SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1
Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter i den värderingsprocess, som leder fram till ett finansiellt betyg för en svensk kommun. Eftersom alla bedömningar skall kunna redovisas och motiveras helt öppet så är det av intresse med full inblick i utredningsgången. - I princip följer också alla presentationer av analyser denna ordning. Syftet är också att belysa värdet av de finanseilla betygen och hur de kan användas i kommunens framtida utveckling. Syfte med finansiella betyg Betygen sammanfattar svenska kommuners finansiella läge och utvecklingsmöjligheter. Perspektivet betonar kommunens långsiktiga möjligheter att utveckla eller bibehålla goda finanser. Betyget baseras på en samlad analys av kommunkoncernens förvaltningsdel och företagsdel. Här inbegrips både ett kreditgivar- och självstyrelseperspektiv. Självstyret I reglerade organisationer ger experter besked till beslutsfattare vilka beslut de måste fatta. I oreglerade organisationer berättar man vilket handlingsutrymme som finns och varför man anser vissa beslut som bättre än andra. Med 1992 års kommunallag avreglerades kommunerna i finansiellt avseende. De är nu förnuftsstyrda organisationer, med politiker som vill veta varför, varför och åter varför i finansiella frågor. Öppen finansiell betygssättning ger svar och stärker bl.a. därigenom det kommunala självstyret. Kreditgivarperspektivet Kreditgivare är intresserade av att värdera kommuners betalningssäkerhet, dvs riskern för att en kommun inte kan fullgöra sina åtaganden på utsatt tid. Innehåll Vägen från fem underlag till ett finansiellt betyg 1. Analysfasen 2. Delbetyget Finansiell hälsa 3. Delbetyget 4. Delbetyget (av krisutlösande typ) 5. Delbetyget 6. Analysfasens förslag till ett betyg 7. Betygsfasen 8. Bedömningsaspekten Ledningsförmåga 9. Publicering, periodicitet och aktualitet 10. Betygen och deras användning 11. Den åttagradiga normativa skalan 3 4 5 7 8 9 11 12 13 14 15 16 2
Vägen från fem underlag till ett finansiellt betyg Med utgångspunkt i 17 finansiella nyckeltal ger en process i flera steg först fyra delbetyg, som sedan sammanvägs till ett förslag till slutbetyg. Vägen som process i fyra faser Hur man går till väga kan beskrivas enligt följande: Startfas Analysfas Presentationsfas Betygsfas 1 vecka 8 veckor 1 vecka 8 veckor Startfasen inleds med att kommunen fattar beslutet att genomföra en finansiell analys och utser kontaktman, vilket vanligtvis är kommunens ekonomichef. Det viktigaste under denna fas är att planera för presentationsfasen. Kommunens ledning tillsammans med Svensk KommunRating utgör betygskommitté. Under presentationsfasen skall ledningen få en genomgång av hela analysen vilket tar en hel dag i anspråk. Denna dag skall bokas och planeras tillsammans. Kommunen kallar de ledningspersoner som skall vara med. När detta är klart börjar analysfasen. Analysfasen innehåller utbyte av information. Den analyseras och resulterar i ett kvantifierat förslag till finansiell strategi. Detta fylliga dokument är underlag för presentationsfasen. Presentationsfasen består av minst en hel dags konferens med kommunens ledning (max 25 personer deltager under en och samma dag). Då presenteras hela analysen och även ett förslag till finansiellt betyg. Varje deltagare får ett dokument (36 A4-sidor i färgtryck). Den efterföljande betygsfasen planeras. Betygsfasen innehåller möjligheter till justering av det föreslagna betyget p.g.a. kompletterande infor,ation. Syftet är att nå en djupare förståelse av motiven för betygssättningen. De fem underlagen Expertsystemets fokus är 17 finansiella nyckeltal. Under analysfasen används dessa nyckeltal tillsammans med den kvantifierade finansiella strategin och ett antal andra kalkyler för att få fram fyra delbetyg: Finansiell hälsa Dessa fyra delbetyg är ordningsbara i den fyra- eller åttagradiga normativa skalans betygsteg. Delbetygen sammanställs till ett förslag till finansiellt betyg i slutet av analysfasen. Under betygsfasen vägs även kommunens ledningsförmåga (som det femte underlaget) in och ett slutligt ratingbetyg kan publiceras. Betygen Det finns tre analysnivåer (djup) och varje sådan nivå har även sin egen betygsskala. De tre analysnivåerna efter fallande analysdjup är följande: KommunDiagnos KommunAnalys FörtroendeProfil (högsta analysnivå) På hemsidan www.kommunrating.se/analyser, där denna skrift finns och kan kopieras, finns även en annan skrift Interimistisk Rating med underrubriken Finansiella betyg. Där presenteras ratingbetygen för aktuella kommuner. Inflöde Kommunen får förslag till presentationsdag Sifferunderlag som kompletterar expertsystemets databas Kommunen får en grundlig genomgång av argumenten för delbetygen och för förslaget till rating Startfas (processvecka 1) Analysfas (processvecka 2-9) Presentationsfas (processvecka 10) Utflöde Kommunen kallar kommunledningen till presentationsdag om cirka 8 veckor Svensk KommunRating sänder upprättad dokumentation till kommunen - inklusive delbetygen och förslag till finansiellt betyg Kommunen bokas in preliminårt för en presentationsdag till samma vecka under kommande två år Kompletterande information för att bedöma kommunens ledningsförmåga Betygsfas (processvecka 11-21) Den slutliga ratingen publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 3
