Kvalitetsrapport för NTI-gymnasiet Luleå Läsår 2011-12

Kvalitetsrapport för NTI-gymnasiet Luleå Läsår 2011-12

Förord Vi har nu avslutat vårt första år med den nya gymnasieskolan GY11 och sett vad det innebär konkret i verksamheten - för elever, personal och för skolan som helhet. Det har även varit det första året med den nya skollagen vars syfte är att bl a öka likvärdigheten i skolan. Samtidigt ändras vårt elevunderlag i och med att elevkullarna är nedåtgående ytterligare några år innan de vänder och blir större. Detta år har därmed varit ett år av förändringar och vi har nu fått en praktisk förståelse för vad nyheterna innebär. I arbetet framöver kommer vi att fokusera på att vidareutveckla det pedagogiska arbetet för att alla elever ska nå de mål de siktar mot. Den formativa bedömningen kommer att vara ett hjälpmedel för att nå dit. Hos personalen finns en stark vilja att bygga en skola som även fortsättningsvis ska vara ett attraktivt val för eleverna. Min övertygelse är att den framtid vi går mot är ljus. Nya utmaningar innebär nya möjligheter att hitta vägar man inte vandrat på förut. Tillsammans har vi, personal och elever, ett ansvar för att skapa en skola där vi arbetar med att ständigt förbättra vår verksamhet genom att bibehålla det som är bra samt ändra det som kan göras bättre. Vi har ett ansvar men också en möjlighet och en förmåga att skapa denna skola. Jag har en stark tro på vår förmåga. En av de saker vi ska bibehålla är det som kännetecknar NTI Luleå den lilla personliga skolan där eleverna syns, engagemanget från vår personal samt vår stämning av att du ska kunna vara dig själv. Hos oss ska alla vara välkomna. Både idag och i framtiden. Vänliga hälsningar Eva Kitok Rektor

Om NTI-gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan 1968. NTI har sedan starten bedrivit distansutbildningar inom elektronik och teknik samt IT och data på uppdrag av kommuner, näringsliv och privatpersoner. Förutom att NTI är en av Sveriges största utbildningsanordnare inom vuxenutbildning har även företaget sedan början av 2000-talet bedrivit gymnasieutbildning. Huvudinriktningen har varit inom media och data men har under senare år även omfattat teoretiska utbildningar. NTI-gymnasiet har idag ca 3000 elever fördelade på 14 gymnasieskolor från Malmö i söder till Luleå i norr. Skolan ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningskoncern för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 64 000 elever och deltagare, över 240 enheter och 7 000 medarbetare. Vår vision Kunskapsutveckling, entreprenörskap och trygghet skapar den bästa och mest inspirerande skolan för oss som vill äga framtiden. Vår verksamhetsidé NTI-gymnasierna erbjuder utbildningar för elever med intresse för IT, media och handel. Vårt mål

Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå yrkesexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutat utbildning på NTI-gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskapsoch värdegundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatsanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. Vart tar eleverna vägen? Varje år mäter vi resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om de vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I januari 2012 undersökte NTI-gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut NTI-gymnasiet Eskilstuna, Göteborg Kronhusgatan, Göteborg Södra Hamngatan, Luleå, Malmö, Stockholm och Sundsvall 2008, dvs för tre år sedan. Undersökningen visar bland annat att:

Andel som studerar vid högskola/universitet: 28% Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 89% Andel som anser sig vara väl förbered för högre studier: 60% Andel som anser sig vara väl förbered för arbetslivet: 48% Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 67% Andel som uppfattade lärarna som mycket bra eller bra: 88% Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 83% OM NTI-gymnasiet Luleå Historik Skolan startade sin verksamhet 2004 och har allt sedan dess haft en bra och kontinuerlig utveckling framåt. De första åren ökade volymen linjärt för att stabilisera sig runt 260-270 elever. Kvalitetsarbetet går bra och utvecklas hela tiden. NKI (Nöjdkundindex) värdet har legat bra under de år som mätningen pågått, NMI (Nöjdmedarbetarindex) hade en nedgång för några år sedan och har därpå stigit för att nu vända nedåt igen. Program Vi har mediaprogrammet, estetiska programmet. EL programmet, EL- och energiprogrammet, teknikprogrammet. Elever Vid skolan går ca 260 elever fördelade på tre årskurser. Skolan har under året haft 263 elever i snitt fördelade på nio klasser enligt tabellen nedan:

