Superbra! Borde lagstiftas. Vill se action, inte bara ord!

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Superbra! Borde lagstiftas. Vill se action, inte bara ord! En studie om barngruppens storlek i förhållande till Skolverkets riktlinjer. Super good! Should be legislated. Want to see action, not just words! A study on the size of the group in relation to the Skolverket guidelines. Emma Karlsson Josefin Törnqvist Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng. 2016-06-03 Examinator: Despina Tzimoula Handledare: Jutta Balldin

Förord Det har varit en intensiv period med mycket skrivande och sökande efter teorier och tidigare forskning, samt många diskussioner som har gjort att vi har fått nya tankar och idéer. Vi har använt oss av Dropbox vilket har bidragit till att vi har kunnat skriva vårt arbete samtidigt fast vi inte befunnit oss på samma plats. Emma har organiserat upp arbetet och lagt upp ett tidsschema. Båda har deltagit i de muntliga intervjuerna och vi har även suttit tillsammans vid ett antal tillfällen för att gå igenom arbetet och få fram nya idéer. Vi har lagt lika stor energi på att få vårt arbete så bra som möjligt. Vi vill tacka våra respondenter för deras deltagande i våra intervjuer, utan era åsikter och tankar hade det inte blivit något arbete. Ett stort tack till vår handledare Jutta Balldin som har väglett oss i vårt arbete och utmanat våra tankar för att få fram nya idéer som har bidragit till ett bättre slutresultat. Josefin vill tacka Emma för hennes organiserade tänkande som gjort att vi fått fram det resultat vi önskat. Emma vill tacka Josefin för hennes tankar och idéer som har hjälpt oss vidare i arbetet när det varit svårt att veta hur vi skulle fortsätta. Emma vill även tacka sin familj för att de har stått ut med att hon har suttit instängd på sitt rum hela dagarna för att skriva på arbetet. Speciellt tack till Emmas mamma som under tidens gång har intresserat sig över hur det har gått med vårt arbete. Emma Karlsson & Josefin Törnqvist

Sammanfattning Förskolan är inne i en förändringsprocess. Barngruppernas storlek i förskolan diskuteras flitigt inom media och det finns en nyutkommen avhandling som behandlar barngruppens storlek. I februari 2016 gick Skolverket ut med nya riktlinjer i ett försök att minska barngruppernas storlek i förskolan. Med anledning av detta valde vi då att skriva vårt examensarbete där syftet är att förstå hur pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek och Skolverkets riktlinjer. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod i detta arbete. Empirin består av 3 muntliga intervjuer med förskollärare på en kommunal förskola i södra Sverige och vi skickade även intervjufrågor via mail till 23 pedagoger för att få fler röster från olika delar av Sverige. Resultaten vi fick från våra intervjuer med pedagogerna visade att det är många faktorer som spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek. Pedagogerna kände sig stressade och otillräckliga med anledning av barngruppernas storlek, de administrativa och praktiska arbetsuppgifterna ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna vi intervjuat hade både positiva och negativa tankar kring Skolverkets nya riktlinjer. Många ansåg att riktlinjerna var väldigt bra och hoppades att de skulle lagstadgas, medan andra ansåg att dessa riktlinjer är rent skitsnack och att det varken finns pengar eller resurser för sådana riktlinjer. Nyckelord Förskola, barngruppernas storlek, psykosocial arbetsmiljö och Skolverkets riktlinjer.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.1.1 Den mediala bilden... 9 1.2 Syfte och frågeställningar... 10 2 Teoretiska utgångspunkter... 11 2.1 Teoretiska perspektiv... 11 2.1.1 John Bowlby Anknytningsteori... 11 2.1.2 Daniel Sterns teori om barns självutveckling... 12 2.2 Övergripande ansats... 13 2.2.1 Centrala begrepp... 13 2.3 Tidigare forskning... 14 2.3.1 Barngruppens storlek i förskolan... 14 2.3.2 Arbetsmiljö... 15 3 Metod... 17 3.1 Kvalitativ metod... 17 3.1.1 Kvalitativa intervjuer... 17 3.1.2 Strukturerade intervjuer... 18 3.2 Urval... 18 3.2.1 Muntliga intervjuernas genomförande... 19 3.2.2 Netnografi intervjufrågor via mail... 19 3.2.3 Transkribering... 20 3.3 Etiska överväganden... 20 3.3.1 Informationskravet... 20 3.3.2 Samtyckeskravet... 21 3.3.3 Konfidentialitetskravet... 21 3.3.4 Nyttjandekravet... 21 3.3.5 Validitet och reliabilitet... 21 4 Resultat och analys... 23 4.1 Pedagogerna om barngruppernas storlek... 23 4.1.1 Har förskolans värld förändrats mycket under årens gång?... 23 4.1.2 Hur ser en idealisk barngrupp ut?... 24 4.1.3 Vilka faktorer spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek?... 25 4.1.4 Resultatdiskussion om barngruppernas storlek... 26 4.2 Pedagogerna om sin psykosociala arbetsmiljö... 27

4.2.1 Hur upplever pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö?... 28 4.2.2 Resultatdiskussion om pedagogers psykosociala arbetsmiljö... 29 4.3 Barns enskilda behov... 30 4.3.1 Anser du att du hinner tillgodose varje barns enskilda behov?... 30 4.3.2 Resultatdiskussion om barns enskilda behov... 30 4.4 Skolverkets riktlinjer... 31 4.4.1 Vad anser du om Skolverkets nya riktlinjer?... 31 4.4.2 Resultatdiskussion om Skolverkets riktlinjer... 32 5 Slutsats och diskussion... 35 5.1 Metoddiskussion... 36 5.2 Resultatdiskussion... 37 5.3 Vidare forskning... 39 6 Referenser... 40 6.1 Litteratur... 40 6.2 Övriga referenser... 42 Bilagor... 44 Bilaga 1... 44 Bilaga 2... 45