1. Analysfasen Gången i grova drag Ett datorbaserat expertsystem laddas med kommunspecifika underlag och leverarar ett antal nyckeltal och analysdiagram. Dessutom upprättas en finansiell strategi och olika kalkyler. Detta underlag resulterar i fyra delbetyg som sammanvägs till ett finansiellt betyg. Analysfasens syfte Målet är att till kommunledningen tillhandahålla ett förslag till betyg som är väl dokumenterat och motiverat. Motiveringen byggs upp från nyckeltal baserade på kommunens bokslut och på Svensk KommunRatings mätstandarder för olika nyckeltal. Inflöde av information Analysfasen inleds med utbyte av information: kommunen får underlag för fångst av ekonomisk framtidsinformation, kommunen lämnar sådant underlag i siffror, detta avstämms och registreras i expertsystemet. Där kompletterar det de många data som finns för 288 kommuner. Tre möjliga analysfall Analyserna går delvis olika till beroende på om analysen ingår i en KommunDiagnos, en KommunAnalys eller bara på en FörtroendeProfil. 1. Analysen ingår i en KommunDiagnos Genom att analysen här kan baseras på kommunens framtidsplaner, så ger det välgrundade delbetyg. Det innebär att justeringarna under betygsfasen kanväntas bli små. 2. Analysen ingår i en KommunAnalys Här har Svensk KommunRating enbart tillgång till historiska data från kommunen. Den kalkylmässiga finansiella strategin måste därför grundas på framskrivning med hänsyn till hittillsvarande beteende. Det gör att dokumentationen, som kommunen får från analysfasen, till vissa delar kan kännas mer främmande för kommunledningen. 3. Analysen bygger på en FörtroendeProfil Analysen är i detta fall mycket förenklad och utgår mer från nyckeltalsbetygen än från detaljerade analyser av varje nyckeltals trender och nivåer. På några viktiga punkter föreligger i detta fall inte erforderliga indata. (Det gäller främst tolkning av NT 12 och 17 samt kvantifiering av delbetyget.) Dessa begränsningar motiverar den speciella betygsskalan i detta analysfall. Analysens fem kännetecken Analysen av kommunens finanser kännetecknas av: 1. Öppenhet: Kommunledningen kan i dokumentationen tydligt se samband mellan orsak och verkan. Olika nyckeltals trender och nivåer i förhållande till mätstandardernas krav framgår. All relevant information finns systematiskt samlad i dokumentet. 2. Normerade mätstandarder: En styrka i analysen är tydliga mätstandarder för de olika delarna. 3. Grafiska flerårsperspektiv: Genom en tydlig flerfärgsgrafik blir det lätt att uppfatta kommunens trender bakåt och framåt i tiden. 4. Välbeprövat Expertsystem: Analysen sker i det expertsystem som Svensk KommunRating utvecklat sedan år 1992. Det har successivt byggts ut och visat sig fungera mycket praktiskt som analysstöd. 5. Strukturering i fyra delar som ges delbetyg. Utflödet av information Analysen resulterar i ett kvantifierat förslag till finansiell strategi, delbetyg för fyra värderingsaspekter samt ett förslag till ratingbetyg. Detta tillsammans med expertsystemets olika underlag samlas i ett dokument (36 A4-sidor i färgtryck) som kommunen får veckan före presentationsfasen. Dokumentet genomgås med kommunens kontaktman, varefter analysfasen är genomförd. Inflöde Utflöde De senaste årens bokslut och årsredovisningar Kommunen fyller i erhållna indatablanketter för att komplettera expertsystemet med framtidsdata. (Bara vid KommunDiagnos) Analysfasen: Svensk KommunRatings arbete med expertsystemet (processvecka 2-9) Flerfärgshäfte (36 sidor) med: - förslag till finansiell strategi, - diskussionsfrågor, - fyra delbetyg, - förslag till ratingbetyg. 4
2. Delbetyget Finansiell hälsa I vilken grad kommunens resurser fördelas på ett konsoliderande sätt mellan konsumtion och sparande ur ett generationsperspektiv. Principiell gång till delbetyget Delbetyget Finansiell hälsa är en operativ tolkning av kommunallagens krav på god hushållning. Vid tolkningen läggs mätstandarden för ett styrnyckeltal Sparnivå fast på den nivå som motsvarar detta krav. Denna analys sker över ett flerårigt perspektiv och uttrycker finanseill uthållighet. Hushållningskravet som utgångspunkt Vid bedömning av den finansiella hälsan används tre centrala begrepp och en dynamisk ansats. Begreppen är: Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Dynamisk ansats: En strikt generationssolidarisk tolkning av (KL, Kap 8) kravet på god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens centrala uppgift i detta sammanhang är att varje planeringsperiod fördela totala intäkter i konsumtion och sparande så att nu levande generation inte överkonsumerar. Sparandet är den kapitalbildning som nu levande generation finansierar av re-, ny- och rationaliseringsinvesteringar, likviditetsuppbyggnad och amorteringar. Hushållningskravet ålägger nu levande generation uppgiften att bygga en god kommun för kommande generationer. Och fördelningen av intäkter i konsumtion och sparande ger uttryck för en finansiering av detta framtida kommunbygge, som är solidariskt mellan generationerna. Ett för lågt sparande bygger således långsiktigt en finansiell ryggsäck av skulder för kommande generationer, vilket kan göra kommunen allt mindre attraktiv. Det innebär att kommunledningens uppgift är att utveckla kommunen med tanke på en vision. Den skall även innehålla en uppfattning om ett önskat framtida finansiellt läge. