Delårsrapport juni Landstingets samlade prognos pekar mot ett resultat på plus 50 Mkr. I prognosen förväntas effekter av struktur- och förändringsplanen motsvarande drygt 290 Mkr. Verksamhetens nettokostnad har minskat med 2,3 procent per juni, helårsprognosen pekar på att verksamhetens nettokostnad blir 2,2 procent högre jämfört med. För att nå budgeterat resultat kan nettokostnadsutvecklingen vara maximalt 1,3 procent, kompletterande åtgärder värderas och bereds för att uppfylla detta. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 102 Mkr jämfört med budget. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 2,8 procent högre än budgeterat och kollektivtrafiken beräknas kosta 60 Mkr mer än budgeterat. LS -09-12 LF -09-26 LD16/02416
Innehållsförteckning Övergripande... 3 Finansiell analys... 9 räkning... 11 Balansräkning... 13 Kassaflödesanalys... 14
Landstinget Dalarna Övergripande Att balansera verksamhet och ekonomi är den stora utmaningen även denna planperiod. Under fattade landstingsfullmäktige beslut om den struktur och förändringsplan som beräknas ge en ekonomisk effekt på cirka 700 miljoner kronor till och med 2019, och skapa en hållbar och balanserad ekonomi från och med i år. Landstingets samlade prognos för pekar mot ett resultat på plus 50 Mkr vilket är 67 Mkr sämre än budget. Vårdgaranti (lag) avser Mål Dalarna Riket 0 Telefon PV (mars) 100% 88% 88% 7 Läkarbesök PV (april) 100% 83% 87% 90 1:a Läkarbesök (maj) 100% 75% 82% 90 Operation/åtgärd (maj) 100% 75% 78% När det gäller vårdgarantin uppnår Landstinget Dalarna samma nivå som riksgenomsnittet för telefontillgänglighet i primär vården. Tillgängligheten till läkarbesök i primärvården samt första besök och operation/åtgärd i specialistvården är lägre än riksgenomsnittet. Under första halvåret har dock tillgäng ligheten för operation/åtgärd förbättrats från 71 till 75 procent. 250 Budget, bokfört resultat och prognos Primärvården ser möjligheter att förbättra tillgängligheten genom att bygga ut e-hälsotekniken under de närmaste åren. mkr 200 150 100 50 Verksamhetsstatistik ack -06-06 Diff % Läkarbesök totalt 307 163 317 766-3,3% varav specialistvård 164 871 169 221-2,6% varav primärvård 142 292 148 545-4,2% 0-50 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack budget Prognos Landstingets nettokostnader till och med juni är 2,3 procent lägre än förra året. Det beror på att stats bidrag enligt nya rutiner betalas ut i början av året i stället för i slutet. Intäkterna är nu 19 procent högre medan kostna derna är lika. I prognosen beräknas nettokostnaderna bli 2,1 procent högre än budgeterat. Omvärldsanalys Enligt SKL:s Ekonomirapport från april kommer landstingens kostnader att öka i snabb takt de närmaste åren. Stora demografiska förändringar med en ökning av antalet äldre personer och en försämrad försörjningskvot påverkar lands tingens ekonomiska förutsättningar och ökar kraven på att effektivisera verksamheten. SKL flaggar för behov av skattehöjning för att landstingen ska klara ett resultat på 1 procent i fortsättningen. Befolkningsmängden i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till 2020. Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första halvåret hade Dalarna ett födelseunderskott och ett positivt flyttnetto. et blev att Dalarnas befolkning ökade med 1 269 personer till 282 297 invånare. Verksamhet Problem med bemanning inom Hälso- och sjukvården har lett till att många vårdplatser har hållits stängda under året. Det har beslutats om permanent stängning av 26 vårdplatser, dels på grund av den ekonomiska situationen, men också för att Landstinget Dalarna i jämförelse med andra har ett större antal vårdplatser. Som en följd av färre anställda och minskat antal arbetade timmar har vårdproduktionen minskat, även om det har skett effektiviseringar