Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Innehåll 1 Inledning..... 3 2 Resultat..... 4 2.1 Utskicket... 4 2.2 Transportbeteende... 6 2.2.1 Vanligaste transportsättet till och från arbetet... 6 2.2.2 Andelen som anger att de förändrat sitt transportsätt... 7 2.2.3 Årlig körsträcka med bil... 9 2.3 Intresset för bilpool... 10 2.4 Vad anses arbetsgivaren kunna bidra med?... 11 2.5 Andelen som ansökt om provåkarkort från Västtrafik... 13 3 Minskade CO2-utsläpp och minskad energianvändning... 14 3.1 Inledning... 14 3.2 Del 1, Dialogen efter utskicket hösten 2013... 14 3.3 Del 2, Uppföljningen våren 2013... 15 3.4... 15 3.5 Totalt minskat CO2-utsläpp och minskad energianvändning... 15 4 Några slutsatser..... 16 Bilagor 1-3 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 2

1 INLEDNING Projektet började hösten 2013. Det omfattade då att ringa, följa upp och föra en dialog med personer som påbörjat en ny anställning. Intervjuarnas/informatörernas uppgift var att ställa frågor, ge råd och informera om möjligheterna att välja hållbara resor. Under dialogen ställdes också frågor som syftade till att se om de nyanställdas transportbeteende ändrats sedan ett informationsmaterial skickats ut. Utskicket hade gått till totalt till 446 personer och av dessa fördes dialog med 278 (63 %). Personerna var nyanställda i de kommuner som listas nedan samt Innovatum, ett utvecklingscentrum i Västsverige som är förlagt i Trollhättans kommun. Ale Göteborg Härryda Kungälv Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Trollhättan (Innovatum) Under våren 2014, ca sex månader efter samtalen, genomfördes en uppföljning per telefon av de 278 personerna som blivit uppringda under hösten. Syftet var att se eventuella kvarvarande effekter i transportbeteende m.m. Antalet genomförda uppföljande samtal var 181 vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent (i rapporten kallad dialoggruppen). Med tanke på det låga antalet respondenter går det inte att göra kommunvisa jämförelser. För att kunna jämföra utfallet av den grupp som ingick i uppföljningen gjordes intervjuer med en referensgrupp om totalt 97 personer (i rapporten kallad referensgruppen). Urvalet av dessa gjordes i det tidigare bortfallet. Svarsfrekvensen var här 40 procent. Bortfallet är alltså relativt stort och den undersökta gruppen liten, så jämförelserna i rapporten får tjäna som indikationer. I både den första dialogen och i uppföljningen är det en klar majoritet kvinnor och medelåldern vid båda tillfällena är 39 år. I de flesta fall krävs ett visst tålamod för att nå ett förändrat beteende och det är svårt att utan direkta starka ekonomiska incitament kringgå modellen nedan. Den visar att innan en människa är beredd att ändra sin inställning måste hon få nya kunskaper, vilka sedan kan leda till ett förändrat beteende. Nedanstående figur kan tjäna som modell för strukturen och innehållet i projektet. Uppmärksamhet och kunskap Attityder Beteenden Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 3

2 RESULTAT 2.1 UTSKICKET Dialogen föregicks av ett postutskick bestående av ett introduktionsbrev, folder om nya vägvanor, cykelkarta, broschyr om sparsam körning och ett erbjudande med möjlighet att ansöka om provåkarkort från Västtrafik. I figur 1 nedan framgår att utskicket från början fick mycket uppmärksamhet och att den snarare har ökat än minskat i dialoggruppen. En trolig orsak till detta lär vara att det samtal som genomfördes har höjt medvetandegraden. Referensgruppen, som fått utskicket men inte fått samtalet, kommer alltså ihåg utskicket ganska väl men på en betydligt lägre nivå. Fig. 1 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 4

Intressant är att i dialoggruppen finns en betydligt högre andel som sparat utskicket och som anger att de haft nytta av innehållet (figur 2). Ca 25 procent har sparat det och nära 30 procent anger att de haft nytta av det. Detta får anses som mycket bra. Skillnaden mot referensgruppen är påtaglig. Fig. 2 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 5