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär: - att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen - att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för - att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens - att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Principiella analyssamband Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Vi utgår från ett exakt formulerat finansiellt nuläge för styrnyckeltalet och frågar om detta också beskriver ett framtida önskvärt läge. Om så är fallet fixeras styrnyckeltalets mätstandarder på denna nivå. Är nuläget sämre mäts hur mycket bättre styrnyckeltalets värde behöver vara och så fixeras mätstandarden på denna högre nivå. Detta sker öppet och begripligt för alla. Den nivå mätstandarden för styrnyckeltalet åsätts motsvarar således kravet för god ekonomisk hushållning. Nyckeltalet kan exempelvis säga att kommunens sparande i nuläget motsvarar x % av denna kravnivå. Men nuläget är ett år och läget under ett år är en för kort mätperiod. Därför eftersträvas bedömningar baserade över flera år. Åtta delbetygsteg Utvecklingen av de långsiktiga finanserna bestämms såledesav läget på styrnyckeltalet. Den utvecklingen anges i ett av åtta betygssteg: A1 Excellent A2 Mycket god B1 God B2 God - lätt finansiell svacka indikeras C1 Ej helt god markerad finansiell svacka indikeras C2 Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande D1 Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och något år med negativt sparande D2 Mycket tydlig finansiell ohälsa många år med negativt sparande och en fortsatt fallande trend Tre illustrativa exempel På nästa sida visas mer detaljerat hur sparandenivån beräknas och hur NT1, 3, 4, 5 och 12 sammanvägts för att justera den översta kravnivån i mätstandrden (se kryssade linjer i Bild 5 och 6). Sex underlagsmått (finansiella nyckeltal) NT 1 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) NT 2 Sparnivå eller Kassaflöde (styrnyckeltal) NT 3 Skuldflödesgrad (analysnyckeltal) NT 4 Skuldbalansgrad (analysnyckeltal) NT 5 Rörelsekapital (tendensnyckeltal) NT 12 Investeringsnivå (analysnyckeltal) 5
Tre exempel med typfall på finansiell hälsa Typfallet A1 Excellent finansiell hälsa Sparnyckeltalet för en kommun med Excellent sparnivå presenteras i Bild 1. Vid denna sparnivå faller skuldnivån trendmässigt hur man än mäter vid en investeringsnivå, som är mer än tillräckligt för att bygga en önskvärd framtida förmögenhet. Nyckeltalet ligger år 1999 på 114 % av nivån för hushållningskravet (Kritisk nivå Ny- och reinvesteringar ). Bild 2: Typfallet Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka indikeras 12% 10% 8% Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Över kritiska nivåer Bild 1: Typfallet Excellent finansiell hälsa 6% 14% 12% Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Över kritiska nivåer 4% 2% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Luleå kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden Trend för Luleå kommun Balanskravet 2000 nivån 8 % 0% 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Malungs kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden Trend för Malungs kommun Balanskravet 2000 nivån 6 % Typfallet D2 Mycket tydlig finansiell ohälsa många år med negativt sparande och en fortsatt fallande trend. Styrnyckeltalet för en kommun med många år med negativt sparande och en fortsatt fallande trend presenteras i Bild 3. Vid denna sparnivå växer skuldnivån även vid relativt låga investeringsnivåer - om inte kommunen - exempelvis säljer av förmögenhet och genom försäljningslikvider finansierar investeringar. En sådan politik har dock en vägs ände. Bild 3: Typfallet Mycket tydlig finansiell ohälsa många år med negativt sparande och en fortsatt fallande trend 8% 6% Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Över kritiska nivåer Typfallet C1 Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka indikeras. Styrnyckeltalet för en kommun med en markerad finansiell svacka i nuläget presenteras i Bild 2. Vid denna sparnivå växer skuldnivån trendmässigt även vid relativt låga investeringsnivåer. Kommunen låg på konsoliderad nivå de tre åren 1992-94. Observera att diagrammet innehåller såväl historiska som framtida statistik. Planeringen visar att ledningens ambitioner att etablera ett sparande på konsoliderad nivå går sakta dvs ligger av allt att döma flera år - bortom år 2002. Mätstandardnivåerna sänks från och med 2001, då alla avtalspensioner betalas ut kontant till de kommunalt anställda för individuell placering. En fiktiv kostnad blir en verklig penningtransaktion och påverkar sparnivån. 4% 2% 0% -2% -4% 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Stockholm stad Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden Trend för Stockholm stad Balanskravet 2000 nivån 4 % 6
3. Delbetyget I vilken grad kommunen (i ett generationsperspektiv) har höga förpliktelser per invånare i form av skulder, pensionsåtaganden och borgen. Principiell gång till delbetyget Summan av lån, pensions- och borgensåtaganden beräknas. Om summan per invånare är under 45000 kr är allt bra. Om summan är högre, uppskattas dessutom värdet (försiktigt som om det vore kristid) av realiserbara tillgångar utanför kärnverksamheten och ett nettobelopp beräknas. Storleken på detta bestämmer delbetyget. Utgångspunkt Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäts höga förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre relevant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det gäller innehållet i detta avsnitt och nästa med rubriken. et behandlas i ett eget avsnitt före avsnittet för externt indikerbara finansiella risker eftersom man här ofta möter speciella problem. Det finns exempelvis kommuner med stora realiserbara förmögenheter, skuldfria förvaltningar och förpliktelsetunga företag, som erbjuder speciella svårigheter vid