inom vissa verksamheter. Övriga besök totalt 407 862 410 912-0,7% varav specialistvård 189 071 198 349-4,7% varav primärvård 218 791 212 563 2,9% Slutenvård Vårdtillfällen 23 580 23 354 1,0% Vårddagar 136 233 139 194-2,1% Medelvårdtid, dagar 4,8 5,0-4,0% DRG-vikt 19 854,6 20 565,4-3,5% DRG-vikt medel/vtf 0,8968 0,8901 0,8% Inom Hälso- och sjukvården har antalet besök minskat jämfört med föregående år. Det är främst inom division psykiatri, vilket förklaras av den strukturella anpassning som pågår inom den psykiatriska öppenvården och anpassning av personalstat enligt struktur- och förändringsplanen. Inom kirurgin minskar läkarbesöken medan övriga besök ökar med samma antal, det förklaras av ökad centralisering av mottagningsverksamheter och brist på specialistläkare. Totala antalet operationer ökar, slutenvårdsoperationerna ökar som en följd av förbättrad vårdplatssituation jämfört med samma period. Antalet vårddagar inom division medicin minskar, vilket beror på stängning av vårdplatser enligt struktur- och förändringsplanen. Landstingsfastigheter arbetar med strikt kostnadskontroll och energibesparingar för att klara det ökade avkastningskravet. Långsiktig planering av landstingets verksamheters lokalbehov är en förutsättning för att undvika felinves teringar i fastigheterna. Kostnader för fastighetsunderhåll kommer att öka som direkt följd av den minskade investeringstakten. Landstingsservice arbetar systematiskt med förbättringar och har uppnått sina produktionsmål. Ett antal tjänster hålls vakanta och sjukfrånvaron har ökat. Tandvården har flera vakanser på tandläkarsidan, samtidigt som sjukfrånvaron ökar. För barn uppnår man målet för antal behandlingstimmar men inte för vuxna patienter. Hjälpmedel servar fler döva asylsökande än tidigare och det 3
utökade glasögonbidraget för barn kräver mer handläggarresurser. Arbete pågår med att återanvända hjälpmedel i större omfattning än tidigare. Uppföljning av uppdrag och mål Landstingsfullmäktige har fastställt följande uppdrag : En ekonomi som är långsiktigt hållbar, för att klara framtidens medicinska och tekniska utveckling Bemanna organisationen med egen personal, minimera behovet av inhyrd personal Öka produktionen och produktiviteten, för att minimera externa vårdköp Styrelser och nämnder har formulerat mål utifrån uppdragen. De mål som är möjliga att sammanställa resultat från löpande under året redovisas i delårsrapporten, medan uppföljning av samtliga mål kommer att genomföras i årsredovisningen för. Hälso- och sjukvården prognostiserar att de strategiska målen i landstingsplanen delvis kommer att uppnås för. Målen om friskare invånare och rätt hantering av antibiotikaanvändning bedöms kunna uppfyllas i sin helhet. Kultur och bildningsverksamheten ska vara bred, tillgänglig, kvalitativ och öka över tid enligt uppsatt mål i landstingsplanen, det bedöms kunna uppnås. Kvalitet och tillgänglighet utifrån besökande och studerande, genom följsamhet till landstingets kulturplan, bedöms delvis uppnås. För samtliga mål inom Tandvården är prognosen att de kommer att uppfyllas helt eller delvis. Uppdraget att prioritera barn- och akuttandvården klaras men på bekostnad av vuxentandvården. De nyckeltal som finns för verksamheten bedöms kunna uppnås helt eller delvis, förutom en ekonomi i balans för specialisttandvården. Landstingsservice kommer inte nå önskat utfall på sina nyckeltal kopplade till nöjda medarbetare och sjukfrånvaro. Bättre ser det ut med målen om nöjda kunder och patienter. Samtliga produktionsmål uppnås för perioden. Hjälpmedelsförvaltningarna prognostiserar god måluppfyllelse för. Tillgängligheten på Hörcentralen har försämrats på grund av brist på audionomer men bedöms kunna förbättras till årets slut. Landstingsfastigheter har bra utfall på sina nyckeltal och är i