KVALITETSRAPPORT 2014

Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lokala arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN 2014

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Likabehandlingsplan 2015/2016

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Systematiskt kvalitetsarbete

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

ARBETSPLAN 2014/2015

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Kvalitetsrapport Så här går det

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Kvalitetsdokument 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Transkript:

KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson

Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering och utveckling och då med fokus på dokumentationsarbetet. - Utveckla vårt användande av digitala verktyg i förskolan. - Utbilda och Utveckla vårt arbete med Den Goda Förskolan. - Utbildat våra pedagoger i HLR och grundläggande brandutbildning. - Utveckla vår lärande miljö - Förändra vår ledningsorganisation Vi har haft en träff i månaden där spjutspetsarna tillsammans med pedagogiska handledare och chefer arbetat fram stödmaterial för vår dokumentation. Vi har ett års hjul som gör att uppföljning och utvärdering blir tydligt över tid och vi kan få till en jämnare arbetsbelastning. Vi har haft IKT agenter som har träffats ca 1g/mån för att utveckla vår dokumentation genom bilder och text. Schoolsoft har under hösten 2013 börjat användas på alla förskolor, ett viktigt verktyg för att förenkla inlämnandet av schema och information mellan personal och vårdnadshavare. IKT agenterna administrerar vår Schoolsoftplattform. Införande av Schoolsoft har blivit mycket uppskattat hos föräldrar men det har haft många komplikationer då det gäller registrering och uppgifter då inte de olika systemen fungerar tillsammans (Procapita och Schoolsoft). Vi har haft utbildning för alla nya pedagoger i Den goda förskolan under våren, vi har även haft utbildningsdagar för all personal då vi jobbat med våra kärnprocesser. Arbetet ute i verksamhetena i Björbo och Dala-Floda har varit fokuserade på att få till en miljö som varit trygg utmanande och som lockar till lek aktivitet ochutveckling. Under hösten jobbade vi i ledningsgruppen för att få till en utökning av chefstjänst pga att vår verksamhet hade utökats med 9 avdelningar. Vår personal hade under lång tid efterfrågat chefernas tid som pedagogiska ledare i verksamheten. Vi fick tillsätta en till bitr. förskolechef men tyvärr på bekostnad av en pedagogisk handledartjänst. Förändringen startade 1 januari och eftersom vi då vi hade över hundra lönesamtal tillsammans så har det tagit tid att se resultatet av den förändringen ännu.

Planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetssätt Vår likabehandlingsplan har tagits fram i samverkan med personal och föräldrar. Vi informerar föräldrarna om planen vid våra inskolningssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöten. Vi ger information till studenter vikarier praktikanter vid introduktion ang. planen och vårt arbetssätt. Planen finns uppsatt i hallen och den revideras minst 1ggr/år eller vid behov. Föräldrar får möjlighet att lämna synpunkter vid samtal föräldramöten eller via enkät. Vår pedagogiska deklaration och grundpelare är förebyggande åtgärderna som är en naturlig del av vårt vardagsarbete. Varje förskola har sedan uttryckt sitt eget förebyggande arbete i planen och gjort en riskanalys och åtgärder för att minska risken för kränkningar för sin egen förskola och den miljön. Tex kompissolen,tassa & Ture och Bamse, temaarbete känslor och genom att dramatisera situationer, spela dockteater för att bättre nå barnen och öka deras medvetenhet om hur vi respekterar varandra. Varje fall av kränkande behandling ska meddelas chef. Måluppfyllelse Våra förskolor har genom frågor till föräldrar (enkäter) och barn (barnintervjuer) fått fram att vi har mycket goda resultat då det gäller trivsel och trygghet för våra barn. Barngrupperna har under året ökat sin förmåga att vara en bra kamrat. Inga fall av kränkande behandling har anmälts. Åtgärder för utveckling. Vi behöver ta med föräldrarna och barnen vid nästa revidering igen. Ordet kränkande behandling behöver diskuteras på varje förskola så att vi får en gemensam bild av vad det är. Plan och åtgärder utifrån en riskinventering där risk för kränkning är stor, skickas till chef. Barns och elevers inflytande. Arbetssätt Pedagogerna är i det dagliga arbetet lyhörda och fångar upp barnens intressen och önskemål för att sedan jobba vidare med. Vi utformar miljön utifrån barnens intressen och behov. Vi lägger stor vikt vid att alla visar respekt för varandras åsikter och att allas tankar och idéer är lika mycket värda. Vi ger barnen möjlighet att uttrycka sina känslor tankar och åsikter så att de på så vis får möjlighet att påverka sin situation. Vi dokumenterar tillsammans med barnen de olika förslag som kommer upp och när det har blivit gjort så att man ser att man har möjlighet till inflytande men kanske inte alltid på en gång. Barnen är med i planeringen av t. ex sommarfest utflykter gymnastik mm. Varje barn har en egen Portfolio där barnen kan se sin egen utveckling och lärande och där man har barnintervjuer om önskemål och intressen. Några avdelningar har ansvarsuppgifter för barnen som man turas om med. De äldre barnen är stödjare för de mindre barnen vid t.ex. matsituationer påklädning mm Måluppfyllelse Vi ser genom barnintervjuer observationer och samtal med föräldrar enkäter att barnen har fått ett utökat inflytande på sin dagliga verksamhet som också medför att man också får ta hänsyn till varandra och andras önskningar. Barnen tycker om att få små ansvarsuppgifter och är stolta över sitt arbete. Åtgärder för utveckling Utveckla metoder för att ytterligare ge barnen möjlighet att delta och se sin roll och möjlighet att få tycka till. Skapa forum för barnen utifrån ålder och mognad så att de får komma med tankar och synpunkter. Barnintervjuernas önskemål och intressen behöver tas tillvara mer och leda vidare till nya aktiviteter.