bedömningen. Idag finns även starka incitament för nu levande generation att realisera och överkonsumera dessa värden. Det sker också i många kommuner. Ett underlagsmått Summan av de delar i följande två nyckeltal, som innebär förpliktande åtaganden: NT 3 Skuldflödesgrad NT 17 Borgen Principiella analyssamband et utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Ett högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Vid högt förpliktelsebelopp, dvs över 60 000 kr per invånare, föreslås som regel kommunen överväga minska densamma genom att exempelvis öka det egna kapitalet. et ses således som ett mått på strategisk attraktivitet. En familj på fyra personer, som flyttar från Hjo kommun (ca 20 000 kr/inv) till Stenungsunds kommun (110 000 kr/inv) byter en kommunskuld på ca 80 000 kr mot en på 440 000 kr. Detta kan man påstå sakna betydelse men före bostadskrisen i början av 1990-talet var på samma sätt en bostadsrättsförenings skulder ointressanta. Tre delbetygsteg A1-B2 Lågt förpliktelsebelopp C1-C2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp D1-D2 Högt förpliktelsebelopp Gränsen för lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och förpliktelsebeloppet blir högt när det är över 60 000 kr/inv. Detta gäller förpliktelsebelopp brutto och naturligtvis kan kommunen ha tillgångar som bör kunna avräknas. I våra analyser avräknas i första hand tillgångar, som inte behövs i kärnverksamheten, och som är realiserbara. Värdet av dessa uppskattas och avräknas förpliktelsebeloppet under betygsfasen. Bild 4: Alla kommuner år 1999 efter fallande (brutto) 120 000 Kronor per invånare 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 D1 - D2 C1 - C2 A1 - B2 1 37 73 109 145 181 217 253 Antal kommuner 7
4. Delbetyget (av krisutlösande typ) I vilken grad kommunen i ett generationsperspektiv har finansiella risker som nu levande generation bör hantera. Principiell gång till delbetyget Kvantifieringar sker av de finansiella riskerna att kommunen investerar ihjäl sig, att skattebasen urholkas och att förpliktelseer faller ut till betalning. Nivån på den uppskattade summan i kronor per invånare bestämmer delbetyget. Utgångspunkt Dålig finansiell hälsa och höga förpliktelser hotar sällan en organisation i den meningen att det i sig ger upphov till en akut förtroendekris. Men någon av dessa två företeelser i kombination med typiska krisutlösande finansiell risker kan innebära att en förtroendekris för kommunen växer fram. Hur Haninge kommun föll på detta sätt kan man läsa om i boken Styr din kommun eller hoppa av (SNS förlag 1998). Sex underlagsmått NT 12 Investeringsrisk (risknyckeltal) NT 13-15 Skattebasrisk (risknyckeltal) NT 16-17 Förpliktelserisk (risknyckeltal) Principiella analyssamband för externt indikerbara risker Typiska krisutlösande finansiella risker kan indikeras externt med hjälp av nyckeltal och det sker i analysen. Dessa risker indikeras med hjälp av ovanstående sex nyckeltal och ofta finns beroendeförhållanden. Här listas några typiska sådana. De sex nyckeltalen indikerar olika osäkerheter om läget varefter analyser inom varje område klarlägger dels omfattningen, dels typ av åtgärder för att hantera osäkerheten. Därmed erhålles ett första underlag för att kunna beräkna och påföra utgifter för hantering av de olika riskerna. Internt indikerbara risker Det finnas normalt krisutlösande specifika risker, som bara kan indikeras som interna risker. Dessa benämns interna eftersom de bara kan ringas in tillsammans med kommunen från ett inifrånperspektiv. En hanteringskostnad för interna risker påföres riskgapet som ett schablonbelopp i analysen första gången en analys göres. Detta schablonbelopp beräknas efter 10 kr per invånare och avrundas uppåt till jämna miljoner kronor. Avsikten är att detta belopp sedan används för inventering av interna risker och planering av riskhanterande åtgärder. Därmed fås ett underlag för en mer underbyggd budget för riskhantering. Sju delbetygsteg för finansiella risker av krisutlösande typ A1 A2 Inga externt indikerbara risker. Svag indikation på någon framväxande externt indikerbar risk som bara behöver ledningens observation. 1 Efter en period med höga investeringar (NT 12) inom en verksamhet (exempelvis äldreomsorgen) faller sparandet (NT 2) och stora överkostnader indikeras inom verksamheten (NT 8). Man investerar ihjäl sig genom att dra på sig höga driftkostnader. 2 Befolkningen minskar (NT 14) vilket tömmer allmännyttan (NT 16). 3 Skattekraften faller (NT 13) från låg nivå, vilket innebär en strategisk risk om en tredje statsfinansiell kris skulle strypa tilldelning av statsbidrag helt eller delvis. 4 Sysselsättningen (NT 15) viker, vilket leder till minskad befolkning (NT 14), tomma lägenheter (NT 16) samtidigt som det ökar belastningen på de sociala kostnaderna (NT 8). 5 Borgen (NT 17) kan innehålla många åtaganden där kommunen tvingas infria förpliktelser, som utgör stora belastningar i både pengar och engagemang. B1 B2 C1,C2 D1 D2 Svag indikation på några framväxande externt indikerbara risker Klar indikation på några mognande externt indikerbara risker som kräver ledningens uppmärksamhet Klar indikation på en allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet Klar indikation på dels en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och framväxande andra risker Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och framväxande andra risker 8