nationella jämförelser bäst när det kommer till energiförbrukning och energikostnader. Redovisning av måluppfyllelse finns i respektive förvaltnings delårsrapport. Aktuell information Planeringsarbetet för planperioden 2017-2020 pågår. I juni fastställde Landstings fullmäktige Landstings- och Finansplan för planperioden. En slutlig version av Finansplanen beslutas i november av Landstings fullmäktige. Ekonomi Följsamhet till struktur- och förändringspan Effekterna av struktur- och förändringsplanen uppgick till 130 Mkr. I prognosen för beräknas effekter på 290 Mkr uppnås, i förhållande till prognostiserad kostnadsnivå mars. Samtliga förvaltningar och divisioner rapporterar att åtgärder enligt beslut är genomförda eller under genomförande. Den förväntade effekten av steg två i planen visar än så länge begränsade effekter. Ett aktivt arbete pågår i hälso- och sjukvården med genomförande av steg två och att ta fram kompletterande åtgärder, det främst inom division kirurgi. Driftredovisning (mkr) Landstingsstyrelsen Prognos Budget Avvikelse Hälso- och sjukvård -5 654,6-5 502,4-152,2 Central förvaltning - Hälsoval -1 236,3-1 223,0-13,3 Central förvaltning - Kollektivtrafik -225,0-165,0-60,0 Central förvaltning - Övrigt -287,8-287,8 0,0 Hjälpmedel Landstinget Dalarna -347,6-349,9 2,3 Finansförvaltning 5,6-51,4 57,0 Fastighetsnämnden 28,7 28,7 0,0 Servicenämnden 9,1 9,1 0,0 Kultur- och bildningsnämnden -140,6-139,9-0,7 Tandvårdsnämnden -169,9-167,9-2,0 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -33,6-33,6 0,0 Patientnämnd -5,1-5,1 0,0 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd Hjälpmedel Dalarna -2,6-2,6 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Summa driftredovisning -8 065,5-7 896,5-169,0 I prognosen för beräknas verksamhetens netto kost nader bli 169 Mkr högre än budge terat (+/- 20 Mkr). Hälso- och sjukvårdens prognos visar att verksamheten kommer att kosta 152 Mkr eller 2,8 procent mer än budgeterat. Prognosen för Hälso- och sjukvården är 10 Mkr bättre jämfört med föregående prognostillfälle. Tabellen nedan visar avvikelsen gentemot budget per division. Division (mkr) Avvikelse Division Medicin 25,0 Division Kirurgi -94,0 Division Psykiatri 23,0 Division Primärvård 27,8 Division HS gemensamt -134,0 Summa -152,2 Kostnaderna för kollektivtrafiken är i prognosen 60 Mkr över budget vilket är en försämring med 20 Mkr jämfört med prognosen i april. Det råder fortfarande viss osäkerhet kring kostnaderna för kollektivtrafiken. I prognosen har hänsyn tagits till att landstingets bidrag till den särskilda kollektivtrafiken, skolskjutsar, minskas med cirka 25 Mkr. 4
Prognosen för Hälsoval är minus 13 Mkr vilket beror på lägre patientintäkter än vad som budgeterats tillsammans med ökade kostnader för läkemedel, sjukresor och tolkersättning. Finansförvaltningen beräknas lämna ett överskott på 57 Mkr, vilket avser omställningskostnader som inte ianspråktas tillsammans med kostnader kopplat till statsbidrag. För omställningskostnader är 120 Mkr budgeterade. I nuläget finns handlingsplaner framtagna inom förvaltningarna som motsvarar ett behov av att ianspråkta avsatta medel med totalt 30 Mkr. I december beslutade regeringen om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera flyktingsituationen. För Landstinget Dalarnas del uppgick stödet till 63 Mkr, merparten är periodiserat till och ingår i prognosen. Ersättningar till hälso- och sjukvården och tandvården kan komma ifråga för att hantera situationen med ökade volymer. Prognosen för ianspråktagande av medlen under är dock osäker. I prognosen för finansförvaltningen ingår en engångspost på cirka 18 Mkr som avser pensioner till politiker. En bedömning kommer att göras i årsbokslutet om posten ska ingå i balanskravsresultatet eller inte. mkr -8 200-8 100-8 000-7 900-7 800-7 