1 Inledning Vår studie kommer handla om barngruppernas storlek i förskolan och vilken påverkan stora eller små grupper har på barn och pedagoger. Anledningen till att vi valde detta ämne är på grund av Skolverkets nya riktlinjer kring barngruppernas storlek. Dessa riktlinjer lyder: 6-12 barn per grupp för barn mellan 1-3 år och 9-15 barn per grupp för barn mellan 4-6 år (Skolverket, 2016 b). Vi anser att en studie om barngruppernas storlek i förskolan är relevant på grund av den debatt som finns i samhället idag. Vår uppfattning kring denna debatt är att det finns många olika åsikter och uppfattningar kring hur storleken på barngruppen kan påverka barn och pedagoger både positivt och negativt, bland annat utifrån det resultat vi fått från intervjuerna med pedagogerna. 1.1 Bakgrund Inom media, (familjeliv, debattartiklar i tidningar, bloggar m.m.) har det funnits många debatter kring förskolan och barngruppernas storlek under den senaste tiden. Genom dessa debatter har vi funnit ett intresse att undersöka närmare hur pedagoger upplever den fysiska och psykiska miljön i förskolan med anledning av storleken på barngrupperna. Vad är deras syn på barngruppernas storlek och vilka faktorer spelar in för att alla ska kunna bli sedda i förskolans värld? 1.1.1 Den mediala bilden Drevinger (2016) har i en artikel i SVD (svenska dagbladet) intervjuat flera förskolechefer i Stockholm och Göteborg med anledning av barngruppernas storlek. Förskolecheferna anser att dessa riktlinjer som Skolverket har gått ut med i början av året är svåra att genomföra. Anledningarna till detta är att pengarna inte räcker och att det saknas lokaler och personal att anställa. Förskolenämndens ordförande Rose-Marie Carlsson som blivit intervjuad av Sydsvenskan (2016-03-22) anser att barngrupperna bör vara mindre än vad de är idag. Hon har liknande tankar kring vad förskolecheferna i Stockholm och Göteborg sagt i intervjun med SVD, det saknas lokaler och personal. Det stora problemet är att de måste kunna garantera en plats inom fyra månader för sökande, för att kunna garantera en plats räcker det inte att bara sänka 9

barnantal per grupp utan andra faktorer spelar också in, såsom att det skulle behöva byggas fler förskolor och anställas mer personal (Ivarsson, 2016). I en debattartikel i GP (Göteborgs-Posten), skriven av professorerna Pia Williams, Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson, talas det om att en barngrupp är för stor när personalen blir stressade och inte hinner se till varje barns behov, samt när det inte går att arbeta professionellt utifrån läroplansmålen. De menar vidare att en grupp är för stor när barnen inte har inflytande eller känner sig delaktiga i verksamheten och inte blir sedda utifrån de enskilda behoven (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016 b). 1.2 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att förstå hur pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek och Skolverkets riktlinjer. Detta är intressant att undersöka eftersom pedagoger behöver få till en förändring inom förskolan när det gäller bland annat barngruppernas storlek och den psykosociala arbetsmiljön. Vår teoretiska ansats är utvecklingspsykologiskt perspektiv och det som vi särskilt intresserar oss för är anknytningsteorin och hur denna tar sig uttryck i förskolan. Med utgångspunkt i detta syfte så har vi formulerat följande frågeställningar: - Hur beskriver pedagogerna förskolans psykosociala arbetsmiljö med utgångspunkt i barngruppernas storlek? - Vilka faktorer spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek enligt pedagogerna? - Vad är pedagogernas tankar kring Skolverkets nya riktlinjer? 10

2 Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel presenteras först de teoretiska perspektiven som kommer användas för att analysera det empiriska materialet. Sedan presenteras vår övergripande ansats och våra centrala begrepp som vi använder i studien (psykosocial arbetsmiljö, anknytningsteori). Slutligen presenteras tidigare forskning inom vårt aktuella ämne. 2.1 Teoretiska perspektiv I följande kapitel kommer John Bowlbys och Daniel Sterns teorier studeras närmare. Dessa två teoretiska utgångspunkter menar vi hör ihop med vårt syfte på grund av att anknytning, samspel och självutveckling har en koppling till våra intervjufrågor, samt till vår resultatdel. 2.1.1 John Bowlby Anknytningsteori Den första personen som använde anknytning som begrepp för att förstå det psykologiska förhållandet mellan barn och pedagog och vad det innebär för barnets fortsatta utveckling var John Bowlby (Askland & Sataøen, 2014). I sin första tolkning av anknytningsteorin på 1950- talet menade Bowlby att människan alltid har levt i gemenskap med andra och att de flesta barn har erfarenhet av flera omsorgspersoner (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Den viktigaste psykologiska teorin anses idag vara anknytningsteorin, hur såväl barn som vuxna förhåller sig till omsorg och närhet, men även till självständighet och hur de framhäver sin egen förmåga (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Under de två första levnadsåren utvecklar barnet anknytningsrelationer till ett fåtal personer menade Bowlby. Däremot innebär inte detta att alla anknytningsrelationer är lika viktiga för barnet (Broberg, 2006). Anknytningsteorin utformades för att förklara vissa beteendemönster som inte bara är typiska för barn, utan också för vuxna. Anknytningsbeteende är lättare att uppfatta under barndomen, men kan även märkas hos äldre personer. Detta beteende kommer till uttryck genom att en person knyter känslomässiga band till en annan person. Under uppväxttiden sker anknytningen till de personer som uppfostrar barnet, dessa personer förväntas då trösta, stödja och ge skydd till barnet (Bowlby, 2010). Redan från spädbarnsåldern anpassas anknytningsrelationen och förväntningarna på anknytningspersonens tillgänglighet mentalt genom de inre arbetsmodellerna som barnet har skapat utifrån samspelet med föräldern. Inre arbetsmodeller handlar om mentala representationer av verkligheten och är en del av barnets anknytningssystem. De erfarenheter 11

