Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015

GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 4 Inriktning... 5 NORMER OCH VÄRDEN... 6 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 6 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 8 Matris för enhetens måluppfyllelse... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 8 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... 8 BARNS INFLYTANDE... 9 Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter... 9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 FÖRSKOLA OCH HEM... 10 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 11 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 11 Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2013... 11 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... 13 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 13 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... 13 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 13

Grundfakta Förskolan Grönsiskan är en förskola som ligger i bostadsområdet på Hagaberg. Den ligger centralt med närhet till stadens centrum och till skog och grönområden. På förskolan finns fem avdelningar, två småbarnsgrupper, två äldrebarns grupper samt en mindre avdelning med barn i blandade åldrar. Till förskolan hör en inhägnad gård och i närområdet finns fina naturområden dit man regelbundet går med barnen. På förskolan finns ett mottagningskök. Antal barn 15 mars: 90 stycken Grundbemanning 15 mars: 13,5 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 2

Förutsättningar Arbetsmiljö På Grönsiskan finns en stor andel utbildade pedagoger. Arbetsmiljön på förskolan är fungerande men visst renoveringsbehov finns. Vissa rum är slitna och skulle behövas målas och tapetseras om. Skötsel av gården är bristfällig. På förskolan finns det relativt god tillgång till lärplattor och datorer och tekniken fungerar förhållandevis bra. Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där förskolechef, specialpedagog, kurator och psykolog ingår. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. Förskolan samarbetar med Haga förskola i så stor utsträckning som det går tex vid aktiviteter, stängningsdagar, utbildningar, personalmöten mm. Väl inarbetade rutiner finns för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. Samtlig personal har fått information/utbildning i ergonomi av kommunens hälsopedagog under läsåret. Lindesbergs Kommun har ett brett utbud av subventionerade/gratis, hälsofrämjande aktiviteter och erbjuder dessutom all tillsvidareanställd personal en friskvårdstimme/vecka. Grönsiskan har en väl fungerande verksamhet med hög kvalité på den pedagogiska verksamheten. Där arbetar målmedvetna, engagerade pedagoger. Förskolan har vissa lokaler som är slitna och de skulle behöva fräschas upp. Gårdens skötsel måste förbättras. Sand ska fyllas på i sandlådor och under lekställningar, ogräs måste rensas bort och gräsmattor måste klippas regelbundet. När det inte fungerar skapar det irritation och frustration hos pedagogerna samt att vår vaktmästare måste tjata på de personer som ansvarar för gårdens skötsel. Under året har det varit en del personalbyten i vissa arbetslag och det har inneburit att pedagogerna har fått arbeta med att diskutera värdegrundsfrågor, enas om arbetssätt och rutiner, både för personal och barn. Översättning av allt material som förskolan delar ut till föräldrar skulle avlasta pedagogerna mycket. Det är tidskrävande att försöka förklara skriftlig information för föräldrar som inte behärskar det svenska språket. Skötsel av gården behöver organiseras hos ansvariga så att det fungerar utan tjat och ständiga påminnelser från vaktmästare. Behov finns av målning och uppfräschning på flera av avdelningarna. 3

Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Man har nu på förskolan en god förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Fortsätta arbeta med att fördjupa kunskaperna i delar av dokumenten så att alla pedagoger känner ännu större säkerhet i hur man använder dem. Ett arbete pågår för att utveckla utvecklingssamtalens innehåll. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Ledningen har en väl genomarbetad fortbildningsplan som sträcker över flera år, där vi täcker in alla områden i förskolans läroplan. Vi har kontinuerlig fortbildning i Bornholm och ICDP samt uppföljningsträffar för personal som gått utbildningarna en tid tillbaka. Vi har en utvecklingsgrupp i matematik som bevakar området och planerar fortbildning utifrån Skolverkets propåer. Språkgruppen har under läsåret varit på en gemensam föreläsning gällande flerspråkighet Ett arbete gällande utveckling av utvecklingssamtal har pågått under läsåret. Pedagogerna har lyssnat till en föreläsning som senare har följts upp av specialpedagog och hälsoutvecklare. Underlaget till Utvecklingssamtal i förskolan har reviderats utifrån detta arbete. Pedagogerna upplever att det finns en genomtänkt fortbildningsplan men att det behöver disponeras tid till att följa upp all fortbildning Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog planerar hur man följer upp all fortbildning på arbetsplatsträffar och på lärande samtal. Behov av att avsätta tid för reflektion finns. Mer utbildning i användandet av lärplattan planeras i samråd med IKT-pedagog. 4