5. Delbetyget I vilken grad kommunen har möjligheter att förbättra de första tre delbetygen - d.v.s: förbättra den finansiella hälsan, få ner förpliktelsenivån och hantera de finansiella riskerna. Principiell gång till delbetyget Relationen mellan krav på åtgärder och möjligheter kalkyleras. Kraven är att sluta tre gap. Möjligheterna är att ändra på utdebitering, avgifter och kostnadsnivåer. Utgångspunkt Den princip som tillämpas här kallas Spanande Bench-Marking. Den går ut på att spana efter mästarna och mäta deras resultat och jämför aktuell kommun med detta. Därmed införs en idag främmande princip i offentlig sektor, som utmanar både attityder och nu vanliga metoder i kommunerna. Tre underlagsmått NT 6 Utdebiteringsnivå (potentialnyckeltal) NT 7 Avgiftsnivåer (potentialnyckeltal) NT 8 Kostnadsnivåer (potentialnyckeltal) Principiella analyssamband Utgångsläget för den fortsatta analysen är tre kvantifierade gap under rubriken Vad behöver göras?. Underlagen kommer från analyserna i kapitel 2, 3 respektive 4 ovan: Finansiellt gap (se nästa sida) x Mkr Förpliktelsegap (se nästa sida) y Mkr Riskgap (se nästa sida) z Mkr Totala gapet: (x+y+z=v) v Mkr, dvs åtgärder av ekonomisk natur innebär alltid uppoffringar och sådana kan sällan diskuteras om man inte är överens om att det finns ett gott och motiverande syfte för nu levande generation att ålägga sig sådana. Totala gapet är ett samlat mått på den obalans som finns mellan nuvarande finansiella läge och det önskvärda. Det är en tolkning av lagens krav på god ekonomisk hushållning. Är man inte övertygad om att god ekonomisk hushållning är ett gott och eftersträvansvärt tillstånd så är man dåligt motiverad för uppoffringar. Detta totalt gap kan, i den mån ett sådant existerar, slutas genom tre kategorier åtgärder: Skattehöjningar Avgiftshöjningar Nedpressning av kostnader I de flesta fall är det fråga om en kombination av dessa åtgärder. Det kan till och med vara så att åtgärderna har olika tecken dvs att det föreslås en skattesänkning fastän det finns ett totalt gap. I detta fall bedöms andra möjligheter som så omfattande att en skattesänkning också kan inrymmas i denna potential. Detta reser frågan hur analysen hanterar värderingar. Det är viktigt att förstå att syftet är att berätta för beslutsfattare vad som kan göras och varför. Nyckeltalen ringar vanligtvis in ett stort handlingsutrymme och gör detta tydligt och begripligt. Det ringar vanligtvis in ett större handlingsutrymme än vad de tidigare trott varit för handen (och förundras över detta). I denna handlingsmängd konkretiseras ett alternativ. Syftet är att visa hur ett alternativ konstrueras. Det göres klart att man kan formulera ett eget alternativ, som bäst stämmer överens med ens värderingar. Förslaget på åtgärder i det konkretiserade fallet presenteras på två nivåer. På sammanfattande nivå sker detta under rubriken: Hur kan det göras? : Utdebiteringsnivå a Mkr Avgiftsnivåer b Mkr Kostnadsnivåer c Mkr Totala potentialer: (a+b+c=v) v Mkr Kalkylmässigt sätts alltså Totala potentialer lika med Totala gapet. Kvarvarande handlingsutrymme Det är nu aktuellt att diskutera kvarvarande handlingsutrymme. Tömmer kraven möjligheterna eller är potentialen av återstående möjligheter omfattande? Om det kvarvarande handlijngsutrymmet är litet eller obefintligt så är kommunen en finansiell kriskommun enligt typfallen D1 och D2 nedan. Kvarvarande potentialer mäts således i termer av möjliga och uthålliga årliga skattesänkningar. Här skulle årligen långsiktigt sänkta skatter motsvara en sänkt utdebitering på minst 0,20 kronor per år under minst 10 år. Sex betygsteg A1,A2 Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter B1,B2 C 1 C 2 Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och (3) årligen långsiktigt sänkta skatter Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och (3) årligen långsiktigt något sänkta skatter Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan höjda skatter D1 Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan höjda skatter D2 Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan mycket höjda skatter eller externt stöd. 9
Hur de tre gapen kalkyleras Hur de tre gapen fylls Finansiellt gap (x) Av allt att döma är kassaflöde inte längre ett helt entydigt begrepp. Innebörden framgår numera av sammanhanget. Här används det synonymt med det gamla begreppet internt tillförda medel eller vad som finns kvar i penningmässiga överskottsmedel efter verksamhet och finanser. Det är vad herr och fru Svensson skulle kalla för sparande om man jämför med en hushållskalkyl. På sid 6 har visats hur man kan härleda en konsoliderad sparnivå för en kommun. Skillnaden mellan denna nivå och faktiskt redovisad nivå kallas här Finansiellt Gap. Det går att avläsa i NT 2 Kassaflöde eller Sparande i procent av intäkter eller i miljoner kronor. Och det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under delen Vad behöver göras? (se dokumentationen för en KommunDiagnos, sidan 5). Det finansiella gapet justeras för styrglappet Det finns alltid en avvikelse mellan budget och redovisning. Hur denna avvikelse hanteras är viktigt att förstå, ty det har olika finansiella konsekvenser och det diskuteras under kapitel 8 Ledningsförmåga. En del av denna hantering kan vara hur årligen återkommande överskridanden finansieras. Det är inte ovanligt att ledningen tolererar ett årligt överskridande från styrelser och nämnder och detta kallas då för för styrglapp och måste finansieras. Det kan å andra sidan finnas en så stark styrkultur att styrelser och nämnder årligen levererar ett litet överskott. Ett sådant bidrager då till finansieringen av kommunen. I båda dessa fall beräknas styrglappet och påföras det finansiella gapet. Förpliktelsegap (y) Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från förpliktelsebeloppet (brutto.) Ligger förpliktelsebeloppet i intervallet A1-B2, dvs under 45 000 kr per invånare så sätts Förpliktelsegapet till noll. Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet av dessa beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förplitelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under 45 000 kr per invånare så sätts Förpliktelsegapet till noll. En välavvägd möjlighet illustreras Det är en kommunal politisk uppgift att prioritera dels i vilken takt en långsiktig finansiell strategi ska uppfylla hushållningskravet, dels hur kommunen ska prioritera mellan justeringar av utdebitering, avgifter och bruttodriftkostnader för att nå dit. Analysfasen presentarar dock en extern kommunanalytikers välmotiverade förslag till sådana prioriteringar. Förslaget presenteras som ett centralt diskussionunderlag och diskuteras i första hand under presentationsfasen. Utdebiteringsnivå (a) Kommunens attraktionskraft påverkas av den totala utdebiterinsnivån i närliggande kommuner inom pendlingsavstånd. Det är därför av intressse att med hänsyn till sådana jämförelser föreslå att kommunens utdebitering kan sänkas eller höjas. Hänsyn tas även (så långt praktiskt möjligt) till relativa skillnader i avgiftsnivåer mellan kommunerna. Avgifts- och kostnadsnivåer (b+c) Med hjälp av spanande benchmarking bedöms hur mycket kommunen i praktiken borde kunna justera sina avgiftsandelar av bruttodriftskostnaderna för intressanta verksamheter, liksom hur mycket bruttodriftkostnaderna per konsumentenhet borde kunna justeras för intressanta verksamheter, och ett illustrativt åtgärdsförslag presenteras under rubriken: Hur det kan göras - mer preciserat : Besparingar Avgifter Förskola f p Äldreomsorg g q Social omsorg h Grundskola i Gymnasieskola j Infra, skydd, mm k Särskilt rikt. åtg. l Fritid m r Kultur n s Politik o Summa potential: c b Detta åtgärdsförslag är också underlag för diskussion inom kommunen och skulle kunna användas som kommunledningens utredningsförlag till fackförvaltningarna: Var god beskriv hur Förskolan skulle kunna spara f Mkr, och så vidare. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 45 000 kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som beräknas i miljoner kronor och påföres den Finansiella strategin under delen Vad behöver göras? (se dokumentationen för en KommunDiagnos, sidan 5). Riskgap (z) Även ett riskgap kan således beräknas i miljoner kronor så som beskrivits ovan. Och det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under delen Vad behöver göras? (se dokumentationen för en KommunDiagnos, sidan 5). 10
6. Analysfasens förslag till ett betyg Fyra delbetyg ger ett förslag till ratingbetyg Från fyra delbetyg till ett förslag Förslaget sätts lika med det sämsta av de fyra delbetygen. Någon annan sammanvägning av delbetygen görs inte i analysfasen. Bakgrund Nu är alla aktiviteter, som beskrivs i kapitel 1-5 genomförda och det är dags att sammanväga till ett förslag till betyg. Fejklunda kommun har genomgått en KommunDiagnos, vilket är den mest avanserade analysen där både historisk och framtida statistik finns med. Det har funnits ett bra underlag för att upprätta en kvantifierbar finansiell strategi och andra kalkyler. Här tillämpas den 8-gradiga finansiella betygsskalan (jmf Bild 5). Fejklanda kommun har genomgått en KommunAnalys, vilket är en enklare analys där framtida statistik inte finns med. Det har därför gjorts trendframskrivningar för att upprätta en kvantifierbar finansiell strategi. Här tillämpas den 4- gradiga finansiella betygsskalan (jmf Bild 6). Men gemensamt är att det inom de fyra områdena Finansiell hälsa,, och har satts betyg enligt den 8-gradiga resp 4-gradiga betygsskalan. Dessa betyg har förts in i sina respektive analysers betygsmatriser i bilderna 5 och 6. Betygsmatriser sätter betyg Regeln för betygsättning är enkel och sker enligt markering (kryss) på lägsta nivå. Av bild 5 framgår att Fejklunda har två markeringar på betygsnivå B1 inom områdena Finansiell hälsa och. För Fejklanda, som gjort en KommunAnalys, finns en markering på betygsnivån C enligt bild 6 och det räcker för att få betyget C. Analysfasen avslutas med ett betygsförslag När detta sker befinner vi oss i analysfasens slutskede och att fylla i betygsmatriserna är en av de sista aktiviteterna i denna. Vad som återstår är att sammanfatta hela analysen i ett dokument där också betygsmatrisen med betygsförslaget finns med. Därefter avslutas analysfasen med en genomgång av dokumentet med kommunens kontaktman. Presentationsfasens huvudaktivitet är den konferensdag där hela analysen presenteras och den avslutas med att allt sammanfattas i betygsmatrisens form. Syftet är att mycket tydligt kunna motivera förslaget till betyg. Det skall klart framgå vad kommunen skall fokusera på för att förbättra sina finanser eller bibehålla dem starka och vad som är så bra att man kan avvakta med insatser. Därefter börjar betygsfasen. Bild 6: Sammanvägning vid KommunAnalys Bild 5: Sammanvägning vid KommunDiagnos Betygsmatris för KommunDiagnos Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A1 x A2 x B1 x x B2 C1 C2 D1 D2 Betygsmatris för KommunAnalys Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A x B x x C x D Fejklanda kommun Förslag 2001-01 - 12 Fastställes 2001-03 - 23 Fejklunda kommun Förslag 2001-01 - 21 Fastställes 2001-04 - 01 11
