Årsredovisning 2013. Foto: Josefine Karlsson

Årsredovisning 2013 Foto: Josefine Karlsson Behandlas i kommunstyrelsen 2014-03-26

2 (108) Välskött ekonomi garanterar välfärden För nionde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Balanskravsresultatet för 2013 uppgår till 39,1 miljoner kr. Vidare har kommunen under året kunnat lösa in alla sina lån och är nu en av ett fåtal helt skuldfria kommuner i Sverige. Vi har också löst in pensionsåtaganden för 400 miljoner kr, något som är mycket positivt för kommunens långsiktiga ekonomi. Redovisningsmässigt får det en engångseffekt att årets resultat blir -389 miljoner kr. Balanskravsresultatet är dock positivt eftersom pensionsinlösen utgör en så kallad jämförelsestörande post. När konjunkturen nu vänder uppåt har vi inga svarta hål att behöva lägga pengar i. Nya resurser kan gå direkt till förskolan, skolan och äldreomsorgen. En välskött ekonomi är en förutsättning för att kunna göra satsningar som utvecklar välfärden. Katrineholm har således ett fantastiskt läge, på många sätt. Under de senaste årens lågkonjunktur har vi lagt grunden för att som kommun få full utdelning i kommande högkonjunktur. Vi har gjort stora investeringar som gör att vi nu har etableringsmark för nya företag och nya jobb. Vårt kommunala bostadsföretag KFAB går igång och bygger bostäder för att attrahera nya invånare. Handeln växer som aldrig förr och vi arbetar hårt med att förbättra kommunikationerna. En ny översiktsplan håller på att tas fram som visar vägen för en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi har också haft en stark befolkningstillväxt under 2013. Allt detta stärker ytterligare Katrineholms goda läge. Den här utvecklingen är helt avgörande för att vi ska kunna komma tillrätta med arbetslösheten. Tillväxt gör att fler katrineholmare får jobb och att färre familjer behöver försörjningsstöd. Under 2013 har kommunen också ökat möjligheterna för att fler kvinnor och män ska få in en fot på arbetsmarknaden genom våra arbetsmarknads- och utbildningssatsningar. Att få ett arbete påverkar inte bara föräldrarna utan också barnen. Insatserna fortsätter under 2014 och är en viktig del i kommunens folkhälsoarbete. Men 2013 har också varit ett år präglat av liv och lust. Vårt nya kulturhus för ungdomar i de gamla lokstallarna har blivit en fantastisk mötesplats som kommer växa ytterligare när skateparken invigs. Sportcentrum, som drar mängder av besökare från hela landet, har också fortsatt att utvecklas. Den varma sommaren var fylld av evenemang och aktiviteter. Även kungaparets besök i början av september blev en folkfest som många kommer minnas. I augusti nyinvigdes Lövåsgården efter omfattande investeringar. Lövåsgården är nu totalrenoverad; ett funktionellt äldreboende som skapar förutsättningar för våra äldsta invånare att leva ett aktivt och självständigt liv. Under året har vi också öppnat en ny förskola, Guldregnet på Västangården, och satsat på att förbättra utemiljöerna kring förskolor och skolor med ny lekutrustning. Utbyggnaden av förskolan fortsätter i ännu högre takt under 2014 och 2015. Under 2013 drog vi igång ett utvecklingsprojekt Klimatsmart mat för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minska matsvinnet och laga mer mat från grunden i alla de kommunala köken inom förskolor, skolor och äldreomsorg. Vi tog även beslut om en annan viktig miljösatsning insamling av matavfall som införs under 2015. Hushållen kommer sortera sitt matavfall i särskilda plastpåsar så att det kan tas om hand för att bli biogas och biogödsel. Under året som gått har också kommunens satsningar på energieffektivisering och solenergi fortsatt, liksom arbetet för att minska övergödningen av våra sjöar och vattendrag. En välskött ekonomi är förutsättningen för välfärdssatsningar både idag och för framtiden och därmed också för visionen Katrineholm läge för liv & lust. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

3 (108) INNEHÅLL Katrineholms kommun... 5 Vision 2025... 5 Befolkning... 6 Kommunens styrsystem och planeringscykel... 6 Organisationsöversikt... 7 Sammantagen bedömning... 9 God ekonomisk hushållning... 9 Finansiell analys... 12 Framtiden... 18 Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av verksamhetsmått... 20 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation... 20 Kommunkoncernen... 26 Resurser uppföljning av resursanvändning... 30 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen... 30 Ekonomiskt utfall avseende investeringar... 33 Personalresurser... 35 Lokalresurser... 40 Resultat uppföljning av resultatmål och åtaganden... 42 Ortsutveckling... 44 Kultur och fritid... 56 Skola... 60 Omsorg och trygghet... 66 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 73 Ekonomi och organisation... 81 Räkenskaper... 87 Resultaträkning... 87 Balansräkning... 88 Kassaflödesanalys... 90 Noter... 91 Sammanställd redovisning resultaträkning... 99 Sammanställd redovisning balansräkning... 100