2.2 TRANSPORTBETEENDE 2.2.1 VANLIGASTE TRANSPORTSÄTTET TILL OCH FRÅN ARBETET Tydligen har det inte skett någon förändring av det vanligaste transportsättet (fig 3). Runt 55 procent använder bil, 25 procent åker kollektivt och drygt 10 procent cyklar eller går. Fig. 3 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 6

2.2.2 ANDELEN SOM ANGER ATT DE FÖRÄNDRAT SITT TRANSPORTSÄTT Även om det vanligaste transportsättet inte har förändrats så kan alternativa transportsätt ha ökat eller minskat. De som ingår i dialoggruppen har ökat sitt kollektiva resande i betydligt större utsträckning än de i referensgruppen (figur 4). Alltså kan det konstateras att utskicket plus dialogen lär ha haft effekt. Däremot ser man att när det gäller att cykla och att gå är ökningen lika stor i dialog- som referensgruppen. Alltså lär ökningarna här bero på andra saker än den genomförda dialogen. De spontant uttryckta orsakerna till det förändrade beteendet finns att läsa i bilagorna 1-3. Fig. 4 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 7

Bland dem som vanligtvis kör bil till arbetet är det drygt hälften som anger att de nu kör mer bil än innan de bytte arbete och ca 1/3 som anger att de kör mindre (figur 5). Den ökning som skulle kunna skönjas ligger inom felmarginalen. Fig. 5 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 8

2.2.3 ÅRLIG KÖRSTRÄCKA MED BIL Mycket glädjande är att den årliga körsträckan bland dem som kör bil har minskat med ca 220 mil sedan den första dialogen (figur 6). I ett tidigare dialogprojekt bland personer som flyttat till nytt boende var motsvarande minskning ca 200 mil/år. Vid jämförelsen med referensgruppen framgår att utskicket och dialogen haft en betydande effekt på den samlade bilkörningen. Värdet för referensgruppen har en stor osäkerhet då den bygger på få observationer. Fig. 6 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 9

2.3 INTRESSET FÖR BILPOOL Andelen som anger att bilpool på arbetsplatsen skulle förändra deras resande till och från arbetet ligger på drygt 10 procent (figur 7). I en tidigare dialog med hushåll som bytt boende var det uttalade intresset för att gå med privat i en bilpool ca 10 procent. Fig. 7 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 10

2.4 VAD ANSES ARBETSGIVAREN KUNNA BIDRA MED? Bland dem som vanligtvis kör bil till arbetet är det ca 25 procent som uttrycker att det finns saker som arbetsgivaren kan bidra med (figur 8). De vanligaste förslagen är subventionerade kollektivresor eller möjlighet att arbeta hemifrån. Fig. 8 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 11

Subventionerade resor kommer igen som förslag på åtgärder man anser skulle stimulera viljan att åka kollektivt (figur 9). Cykling skulle på samma sätt stimuleras genom subventionerade cyklar och cykelgarage i anslutning till arbetsplatsen. Fig. 9 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 12

2.5 ANDELEN SOM ANSÖKT OM PROVÅKARKORT FRÅN VÄSTTRAFIK Runt hälften av de som har fått möjlighet att ansöka om provåkarkort från Västtrafik (figur 10) har gjort det. Det är 30 % av dem som ansökt som också mottagit ett provåkarkort. Fig. 10 Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 13

3 MINSKADE CO2-UTSLÄPP OCH MINSKAD ENERGIANVÄNDNING 3.1 INLEDNING I uppskattningen görs vissa antaganden. En bil antas i medelvärde dra 0,87 liter bränsle per mil (utan hänsyn till dieselbränsle). Med antagandet att varje liter bensin som förbränns skapar 2,36 kg CO2 får man fram den totala mängden besparad CO2. Den minskade energianvändningen bygger på antagandet att varje liter bensin motsvarar 8,94 kwh. 3.2 DEL 1, DIALOGEN EFTER UTSKICKET HÖSTEN 2013 Sammanfattningsvis får vi följande besparing från den första dialogen (hösten 2013): Antal individer som erhållit introduktionsbrevet: 446 Antal genomförda dialogsamtal: 278 Antal individer som enbart påverkats av introduktionsbrevet: 446-278=168 Minskat antal mil bilkörning: 35x168=5 880 mil Minskad energianvändning: 5880x8,94=45Mwh Minskat CO2-utsläpp: 5880x2,36=12 ton Del 1 hösten 2013 (446-278 = 168 hushåll) Antal färre mil/person Minskat antal mil bilkörning Minskad energianvändning Minskat CO2-utsläpp Resultat 35 mil 5 880 mil 45 MWh 12 ton Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 14