7. Betygsfasen Gången i grova drag En betygskommitté utses tillsamman med kommunen. Genom diskussioner och utredningar kan argument komma fram för att justera de fyra delbety-gen. Genom olika analyser bedöms kommunens ledningsförmåga. Den bedömningen kan också medföra att förslaget till ratingsbetyg justeras. Betygsfasens dubbla syften Betygsfasen har två syften: Dels eftersträvas ett fastställande av ratingbetyget i consensus med kommunledningen, Dels skall betyget och den analys detta bygger på förstås och vara så förankrad i organisationen att kommunen själv kan genomföra vad man uppfattar som adekvata åtgärder. Betygskommitté Eftersom kommuner är öppna demokratiska organisationer utgör personal från aktuell kommun och Svensk KommunRating betygskommitté. Betygsfasen är således till för att göra det möjligt för kommunens företrädare, som kan vara en utsedd mindre grupp inom ledningen, att mycket noga tränga in i motiven till varför det föreslagna finansiella betyget just sattes på den aktuella nivån. Därigenom kan kommunledningen nå en djupare förståelse om orsak och verkan. Det anger vilka åtgärder kommunen kan fatta beslut om och genomföra för att vid nästa analys nå ett bättre betyg. skett på korrekta underlag. Det innebär att ett föreslaget betyg kan justeras både upp eller ner beroende på om ny eller korrigerad information tillförs under betygsfasen. Det är här som bedömning av ledningsförmåga kan spela in i de fall det står och väger mellan betygsnivåer. Utflöde från betygsfasen En betygssättning enligt öppna modeller med nyckeltal innebär förutom en exakt kunskap om det finansiella nuläget också möjligheter att effektivisera styrningen. I två aspekter kan ett nytänkande leda till nya sätt att arbeta, vilket kräver förändringsprocesser: Det är en förankringsprocess att acceptera ett nytt läge med nya synsätt och viktiga frågeställningar. Det är även en förankringsprocess att ändra målsättningar för den ekonomiska styrningen och tillämpa nya begrepp i den (styrning med nyckeltal hela tiden). I övrigt är resultatet från betygsfasen det betyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida. Arbetet i betygskommittén Svensk KommunRatings analytiker skall kunna motivera varje steg på vägen fram till ett betyg och det är viktigt att medlemmarna i betygskommittén gemensamt övertygar sig om att alla värderande aktiviteter Inflöde Argumentation rörande delbetygen och förslaget till slutbetyg Kommunens ledningsförmåga bedöms med hjälp av intervjuer, dokumentanalyser mm i skalor för olika dimensioner. Betygsfasen: Svensk KommunRatings arbete med kommunledningen och dokumentationen Utflöde Kommunledningen har bra underlag för en bättre finansiell styrning Ett ratingbetyg publiceras på Svensk KommunRatings hemsida på under två års tid. 12
8. Bedömningsaspekten Ledningsförmåga Avser den förmåga kommunens ledning bedöms ha att styra kommunen vad avser utvecklingen av dess långsiktiga finanser. Det gäller att utveckla och bibehålla goda finanser i termer av nyckeltal och ratingbetyg. Principiell gång för bedömningsaspekten Till skillnad från de ovanstående fyra delarna som leder till delbetyg, så handlar bedömningarna av ledningsförmågan bara om (många) indikativa mått. De kan tillsammans i vissa fall marginellt påverka slutbetyget. De väntas också vara viktiga i en process för att påverka kommunledningens ekonomiska styrning. Utgångspunkt Beträffande bedömning av ledningsförmåga är det viktigt från vilken intressent dessa aspekter skall ses. Kommunens ledningsförmåga måste manifesteras inför olika intressenter genom ledningens uppträdande. En kommuns ledning skall exempelvis bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kreditgivare, entreprenörer, m fl för att få bästa affärsvillkor. En intressentgrupp, som kommer att få allt större betydelse, är kommunens egna invånare och särskilt de som har fast egendom i kommunen. Värdetillväxten i deras tillgångar är långsiktigt beroende av den allmänna finansiella hälsan i regionen. Det är viktigt att kommunledningen möter dessa aspekter i analysprocessen av två skäl: dels inse betydelsen av att kunna manifestera en god ledningsförmåga utåt, dels få träning i hur detta sker med god retorik i praktiken. Enligt teorin om rationella förväntningar tillmäter numera aktörer kring politiker större vikt vid vad de faktiskt gör under lång tid innan man svarar på politiska signaler. Det räcker således inte med vad politiker säger att de skall göra utan de måste också visa att de gör det under lång tid för att framstå som rationellt trovärdiga. Svensk KommunRating är ingen intressent till kommunen i ovanstående mening utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Dock kan ledningsförmågan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Fem frågeinriktningar och tre bakgrundsmått 1. Hur medveten är kommunledningen om det finansiella läget? 2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? 