Elevfördelning Flickor Pojkar Summa EE11 1 31 32 TE11 1 30 31 ES11 17 8 25 EC10A 4 25 29 EC10B 1 27 28 MP10 18 12 30 EC09A 3 28 31 EC09B 0 30 30 MP09 21 6 27 Totalt 66 197 263 EC 8 110 118 EE 1 31 32 TE 1 30 31 MP 39 18 96 ES 17 8 25 Personal På skolan har under året 27 personer arbetat fördelat på 18 lärare och 9 annan personal. Av dessa 18 lärare har 13 gymnasielärarbehörighet, 3 saknar enstaka poäng i sin gymnasielärarutbildning, 1 har grundskollärarutbildning samt 1 är lärare i yrkesämnen. Skolan har haft 1 rektorstjänst och 0,5 biträdande rektorstjänst. Rektor går den statliga rektorsutbildningen. Under året har lärarna varit uppdelade i två arbetslag, fördelade på följande sätt: Media/estet- ansvar för mediaprogrammet, estetiska programmet och dess elever. EL/teknik- ansvar för EL programmet, EL och energiprogrammet, teknikprogrammet och dess elever.

Skolan har under läsåret 2011/12 omfattat motsvarande ca 21,75 heltidtjänster enligt följande: 1,00 rektor 0,50 biträdande rektor 16,00 lärartjänster 0,30 skolsköterska 0,25 kurator 0,25 specialpedagog 0,30 studievägledare 0,75 administratör 0,50 systemtekniker 0,25 vaktmästare 0,25 caféföreståndare 0,65 cafépersonal 0,75 elevassistent Till förfogande finns även skolläkare och psykolog. Skolläkar- och psykolog- tjänster är upphandlade. Skolsköterskan har mottagningstider två dagar i veckan för hälsosamtal, hälsoundersökning samt andra frågor kopplade till skolhälsan. Lokal NTI-gymnasiet i Luleå är beläget mitt i stadens centrum. Skolan har bärbara datorer till samtliga elever och personal, detta kompletteras med en datasal för videoredigering, en inspelningsstudio för rörlig bild, två ljudinspelningsrum samt ett datalabb för CISCO/nätverk. Dessutom finns ett elevcafé, skolbibliotek samt ett antal grupprum och mycket fina uppehållsrum. Lokalerna är placerade på tre våningsplan och bottenvåning. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfritt.

Formella studieresultat Andel slutbetyg och andel grundläggande behöriga till högskola av slutbetyg (jämförande bakåt, totalt och per program) Resultatmått 0910 1011 1112 Andel slutbetyg 76% 87% 94% Andel slutbetyg EC 85% 89% 92% Andel slutbetyg MP 67% 84% 96% Andel behöriga till högskola EC 73% 88% 83% Andel behöriga till högskola MP 90% 89% 100% Genomsnittligt slutbetyg (jämförande bakåt, totalt och per program) Resultatmått 0910 1011 1112 Genomsnittliga betygspoäng totalt 12,4 13,1 13,2 EC 11,4 12,4 12,4 MP 14,4 14,3 15,0 Resultat Nationella prov HT 2011 och VT 2012 i jämförelse med kursbetyg 2012 i Svenska, Engelska och Matematik för årskurs 2 och 3 LGY94.