4 (108) Sammanställd redovisning noter... 102 Redovisningsprinciper... 104 Ord- och begreppsförklaringar... 106 Uppdrag från övergripande plan med budget 2013-2015... 108 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Foto: Lena Hammarbäck (sid. 57), Josefine Karlsson (framsida, sid. 4, 41, 47, 62, baksida), Hanna Maxstad (sid. 36, 43, 49, 50, 66, 75,.84, baksida), Marie Moqvist (sid. 61)

5 (108) KATRINEHOLMS KOMMUN Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

6 (108) Befolkning Katrineholms kommuns invånarantal uppgick den 31 december 2013 till 32 930 personer, varav 16 390 män och 16 540 kvinnor. Sedan 2006 har invånarantalet ökat med drygt 900 personer. Den kraftigaste ökningen har skett det senaste året. Sedan årsskiftet 2012/2013 har antalet invånare ökat med 381 personer. Katrineholms befolkningsutveckling 2004-2013 33000 32800 32600 32400 32200 32000 31800 31600 31400 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Under 2013 har 403 barn fötts i Katrineholm och 376 personer har avlidit. Ett födelsetal på över 400 barn förekom senast 1994. Antalet inflyttade personer var 1 890 personer under 2013 och antalet utflyttade 1 541 personer. Det ger en nettoinflyttning på 349 personer, som också är ett högt tal sett över tid. Kommunens styrsystem och planeringscykel I januari 2010 infördes ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ekonomiska ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Därefter fastställer nämnder och bolag sin planering med budget. I den övergripande planen med budget anges vinstmål, resultatmål och åtaganden för nämnder och bolag samt kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Vidare fastställs de ekonomiska ramarna för drift och investeringar. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan även ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, kommunfullmäktige 2010-01-18, 5). Under 2013 har en utvärdering av styrsystemet genomförts. Kommunfullmäktiges beslut om reviderat styrsystem (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige 2014-02-24, 21) gäller från och med 2014.

7 (108) Organisationsöversikt Kommunkoncernen 1 Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB (100%) Uthyrning av bostäder samt lokaler för kommunal verksamhet. Förvaltning av kommunens fastighetsinnehav. Förbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst VSR (82,4%) Förebyggande arbete för att förhindra och begränsa olyckor. Akuta skadeavhjälpande insatser. Katrineholms Industrihus AB* (100%) Ansvarar för lokaler till näringslivet. Katrineholms Vatten och Avfall AB (100%) Äger kommunens VA-anläggningar. Logistikposition Katrineholm AB (49%) Uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. Sörmlands Vatten och Avfall AB* (33%) Ansvarar för driften av VA-verksamheten i Katrineholm, Vingåker och Flen. Katrineholms Railpoint AB (32%) Sköter driften av spår och terminal inom Katrineholms logistikcentrum. Katrineholms Tekniska College AB (51%) Kompetenscentrum för naturvetenskap och teknik. Bedriver utbildning på gymnasienivå. KFV Marknadsföring AB (30%) Samordnar turism och marknadsföring i regionen. Katrineholms Entreprenörscentrum AB (49%) Idé blir företag. Hjälper till att utveckla idéer till framgångsrika företag. * Ägs genom koncernbolag. 1 Kommunens ägarandel anges inom parantes efter bolagsnamnet, dvs. för helägda bolag 100 procent och för delägda bolag en mindre andel.

8 (108) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Mandatfördelning 2010-2014 S M Fp C V MP Kd SD 23 8 6 4 2 4 2 2 Revision Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Ledning, utveckling, ekonomi, upphandling, personalfrågor, information, juridik, folkhälsa, IT, näringspolitik, översiktlig planering, bostads- och markförsörjning. Bildningsnämnden Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, KomTek fritidsgårdar på landsbygden. Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Översikts- och detaljplanering, bygglov och tillsyn. Skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer. Karthållning, adress-, byggnads- och lägenhetsregister. Byggnadsarkiv. Kultur- och turismnämnden Bibliotek, kulturverksamhet, utställningar, Ung Kultur och Fritid, turismverksamhet, konstnärlig utsmyckning. Kultur- och turismförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskydd, tillsyn av dricksvatten och livsmedel, energi- och klimatrådgivning. Socialnämnden Socialtjänst, försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer och enskilda, familjerättsärenden, ungdomsmottagning, serveringstillstånd. Socialförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Service- och tekniknämnden Gator, vägar, parker, fritid, Sportcentrum, måltidsverksamhet, transportservice, konsumentfrågor, växel. Viadidaktnämnden* Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsinsatser i Katrineholm och Vingåker. Personalutbildning. Viadidakt Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, anhörigstöd, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, personliga ombud. Valnämnden Allmänna val, folkomröstningar. Lönenämnd Sörmland** Drift, utveckling och uppföljning av löneadministrationen. Överförmyndaren Tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare *Gemensam nämnd med Vingåkers kommun ** Gemensam nämnd med Gnesta kommun