Inriktning På Grönsiskan arbetar personalen medvetet med kommunikation, språk och språkutveckling bla genom Bornholmsmodellen samt tecken och bilder till stöd. Barngrupperna består av en stor andel barn som har ett annat modersmål. De flesta av förskollärarna har gått en utbildning under året, i flerspråkighet via Örebro Universitet. En utbildning som resulterade i att några pedagoger utarbetat en handlingsplan för hur man arbetar med flerspråkighet i förskolan. Personalen arbetar aktivt med att utveckla sitt förhållningssätt och hur man på bästa sätt möter barn och föräldrar som inte kan det svenska språket, ICDP. Pedagogerna är mycket angelägna att möta varje ny familj på allra bästa sätt för att introducera dem till förskolan och det svenska samhället. På Grönsiskan arbetar duktiga pedagoger som innehar mycket kunskap om flerspråkighet. Större delen av pedagogerna har läst vidareutbildning i flerspråkighet via Örebro Universitet och handlingsplanen som några av pedagogerna utarbetat, används som ett stöd i arbetet. Fortsätta utveckla förskolans arbete utifrån utvärderingen i maj och den nya barngruppens behov. Fortsätta försöka rekrytera flerspråkiga pedagoger. En omorganisation planeras till höstterminen 2015 där avdelningarna delas upp i åldersgrupperingar med pedagoger som följer barnen. Detta arbete påbörjades under vårterminen på initiativ av pedagogerna. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Man arbetar efter Likabehandlingsplanen och pratar mycket med barnen om hur man ska vara mot varandra och hur man ska vara en bra kompis Fortsätta arbeta med normer och värden och hur man ska vara för att vara en bra kompis. Revidera planen under hösten 2015 5

Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål På förskolan Grönsiskan ska alla barn erbjudas en miljö som inbjuder till språklig kommunikation. Det innebär att: - När vi samtalar med barnen ska vårt prat konkretisera barnens omvärld så att vi hjälper dem att sätta ord på det de ser, upplever och känner - Material ska vara konkret och tydligt helst ska t ex sånger kompletteras med bilder eller saker - Sagor ska helst berättas med konkret material som stöd - Verksamheten ska organiseras så att vi skapar tillfällen till gemensamma upplevelser att samtala omkring - Barnen ska ges rika tillfällen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen Språket genomsyrar hela dagen i förskolan. Pedagogerna är noga med att benämna saker med rätt namn och utvecklar meningarna ex. Kan du ge mig den röda tallriken som ser ut som en cirkel istället för kan du ge mig den där. På förskolan uppmuntrar man flerspråkighet och har en inställning där flerspråkighet berikar oss. Man arbetar med Bornholm i olika gruppkonstellationer och barnen är väldigt intresserade och tycker det är roligt. Fortsätta arbetet med att ständigt utveckla och fördjupa kunskaperna i språk och hur man arbetar med flerspråkighet. Målsättningen med detta arbete är att ge barnen goda förutsättningar att utveckla ett rikt och nyanserat tal- och skriftspråk. 6

Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Motoriskt Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. och utvecklingsbehov Pedagogernas egen utvärdering gällande måluppfyllelsen är att Grönsiskan arbetar medvetet med så gott som samtliga områden i läroplanen. Några avdelningar behöver arbeta vidare med det estetiska samt naturvetenskap och teknik. 7

Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Samtliga avdelningar har kommunikation som sitt avdelningsmål och det övergripande målet för hela förskolan är också kommunikation. På förskolan Grönsiskan ska alla barn erbjudas en miljö som inbjuder till språklig kommunikation Det innebär att: - När vi samtalar med barnen ska vårt prat konkretisera barnens omvärld så att vi hjälper dem att sätta ord på det de ser, upplever och känner - Material ska vara konkret och tydligt helst ska t ex sånger kompletteras med bilder eller saker - Sagor ska helst berättas med konkret material som stöd - Verksamheten ska organiseras så att vi skapar tillfällen till gemensamma upplevelser att samtala omkring - Barnen ska ges rika tillfällen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen Språket genomsyrar hela dagen i förskolan. Pedagogerna är noga med att benämna saker med rätt namn och utvecklar meningarna ex. Kan du ge mig den röda tallriken som ser ut som en cirkel istället för kan du ge mig den där. På förskolan uppmuntrar man flerspråkighet och har en inställning där flerspråkighet berikar oss. Man arbetar med Bornholm i olika gruppkonstellationer och barnen är väldigt intresserade och tycker det är roligt. Fortsätta arbetet med att ständigt utveckla och fördjupa kunskaperna i språk och hur man arbetar med flerspråkighet. 8

Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Att arbeta med språk står i fokus på Grönsiskan och pedagogerna arbetar medvetet varje dag med att utmana barnen språkligt. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att ca 97 % av årets femåringar uppnått målet. Utifrån språkmatrisen ser pedagogerna att barnens språkutveckling ökar 8 Fortsätta arbeta medvetet med att stimulera, utveckla och utmana barnens språkutveckling. Ta del av ny forskning för att ständigt utveckla metoder och arbetssätt för att på så sätt arbeta metodiskt med barnens språkutveckling. Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande?