Kurs Saknas IG G VG MVG Antal Ma B, NP 3 3 9 3-18 Ma B, slutbetyg - 5 10 3-18 Ma C, NP 1 4 5 4-14 Ma C, slutbetyg - 2 8 4-14 Ma D, NP 4 10 5 2 1 22 Ma D, slutbetyg - 7 12 2 1 22 SvB, NP 9 10 28 36 2 85 Sv B, slutbetyg - 11 32 33 9 85 En B, NP 19 0 23 44 3 89 En B, slutbetyg 3 2 41 33 10 89

Resultat Nationella prov HT 2011 och VT 2012 i jämförelse med kursbetyg 2012 i Svenska, Engelska och Matematik för årskurs 1 GY11. Kurs Saknas F E D C B A Antal Ma 1a, slutbetyg 1 17 5 2 4 - - 29 Ma 1a, NP 14 7 4 3 1 - - 29 Ma 1b, slutbetyg 1 10 10 1 2 - - 24 Ma 1b, NP 4 14 4 2 - - - 24 Ma 1c, slutbetyg - 4 13 6 5 1 1 30 Ma 1c, NP 1 11 14 3-1 - 30 En 1, slutbetyg 3 16 8 12 24 17 3 83 En 1, NP 24-5 12 21 19 2 83 Sv 1, slutbetyg 3 13 14 27 15 10 2 84 Sv 1, NP 15 8 13 21 18 9-84 Upplevd kvalitet NTI-gymnasiet genomför årligen undersökningar av hur verksamheten upplevs av både elever och personalen. Arbetet sker för hela AcadeMedia i samarbete med Markör och Svensk kvalitetsindex och mäter förtroendet för skolan, men även hur vi uppnår de kärnvärden vi strävar mot. Elever Nöjdkundindex (2012, 2011, 2010)

Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola upplever är din skola? 2012: 62 2011: 71 2010: 71 Rekommendationsgrad (2012, 2011, 2010) 2012: 69 2011: 74 2010: 75 Trivselgrad (2012, 2011) 2012: 77 2011: 86 Trygghetsgrad (2012, 2011) 2012: 92 2011: 92 Lärmöjligheter (tidigare kunskapsindex (2012, 2011) 2012: 77 2011: 82 Medarbetare Medarbetarindex (2012, 2011, 2010) Tänk på all erfarenhet du har av att arbeta på din arbetsplats. Hur nöjd är du? Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete på din arbetsplats i relation till dina förväntningar? Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete på din arbetsplats jämfört med en ideal arbetsplats där du skulle vilja jobba? 2012: 65,2 2011: 71,0 2010: 70,7 Attraktionskraft (2012, 2011, 2010) Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats i minst 1 år till. Jag kan rekommendera den verksamhet som min arbetsplats tillhör som arbetsgivare.

Min arbetsplats bedriver en verksamhet som jag gärna rekommenderar till våraelever/ studenter/ föräldrar/ kunder. 2012: 73,1 2011: 82,6 2010: 88,2 Engagemang (2012, 2011, 2010) Jag känner mig motiverad i mitt arbete. Jag är villig att göra en extrainsats om det behövs. Hur nöjd är du med den utmaning som ditt arbete på minarbetsplats ger? Jag upplever mitt arbete som viktigt och meningsfullt 2012: 76,5 2011: 77,3 2010: 81,0 Analys Detta läsår har inneburit flera förändringar för skolan. Den nya gymnasieskolan har introducerats och vi har under året implementerat denna i verksamheten vilket inneburit nyheter i program, kurser, inriktningsval etc. De program vi hade tidigare, EC och MP har tagits bort i och med gymnasiereformen och vi har tre nya program parallellt med de gamla i årskurs 2 och 3. Vi har också haft byte i ledningen så att både rektor och biträdande rektor varit nya i sina roller. Detta ger en möjlighet att skapa nya traditioner och arbetssätt men det innebär också att både ledning och personal har nya roller att förhålla sig till. Vi har även haft färre elever än tidigare Minskningen i antalet elever beror på att årskullen är mindre, att intresset för de yrkesinriktade programmen minskat generellt i och med gymnasiereformen samt att våra marknadsföringsmöjligheter minskat då Luleå kommun ändrat sin policy för information till elever i årskurs 9. Det minskade elevantalet gör att våra resurser minskar och vi måste förhålla oss till detta. Samtidigt har vår elevgrupp har också ändrats på så sätt att fler elever än tidigare är i behov av stöd och vi har inte varit förberedda på detta. Detta har inneburit att vi måste omorientera vårt arbetssätt för att bättre passa de elever vi har. Detta arbete har bara börjat och vi har mycket kvar att göra här. Under året har vi genomfört fortbildning för personalen i samarbete med Specialpedagogisk a skolmyndigheten.