9 (108) SAMMANTAGEN BEDÖMNING God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen görs en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att nå en god ekonomisk hushållning definierar kommunen finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. Bedömning av de finansiella målen I nedanstående tabell redovisas de beslutade finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, pilarna om utfallet förbättrats eller försämrats jämfört med föregående år. För en utförligare förklaring av symbolerna, se sid 42. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Det är svårt att göra en bedömning av måluppfyllelsen för de finansiella målen för 2013 eftersom årets resultat störs av flera jämförelsestörande poster som påverkar resultatet både positivt och negativt. Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppnås inte för året eftersom årets resultat uppgår till -389,4 mnkr. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna blir kommunens balanskravsresultat positivt. Även målet att nettodriftskostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkterna påverkas av de jämförelsestörande posterna. Med hänsyn tagen till de jämförelsestörande posterna har dock nettodriftskostnaderna inte ökat snabbare än skatteintäkterna och utjämning, vilket innebär att målet är uppfyllt. Även det tredje finansiella målet om avskrivningarna är uppfyllt för året. Bedömning av verksamheten Katrineholm har under 2013 haft en befolkningstillväxt som har varit högre än de senaste åren. En växande befolkning innebär ökade resurser, men kan även innebära ökade kostnader. Generellt kan dock sägas att befolkningstillväxt är positivt för kommunen. Under året har flera etableringar skett i kommunen och antalet nystartade företag har varit högre än tidigare. Genom nya företags-

10 (108) etableringar har arbetsmarknaden breddats för invånarna i Katrineholms kommun. Trots detta ligger arbetslösheten i Katrineholm fortfarande på en hög nivå. I december 2013 var 12,3 procent av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa. Detta är något högre än motsvarande period 2012. Bland unga är arbetslösheten betydligt högre. Totalt var 25 procent av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa i december 2013. Även bland unga har arbetslösheten ökat jämfört med motsvarande period 2012, då var 19,2 procent arbetslösa. Utbildningsnivån i Katrineholm ligger lägre än riksgenomsnittet, vilket även avspeglar sig i arbetslöshetssiffrorna. Detta innebär att behoven av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder är stora. Kommunen arbetar brett för att förbättra invånarnas möjligheter till utbildning och/eller egen försörjning. Många av kommunens verksamheter har under året arbetat aktivt med olika åtgärder för att minska arbetslösheten. I projektet Arbetslinjen, med syftet att få personer med försörjningsstöd in på arbetsmarknaden, har flera förvaltningar varit aktiva och samtliga verksamheter har erbjudit arbetsplatser till projektdeltagare. Antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd låg på samma nivå som 2012 men utbetalt belopp har ökat med ca 3,9 miljoner kr. Totalt utbetalades 57,3 mnkr i försörjningsstöd under året. En stor andel av utbetalningarna av försörjningsstöd går till personer som är utan arbete. Det är därför viktigt att nå målet att öka andelen försörjningsstödstagare som går vidare till studier eller arbete. Förskolan har under 2013 byggts ut och personaltätheten har ökat. Personaltätheten ligger nu mer i nivå med snittet i riket än tidigare. Kostnaden per barn i förskolan ligger i Katrineholm något under rikssnittet. Föräldrarna till barnen i förskolan upplever verksamheten som utvecklande. Sammantaget är bedömningen att förskolans verksamhet har utvecklats på ett positivt sätt både avseende nyttan för barnen/föräldrarna men även sett till insatta resurser. Utmaningen framöver ligger bland annat i att se till att utbyggnaden av förskolan följer utvecklingen av antalet barn så att gruppstorlekarna inte blir för stora. Den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan är bekymmersam. Elevernas betygsresultat i årskurs 9 är fortfarande inte i nivå med riket utan har istället försämrats. Sett ur ett genusperspektiv är pojkarnas resultat är fortfarande sämre än flickornas. Även resultaten på de nationella proven i årskurs 3 har sjunkit i förhållande till förra året, både för flickor och pojkar. Resultaten i årskurs 6 ligger i nivå med riket. När det gäller meritvärdena i årskurs 9 har pojkarnas resultat höjts sedan föregående år medan flickornas har sjunkit. En analys av betygsresultaten visar att många elever inte klarar målen i matematik. Katrineholms kommun deltar i två statliga satsningar för att förbättra resultaten i matematik. Satsningarna inom läs-, skriv- och språkutveckling och projektet Läslyftet fortsätter också för att förbättra resultaten och nå bildningsnämndens åtagande för 2014 att alla elever ska kunna läsa när de går ut år 1. Våren 2013 var det 84 procent av eleverna i årskurs 1 som kunde läsa innan de började i årskurs 2, 91 procent av flickorna och 80 procent av pojkarna. Kostnaderna per elev i grundskola inklusive förskoleklass ligger något över rikssnittet. Trots att Katrineholms kommun lägger mer resurser på grundskola än snittet i riket är resultaten i form av bland annat betygspoäng lägre än i riket. Det finns ett starkt samband mellan elevgruppers socioekonomiska bakgrund och förutsättningarna att lyckas i skolan. Bildningsnämndens resursfördelningssystem tar hänsyn till detta och innebär att de ekonomiska resurserna styrs till de områden som har störst behov. Effekterna av resursfördelningssystem behöver följas upp. Det är fortsatt viktigt att se över hur ekonomiska, personella och stödresurser ska fördelas för att få bäst effekt. Katrineholms gymnasieskola visar återigen på goda betygsresultat. Gymnasieskolan ligger också bland de främsta i landet vad gäller andelen elever som avslutar studierna inom 4 år. Kostnaden per elev i gymnasieskolan ligger lägre än rikssnittet när det gäller eleverna i kommunens egna skolor. Sammantaget visar lyckas gymnasieskolan i Katrineholm bättre än många andra kommuner vad gäller resultaten trots att resurserna som tillförs är lägre. Sammantaget kan konstateras att verksamheten inom skolan har förbättringspotential både avseende nyttan för eleverna i form av goda förutsättningar för framtida liv och även i förhållande till