2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Arbetslagens strävan är att barnen ska ha ett inflytande efter deras mognad. Man tror dock att barnen skulle kunna ha ännu mer inflytande om man använder mer bilder och tecken som stöd. Pedagogerna fortsätter att involvera barnen i verksamhetens innehåll och låter dem vara delaktiga och ha inflytande i så hög utsträckning som det är möjligt. Fortsätta arbeta med tecken och bilder till stöd. 10

Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Klicka här för att ange text. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 49% Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan. 100% 2. Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan. 2% 98% 3. Personalen bryr sig om mitt barn. 100% 4. Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan. 100% 5. Jag uppfattar personalen som goda förebilder. 2% 98% 6. Jag får information om målen som styr verksamheten. 4% 96% 7. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 100% förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp. 4% 96% 9. Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling 100% och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan. 100% 11. Jag får ett bra bemötande av förskolans personal. 100% 12. Jag har varit på förskolans föräldramöten. 6% 94% 13. Jag är nöjd med förskolans föräldramöten. 6% 94% 14. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100% 15. Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 100% Grönsiskan har svårigheter att få föräldrar att fylla i enkäten men från de föräldrar som har svarat är det ett mycket bra resultat. Man kan se att de är mycket nöjda och kan rekommendera förskolan. Fler föräldrar skulle fylla i enkäten om den fanns översatt till det språk föräldern pratar. Pedagogerna upplever enkäten svår för föräldrar att fylla i, och vissa frågor är nästintill omöjliga för föräldrar att svara på. Enkäten behöver revideras. 11

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Överlämnandeplanen har följts. Planen har följts. Väldigt lite samarbete med förskoleklass/fritidshem/skola för övrigt. Blanketterna för överlämningar lämnas och så har besök på skolan gjorts. Väldigt lite samarbete med förskoleklass/fritidshem/skola. Besöket på skolan för blivande förskoleklassbarnen kan utvecklas. Pedagogerna från förskolan var ute med förskoleklassen och kände att de inte riktigt hade kontroll på alla barnen ute på gården. Några av de blivande förskoleklassbarnen var oroliga inför skolbesöket och önskade att känd pedagog hade följt med. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål För att utveckla kvaliteten på förskolan fortsätter arbetet med att fördjupa kunskaperna i det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumenten revideras och förfinas hela tiden för att bättre passa verksamhetens behov. Under vårterminen 2015 påbörjades ett stort utvecklingsarbete på förskolan. På initiativ av pedagogerna önskade man förändra åldersindelningen på förskolan. Man ville prova att arbeta åldersindelat. Vi läste litteratur om åldersindelade förskolor, gjorde studiebesök och hela terminen diskuterades på arbetsplatsträffar hur vi skulle kunna organisera utifrån barnens bästa hos oss. Efter många diskussioner hur organisationen skulle se ut beslutade vi oss för; två 1-2 års avdelningar, en 3-årsavdelning, en 4-årsavdelning samt en 5-årsavdelning. Personalen ska rotera så att det alltid finns känd personal med barnen. Varje avdelning inreds med material för att passa barnens ålder. Under terminen informerades föräldrar både via brev samt vid ett välbesökt föräldramöte, där de fick möjlighet att ställa frågor hur vi tänkt oss. Samtliga föräldrar var mycket positiva till förändringen!. 12

Behov finns att fortsätta diskutera förskolans pedagogiska arbetssätt samt hur barnen kan få mer inflytande över sin dag i förskolan. Pedagogerna behöver fortsätta arbeta med dokumenten och planera terminen så att det blir en systematik i kvalitetsarbetet. Former för reflektion behöver utarbetas. En utvecklingsgrupp med pedagoger från resp. avdelning ska tillsättas direkt höstterminen startar.. Gruppens främsta uppgift ska vara att utveckla det pedagogiska arbetet på förskolan tillsammans med förskolechef och specialpedagog Arbetet fortsätter med att fördjupa förståelse i det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetspedagog kommer att finnas som stöd till arbetslaget för att inspirera och engagera. Fortsätta arbeta med att utveckla arbetssätt och metoder gällande språkutveckling. Arbeta vidare med AKK. Planera, tillsammans med IKT pedagog, stöd till pedagogerna så att de känner sig säkra i att använda lärplattan. Fortsätta arbeta så att föräldrar fortsättningsvis är lika nöjda med sin förskola som de varit under läsåret som gått. Lindesberg 2015-08-31 Anette Hellman-Persson Förskolechef 13