Den beräknade effekten av dialogen: 3.3 DEL 2, UPPFÖLJNINGEN VÅREN 2013 Antal individer som deltagit i dialogen: 278 Minskat antal mil bilkörning: 220x278=53 209 mil Minskad energianvändning: 53209x8,94=476 MWh Minskat CO2-utsläpp: 53209x2,36=125 ton Del 2 våren 2014 (278 hushåll) Antal färre mil/person Minskat antal mil bilkörning Minskad energianvändning Minskat CO2-utsläpp Resultat 220 mil 61 160 mil 476 MWh 125 ton 3.4 3.5 TOTALT MINSKAT CO2-UTSLÄPP OCH MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Sammanräknat blir den totala effekten följande: Summa sparade mil: 67 000 mil (5880+61160) Antal personer totalt: 446 Minskat antal mil per person: 67 000/446=150 mil Minskad energianvändning: 67000x8,94=521 MWh Minskat CO2-utsläpp: 138 ton Brutto, totalt för projektet Ny anställning Antal färre mil/person Minskat antal mil bilkörning Minskad energianvändning Minskat CO2-utsläpp Resultat 150 mil 67 000 mil 521 MWh 138 ton Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 15

4 NÅGRA SLUTSATSER Att projekt av denna karaktär ger en viss effekt anses belagt. Postutskick som riktas till en snäv och väl vald målgrupp har goda förutsättningar att ge förändring i transportbeteendet. I utvärderingen av utskicket visade det sig att det fått mycket stor uppmärksamhet vilket är grunden för att skapa kunskap. Det kan tyckas att den samlade effekten av projektet är ringa jämfört med den som blivit av liknande projekt. Detta beror på att antalet personer som omfattats av utskick respektive dialog är litet. Skulle man räkna om effekterna per person så ger en jämförelse med liknande projekt mycket bra resultat. Den efterföljande telefondialogen har sin styrka i att den individanpassar informationen utifrån varje individs situation och behov. Samtidigt påminns personerna om det utskick som de tidigare uppmärksammat. Sammantaget ger detta en betydande effekt vilket leder till en besparing inte bara av miljön utan även bidrar till att minska trängseln. I referensgruppen var förändringen i bilkörningen nästan helt obefintlig medan gruppen som fått både utskick och dialog hade en minskning på över 200 mil. Av detta följer övertygelsen om att dialogprojekt av denna karaktär ger en betydande effekt. Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 16

Bilaga 1: Kommentarer till varför man kör mer bil efter att man bytt arbetsplats KT= kollektivtrafik Kan använda familjens bil som "blivit" över, ska till hästar direkt efter jobb. Längre till jobb och bara 1 gång/tim KT Snabbast väg. För långt och ensamstående, måste hämta barn så köpt bil. Längre till jobb, tar för lång tid med kollektivtrafik. Förr cyklade jag alltid. Lite längre till arbetet. Sparar tid har tre barn, tar för lång tid med kollektivtrafik nu när jag har längre och jobbar i annan kommun. Smidigare Längre till arbete få ihop livspusslet, hämta och barn. Mycket längre resor. Går ingen kollektivtrafik här sen 2-3 månader, mellan Rävlanda och Hällingsjö. Bytt arbetskommun, mycket längre väg nu. Har en arbetsplats till i en annan kommun. Skulle ta alldeles för lång tid med KT att åka fram och tillbaka. Har småbarn också, måste hem till dem. Längre sträcka och svårt pga att han börjar och slutar på olika tider att ta KT mer än någon gång per vecka. Bor närmare jobbet. Det kostade 1000;- med KT/ månad mellan två kommuner, så det blev nästan samma kostnad om jag åkte bil räknade jag ut. Men tidsvinsten stor, bil 40 min gentemot 3 tim/dag med KT. Längre till jobb i annan kommun, skulle ta för lång tid åka KT. Längre till jobb. Började nytt jobb, innan mammaledig Längre till arbetet. KT går för sent för mig som lärare i annan kommun, bussen här passar till eleverna i denna. Långt till jobb nu. Mycket längre till jobb. Jobbar i annan kommun och har bilen i tjänsten. Jobbar i annan kommun längre ifrån nu. Längre väg, cyklade förr. Jag fick jobb 6 mil bort kunde ej åka KT pga tiden det tog då. Sparar ca 2 tim/dag på att ta bil. Är längre till jobb. Längre sträcka. Längre till arbetet. Har längre till jobb. Flyttat och fått jobb på annan ort än hemort, åker ofta på besök För långt att cykla som jag gjorde tidigare. Längre till jobbet, förr cykla el buss. Längre avstånd. Nu mycket längre till tar alldeles för lång tid att åka KT 5 mil/dag, bor utanför tätort. Längre avstånd, kunde samåka ibland förr. KT tar för långt tid och jag behöver flexibiliteten också. Var föräldraledig innan denna anställning. Längre till jobb. Längre till jobb, tonårsson som behöver skjuts eftersom svårt med Kollektivtrafiken där vi bor. Längre än arbete. Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 17