som barnet har av anknytningssituationer med föräldern blir en del av de inre arbetsmodellerna (Broberg, 2006). Hart & Schwartz (2010) menar att anknytningsteorin tolkar barnet som social och att barnet har en tendens att kommunicera och relatera till andra. Anknytningen är grunden för barnets personlighetsutveckling och samspel med omvärlden. Att ha en trygg anknytning skapar bra självkänsla och man har mod till att gå in i tillfredställande relationer med andra människor. Den vuxna anknytningspersonen har ett mer stabilt omsorgssystem som stabiliserar barnets osäkra anknytningssystem. Bowlby har sammanfattat tre anknytningsmönster och deras relation till samspelet mellan barn och vuxen. Dessa tre anknytningsmönster är: det trygga anknytningsmönstret, det otrygga ambivalenta anknytningsmönstret och det otrygga undvikande anknytningsmönstret. Det trygga anknytningsmönstret utmärks genom att barnet kan använda sin förälder som en trygg plats att vara på, alltså att få hjälp och tröst när det finns behov av det. När barnen söker tröst och skydd hos föräldrarna och de reagerar kärleksfullt till detta så bidrar det till att barnen får en trygg anknytning. Barn med trygg anknytning visar flexibilitet och tålighet mot stress och andra negativa delar. Det otrygga ambivalenta anknytningsmönstret innebär att barnen är ängsliga och osäkra när de ska skiljas från sin anknytningsperson. Barnen blir väldigt lätt överväldigade av sina känslor och visar ilska, samtidigt som de håller sig nära sin anknytningsperson. Detta anknytningsmönster uppstår när anknytningspersonerna vid vissa tillfällen finns närvarande och vid andra tillfällen inte alls. Det otrygga undvikande anknytningsmönstret utmärks genom att barnet avstår från närhet och inte söker emotionell kontakt med sina anknytningspersoner. Dessa barn låter bli att söka tröst när de känner sig otrygga eller rädda och visar inte sina egna behov. Barn med detta anknytningsmönster har bara en diffus tillgång till sina egna och andras känslor. Föräldrar till dessa barn har oftast en psykisk sjukdom som gör att de är avvisande och inte känslomässigt tillgängliga för barnen (Hart & Schwartz, 2010). Denna teori anser vi vara relevant för vår studie eftersom vi använder anknytningsteorin till att analysera en del av det vi tar upp i vårt resultat angående barns enskilda behov och pedagogers tankar kring detta. 2.1.2 Daniel Sterns teori om barns självutveckling Daniel Stern var en amerikansk psykoanalytiker och spädbarnsforskare, som har bidragit till bilden av det kompetenta barnet. Han skapar hypoteser om vad som händer i barnets inre genom att studera barnets yttre beteende. Spädbarnsforskare har i högsta grad ägnat sig åt 12

beskrivningar av vad barnet klarar av fysiskt, medan psykoanalytiker varit intresserade av barnets inre värld. Det är utifrån dessa kunskaper som Stern skapat teorin om barns självutveckling (Brodin & Hylander, 1997). De ömsesidiga relationerna mellan barnen och andra är det centrala i självutvecklingen. Stern menar att perioden när självupplevelsen uppstår kan vara viktig för den fortsatta utvecklingen (Askland & Sataøen, 2014). Hart & Schwartz (2010) menar att utvecklingen inom utvecklingspsykologin, självpsykologin och anknytningsteorin har Daniel Stern haft ett stort inflytande över. Stern beskriver att varje känsla av själv har ett ursprung till olika områden, dessa områden är: samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang (Brodin & Hylander, 1997). Denna teori använder vi till att tolka pedagogernas svar från intervjuerna, då vi hade en fråga kring barns samspel. Anledningen till att vi valde att ha med hur barns samspel påverkas av barngruppernas storlek beror på att detta är relevant i alla barngrupper, oavsett vilken storlek de har. 2.2 Övergripande ansats I detta arbete har vi en utvecklingspsykologisk ansats. Utvecklingspsykologi handlar först och främst om att beskriva de förändringsprocesser som barnet går igenom. Dessa förändringsprocesser kan vara allt från motorik, känslor och interaktion, både med personer och föremål i omgivningen. Utvecklingspsykologi beskriver barnens första år, som är mycket formbara (Askland & Sataøen, 2014). Det utvecklingspsykologiska perspektivet är väldigt brett och kommer att användas i stora delar av denna studie. Under intervjuerna kommer bland annat pedagogerna få uttrycka sin åsikt kring hur barnens enskilda utveckling påverkas med anledning av storleken på barngrupperna. 2.2.1 Centrala begrepp Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö är ett komplext begrepp som kan vara svårt att definiera. Theorell (2003) menar att psykosocial är samspelet mellan psykiska och sociala faktorer. Dessa faktorer kan samspela i båda riktningarna: sociala faktorer till psykiska faktorer och psykiska faktorer till sociala faktorer. Arbetsmiljölagens (AML) avsikt är att på arbetsplatsen uppnå en bra arbetsmiljö som förebygger olycksfall och ohälsa (Kapitel 1, 1, SFS 1977:1160). I denna studie kommer begreppet psykosocial arbetsmiljö att användas främst i analysen av intervjuerna med pedagogerna, angående deras välbefinnande och psykiska hälsa. Genom att 13

analysera detta med hjälp av begreppet psykosocial arbetsmiljö hjälper det oss att förstå pedagogernas tankar och erfarenheter på ett teoretiskt plan. Anknytningsteori Den viktigaste psykologiska teorin anses idag vara anknytningsteorin. Begreppet anknytning behandlar samspelet mellan tillit och omvårdnad, samt hur barn och vuxna förhåller sig till självständighet, betoning av egen styrka och förmåga, närhet och omsorg (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Anknytning är det emotionella bandet som gör att barnet knyter an till en eller flera personer (Askland & Sataøen, 2014). Begreppet anknytning kommer användas i analysen av resultatet vi fått genom intervjuer med pedagoger. Detta hjälper oss att förstå intervjusvaren utifrån teorin och inte bara utifrån det som pedagogerna själva tog upp under intervjun. 2.3 Tidigare forskning I detta kapitel redovisas tidigare forskning utifrån olika begrepp som har utgångspunkt i studiens syfte. De avhandlingar som tas upp här kommer användas som diskussionsunderlag under arbetets gång. 2.3.1 Barngruppens storlek i förskolan Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2016 a) menar att det inte finns någon storlek på en barngrupp som är rätt eller fel. Barngruppens storlek bör anpassas efter barnens behov. Pramling Samuelsson m.fl. vill inspirera till samtal kring vad som är bäst för varje enskild grupp. Alla barngrupper har hinder och möjligheter, det gäller att hitta den balans som behövs i varje enskild grupp. Barnens bästa i en grupp bör pedagogerna i gruppen avgöra genom samtal med varandra, men även genom samtal med barnen. I LPFÖ98/rev. 2010 står det att det är förskollärarnas ansvar att varje barn får sina behov tillgodosedda och får synas. Barnen ska även få uppleva sitt eget värde. Genom att föra samtal med barnen så kan barnen bli delaktiga i hur deras tid i verksamheten kan gynna dem bäst. Waldenström (2014) menar att de minsta barnen i förskolan har kommit i skymundan. Dessa barn befinner sig i den känsligaste utvecklingsfasen, är beroende av ett begränsat antal relationer och blir på så sätt negativt påverkade av de stora barngrupperna. Det är viktigt att skilja på personaltätheten och gruppstorleken. En verksamhet kan hålla hög kvalitet om man tittar på personaltätheten, men kan i praktiken vara en väldigt stressig miljö för barnen med tanke på alla relationer de har att förhålla sig till. Pedagogernas kompetens har 14

