F Ö R V A L T N I N G S A V D E L N I N G E N U t b i l d n i n g s f ö r v a l t n i n g e n PM 2004 Reviderad dec 2005, okt 2006 AB CD E Manual PEDAGOGISK UTREDNING Inledning Denna information vänder sig till de förskollärare och lärare, fritidspedagoger och övrig förskole-/skolpersonal som arbetar nära eleven och som i sitt arbete ska skriva en pedagogisk utredning inför mottagande i särskolan. Vi väljer att skriva pedagoger i fortsättningen när vi skriver om teamet runt eleven och skola när vi skriver om förskola eller grundskola. Särskolan är till för de elever som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapsmål därför att de har en utvecklingsstörning. Även barn med autism eller autismliknande tillstånd, eller barn som har betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, kan gå i särskola om de på grund av detta inte kan nå grundskolans kunskapsmål. Det krävs alltså dels att eleven inte kan nå upp till kunskapsmålen, dels att eleven har något av nämnda funktionshinder för att särskolan ska vara ett alternativ. För att ta reda på om särskolan är det rätta alternativet för eleven, ska en grundlig utredning alltid göras. Det viktiga är att man gör en helhetsbedömning av elevens förutsättningar och orsakerna till hennes/hans svårigheter. Utredningarna bör i regel omfatta fyra områden: en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk samt en social utredning. 1
Den psykologiska utredningen visar huruvida barnet har ett intellektuellt funktionshinder eller ej. Den medicinska utredningen klarlägger eventuella medicinska orsaker till barnets svårigheter och vad dessa kan innebära för hennes/hans fortsatta utveckling. Den sociala utredningen är avsedd att komplettera de övriga. Ibland kan det finnas orsaker utanför skolan som kan påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet. Den pedagogiska utredningen ger svar på frågan om eleven har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. Av den utredningen skall det också framgå vad skolan har gjort för att anpassa arbetet till elevens behov och vilka resultat detta givit samt vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på i förhållande till sin åldersgrupp generellt. Den pedagogiska utredningen (i Stockholms stad) innehåller ett s k försättsblad, en beskrivning av eleven samt en beskrivning som handlar allmänt om skolan och dess insatser. Om utredningen avser barn på förskola skall utredningen ge en bild av barnets utveckling i förhållande till målen i förskolans läroplan. För elever i grundskolan skall bedömningarna av elevens förmåga relateras till de mål och kravnivåer skolan har för de olika skolåren. 2
Vad som skall belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska situation Allmänt om eleven Viktigt att det under varje avsnitt i det följande framgår var eleven befinner sig i sin utveckling i förhållande till grundskolelever i samma ålder. Bakgrund När pedagogerna skriver om elevens bakgrund kan det vara värdefullt att ta föräldrarna till hjälp, speciellt om barnet har flera förskole- eller/och skolbyten bakom sig. Barnet kan ha haft flera byten redan i förskolan när föräldrarna har försökt att hitta den bästa skolan för sitt barn eller när allt inte har fungerat. Det kan ha varit andra orsaker till skolbyten som kan vara värdefulla att känna till i den pedagogiska utredningen för att få grepp om aspekter som kan påverka elevens inlärningssituation, t ex långa sjukdomsperioder. Kamratrelationer som föräldrarna känner till som har orsakat stora förändringar i elevens tillvaro. En ordentlig kartläggning av skoltiden är alltså en viktig del av en pedagogisk utredning. Att flytta från en annan stad eller från landsorten till en storstad, vad har det inneburit för förändringar? Eller att flytta eller fly från ett annat land, hur har det påverkat? Hur länge har man bott i Sverige? Hur ser familjebilden ut, syskon m.m. Föräldrar, flyktingsamordnare och modersmålslärare är viktiga informationskällor när det gäller skolgången i det tidigare hemlandet. Funktionshinder Pedagogiska konsekvenser av ytterligare funktionshinder som t.ex. syn- och hörselskador, epilepsi, rörelsehinder, autism bör redovisas. Skolans elevhälsoteam ska ha tillgång till utredningar som gjorts om eleven. 3