11 (108) insatta resurser. Positivt är att arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten har utvecklats, vilket gör att förutsättningarna för att prioritera rätt insatser i framtiden har förbättrats. Resultaten när det handlar om förskolan och skolans uppdrag att barn och elever ska känna sig trygga och trivas är också goda och har under flera år visat på höga värden i enkäter. Katrineholms kommun har ett större antal äldre och funktionshindrade invånare än riksgenomsnittet. Det beror dels på demografin med en äldre befolkning, dels på att landstinget tidigare drev ett antal institutioner för personer med funktionsnedsättning i närområdet och att många bor kvar inom kommunen. Kostnaderna för omsorgen ligger under riksgenomsnitt både för stöd till personer med funktionsnedsättning och för stöd till äldre personer. I nationella jämförelser får vård- och omsorgsverksamheten goda betyg, i flera fall över riksgenomsnittet. Endast då det gäller personaltäthet redovisas lägre nivåer. Sammantaget innebär detta att äldreomsorgen och omsorgen av funktionsnedsatta bedrivs på ett effektivt sätt både med avseende på den nytta som brukarna upplever och med hänsyn tagen till resultaten för verksamheten. I nedanstående tabell redovisas de beslutade verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, pilarna om utfallet förbättrats eller försämrats jämfört med föregående år. För en utförligare förklaring av symbolerna, se sid 42. Utfallet för verksamhetsmålen redovisas också under respektive målområde i avsnittet Resultat uppföljning av resultatmål och åtaganden. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Ungdomarna ska vara nöjda med den verksamhet som Ung kultur och fritid bedriver Andelen föräldrar som tycker att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet ska vara hög Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen nöjda brukare inom hemtjänst ska öka Andelen nöjda brukare inom särskilt boende för äldre ska öka Andelen brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som är trygga i sitt boende ska öka Brukarnöjdheten inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning ska öka Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska

12 (108) Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett negativt resultat före extraordinära poster, resultat före bokslutsdispositioner och skatter, på -349,2 mnkr (37,2 mnkr). Koncernens resultat störs kraftigt av den jämförelsestörande posten från kommunen, i form av inlösen av delar av det kommunala pensionsåtagandet. Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat på 39,7 mnkr (3,5 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat 0,7 mnkr (0,3 mnkr), Logistikposition Katrineholm AB redovisar -1,6 mnkr (-2,2 mnkr, kommun-del 49 procent) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 0,8 mnkr (0,9 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, slutligt resultat för året redovisas inom parentes. Kommunens resultat för 2013 uppgår till -389,4 mnkr. Resultatet störs kraftigt av den engångsinlösen av det kommunala pensionsåtagandet på 398 mnkr. Årets balanskravsresultat är däremot positivt och uppgår till 39,1 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2013 uppgår till 18,2 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -20,6 mnkr. Även om budgetavvikelsen är kraftig är det positivt att flera nämnder förbättrat sina resultat jämfört med tidigare år. I tabellen nedan redovisas verksamhetsnämndernas avvikelser mellan 2010-2013. Övergripande politisk ledning (KF, valnämnd och överförmyndare), byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har redovisat mindre avvikelser under samma period. Nämndernas budgetavvikelser, tkr 2010 2011 2012 2013 Bildningsnämnden -2 504-17 959-5 058 43 Kommunstyrelsen 10 497-561 119 Kultur- och turismnämnden 86-18 504 0 Service- och tekniknämnden -16 567-14 952-6 440-3 720 Socialnämnden -12 133-12 330-23 846-22 254 Viadidaktnämnden 0-405 257 166 Vård- och omsorgsnämnden 11 010 2 508 4 407 3 874 Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen jämfört med budget (-22,3 mnkr). Därefter följer service- och tekniknämnden som redovisar en negativ avvikelse på -3,7 mnkr. Den största positiva avvikelsen redovisar vård- och omsorgsnämnden med 3,9 mnkr. Övriga nämnder redovisar mindre överskott jämfört med sina budgetar. Finansieringsverksamheten redovisar en negativ avvikelse gentemot budget på totalt 387 mnkr. Exkluderas inlösen av pensioner blir avvikelsen för finansieringsverksamheten istället positiv med 30,3 mnkr. Kommunsektorns kostnader för de befintliga pensionsåtagandena kommer att ta ett allt större utrymme i kommunernas budgetar framöver. För att skapa handlingsutrymme har Katrineholms kommun under 2013 gjort en partiell inlösen av ansvarförbindelsen på 398 mnkr inkl. löneskatt. Inlösen innebär att delar av kommunens ansvarsförbindelse har försäkrats bort till extern part. Detta medför att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen minskar med ca 20 mnkr per år under ett antal år. Finansieringsverksamheten har under 2013 påverkats av flera poster som är av jämförelsestörande karaktär. AFA försäkring återbetalade under hösten inbetalda premier avseende 2005 och 2006 motsvarande 32,4 mnkr. Räntesänkning avseende beräkning av framtida pensioner, den sk. RIPSräntan, innebar en jämförelsestörande kostnad med 12,9 mnkr.

13 (108) Resultatutredning, mnkr 2013 Resultat 2012 33,9 Nettokostnadsökning -432,9 Skatteintäktsökning 32,5 Kommunalekonomisk utjämning 4,2 Finansnetto -27,1 Resultat 2013-389,4 Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För 2013 uppgick andelen till 98,1 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är något högre än utfallet för 2012 (97,1 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 98,5% 98,0% 97,5% 6,0 % 97,5% 97,1% 97,0% 96,5% 8,0 98,1% 97,9% 97,8% 4,6 4,0 2,0 1,7 1,7 4,7 3,5 3,1 0,0 96,7% 2009 2010 2011 2,2 1,3 2012 2,2 1,24 2013 Ökn skattemedel/utjämning 96,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ökn nettokostnader Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under 2013 för 84 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan åren 2012 och 2013 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat med 36,8 mnkr från 1 680 mnkr till 1 716 mnkr. Som framgår av diagrammet ovan är ökningen 2,2 procent för 2013, vilken är densamma som under 2012. Kostnadsutvecklingen (driftskostnader inkl. avskrivningar, exkl. jämförelsestörande poster) har sedan december 2012 ökat med endast 1,3 procent och har därmed varit något lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Jämförelsen mellan nettodriftskostnadsökning och ökning av skatteintäkter är ett av kommunens tre finansiella mål. Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Vid avstämning mot balanskravet återförs de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Totalt uppgår dessa kostnader till 18,1 mnkr. Kommunen