stort inflytande över förskolans pedagogiska innehåll, men gruppstorleken har den största betydelsen för barnens hälsa och välmående (Waldenström, 2014). Winsvold & Gulbrandsen (2009) menar att en stor stabilitet i personalen bidrar till att barn och vuxna har ett mindre antal relationer att förhålla sig till och att möjligheterna för att se varje barns enskilda behov och personlighet ökar. Att barnen trivs och utvecklas är det viktigaste kravet för kvalitet i förskolan. Hur kan de stora barngrupperna påverka miljön och barnens utveckling? Denna tidigare forskning tar upp det ämne vi valt för vår studie, vi valde att gå in på hur pedagogerna påverkas av barngrupperna och hur de upplever att barnen påverkas. Vi förhåller oss till den tidigare forskningen om barngruppens storlek i förskolan genom att den används i vår analys av empirin. 2.3.2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö brukar delas upp i två delar: psykosocial arbetsmiljö och fysisk arbetsmiljö. Den psykosociala arbetsmiljön handlar bland annat om arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling. När det pratas om den fysiska arbetsmiljön handlar det oftast om buller, tunga lyft, ventilation och ergonomisk utformning av arbetsplatsen (Vagnér, 2010). Abrahamsson & Johansson (2013) menar att en dålig arbetsmiljö kan leda till att personer får bland annat sämre tillvaro och förmåga i allmänhet. Personer som blir utsatta för dålig arbetsmiljö under långa perioder kan reagera både fysiskt och psykiskt på det. Ljud som inte är önskvärda kallas buller. Människor uppfattar och påverkas av buller på olika sätt, det kan bero på deras humör och allmäntillstånd, men även på grund av att vi människor är olika och då finns det också skillnader mellan hur vi påverkas av buller. Även koncentrationsförmågan kan påverkas av buller, en arbetsuppgift kan då bli svårare att genomföra och på så sätt försämras arbetsprestationen (Folkhälsomyndigheten, 2010). Fredrik Sjödin har skrivit en avhandling som heter: "Noise in the preschool: health and preventive measures." från år 2012. Där skriver han om hur ljud kan försämra det pedagogiska arbetet och på så sätt öka arbetsbelastningen för de anställda. Sjödin (2012) menar att exponering av ljud i förskolan, endast ljud eller i kombination med andra stressfaktorer, är en stor avgörande del som kan bygga upp den akuta, såväl som den långsiktiga stressen. Även Folkhälsomyndigheten (2010) menar att buller kan vara en bidragande orsak till stress. När arbetsmiljön ställer krav som inte kan klaras av eller kontrolleras så uppkommer den arbetsrelaterade stressen. Kroppen kan påverkas på olika sätt på grund av stressande buller, bland annat genom förhöjt blodtryck och utsöndring av 15

stresshormoner. Kihlbom (2009 a) menar att buller påverkar barn och försämrar deras minne och koncentrationsförmåga. Höga ljudnivåer förekommer på många förskolor och bullret ökar i takt med de ökande barngrupperna. Hörselskador bland personalen på skolor och förskolor har blivit ett allt större problem. Det finns inte mycket tidigare forskning kring hur barnen i förskolan upplever den psykosociala arbetsmiljön, men vi har ändå lyckats hitta boken Mår barnen bra i förskolan? som är skriven av Ulla Waldenström. Waldenström (2014) menar att förskolan kan ha en negativ påverkan på barns psykosociala utveckling, barnens vistelsetid på förskolan kan ha betydelse. Hon funderar kring om förskolan kan vara en bidragande orsak till ungdomars problem såsom sömnsvårigheter, oro och ångest. Ökningen av ungdomars ohälsa har inträffat i takt med att andelen barn i förskolan har ökat (Waldenström, 2014). Arbetsrelaterad stress kan förebyggas genom att de anställda får större inflytande i arbetet och att felaktig arbetsbelastning undviks. Den fysiska miljön måste även anpassas efter de anställdas behov, förmågor och förväntningar (Levi, 2003). Tidigare forskning kring arbetsmiljön valdes att ta upp då detta är relevant i vår studie. Vi fann ett intresse för pedagogernas uppfattning kring deras arbetsmiljö och hur denna påverkar deras arbete. Vi förhåller oss till den tidigare forskningen om arbetsmiljön genom att den används i analysen av vår empiri. 16

3 Metod I detta kapitel kommer urvalsgruppen att redovisas och på vilket sätt det empiriska materialet samlats in och hur detta använts i vår studie. Vi valde att använda oss av intervjuer i vår metod, både muntliga intervjuer och intervjufrågor som skickades via mail. Detta valde vi för att få röster från pedagoger i vår närhet, men även i andra delar av landet. Alla pedagoger har fått likadana frågor oavsett om det var muntliga intervjuer eller om frågorna skickades via mail. 3.1 Kvalitativ metod I denna studie har vi använt oss av kvalitativ metod. För oss innebär det att vi får möta pedagoger och höra deras tankar om ämnet som vi valt. Vi kände att kvalitativ metod var det bästa sättet för oss att få fram pedagogernas tankar i intervjuerna. Vårt syfte med studien var att förstå hur pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek och Skolverkets riktlinjer. För att besvara detta syfte valde vi att intervjua pedagoger. Vi har utifrån empirin sorterat och analyserat innehållet med hjälp av teorier och tidigare forskning. 3.1.1 Kvalitativa intervjuer I en kvalitativ intervju finns det mer utrymme för intervjupersonens egna tolkningar och synsätt. Det är även lämpligt att låta intervjun röra sig i olika riktningar efter vad intervjupersonen anser vara intressant och viktigt. Vi ansåg att kvalitativa intervjuer var det bästa alternativet för oss om vi skulle ha möjlighet att återkomma till pedagogerna och komplettera något från intervjuerna som behövde utvecklas, vilket är ett bra tips som vi fått från Bryman (2011). Vi har valt att möta några av respondenterna ansikte mot ansikte i våra kvalitativa intervjuer och en fördel med detta är att vi får en helhetsförståelse av den intervjuades tankar och att vi själva kan styra intervjun så vi kommer djupare in i berättelserna med hjälp av följdfrågor. Nackdelen med en kvalitativ intervju är att respondenten kan svara på frågorna så som personen tror att intervjuaren vill höra för att göra ett bra intryck eller utifrån samhällets normer (Larsen, 2009 & Alvehus, 2013). Det finns även en nackdel med förutbestämda frågor och det är att intervjun kan bli både ytligare och kortare, vilket vi fick erfara vid ett fåtal intervjuer. 17