Jobb långt hemifrån och varierande arbetstider. Har fått längre till arbetet, förr kunde jag gå. Jobbet på annan ort, förr buss och cykel. Bytt stad, fått längre till arbetet och sparar tid och är bekvämare med bil. Något längre väg och måste hämta /lämna på dagis. Jobbar i annan kommun lång väg, förr nära så jag kunde cykla. Tar för lång tid att åka kollektivt, skulle knappt få någon tid hemma i så fall. Längre till arbete. Längre sträcka. Mycket längre sträcka, kan ej gå längre. Längre till arbetet och bor så långt bort att det skulle aldrig fungera att åka KT, det skulle ta alldeles för lång tid. Mycket längre till arbetet i annan kommun, förr kunde jag gå. Längre avstånd nu. Längre till arbetet nu. Mycket längre till arbetet, för lång restid med KT. Längre till jobb. Det är Ytterst marginellt. Förr kortare resor, då kunde jag vissa dagar cykla till kollektivtrafiken, men nu åker jag så tidigt att jag måste ta bil varje dag till KT. Längre sträcka när jag kör bil ca 2 dagar per vecka. Har kvällsjobb på nya jobbet och då Tar för lång tid med KT, så jag kör bil vissa dagar. Det är längre till tågstation än tidigare arbetsplats, kör nån gång ibland till jobbet. Längre avstånd. Kör någon gång ibland, kan räknas på ena handens fingrar. Åker längre sträcka även om jag bara kör 2 dagar Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 18

Bilaga 2: Varför man åker mer kollektivt efter man bytt arbetsplats Bekväm och enkel resväg med pendeln i KT och fler i familjen som delar bilen nu. Blir dyrare att resa Kollektivt. Bor mer centralt kan åka KT till jobbet ibland. Börja åka buss, ca 3 dagar per vecka nu. Börjat med KT nu och köpt Årskort, aldrig åkt tidigare. Åker även privat ibland eftersom jag har köpt årskort. Börjat åka KT, har aldrig åkt tidigare. Det går lika snabbt med KT som att sitta i bilkö. Börjat åka lite grann med KT, åkte aldrig förr. Det går buss utan byten. Enklare och billigare än att åka till buss och pendeltåg. Fungerar bra att åka KT till det nya jobbet. Fungerar bra, täta turer & nära hållplats Har flerkommuns månadskort, då åker man mer. Har längre jobbet. Har längre nu och fler byten. Har längre nu. Har samåkt ibland till jobb, åkt KT sen. Kortare resväg, då går det bra. Kör ej bil nu Längre avstånd Längre avstånd. Längre avstånd. Längre nu. Längre resväg, cyklade förut. Längre resväg. Längre sträcka. Längre till arbetet. Längre till jobb åker KT, kan inte cykla dit. längre till jobbet Längre till jobbet. Längre väg. Längre väg. Lättare att kunna ta KT, närmre nu. Man behöver inte ta bilen hela tiden har jag insett, är både billigt och bekvämt med KT. Mycket längre resor. Mycket längre till jobbet. Nu bättre KT till mitt jobb, reser på vintermånaderna. Nu börjat åka KT ibland, förr cyklade. Närhet till arbetet. Smidigare att åka två pendeltåg och snabbare än byte till buss förr. Sålt bilen, åker KT. Tagit buss ibland. Tar buss till och från jobbet ibland och pga trängselskatt tar vi KT även när vi ska till stan. Bekvämt och avslappnande också. Upptäckte att det var ganska lätt att ta sig till jobb med KT, när jag fick provåkarkort. Bra tillgänglighet, KT går ofta. Var mammaledig, sen längre till jobb. Åker alltid KT. Åker bara kollektivt nu. Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 19