700-7 600-7 500-7 400-7 300 Verksamhetens nettokostnader (exkl AFA) till Landstinget Dalarna uppgår till 717 Mkr, vilket är cirka 60 Mkr mer än budgeterat. Finansiella intäkter och kostnader Överskottet på finansnettot, 8 Mkr, avser lägre räntekostnader än budgeterat för pensionsavsättning. Prognos räkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Verksamhetens nettokostnad -3 847-7 751-7 582-7 542 Avskrivningar -153-315 -315-304 Verksamhetens nettokostnad -4 001-8 066-7 897-7 846 Skatteintäkter 3 100 6 156 6 193 5 933 Utjämningsbidrag och statsbidrag 999 1 997 1 866 1 814 Finansiella intäkter 3 5 5 61 Finansiella kostnader -22-42 -50-61 Periodens resultat 79 50 117-99 Sammanfattningsvis beräknas prognos för landstinget totalt, det vill säga verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster. Prognos är plus 50 Mkr för, vilket är 67 Mkr sämre är budgeterat. Osäkerhetsmarginalen i prognosen är +/- 20 Mkr. Landstinget har efter ett ackumulerat underskott på 397 Mkr som ska återställas. Om landstingets resultat blir som prognostiserat kommer det ackumulerade underskottet att minska med 50 Mkr till 347 Mkr efter bokslutet. Investeringar Investeringsbudgeten för är 350 Mkr. Av detta är 220 Mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Prognosen för ligger på cirka 340 Mkr. Prognoserna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad bli 2,1 procent högre än budgeterat och 2,2 procent högre än vad kostnaden var (exklusive AFA). Finansiering Skatter, statsbidrag mm (mkr) Prognos netto Budget Avvikelse Skatteintäkter 6 156 6 193-37 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 997 1 866 131 Finansiella intäkter 5 5 0 Finansiella kostnader -42-50 8 Summa skatteintäkter och finansnetto 8 116 8 014 102 Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 102 Mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s prognos från augusti. I juni träffades en överenskommelse mellan SKL och staten om bidrag för läkemedelsförmånerna. Bidraget 5
Personal Sammanfattning Löneöversynen, alla förbund förutom Kommunal är klara och utbetalningen av den nya lönen har skett under maj och juni. Central Förvaltning Centralisering av HR, Ekonomi, IT från och med den 1 januari. Sammanslagningen av Hälso o sjukvårdsenheten och Medicinska enheten skedde 1 april. Kommunikationsenheten flyttas in i Personalenheten och blir en egen avdelning från 1 januari. Förändringar har även skett inom Ledningsenheten. LD Hjälpmedel Beslut om samlokalisering i Borlänge har tagits. Planeringsarbete pågår inför nya lokaler. Ny förvaltningschef from 18 april. Landstingsfastigheter Rekrytering av ny förvaltningschef har pågått under våren. Planering av flytt till Utvärdshuset har pågått. Landstingsservice Överprövningsrutinen och restriktivitet vid återanställning har påverkat antalet faktiska årsarbetare och antalet anställda inom förvaltningen i sjunkande riktning. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och över målnivån. Personalstatistik Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Årsarbetare och anställda Förändring mot föregående år Antal faktiska årsarbetare 7 569 7 742-2,2% Antal anställda 8 955 9 201-2,7% - varav heltid 7 839 7 974 - - varav deltid 1 116 1 227 - Den 30 juni hade antalet anställda minskat med 246 personer, varav 166 inom Hälso- och sjukvården, jämfört med motsvarande period. Antalet faktiska årsarbetare har minskat totalt i Landstinget Dalarna med cirka 173 stycken, varav 101 inom Hälso- och sjukvården. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för perioden var 96,5 procent - föregående period 96,3 procent. Förändringen av antal faktiska årsarbetare fördelar sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell. Antal faktiska årsarbetare per förvaltning Förvaltning -06-30 -06-30 Förändring Beställarenhet, Tandvård 2,8 2,8 - Central förvaltning 406,2 397,1 9,1 Folktandvården 404,7 424,8-20,1 Förtroenderevisorer 1,0 1,0 - Hjälpmedel Dalarna 76,9 82,2-5,3 Hjälpmedel LD Dalarna 61,7 60,0 1,7 Hälso- och sjukvården 5 958,4 6 059,7-101,3 Kostsamverkan Mora 40,5 40,9-0,4 Kultur- och bildning 140,4 147,6-7,2 Landstingsfastigheter 21,9 24,7-2,8 Landstingsservice 450,2 498,5-48,3 Patientnämnd 4,0 3,0 +1,0 Totalt 7 568,6 7 742,3-173,7 Arbetad tid (jan-juni) Ack Ack Budget Arbetad tid, timmar, anställda Förändring mot föregående år 6 610 000 - - Arbetad tid timmar, anst 6 225 635 6 399 390* -2,7% - varav timanställda 189 335 182 697 3,6% - varav mertid/övertid samtlig personal - varav arbete under jour/beredskap läkare Arbetade timmar stafettläkare 87 513 98 291-11,0% 83 735 83 245 0,6% 68 427 67 822 0,9% Arbetade timmar 1 078 26 554-95,9% stafettsjuksköterskor * Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar -. En dag = 48833 tim. Arbetad tid (jan-juni) förändring - per förvaltning Förvaltning Timmar* Procent* Central förvaltning 13 542 3,8% Tandvårdsförvaltningen -12 100-3,4% Hälso- och sjukvården -126 591-2,5% Hjälpmedel Dalarna -1 181-1,8% Hjälpmedel LD Dalarna -1 302-2,4% Kostsamverkan Mora -1 776-5,7% Kultur- och bildning -4 013-3,0% Landstingsfastigheter -3 073-13,5% Landstingsservice -37 186-9,8% Patientnämnd -82-2,4 % Totalt -173 755-2,7% * Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar -. Beställarenheten för tandvården, Finansförvaltningen och Revisionskontoret inkluderas i totalen men redovisas inte separat i tabellen. Antalet arbetade timmar är totalt färre i Landstinget Dalarna i jämförelse med samma period, den ökning som Central förvaltning visar på drygt 13 000 timmar kan hänvisas till den centralisering av administrativ personal som gjordes -01-01. Även om den totala arbetade tiden minskat i Landstinget Dalarna har det skett en ökning av arbetad tid för 6
timanställda, samtidigt har antalet övertidstimmar minskat i motsvarande omfattning. Arbetade timmar har minskat för Landstingsservice vilket till största del beror på en justering av verksamhetens schemaplanering som genomfördes under hösten. Verksamheten har dragit ned på helgbemanningen och istället ökat bemanningen i veckorna. Arbetad tid (jan-juni) förändring - per yrkesgrupp Yrkesgrupp Timmar* Procent* Sjuksköterskor m.fl -17 716-1,0% Undersköterskor m.m. -47 102 3,8% Läkare -2 649-0,4% Tandläkare -2 607-3,4% Tandsköterskor m.fl 2 106 0,9% Adm/Ledn -25 132-3,5% Läkarsekreterare -7 671-2,2% Rehab/Förebyggande -40 199-7,2% Sjukhustekn/Lab pers -12 752-5,9% Utb/Kultur -1 603-1,4% Teknik 4 498 4,7% Service -23 355-6,2% Övrig personal 427 295,8% Summa arbetad tid -173 755-2,7% *Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar -. Övrig personal består av ungdomsferiearbeten (inom HoS och Tandv) Förändringen av den arbetade tiden fördelar sig mellan olika yrkesgrupper enligt ovanstående tabell. Valda personalkostnader (mkr) Ack utfall* Prognos Löner exklusive sociala avgifter -1 723 0% -3 325-3 310 Inhyrd personal, läkare -88 7% -180-177 Inhyrd personal, övrigt -2-84% -3-25 *Visar ackumulerat utfall samt jämförelse med föregående år Kostnaderna för löner (exklusive sociala avgifter) ligger både under första halvåret och i prognosen på ungefär samma nivå som. Beslutet i struktur- och förändringsplanen att minska kostnaderna med motsvarande 600 tjänster har fått effekt men inte tillräckligt för att nå ekonomi i balans. Överkostnaden återfinns främst inom Hälso- och sjukvården. Kostnaderna för inhyrda läkare är hittills cirka 6 mkr högre än förra året, medan kostnader för övrig inhyrd personal, främst sjuksköterskor, är 10 mkr lägre. Totalt beräknas kostnaderna för inhyrd personal bli cirka 19 mkr lägre än förra året, hela minskningen kan hänföras till