TMALL 0141 Presentation v 1.0 Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? eller Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling
Godstransporter på järnvägar Det statliga järnvägsnätet är ungefär en tiondel så långt som det statliga vägnätet. 11% av det samlade landtransporterade tonnaget går på järnväg (2010). 44% av det järnvägstonnaget är malm på malmbanan. 35% av det landbaserade godstransportarbetet går på järnväg (jfr EU snitt 17%). I genomsnitt är en godstransport på järnväg är 37 mil lång. Slutsatser. Järnväg är bra på mycket tunga transporter. Järnväg är bra på långa transportsträckor (över 40-50 mil). 2
Godstransporter på vägar Det offentligt finansierade vägnätet är 14 gånger så långt som järnvägsnätet. 86% av det samlade tonnaget går på väg. 65% av det landbaserade godstransportarbetet går på väg. 2/3 av detta gods går på mycket stabila godsstråk (E6, E4, E20/rv40, E 18/rv67). En genomsnittstransport på väg är ungefär 10 mil. Endast 3% av vägtransporterna är längre än 50 mil. Slutsatser: Vägarna når ända fram. Väga är bra för korta och medellånga transporter. 3
Utvecklingen fram till 2030 Både järnvägs- och vägtrafiken har vuxit med en dryg procent om året de senaste decennierna. Till 2030 väntas transportarbetet öka med 1,7 %/år i snitt; Väg med 1,9 %/år vilket ger en ökning med 60% till 2030. Järnväg med 1,6 %/år vilket ger en ökning med 42% till 2030. Sjöfart med 1,7 %/år vilket ger en ökning med 51% till 2030. 4
Några intressanta frågor: Kommer trafikslagen att kunna möta den prognostiserade ökningen? Var kommer det att finnas kapacitet? Vad har vi råd till? Hur ska vi hinna? Några möjliga svar: Att bygga ut järnvägen är mycket dyrt och tar mycket lång tid (50% ökning till 46 mdr kr 2050). Vi hinner bara på marginalen öka järnvägens kapacitet till 2030. Järnvägen kommer att ha fullt upp att möta den prognostiserade ökningen inom trafikslaget (42% till 2030). Någon överflyttning från vägtrafik till järnväg är inte sannolik till 2030. Det finns inte plats och järnvägen kan inte konkurrera på korta och medellånga sträckor. 5
Slutsatser så här långt Godstransporterna kommer att fortsätta öka. Alla trafikslag kommer att behövas för att möta den ökade efterfrågan på godstransporter. Vägtransporter fortsätter att dominera de svenska landbaserade godstransporterna. Konkurrensen mellan väg och järnväg är mycket begränsad. 6
Vilket är då problemet? Vi behöver möta den ökande efterfrågan på transporter på ett klokt sätt: mindre energianvändning, mindre klimatpåverkan, mindre lokal miljöpåverkan till en låg kostnad inom rimlig tid. Men Inom den tunga vägtrafiken ser vi att dagens lösningar inte är tillräckligt bra. 7
Till 2030 ska vi ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila drivmedel. Vi måste befria de tunga vägtransporterna från sitt beroende av fossila drivmedel! 8
Vad krävs? Emin Tengströms analys från mitten av 1990-talet En gemensam problembild! En gemensam målbild! Gemensamma åtgärder! Samverkan kring åtgärderna! 9
Två åtgärdsstrategier High Capacity Transports (HCT) Längre och tyngre fordon med högre lastkapacitet kan minska energianvändning och CO2 utsläpp med mellan 10 och upp mot 25 % per fraktat ton eller volym gods. Elvägar Har potential att minska CO2- utsläppen till noll på de aktuella sträckorna. 10
11
2010 Väg Järnväg 320 Mton Fraktade ton 68 Mton exempel varuslag 89 Mton Malm, utvinning 28 Mton 22 Mton Livsmedel 1 Mton 16 Mton Raffinerat, petroleum 2 Mton 54 Mton Skogs-, jord- fiskebruk 8 Mton 27 Mton Trä, massa 7 Mton 6 Mton Metall utom maskiner 6 Mton 18 Mton Hushållsavfall, returvaror 2 Mton 14 Mton icke metalliska mineralprod. 1 Mton 18 Mton Transportutrustning 3 Mton 7 Mton Kemikalier, plast mm 1 Mton 6 Mton Maskiner och instrument 27 Mton Styckegods 9 Mton Oidentifierat, övrigt last 8 Mton 10 mil Snittlängd/transport 37 mil 12