Dessa förändringar ligger förmodligen till grund för att trivseln hos elever såväl som lärare minskat. Personalen upplever att arbetsbelastningen under året varit högre än vanligt vilket också lett till att trivseln minskat. Det fackliga samarbetet har tagit fart och ger möjligheter till förändringar i arbetet och att kunna ta tillvara på personalens synpunkter på ett samlat sätt. Detta fångar även upp förändringsidéer som kan förankras smidigare. Samverkans gruppen är ett forum där personal och ledning tillsammans kan hitta lösningar och förändringar inför de ändrade förutsättningarna. Andelen slutbetyg har ökat, vilket är glädjande samt det genomsnittliga slutbetyget är högre, förutom på medieprogrammet, då värdet var högre förra året. Detta är givetvis glädjande. Vi har svårt att peka på någon enskild faktor bakom ökningen. En förklaring kan vara att eleverna hade bättre förkunskaper och därför en stabilare grund att stå på. En annan kan vara det arbete med formativ bedömning som vi inför på skolan, men det är förmodligen för tidigt att se något resultat av detta. Under året infördes nya CSN-regler vilket gjorde att skolket minskade. Reglerna välkomnades av såväl elever som lärare. Det är tveksamt om detta gett resultat i årets slutbetyg men på sikt tror vi att detta kommer att innebära att elevernas studieresultat ökar. Eleverna upplever att deras lärmöjligheter har minskat. En orsak till detta är att vi i år haft lite mer stök på skolan än förr, vilket har gjort att klassrumsklimatet i framför allt en klass varit oroligt. Mentorerna har arbetat intensivt med enskilda elever i klassen och vi har ibland haft dubbla lärare i klasserna. Det finns skillnader mellan de nationella proven och slutbetygen. Generellt sett bottnar detta i att det nationella provet är ett av flera sätt för eleverna att visa vilka kunskaper de uppnått. Mål som klarats av tidigare kanske missats vid det nationella provtillfället. Främst i matematik har eleverna efter det nationella provet kompletterat de mål de missat. De nationella proven testar flera mål men inte alla, främst i svenska och engelska. I svenska har flera elever fått sänkt betyg jämfört med det nationella provet eftersom