Normer och värden. Arbetssätt. Vardagssituationer har tagits tillvara för att lyfta olika tankar och idéer om hur vi är mot varandra. Vi har använt vår skog natur och djuren som en viktig del när vi diskuterar hur vi är mot varandra och att det vi gör påverkar andra. Vi har många barn från andra länder som varit en naturlig del i att prata lika olika och allas lika värde. Vi har skapat en miljö där närhet till en vuxen varit viktig för de små barnen. Pedagogerna har varit närvarande i barnens lek och barnens vardag både som tydliga vuxna följsamma vägledare, medupptäckare och gränssättare. Metoder Kompissolen, Tassa o Ture (två katter som barnen får turas om att ta hand om på förskolan och som följer med barnen hem till helgen så de inte behöver vara själv då). Barnen berättar sedan hur katterna haft det under helgen) Bamse m fl. Måluppfyllelse. Inskolningarna har gått mycket bättre efter att vi har gjort om miljön då barnen alltid ser en vuxen. Genom barnintervjuer enkäter och observationer så ser vi att barnen har ett fint förhållningssätt till varandra och där man tar hand om varandra på ett fint sätt. För att lyfta alla barn så har alla fått tagit med Ipad hem och fotograferat eller tagit med kort från sitt land på sitt hus och berätta om sig själv och sin familj. Mat har lagats från alla olika länder man har haft en matfestival. Språket har också varit en viktig del då man har försökt hitta sagor texter och sånger på olika språk. Genom vår uteverksamhet så har barnen ett gott förhållningssätt och respekt till djur och natur och en glädje över att tillsammans vistas där. Åtgärder för utveckling Vi behöver jobba vidare med att synliggöra ett demokratiskt arbetssätt. Starta upp jämställdhetsutbildningen På lika villkor, för all personal. Utveckla ett reflekterande arbetssätt tillsammans med barnen.