3.1.2 Strukturerade intervjuer De strukturerade intervjuerna är i detta fall de intervjufrågor vi skickade via mail. Vi har använt oss av öppna frågor där respondenterna själva får fylla i sina svar och gärna utveckla dessa. Ett exempel på en av våra öppna frågor är Vilka faktorer spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek?. Fördelen med öppna frågor är att respondenten inte påverkas att ge förutbestämda svar vilket även Larsen (2009) menar. Vi valde att ha fjorton öppna frågor (se bilaga 2) för att respondenterna skulle få större möjlighet att säga sin egen mening om barngruppernas storlek och dess inflytande över bland annat pedagogers psykosociala arbetsmiljö och barnens enskilda behov. Vi ansåg att detta var ett bra tillvägagångssätt för att få fram respondentens berättelse, istället för att vi skulle använda oss av slutna frågor i våra intervjufrågor där respondenterna inte kunde utveckla sina svar. Alvehus (2013) anser att ett litet antal öppna frågor är det bättre alternativet, medan vi ansåg att ett stort antal var det bästa alternativet för oss, eftersom vi ville få så utförliga svar som möjligt. 3.2 Urval Vår tanke från början var att koncentrera oss på två förskolor. När vi kontaktade dessa förskolor så var det endast en av dessa som ansåg sig ha tid för intervju då de nu förbereder inför IUP-samtal. Från den förskola som blev aktuell var det endast tre pedagoger som ville medverka, vi intervjuade dessa tre men vi ville gärna ha lite mer material att förhålla oss till. Därför valde vi att försöka få kontakt med fler pedagoger och detta gjorde vi genom att skriva på en sida på internet som riktar sig till pedagoger. Vi kan inte garantera att det är pedagoger som svarat, men eftersom sidan riktar sig till denna yrkesgrupp så får vi anta att detta är fallet. Berg (2015:99) menar att olika medier för med sig olika fördelar och nackdelar. På denna internetsida fick vi kontakt med 23 pedagoger som ville medverka. För att få svar på våra undersökningsfrågor så valde vi att intervjua pedagoger som har erfarenhet kring ämnet. Alvehus (2013) menar att undersökningsfrågorna måste ställas till en person som har relevanta svar inom ämnet. Den förskola vi var och gjorde de muntliga intervjuerna på har 2 avdelningar där det finns 20 barn på varje avdelning. Dessa avdelningar samarbetar med varandra och de har grupper på förmiddagen som är indelade efter ålder (1-2 år, 3-4 år och 5 år), där det finns cirka 13 barn i varje grupp. Vi valde även att samtala med barn om deras syn på barngruppens storlek, men 18

vi valde att inte tillföra detta i arbetet eftersom vi fick fram för lite information för att kunna analysera det. 3.2.1 Muntliga intervjuernas genomförande Intervjuerna genomfördes under en förmiddag och vi var båda närvarande under denna tid. En person höll i intervjun och den andra antecknade under tidens gång. Vi genomförde 3 intervjuer där vi satt i ett avskilt rum för att inte bli störda av vare sig barn eller pedagoger. Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon för att sedan ordagrant kunna transkriberas, pedagogerna blev tillfrågade innan intervjun om det var okej att spela in och alla gav sin tillåtelse till detta. Att spela in kan även bli en begränsning eftersom personen som intervjuas vet att den blir inspelad. Eftersom vi spelade in och den ena av oss antecknade och den andra höll i intervjun så blev det inga svårigheter att vara en bra lyssnare under intervjuns gång. Alvehus (2013) anser att det kan vara svårt att vara en bra lyssnare under intervjun om man samtidigt antecknar, men eftersom vi delade upp arbetet så anser vi inte att det påverkade våra intervjuer negativt. Intervjuerna genomfördes enskilt med alla 3 pedagoger och tog 10 minuter var. 3.2.2 Netnografi intervjufrågor via mail Berg (2015) menar att netnografi är en sammanskrivning av orden internet och etnografi. Ett netnografiskt arbete innebär att på olika sätt samla ett empiriskt material genom bland annat samtal och observationer. Berg (2015) menar att det finns två former av kommunikation när intervjuer görs online och dessa är synkron och asynkron kommunikation. Vi valde asynkron kommunikation då det gynnade respondenterna eftersom de fick möjlighet att svara vid den tidpunkt som passade dem. Asynkrona intervjuer kan genomföras via mail och detta passade oss bra på grund av att flera av pedagogerna befann sig i andra delar av landet. När vi inte fick någon stor respons från de förskolor där vi tänkte göra intervjuerna, så valde vi att använda oss av intervju via mail. Vi tyckte att det var intressant att få en förståelse av hur barngruppernas storlek ser ut i andra delar av landet. En förfrågan om deltagande lades ut på en sida på internet där pedagoger diskuterar allt mellan himmel och jord som förekommer i förskolans värld och där finns även tips och idéer från pedagoger i verksamheten på olika aktiviteter som kan göras med barngruppen. På denna sida fick vi en enorm respons. Intervjufrågorna skickades till pedagogerna som ville delta via mail och de fick sedan skicka tillbaka svaren, som vi sedan har transkriberat. Vi har fått svar från 23 pedagoger i olika delar av landet och från dessa svar kommer vi välja ut det som vi anser är mest intressant för vårt 19