de inte uppnått kriterierna för exempelvis målet Dialekter och språklig variation eller de muntliga målen. I engelska berör proven inte litteraturhistorien som är en stor del av kursen. I en del fall har elever endast gjort de delar av det nationella provet som visade de mål de inte tidigare nått vilket är förklaringen till att en hög andel elever inte fullföljde det nationella provet. Dessa elever har fått ett lägre betyg på det nationella provet än i slutbetyg. Även i matematik har elever främst gjort de uppgifter som de inte visat upp att de kan innan, främst bland de elever som siktar på de högre betygen. I matematiken har de nya kurserna i årskurs 1 legat på en högre svårighetsgrad än tidigare. Eleverna har inte varit förberedda på de förkunskapskrav som krävdes. Efter det nationella provet har lärarna arbetat mycket individuellt med elever med de mål som de saknar. Detta har gjort att många elever klarat kursen. En del har också klarat kursen då den delats upp i mindre examinerade delar men har svårt med större prov. Vilka åtgärder har vidtagits innevarande år Akta huvudet är ett skolprojekt mot våld som vi har haft förmånen att ha här under två dagar och även en uppföljningsdag. Det har varit ettorna som har fått del av projektet och föräldramöte en kväll. Ett mycket givande och bra projekt som finansieras av allmänna arvsfonden. Åtgärdsprogram och särskilt stöd har vi arbetat med för att få in nya rutiner. Vi hade en ny specialpedagog och försökte introducera ett nytt åtgärdsprogram, gick igenom vad som gäller i nya skollagen kring detta. När sedan specialpedagogen bytt tjänst efter årsskiftet har vi påbörjat och introducerat ett nytt åtgärdsprogram. Specialpedagogiska skolmyndigheten vi under året haft kontakt med kring att stödbehovet

har ökat mycket. Vi har många elever som behöver stöd och anpassningar. De har haft en utbildning för lärarna kring pedagogiskt arbete och vi har Glädjens pedagogik som bok i kursen. Likabehandlingsplanen reviderades i början av VT tillsammans med personal och eleverna. Den nya likabehandlingsplanen finns i två versioner. Fullängd versionen av vår likabehandlingsplan är inklusive hänvisningar till aktuella lagar och en kortversion av likabehandlingsplanen, denna plan är mer lättläst och innehåller det viktigaste ur likabehandlingsplanen. Båda versionerna finns tillgängliga för personal, föräldrar och elever genom vår webbplattform. Extra resurser har funnits i matematik i form av Mattestuga, resurstid i klass med extra tid och extra personal. Vi har även satt in extra resurser under perioder när det varit extra stökigt i någon klass. Andra extra resurser har varit lovskolor, avlastning vid hög arbetsbelastning, vikare vid längre sjukskrivning, extra stöd för en elev i väntan på kammarrättsdom. Samarbete med Entreprenörsgymnasiet kring nationella prov har påbörjats Lokalerna och arbetsmiljö Vi har gjort iordning ett eget vilrum för personalen så att det nu finns ett för personal och ett för elever. Eleverna måste be personal att öppna om de ska använda elevvilrummet och de kan även använda det för att ringa ifrån. I personalens vilrum finns även en skrivbordsplats så att de kan gå undan om de behöver sitta och arbeta för sig själva. Gemensamma ordningsregler har arbetats fram under året och revideras och arbetas med vid behov. Studiedagar har delvis inriktats på att förbättra arbetsklimat för elever och personal. För övrigt har vi påbörjat arbetet med att implementera ett studietorg som ska bli en resurs för eleverna i deras studier. Det finns nu ett skolbibliotek och studieplatser där det ska finnas personal som hjälper till med handledning och stöd.

Analys Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet har i stort varit integrerat i den vanliga undervisningen och mentorstiden. Vid några tillfällen har det arbetats med värdegrundsfrågor i olika klasser, t.ex. värderingsövningar med skolkyrkan, filmer, besök och olika projekt. En del mentorsgrupper (klasser) har arbetat mer med värdegrundsarbete i klassen och en del mindre. En satsning som gjorts är tre dagar mot våld där vi engagerat Akta huvudet för ettorna som har fått del av projektet. Det genomfördes med olika föreläsningar, samtalsgrupper och föräldramöte en kväll. Ett mycket givande och bra projekt som finansieras av allmänna arvsfonden. Det var väldigt uppskattat bland elever, personal och föräldrar. Trygghetsgraden hade 2011 ett index på 92 för NTI gymnasiet i Luleå och vi har även år 2012 ett trygghetsindex på 92. Detta är väldigt högt om vi jämför, Academedia totalt har ett trygghetsindex på 84 och NTI gymnasierna 87. Våra elever på NTI gymnasiet i Luleå känner sig väldigt hemma och trygga på skolan. Några elevcitat kring vad som är viktigt för att känna sig trygg på skolan: Jag behöver inte oroa mig för att mina saker bli stulna Fin miljö, sköna soffor Trygghet ges av respekt. Respekt mellan elever samt mellan elever och lärare. Lärarna måste vara kompetenta och respektfulla. Dessutom är själva säkerheten viktig. Att veta att ens saker inte försvinner om man slutar titta på den ger trygghet. Lärare som bryr sig Inga gangsters