Åker ibland till jobbet nu man kan göra (bil 15 min och KT 50 min, en väg) förr åkte jag aldrig. Åker lite längre till annan kommun. Åker nästan varje dag till jobbet. Åker till annan kommun, förr nära och kunde gå. Åker till en ö dit det går färja. Åker till jobbet nu. Åker KT varje dag, nu jag har arbete längre bort. Åkte i 3-4 månader men tar för lång tid och för mycket störningar KT. De går så sällan att om man missar en, så blir man försenad och dessutom dyrt. Är bekvämare och lättare att åka KT, än bil. Är längre nu. Är smidigare och åker 1-2 gånger/ vecka Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 20

Bilaga 3: Varför man åker mindre kollektivt efter man bytt arbetsplats Alldeles för långt till arbetet nu, åker ej KT. Det blir för mycket tider att passa, bekvämare att ta bil. Bara 1 gång/tim KT. Blir för dyrt att resa Johanneberg till Mölndal och cyklar numera. Börjat cykla. Cyklar för det är närmre. Cyklar istället, närmare. Cyklar istället. Cyklar mer pga kortare väg. Cyklar mer. Cyklar nu bara istället eftersom det är kortare väg, förr cykel till KT. Cyklar oftast. dåliga förbindelser Dåligt med KT här, måste snabbt hämta lämna barn. Förr gick jag i skola med kortare dagar och väldigt dyrt att parkera mitt i centrala Göteborg. Nu tar det för lång tid att åka kollektivt efter arbetsdagen. Förr jobbade i centrala Göteborg, gick fort med KT. Förr kollektivtrafik och bil. Nu mest gång, cykel och bil när jag måste. Förr nära, åkte nästan bara KT. Går alltid nu. Har pendlat i så många år och varit beroende av tider, unnar mig att köra bil nu för det går så fort. Helt slutat använda KT, passar ej arbetstider. Kortare sträcka till jobbet Kortare väg till arbetet nu. Kortare väg till jobbet. Köpt bil mycket pga längre till arbete med ganska gles trafikering av KT. Kör bil pga kostnader för KT mellan kommuner och tidsvinsten. Och har längre till jobbet. Kör bil till jobbet. Kör bil. Lite kortare och cyklar mestadels. Långa bussträckor, tar lång tid många byten och känner ej till KT så bra i den nya kommunen. Långa resor = tar lång tid. Mycket sämre kollektivtrafik mellan västra Gbg och Lindome. Nu svårt med KT, får åka 2km åt fel håll eller nästan hela vägen åt andra hållet. Eftersom det bara några km kvar kör hela vägen istället. närmare till jobbet Närmre till jobb. Osmidig KT till arbetsplats. Samåker med kollega cyklar sommartid. Skaffat bil och går ingen kollektivtrafik här sen 2-3 månader, mellan Rävlanda och Hällingsjö. Tar för lång tid att åka, mycket byten. Måste köra i tjänsten. Tar för lång tid med 2 byten. Tar för lång tid med kollektivtrafiken Tar för lång tid med KT nu när jag har längre och jobbar i annan kommun. Tar för lång tid med KT, två byten bla. så jag kör bil vissa dagar. Tar långt tid nu när det är längre till jobb i annan kommun, kostar då mycket också. Åker bil nu pga längre väg och stor tidsvinst på 2 timmar/ dag. Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 21

Åker nu bil ibland pga kvällsarbete, då jag inte kommer hem annars. Åkte bara ibland nu passar inte KT med mina tider. Uppföljning Dialog Nya Vägvanor Ny anställning 2014 22