inhyrda sjuksköterskor. Tandläkare 11,4% 8,1% Tandsköterskor m.fl 5,6% 5,4% Adm/Ledn 5,3% 3,1% Läkarsekreterare 4,9% 3,3% Rehab/Förebyggande 6,2% 6,8% Sjukhustekn/Lab pers 6,5% 2,6% Utb/kultur 3,8% 5,6% Teknik 2,5% 2,7% Service 3,3% 4,7% TOTALT 5,1% 4,4% Personalomsättningen har ökat inom nästan alla yrkeskategorier, tandläkare och inom utbildning/kultur har de största förändringarna. Pensionsavgångar är del av personalomsättningen. I nedanstående tabell visas hur många anställda som slutat under tiden januari juni. Det gäller endast månadsavlönade, tillsvidareanställda, vilka helt lämnat sin anställning i landstinget. Den så kallade interna rörligheten är alltså inte medräknad. I tabellen kan också läsas antal tillsvidareanställda som fyller 65 år eller mer under. Antal avgångar per förvaltning januari-juni (Tillsvidareanställd personal) Förvaltning Beställarenhet, tandvård Totalt Varav pension Antal 65 år -01-01 0 0 - Central förvaltning 24 12 29 Finansförvaltningen 0 0 - Förtroenderevisorer 0 0 - Hjälpmedel Dalarna 5 1 1 Hjälpmedel LD Dalarna 2 1 1 Hälso- och sjukvården 319 110 242 Kostsamverkan Mora 1 0 1 Kultur- och bildning 5 1 13 Landstingsfastigheter 1 0 1 Landstingsservice 12 2 5 Patientnämnden 0 0 0 Tandvårdsförvaltning 33 7 17 Totalt 402 134 310 Av de som slutat under första halvåret har 33 procent avgått med pension. Personalomsättning per yrkesgrupp Sjuksköterskor m.fl 4,9% 4,8% Undersköterskor m.fl 4,9% 3,6% Läkare 5,3% 4,4% 7
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid Ack Ack Förändring föregående år procentenhet 7,2 7,1 0,1 2,5 2,5-0,1 Sjukfrånvaron fortsätter att öka men inte på alla förvaltningar, Hälso- och sjukvården som är den största förvaltningen har minskat sin korttidssjukfrånvaro med -0,11 procentenheter och den totala sjukfrånvaron ligger på samma nivå som. Trots minskningen totalt är det vissa yrkesgrupper som ökar sin sjukfrånvaro så som system tekniker, specialistsjuksköterska, sekreterare/chef, rehabassistent, psykolog, köksbiträde, logoped, tandsköterska med flera. Jämför man sjukfrånvaron inom Hälso- och sjukvården på divisionsnivå ligger sjukfrånvaron något under totalen förutom inom division psykiatri. 8
Finansiell analys Finansiella mål och nyckeltal Finansiella mål Delår juni Prognos Budget Månadsrapport juni Bokslut Prognos måluppfyllelse Skattesats 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Årets resultat, Mkr (enligt balanskrav) 79 50 117-140 -99 et, enligt balanskravet, ska vara ett överskott på minst 1 procent per år av skatte- och statsbidragsintäkterna, % 1,9 0,6 1,5-3,6-1,3 Likviditeten, exkl. placerade pensionsmedel, ska fortlöpande ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap, Mkr 136 200 163-187 26 Nyckeltal Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 5,6 5,2 3,8 4,3 3,7 Nettokostnadsutveckling, exkl jämf störande % -2,3 2,2-0,5 6,2 3,6 Årets investeringar, Mkr 123 340 350 162 386 att återställa, Mkr -317-347 -355-537 -397 Placerade pensionsmedel, Mkr 433 433 430 431 432 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse, % -134-126 -133-153 -142 Lån vid årets slut, Mkr 400 400 400 400 400 Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkl. löneskatt, Mkr 5 085 4 996 5 081 5 345 5 252 Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl. löneskatt, Mkr 2 603 2 669 2 669 2 410 2 504 mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Periodens resultat Ackumulerat resultat per juni visar ett överskott på 79 Mkr, vilket är 219 Mkr bättre än föregående år och 78 Mkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader har i löpande priser, minskat med 1 procent motsvarande 45 Mkr. Den genomsnittliga utvecklingen för landstingen, exklusive Stockholm Gävleborg, Halland, är en ökning med 5 procent. Om man justerar för den jämförelsestörande