Bra elevfik, som ett socialt Mekka (flera har skrivit liknande). Individer som kommit med positiv energi, som varit härliga att ha i närheten. Det var kul och roligt att gå på NTI. Även om vi har det väldigt bra så måste vi fortsätta att arbeta med värdegrundsfrågor och elevernas trygghet. Alla elever på NTI gymnasiet i Luleå ska vara sedda och känna sig trygga på skolan. Hos oss ska man kunna vara den man är och olikheter ska accepteras

Arbetsplan för läsåret 2012/2013. Enhet: NTI Luleå Sammanfattning Enhet: 31687 NTI Luleå Utfall 2012 Enhetens etappmål 2013 NTI totalt 2012 KVALITET Behörighet 88% 100 % 86% Betygspoäng 13,2 13,9 13,0 Andel stud. och yrkesv. 89 % *** 94 % efter 3 år. Förädlingsvärde In: 5 (obs *** 2010) Ut: 2 (obs Bibehållet *** 2010) Starkt negativ förädlingsvärde, dvs ej negativt ATTRAKTIVITET NKI 62 65,25 62 NMI 62,6 65,7 65,4 Fyllnadsgrad vs Antal totalt Antal enl *** affärsplan juni 12: 264 affärsplan juni 13: 271 Fyllnadsgrad: 92 % Fyllnadsgrad: 94% *** Skolans huvudmål*

NTI Gymnasiet i Luleå ska vara Luleås bästa IT-relaterade utbildning *Skolans lokala huvudmål utifrån NTI:s övergripande mål. Systematiskt värdegrundsarbete Systematiskt värdegrundsarbete; Likabehandling/ kränkande behandling Fokusfråga 1* Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Alla ska känna sig respekterade, trygga och sedda. Har inte funnits tidigare 100 % Maj Aktiviteter fokusfråga 1 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Ta fram och genomföra en enkät kring värdegrund och psykosociala arbetsmiljön med elever och personal Samtal i mentorsgrupperna för att alla ska känna sig respekterade, trygga och sedda. Bitr rektor och Skyddsombud Mentor April Maj Kontinuerligt Maj * Fokusfrågorna tas fram i samråd med personal och elever. Kvalité Delmål 1 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Betygspoäng* 13,2 13,9 Schoolsoft juni 2013 Aktiviteter delmål 1 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Regelbundna omprovstillfällen (onsdagar?) A-lag Under året Okt och juni

Samtliga lärare ger feedback vid utvecklingssamtal via formativa bedömningsmatriser och elever uppmuntras att nå längre än G/E Arbeta med att skapa positivare förväntningar på eleverna Lärare Samtliga Under året Under året Okt och juni Juni Delmål 2 Utfall 2011 Mål 2012 Uppföljning Behörighet* NTI Luleå 89% 100% Behörighet* NTI totalt 80% Behörighet* riket totalt - Aktiviteter del mål 2 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Utredning om särskilt stöd förbättras Bitr rektor Ht Jan och görs enhetligt Åtgärdsprogram upprättas förbättras Bitr rektor Ht Jan och görs enhetligt Uppföljning av åtgärdsprogram Bitr rektor Ht Jan förbättras och görs enhetligt Screening av åk 1 A-lag Ht Okt Tidigt utvecklingssamtal åk 1 (innan okt lov) med fokus på närvaro A-lag Ht Okt *se kurssammanställning i kvalitetsrapport Delmål 3 Utfall 2012 Mål Uppföljning 2013 Andel studerande eller yrkesverksamma efter 3 år 89 % *** Central mätn. VT årligen Aktiviteter delmål 3 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj av aktivitet