arbete. En strukturerad intervju, som vi har använt oss av i vår studie, innebär att alla frågor är bestämda på förhand och att alla får likadana frågor (Larsen, 2009). 3.2.3 Transkribering När intervjuerna var gjorda, så var nästa steg att transkribera dessa. I vissa fall har intervjuerna spelats in och då ska de ordagrant skrivas ut i text. På de tre muntliga intervjuerna valde vi även att anteckna under tiden som intervjun pågick. Det fanns både föroch nackdelar med att spela in intervjuerna. Det var en trygghet för oss eftersom vi visste att samtalet var inspelat och att vi kunde lyssna på det om och om igen. Nackdelen var att några av respondenterna kände sig lite obekväma i situationen. Vi valde att spela in de muntliga intervjuerna med mobilen och samtidigt ta anteckningar på papper. Anledningen till att vi valde att göra på detta sätt var att vi ville transkribera intervjuerna ordagrant senare, men valde samtidigt att skriva ner några meningar under intervjun på papper för att hålla reda på vad respondenterna svarat för att kunna gå tillbaka till de kommentarerna senare under intervjun om det fanns behov av det. Transkriberingen av intervjuerna som skickades via mail genomfördes på så sätt att varje gång vi fick svar från en pedagog så lade vi in detta svar i ett dokument där vi skrev till exempel Pedagog 1, datum och sen svaren vi fått, för att bibehålla deltagarnas anonymitet. Eftersom vi fick in ett stort antal svar via mail så har vi själva inte någon större inblick i vilka delar av landet som är representerade och vilken person som har svarat vad. 3.3 Etiska överväganden Utgångspunkten för de forskningsetiska övervägandena kallas individskyddskravet och innehåller fyra allmänna huvudkrav. Dessa huvudkrav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2009). Vi har använt oss av dessa forskningsetiska principer i vår studie. Här nedan presenterar vi kraven och hur vi förhåller oss till dessa i vårt arbete. 3.3.1 Informationskravet Informationskravet innebär att deltagare i studien ska få ta del av information kring studiens syfte, forskarens institutionsanknytning och finansiering. Deltagare ska även upplysas att det är frivilligt att delta och vem som kommer ha tillgång till studien (Johansson & Karlsson, 2013). Vetenskapsrådet (2009) anser även att forskaren måste informera deltagarna om studiens syfte. Vi förhåller oss till detta krav genom att vi har informerat deltagarna via brev 20

där vi bland annat skrivit vårt syfte och att de får dra sig ur när helst de önskar (se bilaga 1). De har sedan fått återkomma till oss efter att ha läst vårt utskick och berättat om de ville delta i studien. 3.3.2 Samtyckeskravet Samtyckeskravet innebär att forskaren endast får använda sig av material som personer i studien uttryckligen godkänt. Om materialet involverar barn bör man få skriftligt samtycke från föräldrar (Johansson & Karlsson, 2013). Även Vetenskapsrådet (2009) betonar att undersökningsdeltagare har det enda beslutet över sin egen medverkan. Vi förhåller oss till detta krav bland annat genom att vi har frågat respondenterna om det var okej att spela in intervjun. 3.3.3 Konfidentialitetskravet Konfidentialitetskravet innebär att alla som deltar i en forskningsstudie ska veta att de personliga uppgifterna inte sprids till obehöriga. Vid referering av plats eller person ska man inte kunna härleda till aktuell plats eller person (Johansson & Karlsson, 2013). Vetenskapsrådet (2009) menar att personuppgifter som framkommit i en undersökning ska förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem. Vi förhåller oss till detta krav genom att inte skriva ut några namn på de pedagoger som deltar i studien, vi skriver inte heller var dessa pedagoger arbetar. Det enda vi refererar till i texten är en förskola i södra Sverige. 3.3.4 Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär att forskaren inte får använda enskilda personers uppgifter för exempelvis kommersiella ändamål (Johansson & Karlsson, 2013). Vetenskapsrådet (2009) menar att det insamlade materialet enbart får användas för forskningsändamål. Vi förhåller oss till detta krav genom att vårt material endast kommer användas i detta arbete. 3.3.5 Validitet och reliabilitet För att prata om kvalitet i en vetenskaplig kontext så gör man skillnad på validitet och reliabilitet. Validitet handlar om huruvida det som skulle undersökas har undersökts och reliabilitet gäller om de forskningsresultat som vi kommit fram till i studien är upprepningsbara. Man kan alltså ha en hög reliabilitet och en lägre validitet (Alvehus, 2013). Larsen (2009) menar att validitet handlar om relevans, att den empiri som samlats in är relevant för studiens syfte. Att få hög validitet är enklare i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa. Trovärdigheten i en kvalitativ studie handlar om att insamlingen av empirin har 21

gjorts på ett noggrant sätt och att man har fått lagom mängd för att kunna dra några slutsatser utifrån empirin. Att strukturera sitt arbete är också väldigt viktigt, menar Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén (2014). Vi anser att vår studie har en hög grad av validitet och reliabilitet eftersom vi har fått svar på det vi ville undersöka och vi menar att denna studies forskningsresultat kan upprepas i stora delar av Sverige, eftersom pedagogerna som svarade på våra intervjufrågor via mail arbetar på olika orter över hela Sverige. Däremot kan vi inte garantera att det är pedagoger som har svarat då det är ett öppet forum, men utifrån de svar vi fick från intervjufrågorna så får vi förlita oss på att det är pedagoger som svarat. 22

4 Resultat och analys Resultaten från intervjuerna presenteras i fyra huvudkategorier, i dessa huvudkategorier finns ett antal underrubriker. I dessa kategorier återberättar vi endast vad pedagogerna själva har uttalat sig om, det är inte våra egna synpunkter på vad pedagogerna har uttalat sig om i intervjuerna. Studiens resultat analyseras och diskuteras i slutet av varje huvudkategori med hjälp av teori och tidigare forskning. När Skolverket (2016 b) kom ut med nya riktlinjer så ville vi få pedagogers syn på riktlinjerna och om dessa kan påverka pedagogernas arbetsmiljö. Vi kommer belysa deras tankar kring Skolverkets riktlinjer i slutet av kapitlet. 4.1 Pedagogerna om barngruppernas storlek Utifrån denna huvudkategori presenteras resultat som visar pedagogernas syn på hur barngruppernas storlek och arbetsuppgifterna har förändrats över tid, vad de anser en idealisk barngrupp är, samt vilka faktorer som spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek. 4.1.1 Har förskolans värld förändrats mycket under årens gång? Det framkommer att många av pedagogerna anser att barngruppen i förskolan har ökat, att barnen har längre vistelsetid och att arbetsuppgifterna är fler. Pedagog 22 (2016-04-11) har arbetat sedan 1986 och har sett hur förskolan har förändrats både ur ett positivt och negativt perspektiv. Frågan löd: "Tycker du att förskolans värld har förändrats mycket under den tid du arbetat? På vilket sätt?" Ja det har den. Vi fick en läroplan -98 som mer fokuserade på att vi skulle nå uppnående mål, innan dess hade vi det pedagogiska programmet. 5 små röda häften. Förskolan har gått från att vara förmedlingspedagogik till en medforskande pedagogik. Idag gör vi inte en finplanering över veckorna ex v 40 pratar vi om hösten, utan utgår ifrån barnens intresse. Fokus idag ligger på barns eget lärande inte på att vi ska lära ut. Barnen involveras på ett helt annat sätt idag. Samtidigt som vi pedagoger har fått ett helt annat uppdrag i och med att barnens lärande skall dokumenteras och tillsammans med dem. Barn och framför allt föräldrar kräver och ställer mer krav idag av oss pedagoger. Ljudnivån har höjts och barnantalet är betydligt högre idag. När jag började jobba -86 hade vi 15 barn 3-6 år som det var då, på 3 heltidstjänster. Vi fick höja barngruppen till 17 barn och då hade vi en överinskrivning. (Pedagog 22, 2016-04-11) En del av pedagogerna anser att föräldrar lägger stor tillit till att förskolan ska uppfostra deras barn och skulle helst vilja lämna dem på förskolan för att de inte ska missa några aktiviteter, detta kan handla om till exempel skogsutflykter, traditionella firanden och experiment. Bara på de åren jag har arbetat inom förskolan så har jag sett att barn går fler och framförallt längre dagar. Det är inte lika vanligt att föräldrar är lediga klämdagar eller 23