14 (108) har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Vid 2013 års slut har beslut fattats avseende samtliga av 2010 och 2011 års öronmärkta medel. Beslut om öronmärkta medel Från välfärdsutmaningar mnkr Från tillväxtprojekt Arbetslinjen 12,0 Kompetensplaneringsprojekt 1,3 Projekt Ungdomstorget 1,5 E-förvaltning 1,0 Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) 2,0 Samhällsutveckling 1,0 Volymökningar BIN och STN 3,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 Fortsättning arbetslinjen 1,5 Vision 2025 0,4 Satsning sommarjobb 1,8 Särskilda insatser inom skolan 3,0 Elevutveckling per 15 maj 0,7 Tillväxtprojekt SBF 0,6 Uppföljning av elevutveckling 4,6 Klimatsmart mat 4,0 Från balanskravsresultatet avgår reavinsterna på 0,2 mnkr. Därmed uppgår kommunens balanskravsresultat till 39,1 mnkr för 2013. Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för 2010-2012 att kunna reserveras retroaktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 2013 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning 2012 2013 Årets resultat 33,9-389,4 Reavinst vid försäljning -2,0-0,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 31,9-389,6 Använda öronmärkta medel 6,3 18,1 Synnerliga skäl 410,6 Årets balanskravsresultat, mnkr 38,2 39,1 Avgår öronmärkningar Välfärdsutmaningar -38,0 Justerat resultat, mnkr 1,1 Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala till-gångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt.

15 (108) Soliditetens utveckling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 61% 58% 57% 51% 8% 5% 2009 60% 2010 3% 2011 5% 2012 0% 2013 Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet enligt balansräkningen har minskat med 6,0 procentenhet, från 57 till 51 procent från årsskiftet 2012/2013. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten minskat med 5,0 procentenheter, från 5 till 0 procent. Den kraftiga minskningen beror på att ansvarsförbindelsen har ökat kraftigt mellan 2012 och 2013 beroende på effekter av sänkning av diskonteringsräntan. Att kommunen under året minskat ansvarsförbindelsen genom inlösen har delvis motverkats av sänkningen av diskonteringsräntan. Om räntesänkning inte hade genomförts skulle kommunens soliditet inkl. ansvarsförbindelse istället ha ökat från 5 till 7 procent. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2013 uppgår till -2,8 mnkr, för 2012 uppgick finansnettot till 24,1 mnkr. Volymerna för kommunens finansiella intäkter och kostnader har minskat kraftigt mellan 2012 och 2013 som en följd av att de kommunala bolagen löste sina lån mot kommunen. Årets finansnetto påverkas kraftigt av sänkningen av diskonteringsräntan vilket innebar en finansiell kostnad om 12,9 mnkr. Utan denna jämförelsestörande post uppgår finansnettot till 10,1 mnkr. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 december 2013 uppgick de likvida medlen i kommunen till 56,7 mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet 2012 då de likvida medlen uppgick till 74 mnkr. Placeringar Kommunen har under 2013 placerat en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Vid årsskiftet uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 182 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 184,2 mnkr. 40 mnkr är placerade i obligationer enligt finanspolicyns riktlinjer och resterande del är placerad i en räntefond. Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun har under 2013 amorterat av samtliga egna långfristiga skulder som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB har återbetalat sina lån till kommunen. Katrineholm hör till de tjugotal kommunerna i landet som är skuldfria.

16 (108) Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den sk. blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under 2013 var kostnaden 29,6 mnkr, vilket är en minskning med 10 mnkr jämfört med 2012. Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjort under året. Detta har även påverkat värdet av ansvarsförbindelsen som minskat med 300 mnkr. Den sänkning av RIPS-räntan som beslutades under året innebar att värdet av ansvarsförbindelsen ökade med 85 mnkr. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och finns med som en kortfristig skuld vid bokslutet. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr 2011 2012 2013 Ansvarsförbindelse 949 947 646 Avsättningar i BR 134 141 157 Individuell pension 49 50 51 Summa 1 132 1 138 854 Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunen har ökat sin skuldsättningsgrad under 2013 med fem procentenheter. Detta beror på att kommunens balansomslutning har minskat kraftigt mellan 2012 och 2013 som en följd av det kraftiga negativa resultatet för 2013. Detta leder i sin tur till att, eftersom både avsättning till pensioner och till statlig infrastruktur inte påverkats av detta, blir deras andel av totalen större. % 2011 2012 2013 Avsättningar till pensioner 8 8 12 Avsättningar till statlig infrastruktur 3 2 3 Kortfristiga skulder 18 33 33 Långfristiga skulder 11 0 0 Total skuldsättningsgrad 40 43 48 Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 1 620 mnkr vid bokslutstillfället. Det är en ökning med 697 mnkr jämfört med 2012. Den stora ökningen beror på att de kommunala bolagen under 2013 har tagit externa lån istället för de interna som fanns tidigare. Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör risken är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och var 1,2 mnkr vid bokslutstillfället. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 1 117 mnkr av den totala beviljad borgensramen på