posten återbetalningen från AFA på 48 Mkr minskar Dalarnas nettokostnader med 2,3 procent medan snittet ligger på en ökning med 3,9 procent. Statsbidragen till verksamheten ökar från 100 Mkr till 186 Mkr, varav statsbidragen för asylsökande utgör 81 Mkr och den så kallade professionsmiljarden uppgår till 14 Mkr. Bruttokostnaderna ökar med 0,3 procent, avskrivningar med 3 procent. Skatteintäkter ökar med 4,4 procent och generella statsbidrag med 9,5 procent. Skatteintäkter redovisas enligt prognosen i april. I augusti har en ny skatteprognos kommit som inte finns med i delårsbokslutet men i prognosen för. Denna prognos visar minskade skatteintäkter på 37 Mkr. Ett tillfälligt statsbidragsstöd avseende flyktingsituationen på 63 Mkr redovisas som ett generellt statsbidrag under perioden december december. Överenskommelse har träffats med staten om läkemedelsbidraget för vilket innebär ett läkemedelsbidrag på 717 Mkr för helår. Ett extra resursförstärkningsbidrag har erhållits med 29 Mkr för helår. Finansnettot uppgår till -19 Mkr, vilket är 44 Mkr sämre jämfört med föregående år. Försämringen beror på att föregående års finansnetto påverkades av en realisationsvinst på 53 Mkr. Den finansiella kostnaden för pensionsskulden är i år 15 Mkr, 6 Mkr lägre än i fjol. Finansiell ställning Investeringar Investeringarna till och med juni uppgår till 123 Mkr, helårsbudget 350 Mkr. Investeringsnivån är lägre jämfört med motsvarande tidpunkt : 162 Mkr. Fastighetsinvesteringarna omfattar 73 Mkr, prognosen 204 Mkr och budget 220 Mkr. Fastighetsprojekt som inte kommer att utföras finns i Falun, Mora och Avesta lasarett. Den totala prognosen för investeringarna är 340 Mkr. Prognosen baseras på information från verksamheterna. 9
Likvida medel Likvida medel har ökat från -187 Mkr till 136 Mkr. Den positiva förändringen beror på utbetalda statsbidrag i början av året, en låg investeringsnivå och ett positivt resultat. Pensionsskuld Den totala pensionsförpliktelsen uppgår per juni till 7 688 Mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totalt pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde, 491 Mkr. Pensionsmedlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten. Återlånade pensionsmedel uppgår till 7 197 Mkr. Långfristiga skulder Ökningen av långfristiga skulder från 205 till 404 Mkr beror på att det lån som landstinget hade hos LÖF återbetalades under hösten och därför rubricerades som ett kortfristigt lån i juni. Nya lån på sammanlagt 200 Mkr har upptagits hos Kommuninvest under hösten. 10
räkning (Mkr) Not Budget jan-juni Utfall jan-juni Utfall jan-juni Prognos Budget Verksamhetens intäkter 1 708 595 1 297 Jämförelsestörande intäkt 2 48 48 Verksamhetens kostnader 3-4 555-4 540-8 887 Netto -3 849-3 847-3 897-7 751-7 582-7 542 Avskrivningar -158-154 -149-315 -315-304 Verksamhetens nettokostnader -4 007-4 001-4 046-8 066-7 897-7 846 Skatteintäkter 4 3 097 3 100 2 969 6 156 6 193 5 933 Generella statsbidrag och utjämning 5 933 999 912 1 997 1 866 1 814 Finansiella intäkter 6 3 3 58 5 5 61 Finansiella kostnader 7-25 -22-33 -42-50 -61 Periodens resultat 8 1 79-140 50 117-99 Redovisningsprinciper Samma redovisningsprinciper som vid bokslut tillämpas i denna delårsrapport. 11
Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter 158 151 304 Försäljning av hälso- och sjukvård 214 196 367 Bidrag 186 100 306 Övriga intäkter 150 148 320 Summa verksamhetens intäkter Not 2 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning av premier från AFA för år 2004 708 595 1 297-48 48 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 594 551 1 101 Strukturbidrag - 2 4 Regleringsbidrag /-avgift -67-60 -120 Kostnadsutjämning 71 64 129 Statsbidrag för läkemedel 358 355 691 Statsbidrag för flyktningar 29-5 Statsbidrag för att lägre soc. avg. för unga slopas - - 4 Extra resursförstärkning 14 - - Summa generella statsbidrag och utjämning 999 912 1 814 Not 3 Verksamhetens kostnader Lönekostnader 1 723 1 728 3 311 Sociala avgifter 596 586 1 139 Pensionskostnader 269 251 508 Övriga personal kostnader 23 28 53 Summa personalkostnader 2 611 2 593 5 011 Högspecialiserad sjukvård 264 265 501 Köp av länssjukvård, primärvård 87 97 194 Hälsoval 100 93 190 Inhyrd personal 90 94 202 Läkemedel 484 464 935 Bidrag till Dalatrafik 119 126 232 Sjukresor inkl. adm. 46 54 105 Övriga kostnader 754 754 1 517 Summa övriga kostnader 1 944 1 947 3 876 SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER 4 555 4 540 8 887 Not 6 Finansiella intäkter Realisationsvinst på placerade pensionsmedel 0 55 55 Övriga finansiella intäkter 3 3 6 Summa finansiella intäkter 3 58 61 Not 7 Finansiella kostnader Räntedel pensionskostnader 15 21 42 Övriga finansiella kostnader 7 12 19 Summa finansiella kostnader 22 33 61 Not 8 Avstämning mot kommunallagens (KL) balanskrav Prognos Jan-dec Jan-dec Årets resultat 50-99 Riskhanteringsfond - 1 Ingående resultatvärden -397-299 att reglera enligt balanskravet -347-397 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 3 103 2 964 5 929 Slutavräkning innevarande år Slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter -9 11 12 6-6 -8 3 100 2 969 5 933 12
Balansräkning (Mkr) Not Delår juni Månadsrapport juni Prognos dec Bokslut dec TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 43 51 47 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 1 859 1 786 1 971 1 908 Maskiner och inventarier 741 727 872 668 Pågående investeringar 139 184 195 Finansiella anläggningstillgångar 94 65 94 95 Summa anläggningstillgångar 2 876 2 813 2 937 2 913 Omsättningstillgångar Förråd 36 35 36 36 Kortfristiga fordringar 539 494 539 571 Kortfristiga placeringar 1 433 431 433 432 Likvida medel 2 136-187 200 26 Summa omsättningstillgångar 1 144 773 1 208 1 065 SUMMA TILLGÅNGAR 4 020 3 586 4 145 3 978 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital -317-439 -347-397 varav periodens resultat 79-140 50-99 Avsättningar Pensionsavsättning 2 603 2 410 2 669 2 504 Övriga avsättningar 0,3 0,4 0,3 0,3 Summa avsättningar 2 603 2 410 2 669 2 504 Skulder Långfristiga skulder 404 205 404 404 Kortfristiga skulder 1 330 1 410 1 419 1 467 Summa skulder 1 734 1 615 1 823 1 871 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 020 3 586 4 145 3 978 ANSVARSFÖRBINDELSE Pensionsförpliktelser 5 085 5345 1 4 996 5 252 Förvaltade stiftelser, marknadsvärden 328 337 1 342 Not 1 Pensionsportfölj Bokf. värde 433 Mkr Marknadsvärde 491 Mkr 1) per augusti Not 2 Avtal om checkräkningskredit finns på 400 Mkr. 13
Kassaflödesanalys (Mkr) Delår juni Månadsrapport juni Prognos dec Bokslut dec DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 79-140 50-99 Justering för ej likviditetspåverkande poster 2 - - - Avskrivningar 154 149 315 304 Försäljningar/utrangeringar/ återföring nedskrivningar Avsättningar 4 - - pensionsskuld 99 87 165 181 Ökning(-) Minskning(+) förråd - -3 - -4 Ökning(-) Minskning(+) fordringar 32 21 32-56 Ökning(+) Minskning(-) kortfristiga skulder -137-173 -48-116 Totalt kassaflöde från löpande verksamhet 233-59 514 210 INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar -123-162 -340-386 Investering i finansiella tillgångar 1-18 1-48 Avyttring/minskning av tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet -122-180 -339-434 FINANSIERINGSVERKSAMHET Förändring av långfristiga skulder - - - 199 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0 0 199 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 111-239 175-25 Likvida medel, inkl. placerade medel vid periodens början Likvida medel, inkl. placerade medel vid periodens slut 458 483 458 483 569 244 633 458 Förändring 111-239 175-25 14