lov, vare sig det är sommar eller vinter. De är rädda att barnen missar något, som en skogsutflykt, ett experiment, påskfirandet, jullunchen m.m. Mycket som man kan göra hemma. (Pedagog 14, 2016-04-10) Det finns de pedagoger som menar att de administrativa arbetsuppgifterna har blivit fler och dessa uppgifter tar mer tid ifrån barngruppen än de gjorde tidigare. När de administrativa arbetsuppgifterna ska göras faller det bort pedagoger från barngruppen vilket leder till att förskolan blivit mer barnpassning än pedagogisk verksamhet. Barngruppernas storlek har ökat, antalet personal i barngrupperna har minskat och "övriga" arbetsuppgifter utöver att arbeta tillsammans med barnen har ökat. Exempelvis, ringa vikarier, städning, pappersarbetet har ökat, exempelvis hantering av barnens scheman, även arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation har ökat och tar upp mycket tid. (Pedagog 4, 2016-04-08) Trots att grupperna har blivit större och barnens närvarotid har ökat så anser pedagogerna att det är högre kvalitet på verksamheten än tidigare tack vare LPFÖ98/rev.2010. Nuförtiden fokuserar förskolan mer på strävansmål istället för på specifika saker barnen ska kunna vid en viss ålder. Det finns de pedagoger som menar att förskolan har fått mer dokumentation att förhålla sig till och som stressar pedagogerna i deras dagliga arbete, men att det är mycket lärorikt. Barngrupperna har blivit större, barnens närvarotid har ökat markant (snittiden på min arbetsplats är 38 tim./barn) och personaltätheten har blivit lägre. Förskollärarnas ansvar har blivit större och arbetsuppgifterna ökat (framförallt administrativa uppgifter). Samtidigt ser jag en mycket högre kvalitet och ett större fokus på att väcka nyfikenhet, mer reflektion med barnen och utifrån barnens intressen, kunskap och lärande istället för förutfattade meningar om vad barnen ska kunna om vissa bestämda saker. (Pedagog 7, 2016-04-08) 4.1.2 Hur ser en idealisk barngrupp ut? I intervjuerna ställde vi en fråga till pedagogerna som handlade om vad de ansåg en idealisk barngrupp var och svaren vi fick stämde överens med varandra. Många pedagoger uttryckte att det handlar mycket om hur gruppen är sammansatt och pedagogernas förhållningssätt, både till verksamheten och till varandra. Jag vet inte riktigt. Det beror på åldrarna på barnen tror jag. En integrerad avdelning men stor åldersspridning på barnen är svårare att skapa en god pedagogisk miljö för och blir därför stökigare. En renodlad åldersgrupp kan få en miljö som utmanar och på så sätt blir lugnare men hur vi än gör och vad vi än säger så handlar allt om pedagogernas förhållningsätt och förskolechefens pedagogiska ledarskap. (Pedagog 10, 2016-04-09) Att storleken på barngruppen spelar roll är det olika åsikter kring. Det finns de pedagoger som menar att det som har betydelse är hur barngruppen är sammansatt, men att en mindre barngrupp såklart kan underlätta när det finns mycket uppgifter i verksamheten att förhålla sig 24

till. Alla barn är olika och det som är idealiskt för ett barn kan vara negativt för ett annat som en pedagog uttryckte det. För att alla barn ska ha möjlighet att synas så behövs en bra personaltäthet. Ett arbetslag med trygga pedagoger som har samma barn- och kunskapssyn kan klara av en stor barngrupp bättre än en personalgrupp med olika syn på barnen fast att barngruppen är mindre. En idealisk barngrupp är en svår fråga i sig och det har många svar på det. Men om jag ska bedöma utifrån min och barnens arbetsmiljö så kan jag svara att lämpliga lokaler, närvarande pedagoger och inte för många i gruppen. Barngrupperna ändras varje år och det är många de ska knyta an till. Är det för många barn i gruppen får de svårare att hävda sin plats och få den närhet de behöver. Hur mycket vi pedagoger än vill så har vi bara en viss plats i knät på morgonen när upp till 18 barn lämnas till två pedagoger. Ibland faller det in att alla föräldrar kommer samtidigt och då blir det svårt att möta upp alla barn på lika villkor. (Pedagog 14, 2016-04-10) 4.1.3 Vilka faktorer spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek? På denna fråga svarade de flesta pedagogerna att det handlade om vilket förhållningssätt man som pedagog har, men även miljöns betydelse och förskolans rutiner spelar roll. Många av pedagogerna pratade om lokalernas betydelse, att det ska vara utformat efter barngruppens storlek och verksamhetens behov. Lokalerna deras utformning! Ibland undrar man hur arkitekter tänkt vid en del förskolor. Tillgänglighet av saker och material till barnen är också en faktor. Pedagogerna är en stor faktor om det fungerar eller ej. Ett väl inarbetat arbetslag är guld värt! Kompetensen hos pedagogerna! Att inte ha ständiga vakanta tjänster som tillsätts av vikarier som blir någon månad innan det kommer en ny. (Pedagog 13, 2016-04-10) Många av pedagogerna menar att planeringen av verksamheten är viktig för att dagen ska fungera. Personalen behöver utvärdera sig själva för att kunna utvecklas och sen måste man även kunna anpassa verksamheten efter hur barngruppen ser ut för tillfället då nästa barngrupp kanske har andra behov. Det är viktig att pedagogerna inte påverkar kvalitén på verksamheten negativt genom att dra ut på kaffepauser eller ta en extra koll på sin mobiltelefon eftersom detta tar tid från barnen och den pedagogiska situation det hade kunnat bli. Som pedagog så bör man vara bekräftande, lugn, glad och positiv för att det smittar av sig till barnen. Om det finns en negativt inställd pedagog kan detta göra att barnen också blir negativt inställda. En hög personaltäthet och en tydlig och lyhörd ledning är viktiga faktorer som spelar in för att en barngrupp ska fungera. Närvarande pedagoger som ser barnen och befinner sig där de är. Som utgår ifrån barnen och pratar med dem och inte med sina kollegor i barnarbetet. Tid till att planera enskilt och tillsammans, tid till att reflektera och utveckla och utvärdera verksamheten. Diskussioner i arbetslaget om hur vi vill att det ska fungera och att arbetslaget, 25