17 (108) 1 310 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 495 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 525 mnkr. Från och med år 2010 infördes en borgensavgift, för närvarande 0,3 procent, gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 personer (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Fem år i sammandrag Allmänt 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunal utdebitering* 21,98 22,18 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering* 32,35 32,35 32,35 32,35 33,24 Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Resultat efter skatteint och finansnetto (mnkr) exkl. avskrivningar 71,0 60,9 49,3 73,5-380,0 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto/skatteintäkter 1,5% 1,0% 0,4% 2,0% -24,6% Årets resultat (mnkr) 23,3 16,5 6,4 33,9-389,4 Årets resultat/eget kapital 2,4% 1,7% 0,6% 3,4% -38,3% Tillgångar och skulder Totala tillgångar / invånare (kr) 52 223 49 997 51 504 55 495 38 331 Totala skulder / invånare (kr) 21 950 19 331 20 622 23 704 18 735 Eget kapital / invånare (kr) 30 273 30 666 30 883 31 790 19 597 Nettoinvesteringar (mnkr) 79,4 97,4 119,0 141,3 45,0 Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 10,1% 7,5% 12,6% 0,0% 0,0% Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) 80% 68% 80% 168% 102% *Kommunen höjde skatten med 45 öre 2007 och landstinget höjde skatten med 65 öre 2009. Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med 2010. Kyrkans avgifter är exkluderade.

18 (108) Framtiden Fortsatt befolkningstillväxt är av största betydelse för att klara framtidens utmaningar. Det framhålls i rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, som presenterades våren 2013. Utgångspunkten för en hållbar tillväxt är att Katrineholm ska vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Varumärket Sveriges Lustgård tydliggör platsens många möjligheter och fungerar som en gemensam plattform för att positionera och utveckla Katrineholm, Sveriges Lustgård. Samverkan internt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är en förutsättning för att få en positiv utveckling i näringsliv, befolkningstillväxt och infrastruktur. Det samarbete som pågår inom SBA, Stockholm Business Alliance, är en möjlighet för Katrineholm att förstärka näringstillväxten. I och med att Stockholmsregionen växer så kraftigt blir kranskommunerna i kringliggande län allt mer intressanta för nya företagsetableringar. En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Första delen för staden kommer att antas under 2014 och den andra delen för landsbygden beräknas kunna antas under 2016. Syftet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år 2030. En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med invånarna i kommunen. I början av 2014 har flera lagrådsremisser presenterats i syfte att göra plan- och bygglovsprocessen effektivare och att förenkla regelverket så att vissa nya åtgärder ska kunna genomföras utan krav på bygglov. För att skynda på planprocessen föreslås bland annat att fler planer än idag skulle kunna antas av byggnadsnämnden istället för av kommunfullmäktige. Planprocessförändringarna föreslås träda i kraft 2015 medan förändringarna gällande bygglovpliktiga åtgärder föreslås träda i kraft redan 1 juli 2014. En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att ytterligare stärka Katrineholms läge som boendeort startas ett projekt tillsammans med näringslivet. Du får råd handlar om att ta fram flexibla och bra boenden för olika åldrar som med lätthet kan förändras över tid utan krånglig byråkrati. Samtidigt planerar kommunens bostadsbolag KFAB för att genomföra nybyggnation av 150 lägenheter under de närmaste åren. Inom det befintliga bostadsbeståndet ligger den största utmaningen i att möta dagens och framtida års underhållsbehov. Särskilt kräver byggnaderna som uppfördes i det så kallade miljonprogrammet stora underhållsinsatser. Arbetsförmedlingen tror att arbetsmarknaden stärks under 2014. Det kommer dock fortsätta vara stor konkurrens om arbeten som inte kräver mycket erfarenhet eller utbildning, samtidigt som det kommer bli brist inom yrken som kräver högskoleutbildning. Det senare gäller inte minst inom offentliga verksamheter. Tillgången på jobb för personer med kort utbildning bedöms fortsätta minska. Även personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa med utomeuropeiskt påbrå och arbetslösa äldre (55-64 år) kommer troligen att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete. Arbetsförmedlingen bedömer att 75 procent av de arbetssökande tillhör kategorin arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden, det vill säga de har inte haft arbete i mer än tre år under en tioårsperiod. Denna grupp har fördubblats under en sexårsperiod och förväntas öka framöver. Enligt Arbetsförmedlingen krävs en mycket stark utveckling när det gäller efterfrågan på arbetskraft om den ska minska. Många av socialförvaltningens klienter tillhör gruppen arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden. Det behövs konkreta arbetsmarknadsåtgärder både på nationell och på lokal nivå för att antalet hushåll och kostnaderna för försörjningsstöd ska minska. Katrineholms kommuns fortsatta jobbsatsning Arbetslinjen 2.0 beräknas ge minst 70 personer jobb. Projektet riktar sig till personer med försörjningsstöd som är arbetslösa utan a-kasseersättning. För att ytterligare stärka förutsättningarna för att fler ska kunna få en egen försörjning kommer Arbetslinjen att utvecklas för en bättre matchning av individerna till både anställningar inom