Det sociala samspelet med jämnåriga och vuxna Att beskriva hur eleven fungerar med andra personer i omgivningen ger en bild av elevens mognad. Observationer i gruppen är till stor hjälp när man ska beskriva elevens sociala samspel med jämnåriga/klasskamrater. Leker eleven helst med jämnåriga eller med yngre/äldre barn? Är eleven intresserad av att vara tillsammans med andra barn eller leker hon/han helst ensam? Hur är elevens initiativförmåga? Vilka roller får/tar eleven i leken? På vilket sätt tar eleven kontakt med andra i gruppen? Hur klarar eleven av att vänta på andra? Vänder sig eleven helst till vuxna eller till jämnåriga? Hur är ömsesidigheten? Vad har eleven för status i gruppen? Föräldrarna kan berätta om hur barnet fungerar med syskonen hemma eller hemma på gården. Beteende Hur beskriver pedagogerna elevens beteende i skolan och på fritids? Är beteendet åldersadekvat? Hur reagerar eleven på förändringar? Hur klarar eleven att vänta på sin tur? Finns det beteendemönster som eleven upprepar? Hur hanterar eleven konflikter? Hur är elevens initiativförmåga? Hur trivs eleven i gruppen/klassen? Är hon/han nyfiken, frågar ständigt? Har eleven rädslor? Har eleven vokala eller motoriska tics? Är eleven nedstämd? Vill eleven lära sig nya saker? Är eleven passiv eller hyperaktiv? Påverkar gruppstorleken elevens beteende? Hur är elevens uthållighet? Hur uppfattar eleven kroppsspråk, gester, mimik? Hur tolkar eleven synintryck över huvud taget? Kan avvikande beteende kopplas till ett funktionshinder som t ex syneller hörselskada, rörelsehinder eller autism? Elevens beteende hemma kan föräldrarna beskriva. Finns skillnader i olika miljöer? Vardagssituationer En beskrivning av graden av självständighet i olika vardagssituationer ger kunskap om elevens utvecklingsnivå. Hur fungerar eleven i matsituationer? Beskriv med konkreta exempel. Hur klarar eleven toalettbesök? Kan eleven be om hjälp? Hur fungerar av- och påklädningen, knäppa knappar, knyta skor, hålla reda på egna kläder?. Intressen och starka sidor Att kartlägga elevens intressen och starka sidor är mycket viktigt. Har eleven specialintressen? Vad är eleven bra på? Beskriv med exempel. Är det olika i skolan och på fritiden? 4
Muntliga/skriftliga instruktioner enskilt/i grupp Hur tar eleven muntliga/skriftliga instruktioner? Hur klarar eleven att följa instruktioner i flera led? Behöver eleven individuell instruktion, visuellt/auditivt stöd? Imiterar eleven? Arbetar eleven självständigt vidare eller iakttar hon/han andra för att se vad som skall göras? Minnesfunktion Hur är elevens förmåga att uppfatta och minnas sammanhang? Har eleven detaljminne? Vilket stöd behöver eleven: individuellt, visuellt, auditivt? Hur kommer eleven ihåg dagliga rutiner i gruppen? Hur är elevens tidsuppfattning? Kommer eleven ihåg sin adress, sitt telefonnummer, sin födelsedag, veckodagar och månader, kamraternas namn i gruppen? Kan eleven plötsligt reagera på händelser som skett för länge sen (s.k. fördröjd latens)? Koncentrationsförmåga och uthållighet Koncentrationsförmågan kan variera beroende på vilken typ av aktivitet man håller på med. Om eleven är motiverad, hur länge kan hon/han koncentrera sig i uppgiften? Om man har gemensamma aktiviteter i en grupp, hur klarar eleven att hålla koncentrationen då? Vilken hjälp behöver eleven för att orka hålla koncentrationen? Uthållighet är liksom