedöms inte påverkas negativt av utbyggnaden. Att separera gång- och cykeltrafiken från den övriga trafiken kommer att medföra en ökad trafiksäkerhet längs aktuell del av väg 301 vilket minskar risken för en olycka och detta är positivt för de vattenförkomster som finns i vägens närhet. Ombyggnationen kommer att ta viss skogsmark i anspråk, men projektet bedöms inte försvåra brukandet av den kvarvarande skogsmarken. Vad gäller strandskyddet längs Oresjön så bedöms inte projektet leda till någon långsiktig negativ konsekvens inom det skyddade området. Projektets bedöms uppfylla strandskyddets syfte vad gäller bevarande av allmänhetens friluftsliv. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 4.3.1. Fastställda skyddsåtgärder Inga fastställda skyddsåtgärder föreslås. 4.3.2. Övrig hänsyn och försiktighetsmått Under byggtiden ska normala åtgärder vidtas för att undvika förorening av mark och vatten. Vid till exempel uppställning av arbetsfordon ska utsläpp till omgivningen undvikas. Kringliggande vegetation ska skyddas mot skador. Påträffas fornlämningar under byggtiden måste arbetet avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning När gång- och cykelvägen anläggs längs vägens vänstra sida uppstår ett behov av att ta nytt vägområde i anspråk i skogspartiet. När gång- och cykelvägen läggs på befintlig väg 301 tas nästan inget nytt vägområde. Det sker vid fåtallet ställen där gång- och cykelvägen går ifrån väg 301. Detta är i sektionen 0/460-0/500 och km 1/210-1/400. I sektionen 0/460-0/500 så anläggs gång- och cykelvägen på ett sådant sätt att det behöver ta nytt vägområde för att få en god linjeföring åt väg 301. I sektionen 1/210-1/400 går gång- och cykelvägen ifrån väg 301 29
till en parallell gångväg. På dessa ställen uppstår lokalt ett något större behov av att ta nytt vägområde i anspråk. Intrången bedöms dock som små och bör inte innebära några nämnvärda konsekvenser. 4.4.1. Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3.3. Principen för vägområde framgår även av typsektioner under flik 8 i denna granskningshandling. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg är markerat på plankartor, under flik 1. 4.4.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en vägplan som vunnit laga kraft genom fastställelsebeslut. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråkstagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 5390 m 2. Skogsmark Parkmark Totalt 4630 m 2 760 m 2 5390 m 2 30
4.4.3. Vägområde inom detaljplan Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer vägrätt. Kommunen tillhandahåller den mark eller det utrymme som behövs för vägen. Tillkommande vägområde inom detaljplan enligt denna vägplan omfattar ca 3300 m². Skogsmark Impediment Totalt 3250 m 2 50 m 2 3300 m² 4.5 Påverkan under byggnadstiden Under byggnadstiden uppstår miljöpåverkan genom till exempel uppkomst av buller, vibrationer och damm. Störningar i trafiken i form av hastighetsnedsättningar, arbetstrafik med mera kan också förväntas. Trafikverket ställer krav på att entreprenören följer de generella krav för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet som finns för entreprenader, dessa krav finns i nedanstående dokument: Generella miljökrav vid entreprenadupphandling - TDOK 2012:93. Krav avseende kvalitetsstyrning för upphandlad verksamhet TDOK 2013:1039. Tiden för bullrande arbeten kommer att följa Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Inför byggskedet upprättas alltid en trafikanordningsplan som säkerställer att tillräckliga skyltningar och hastighetsnedsättningar görs för att minska störningen på trafiken och risken för olyckor vilket också bidar till att minska risken för miljöpåverkan. 31