IT strategin Ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.( Lpfö 98/10 utveckling och lärande) Mål i vår IT strategi: Barnen Har bekantat sig med datorer och olika digitala verktyg. Barnen ska tillsammans med pedagog ta del av bilddokumentation samt reflektera över och visualisera verksamheten. Personalen Använda datorn och olika digitala verktyg för att underlätta det administrativa arbetet och för dokumentation. Underlätta kommunikation med vårdnadshavare. Utveckla kreativt arbetssätt för att inspirera barnen till olika användningsområden av digitala tekniker och verktyg för att förskolorna ska vara ett komplement till hemmen. Arbetsätt. Vi har under året som gått fortsatt arbetet med IKT agenter från varje förskola som träffat våra IT pedagoger 4-5 ggr/termin. Gruppen har arbetat med introduktion av schoolsoft på förskolan, bekantat sig och utveckla användandet av läsplatta. Agenterna har sedan utbildat sina kollegor och föräldrar. Resultat. 1 oktober fick alla avdelningar schoolsoft ett verktyg för att underlätta kommunikation med föräldrarna. Vi har i enkätsvar och intervjuer med föräldrar fått mycket positiva resultat på användandet av schoolsoft. Personalen tycker också att det börjar fungera bra men vi har haft lite svårt att få in scheman från föräldrar i tid. IKT agenterna administrerar vår Schoolsoftplattform. VI har haft många komplikationer då det gäller registrering av uppgifter då inte de olika systemen fungerar tillsammans (Procapita och schoolsoft). Användandet av digitala verktyg har ökat markant på förskolan både när det gäller användandet vid dokumentation som också underlättat det arbetet. Barnen har bekantat sig med läsplattorna och har på vissa avdelningar gjort egna presentationer av sig familjen och deras hem. Bildspel och dokumentation av verksamheten tillsammans med barnen har blivit ett vanligt inslag som visas för föräldrar både på förskolan och på schoolsoft, vilket ökat föräldrarnas inflytande och delaktighet. Analys av resultat. Sörgårdens förskola hade mycket svårt att komma igång p.ga att vi inte har nätverk som fungerar på ett tillfredställande vis. Trots detta så har man försökt att hitta lösningar men det har tagit mycket tid. Utveckling. Vi behöver se över systemen så att administrationen fungerar bra. Utveckla användandet av Schoolsoft och ta fram riktlinjer för användandet på förskolan. Fortsätta utveckla vårt dokumentationsarbete med hjälp av digitala verktyg. Utbilda fler pedagoger i användandet av våra lärplattor datorer mm.

Egna prioriterade mål. Björbo Förskola har haft ett gemensamt tema under hela året, Färg och form. Målet för detta var att barnen skulle få utveckla ett intresse för bilder skapande förmåga och andra uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musikdans och drama. Genom språket/frågor, argumentera, reflektera och kommunicera med andra så utvecklar barnen sin matematiska förmåga. Resultat Vi har sett ett mycket gott resultat i hur man benämner form och färg och även att barnen utvecklat ett intresse för geometri och även symmetri som de använder i leken. Vi ser att genom att ha focus på färg och form på olika sätt och i olika miljöer så har vi även utvecklat många andra förmågor hos barnen. Utveckling Att arbeta tematiskt är ett arbetssätt som har varit mycket givande och har gett stora möjligheter för alla barn att lära utifrån sig själv och sina behov. Vi kommer att fortsätta arbeta tematiskt till hösten. Sörgårdens förskola har haft ett prioriterat mål: Alla barn ska känna trygghet på förskolan, respektera varandra och miljön. Lyssna på varandra, lära sig säga nej och stopp till varandra när man inte vill eller någon gör något dumt, och att man och respekterar ett nej och stopp när man får det. Vi har arbetat mycket med vår innemiljö för att skapa bästa förutsättningar för detta mål. Vi flyttade de små barnen till lokalen med stora öppna ytor och de äldre fick flytta till lokal med många rum. Miljön formades sedan utifrån barnens intressen och behov. En inspirerande miljö för att locka fram lek och samspel. Kompissolen och sociala berättelser har varit viktiga i utveckling av samspelet mellan barnen. Resultat. Förändringen upplevs mycket positiv av barn föräldrar och pedagoger. Barnen har fått ett bättre samspel och genom frågor till föräldrar och barn så ser vi att tryggheten är stor. Utveckling. Vi kommer att vara lyhörda för barnens intressen och föräldrars synpunkter och fortsätta utveckla miljön så att den stimulerar alla barn på bästa möjliga sätt. Vi jobbar vidare med kompissolen och planerar även in andra metoder, exempelvis teater för att bättre nå barnen och öka deras medvetenhet om hur vi respekterar varandra.