koncentration beroende på uppgiften, observera och ta tid! Självkänsla Självkänsla är en viktig ingrediens i inlärningen liksom lusten att lära. Lusten att lära kan vara stor men om lösandet av uppgifterna kräver mer än man förmår, påverkar det självkänslan negativt. Många misslyckanden försvårar inlärningen av nya saker. Hur är elevens motivation och lusten att lära? Litar eleven på sin egen förmåga? Hur realistiska är elevens förväntningar på sig själv? Hur är elevens jaguppfattning och självkännedom? Hur är elevens förmåga att förstå och motsvara krav? Självständigt arbete Hur klarar eleven av att arbeta självständigt? Vilka strategier använder eleven när hon/han behöver hjälp, iakttar eleven hur de andra gör, ber hon/han en vuxen om hjälp, börjar hon/han göra annat? Hur mycket individuellt stöd behöver hon/han vid självständigt arbete? Hur klarar eleven situationer då man byter aktivitet? Hur har eleven lärt sig rutinerna i gruppen? 5
Fantasi och kreativitet Hur är elevens fantasi och kreativitet? Hur är elevens abstraktionsförmåga? Hur hanterar eleven egen tid? Hittar hon/han på egna aktiviteter eller blir sittande och håller sig undan? Tar eleven initiativ till samspel med kamrater? Motorik Det är viktigt att observera både kvaliteten på rörelserna och på rörelsefunktionerna. Hur samordnar eleven rörelser som öga - hand och öga - fot, höger och vänster hand? Hur klarar eleven av att göra två olika rörelser samtidigt? Hur fungerar automatisering av rörelser, t ex att kunna tala och gå samtidigt, att kunna böja sig ner till golvet utan att tappa koncentrationen och att kunna utföra en handling utan synens hjälp? Hur är elevens motoriska planering, att komma ihåg en handlingskedja, t ex när man skall klä på sig och när man leker konstruktions- och regellekar? Hur är elevens kroppshållning och muskeltonus, symmetriska rörelser och skillnader mellan kroppshalvorna, när eleven utför en handling? Hur växlar eleven mellan rörelsesätt (gå, springa, hoppa framåt, bakåt och sidan) utan att stanna eller tappa balansen? Kan eleven cykla och simma? Skolämnen Följande ämnen gäller i första hand de elever som börjat skolan. Beskriv de inlärningssvårigheter som eleven har och beskriv så konkret som möjligt var eleven befinner sig i kunskapsutvecklingen. Jämför med de mål och kravnivåer skolan har för de olika skolåren. Svenska, modersmål och kommunikation Hur, när, varför och med vad kommunicerar eleven? Hur är elevens förmåga att uttrycka sig? Skiljer det mellan de olika språken (modersmål, andraspråk) eleven eventuellt har? Kommunicerar eleven gärna? Om eleven talar, gör hon/han det fåeller mångordigt, är talet tydligt? När du beskriver talförmågan, tänk på ordförråd, tydlighet, samtalsförmåga och uttrycksförmåga. Använder eleven tecken, hur stort är teckenförrådet? Hur är elevens ordförråd? Hur är begreppsuppfattningen? Resultat av språkutvecklingsanalys? Hur är modersmålslärarens bild av elevens språkutveckling i olika avseenden? 6
Lyssnar eleven på högläsning? Vilken typ av böcker lyssnar eleven gärna på? Kan eleven återberätta historier? Hur är den språkliga medvetenheten, lyssnar eleven ut ljud, kan hon/han rimma? Om eleven läser själv, vilken typ av böcker läser hon/han? Hur återberättar eleven det hon/han läst själv? Finns läslusten? Läsutvecklingen kan du gärna beskriva med läsutvecklingsschemat (LUS), i vilken fas i LUS befinner sig eleven? Hur skriver/ritar eleven? När det gäller yngre barn, iakttar pedagogen de finmotoriska färdigheterna; hur är handdominansen, klipper eleven, kan hon/han följa linje, hur använder eleven krita/penna/pensel. Hur är riktningsuppfattningen? Man kan använda skrivutvecklingsschemat (SUS), vilken fas i SUS har eleven nått? Hur motiverad är eleven inför ritandet/skrivandet? Hur producerar eleven egna texter? Finns det en röd