kollegorna trivs och kan samarbeta tillsammans och har roligt ihop. Dela upp barnen i mindre grupper. Även om vi ska utgå ifrån barnen så måste vi styra verksamheten genom att erbjuda de olika aktiviteter. (Pedagog 22, 2016-04-11) 4.1.4 Resultatdiskussion om barngruppernas storlek Många av pedagogerna som vi frågade var överens om att förskolan har förändrats under den tid de arbetat och en av anledningarna till detta var att barngruppernas storlek har ökat. Några av pedagogerna ansåg att det har blivit ett tuffare klimat att vistas i förskolan både för barn och pedagoger på grund av barngruppernas storlek. Vad är det som påverkar barnens möjlighet till en anpassad miljö? En fast grupptillhörighet är viktigt för att barnen ska känna trygghet och kontinuitet. Finns tryggheten kommer möjligheten att skapa varaktiga relationer med både barn och vuxna. Kontinuitet mellan barnen och mellan barn och vuxna är en förutsättning för att barn ska känna sig trygga och utvecklas i samspelet med varandra. Vid eventuell indelning i mindre grupper är det viktigt att behålla kontinuiteten eftersom det är viktigt för barns trygghet att vistas i samma grupp. Att de vuxnas tid i barngruppen fördelas kontinuerligt påverkar även barnen (Skolverket, 2016 a). De finns de pedagoger som anser att ett jämställt arbetslag är viktigt för att kunna samarbeta och ha ett flexibelt förhållningssätt för att ha möjlighet att se barngruppens behov. Om barngruppens behov blir sedda innebär detta då att det går att tillgodose de behoven? Pedagoger i intervjuerna menar att storleken på barngruppen måste anpassas efter barnens behov. Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2016 a) anser också att barngruppen ska anpassas efter barnens behov, samt att det inte finns något rätt eller fel storleksmässigt. Det som är viktigt är att hitta en balans i gruppen och samtala både med personal och barn för att kunna hitta en bra balans. I intervjuerna framgår det att det ska finnas engagerade pedagoger där antalet anställda är anpassat efter barnens behov och att det ska finnas en extra resurs för barn med behov av särskilt stöd. Waldenström (2014) menar att kompetensen hos pedagogerna har en stor betydelse för det pedagogiska innehållet i förskolan, men att barnens hälsa och välmående påverkas mer av gruppstorleken. Waldenström (2014) uppmanar pedagoger att skilja på personaltätheten och gruppstorleken. En verksamhet med hög personaltäthet kan låta bra, men vid en inblick i verksamheten kan man få syn på den stressade miljö barnen blir utsatta för, i mötet med den stora mängd relationer det innebär. Pedagogernas förhållningssätt är något återkommande som anses viktigt, detta bör granskas innan man skyller på barngruppens storlek. Utvärdering av 26

arbetslaget är också något som anses nödvändigt för att kunna arbeta för barnens bästa. Finns det möjlighet att se till alla barns behov? Waldenström (2014) menar att kompetensen hos pedagogerna styr över förskolans pedagogiska innehåll, dock har gruppstorleken den största betydelsen för barnens hälsa och välmående. I intervjuerna framgår det att ett arbetslag med samma kunskapssyn kan ha lättare att hantera en stor grupp barn än ett arbetslag med olika kunskapssyn med färre barn. Mår alla barn bra av hur storleken på barngruppen ser ut oavsett om den anses vara stor eller liten? Teveborg (1997) anser att det är upp till personalen hur barngruppen fungerar. Hennes erfarenhet är att ha 25 barn i åldrarna 0-6 år, tre pedagoger. Detta har fungerat för hennes arbetslag då de har ett bra samarbete och finns där för barngruppen. De hittar lösningar för att det ska bli en bra och lärorik miljö för både barnen och de vuxna. Ser man bara det negativa så fastnar man gärna i det. Man blir som man umgås, som det heter. Är en pedagog starkt negativ så smittar denna negativitet av sig på de andra. Samma smitta har Teveborg (1997) med kollegor använt sig av, men för att få ett positivt synsätt. Klart att det finns dagar som inte är en dans på rosor men så länge det finns en balans och en strävan mot det positiva så har man kommit en bra bit på vägen. I intervjuerna framgår det att det är viktigt med ett jämspelt arbetslag som arbetar efter en pedagogik som fungerar på den nuvarande barngruppen. En stabilitet i personalen bidrar till att barn och vuxna har ett mindre antal relationer att förhålla sig till och möjligheterna att se varje barns enskilda behov ökar. Det anses även viktigt med en bra chef och bra lokaler enligt pedagogerna. "Arbetslokal ska vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt." (Kapitel 2, 3, SFS 1977:1160) Det är en nödvändighet att lokalerna ska vara utformade efter antal barn och ändamål, lokalernas utformning är viktig för att materialet ska kunna vara tillgängligt för barnen. Är lokalerna utformade på så sätt att barn och pedagoger har en bra arbetsmiljö? 4.2 Pedagogerna om sin psykosociala arbetsmiljö I intervjusvaren framgår det att många pedagoger anser sig vara stressade av sin arbetsmiljö, alla har olika uppfattning om vad som påverkar deras arbetsmiljö och får den till att uppfattas negativ. Det finns de som anser att det beror på barnantalet, läroplanens krav och pedagoger som är frånvarande eller som finns på plats men som inte är engagerade i barnen och verksamheten. 27