En dag på LTU bokas för eleverna A-lag/SYV ht Jan Ökat antal APL-platser arrangeras av skolan Bitr rektor/anders Under året Jan och juni Delmål 4 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Förädlingsvärde In: 5 (obs 2010) Bibehållet SCB/ central Ut: 2 (obs 2010) Starkt negativ dvs ej värde in mätning juni och ut, 2013 negativt Aktiviteter delmål 4 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet IG/Fvarningar synliggörs för mentor Lärare/a-lag Under Okt och juni och rektor varje månad året Tydligare koppling mellan elevhälsan och arbetslagen Bitr rektor, a-lag Under året Start ht Likvärdig bedömning samtliga lärare ska ha kontakt med en annan skolas lärare inom samma ämne lärare Under året Regelbunden genomgång av studieplan mentor Under året Jan och juni Okt och juni Attraktivitet Delmål 5 Utfall 2012: 62 % NKI Etappmål 2013: 65,25% Fokusfråga 1: Lärare ger regelbunden info om hur skolarbetet går Mål för fokusfrågan: Andelen nöjda/mycket nöjda är idag 56. Mål: 59. Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Övriga kommentarer Formativ mall Under året Lärare Okt och juni fylls i för varje elev och finns tillgänglig för eleverna IG-varningar Under året A-lag Okt Start sept samlas upp månadsvis för att ge samlad bild Fokusfråga 2: Jag vet vad som krävs för Mål för fokusfrågan: Andelen

att få det betyg jag eftersträvar nöjda/mycket nöjda är idag 77. Mål: 80. Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektorsuppföljning av aktivitet Övriga kommentarer Formativ mall Under året Lärare Okt och juni kopplas till kursuppgifterna Feedback via formativ mall(matris) Under året lärare Okt och juni Delmål 6 Utfall 2012: 62,6 % NMI Etappmål 2013: 65,7 % Fokusfråga 1: Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats 1 år till Aktivitet Tidsra Ansvarig m Individuell plan görs för vare personal för att tydliggöra arbetsuppgiftern a Mötestiderna styrs upp för att nyttjas mer effektivt Träffar i ämnesgrupper Mål för fokusfrågan: Idag 76%. Mål 79% Rektors Övriga uppföljnin kommentarer g av aktivitet Sept Rektor jan I medarbetarsamta l Under året Under året Rektor/samverkansgrup p Rektor/samverkansgrup p Fokusfråga 2: Jag känner mig motiverad i mitt arbete Mål för fokusfrågan: Idag 74%. Mål 77% Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljnin Övriga kommentarer g av aktivitet Rektor/bitr Innan feb Rektor Mars rektor auskulterar hos varje lärare och samtalar kring detta Medarbetarsamta l på hösten inför sept Rektor jan Juni Juni

det kommande året Möjliggöra fler informella möten för att öka vikänslan gemensam fikatid 1 ggr /vecka Start ht Rektor/bitr rektor Delmål 7 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Fyllnadsgrad vs affärsplan 92% (264st) 94% (271st) Juni 2012 Övergripande aktiviteter från MP* Tidsram Ansvarig Öppet hus ht marknföringsgrupp Jan Se över möjligheten att ht marknföringsgrupp Jan registrera nytt hemsideverktyg för att skicka ut direktinfo via sms eller mail till intresserade Arbeta för att få komma ut i skolor Sept-okt Rektor nov Rektors uppfölj av aktivitet Övr kommentarer *Här redovisas större aktiviteter från elevrekryteringsplanen/ marknadsföringsplanen. Luleå 20120829 Eva Kitok, rektor NTI Gymnasiet Luleå