tråd i texterna? Hur är elevens uttrycksförmåga? Hur förstår läsaren elevens texter? Hur är handstilen, använder eleven skrivstil? Använder eleven dator? Hur är stavningen? Finns det material som kan bifogas; elevens berättelser, klippövningar, teckningar? Matematik/Verklighetsuppfattning Gör en jämförelse med skolan mål och kravnivåer och beskriv: Vilka matematiska begrepp har eleven (stor, liten, större, mindre, fler, färre etc)? På vilken abstraktionsnivå befinner sig eleven? Behöver eleven konkreta föremål för att förstå? Geometri (olika former)? Hur är antalsuppfattningen (inom vilket område)? Känner eleven igen siffror (vilka)? Kan eleven ramsräkna (hur långt)? Vilka räknesätt (addition, subtraktion, multiplikation, division) behärskar eleven (inom vilket område)? Hur klarar eleven mekanisk räkning, huvudräkning och lästal/benämnda tal? Hur är problemlösningsförmågan? Hur är elevens tidsuppfattning? Kan eleven klockan? Kan eleven pengar och dess värde? SO/NO/Vardagsaktivitet Beskriv hur eleven klarar att följa undervisningen i dessa ämnen. Finns intresse och förståelse, i så fall för vad? Idrott/Motorik Hur mycket deltar eleven i idrott? Hur klarar eleven lagsporter och regler? Övriga praktiskt estetiska ämnen Har fungerar eleven i de praktiskt estetiska ämnena? Har eleven något specialintresse? Är något av dessa ämnen ett uttrycksmedel för eleven? Övrigt 7
Här skriver pedagogerna om annat som inte har kommit med tidigare och som är viktigt att ha med för att få en helhetsbild av eleven. Allmänt om förskolan/skolan och dess insatser Vilken form av stöd har man haft i skolan på grund av elevens svårigheter? Vad visade utvärdering av det insatta stödet? Protokoll från elevvårdskonferenser och åtgärdsprogram är exempel på dokumentation som kan ge information om detta. Eventuellt finns det beslut om skoluppskov eller om eleven har gått om ett skolår. Denna del av utredningen får gärna presenteras i form av bilagor, t ex handlingsplaner, individuella målsättningar, individuella studieplaner, ansökan om resursförstärkning eller liknande. Gruppen och skolans arbetssätt Hur ser gruppen ut i sin helhet? Hur många elever är med i gruppen? Hur många vuxna arbetar med gruppen? Vad har man för arbetssätt? Använder man speciell pedagogik i skolan? Vilka pedagogiska anpassningar har gjorts för elever i behov av särskilt stöd? Vilka individuella anpassningar har man gjort? Skolämnen Hur arbetar man i de olika ämnena i skolan? Här kan pedagogerna beskriva skolans mål och arbetssätt då man tidigare beskrev den aktuella elevens individuella mål. Vilka metoder använder man, hur har man kommit fram till just dem? Svenska, modersmål och kommunikation Hur tar man hänsyn till flerspråkighet? Genomsnittlig tidsåtgång för andraspråkstillägnande varierar mellan två och åtta år beroende på ankomståldern och kvaliteten i undervisningen. Hur arbetar man för att nå aktiv tvåspråkighet när det gäller flerspråkiga elever? Hur stor del av undervisningen sker på modersmål om inte modersmålet är svenska? Hur mäter skolan elevens kunskaper i svenska och i modersmålet när det är annat än svenska? Om eleven inte har ett talat språk, hur utvecklar man kommunikationen? Språkutvecklingsanalys är ett mycket viktigt redskap i kartläggningen av tvåspråkiga elevers språkutveckling. 8
Vilket är det största problemet just nu? Här har pedagogerna möjlighet att beskriva svårigheterna i den nuvarande situationen. Har föräldrarna och pedagogerna samma syn på elevens svårigheter? Vilken hjälp behöver eleven? Här finns möjlighet att beskriva hur en optimal skolsituation skulle kunna se ut! Vad behöver man i skolan för att anpassa verksamheten utifrån elevens förutsättningar och behov? Vilken typ av resurser skulle underlätta elevens vardag i den pedagogiska miljön? Beskriv! (Reviderad oktober 2006) 9