19 (108) projektet och till andra arbetsmarknadsinsatser och/eller studievägar som erbjuds av Arbetsförmedlingen och inom Viadidakts ordinarie verksamhet. Målet med projektet är att, förutom de positiva effekterna som ett arbete innebär för individen, få minskade kostnader för försörjningsstöd. Dock behöver även andra åtgärder i samverkan med Viadidakt och Arbetsförmedlingen vidtas för att minska kostnaderna radikalt. Arbetet med framtagande av underlag och ansökningar för att bedriva YH-utbildningar fortsätter under 2014. En fortsatt ambition är att fler studenter ska upptäcka möjligheten att studera på högskola/universitet utan att behöva flytta från kommunen. Trycket på undervisning i svenska för invandrare har ökat under andra halvan av 2013, vilket har inneburit att eleverna får stå i kö för att få en plats på sfi. Eftersom antalet personer som kommer till Katrineholm från andra länder ser ut att vara fortsatt högt under 2014 kommer trycket på sfi att vara fortsatt högt. Under 2013 har kommunen tagit emot 313 barn och ungdomar från andra länder. Av dessa har 43 under året flyttat vidare till andra städer eller tillbaka till sitt ursprungsland. En stor del av dessa barn och ungdomar har kommit genom anhöriginvandring från Somalia. Fortfarande finns många somaliska familjer som ännu inte återförenats. I januari 2014 fanns avisering om 108 barn som anländer inom de närmaste månaderna. Fortfarande är läget oklart kring flyktingarna från Syrien. Kommer asylboendet på Vallmotorp med plats för cirka 60 personer att öppnas, beräknas ca 30-35 av dessa vara barn. Kommunen är skyldig att anordna verksamhet för den största delen av dessa barn. Skolor och förskolor behöver långsiktighet och stabila ramar för att klara av att möta de utmaningar skolan står inför. Fokus behöver vara att utveckla basverksamheten och att ha ett långsiktigt perspektiv. Arbetet med att vända elevresultaten måste bygga på vetenskaplig grund, ny forskning och beprövade erfarenheter. För att öka måluppfyllelsen för barn och elever görs intensiva insatser direkt i skolan och kompetensutvecklingsinsatser genomförs via egna och statliga satsningar. Den statliga satsningen Lågstadielyftet som presenteras i vårpropositionen 2014 innebär ökade resurser till grundskolans lägre årskurser. En stor utmaning ligger i att den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. Utifrån långsiktiga prognoser kommer Katrineholms kommun behöva bygga ut sin äldreomsorg de närmaste åren för att klara volymökningarna. Från 2019 förväntas antalet personer över 85 år börja öka kraftigt. Prognoserna visar att vid oförändrad välfärdsambition kommer resurserna inom äldreomsorgen behöva fördubblas fram till 2030. Införandet av nya riktlinjer för demensvården, som uppskjutits till preliminärt mars 2015, kan komma att innebära mera individanpassade insatser men även kräva ökade resurser i form av ökad personaltäthet. Inom funktionshinderområdet ökar antalet brukare med insatser i takt med ökningen i riket. En ny målgrupp, personer med neuropsykiatriska funktionshinder, har börjat uppmärksammas mer och har i många fall rätt till omfattande stöd från kommunens olika sektorer som skola och omsorg. Då samtliga boenden nu är fullbelagda och ett antal unga personer med psykiska funktionsnedsättningar kommer att behöva eget boende inom en tvåårsperiod behöver ytterligare gruppbostäder/servicebostäder tillskapas. Utmaningarna ovan avseende äldreomsorgen sammanfaller med att de stora årskullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i barnafödande ålder. Detta innebär ökade behov av kommunala resurser både inom förskola och äldreomsorg. En större andel av befolkningen som är unga och gamla medför också att det blir relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Det i sin tur påverkar kommunens skatteintäkter. För att motverka detta krävs att förvärvsfrekvensen ökar i flera grupper samtidigt. Det kan exempelvis ske genom att äldre arbetar något år längre, yngre kommer in i arbetslivet tidigare samt att förvärvsfrekvensen höjs för utrikes födda.

20 (108) VERKSAMHET ANSVARSOMRÅDEN OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÅTT Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 29 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträde utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Nästkommande val till Europaparlamentet sker den 25 maj 2014. Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige äger rum den 14 september 2014. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ung-domar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av