4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? Bakgrundsmått här är: NT 10 Handlingskraft (risknyckeltal) 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Bedömningar i många delskalor Till skillnad från de fyra delbetygen, så bedöms inte Ledningsförmågan under Analysfasen. Under Betygsfasen bedöms inledningsvis Ledningsförmågan med utgångspunkt från de tre bakgrundsmåtten och kommentarer i de senaste årens årsredovisningar. De tre mycket indikativa nyckeltalen är därefter vägledande för frågor, intervjuer, utredningar och grupparbeten med efterföljande utvärderande diskussioner. Som underlag för dessa diskussioner används 18 indikativa mått. Dessa skalmått är (nästan alla) av typen femgradig nominalskala. Tre bedömningsindikationer som resultat Bedömningarna av kommunledningens ledningsförmåga leder således till markeringar på ett antal skalor för de olika dimensionerna. Dessa resultat är öppna och diskuteras normalt med delar av kommunledningen. Beroende på vilket betyg som föreslagits i analysfasen kan följande tre fall tänkas för hur den samlade bedömningen av ledningsförmågan inverkar på det slutliga ratingbetyget: Förslaget till betyg Hur bedömningen av ledningsförmågan kan inverka A1, A2 Påverkar ej den slutliga ratingen B1, B2 Kan i någon mån höja upp ett betygssteg, om det balanserar på gränsen till ett högre betyg C1, C2, D1, D2 Påverkar bedömningen av slutbetyget, som kan höjas från förslagets nivå Det innebär till exempel, att för en kommun med betyget A2 så blir det bestående resultatet informationen om hur de olika dimensionerna bedömts. Kommunledningen kan välja att låta dessa skal-markeringar påverka kommunens organisation, så att svackor i den ekonomiska styrningen undviks i fortsättningen. 3. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? Bakgrundsmått här är: NT 9 Majoriteter (risknyckeltal) NT 11 Avgiftspolitik (risknyckeltal) 13
9. Publicering, periodicitet och aktualitet Betygen finns på www.kommunrating.se På hemsidan www.kommunrating.se/analyser finns skriften Interimistisk Rating med underrubriken Finansiella betyg. Denna fyrasidiga skrift kan läsas av acrobat reader och kan skrivas ut av envar som har denna utrustning. Den skriftens omslagssida anger datum för sista uppdatering. Vad som kan föranleda ändrat datum är följande: Kundkommun har fått nytt betyg Ny kommun har fått betyg Kommuns betyg är äldre än ett år och markeras Kommuns betyg är äldre än två år och tas bort På andra sidan presenteras alla betygsatta kommuner med sina betyg och där framgår även analysnivån. Årscykelns fokus Från startfas och till slutligen fastställt betyg tar det normalt ca 20 veckor. Men fokus i denna process ligger inte i det datum då slutligt betyg fastställs utan den dag under presentationsfasen då betygsförslaget presenteras för kommunens ledningsgrupp. Även detta förslag blir publikt. Årlig periodicitet Tanken är att denna presentationsdag skall vara lämpligt inpassad i kommunens planeringscykel under året och vara årligen återkommande. Det innebär att när en kommun initierar en analys och fastställer presentationdag så bokas alla dagar i denna vecka som presentationsfas för kommunen även kommande år. Det ger ömsesidig stabilitet och kommunens intressenter får möjligheter till ett konsekvent organiserat informationsflöde. En kommun kan välja att avbryta denna årliga prenumeration och detta är ömsesidigt. Svensk KommunRating har rätt att avbryta prenumerationen med en kommun vars dåliga finanser inte förbättras efter tre års samarbete samtidigt som det finns indikation på dålig ledningsförmåga. Prenumerationen inrymmer diverse kostnadsfria tilläggstjänster så länge den är i kraft. Halvårs uppföljning Ur styrningssynpunkt är det möjligt att få en uppdatering och presentation i kommunens ledningsgrupp av centrala finansiella nyckeltal exakt ett halvår efter ordinarie presentaionsdag. Det innebär inga möjligheter till justering av betyget utan skall ses som en bekräftelse på om man styr åt rätt håll och om styrningen hunnit ge effekt. Ur informationssynpunkt är det möjligt att få en publik föredragning av analysen och motiven till betygen under en analysdag inför utvalda intressenter. Värdering med inte genomförande Det finns möjligheter till finansiell mentoring för kommunalråd, kommun- och ekonomichefer. Svensk KommunRating är ett värderingsföretag, som arbetar som värderare och inte som traditionella konsulter. Svensk KommunRatings personal deltager aldrig i praktiskt genomförande, åtgärder eller praktiskt arbete i en kommun. Valfrihet för publicering Svensk KommunRating tillämpar inte valfrihet vid publicering av betyg då kommuner låter rata sig. Då gäller svensk tradition om full insyn för medborgaren i offentliga frågor. Om däremot kreditgivare eller annan intressent analyserar en kommun, är betygssättningen sluten och publiceras ej. Alla kommuner, som köper FörtroendeProfil för publicering på vår hemsida, får ett ratingbetyg i samband med kvalitetssäkringen, som publiceras. Kommuner, som köper KommunAnalyser eller KommunDiagnoser, får också ratingbetyg, som publiceras. Grad av aktualitet Betygsättning är färskvara och måste ske återkommande. För att markera varaktighet tillämpas följande regler: - När betyget inte är äldre än 1 år skrivs betyget utan parentes och med blå färg. - När betyget är äldre än 1 år men inte äldre än 2 år skrives det med röd färg och inom parentes. - Kommuner som värderats mer än 2 år tillbaka i tiden avföres från listan. År 1 Exempel för en kommuncykel under fyra år: S= Startfas. P = Presentationsfas v1 v 52 S Analysfas P Betygsfas Betygförslaget publicerat Slutbetyg publicerat År 2 S Analysfas P Betygsfas Slutbetyget från år 1 fortfarande publicerat Nya betygförslaget publ. Slutbetyg från år 2 publicerat År 3 Kommunen gör uppehåll i prenumerationen och senarelägger nästa års Presentationsfas tre veckor Slutbetyget från år 2 fortforande publicerat Slutbetyget från år 2 publicerat inom parentes År 4 S Analysfas P Betygsfas Slutbetyget från år 2 publicerat inom parentes Betygförslaget publicerat Slutbetyg från år 4 publicerat 14
10. Betygen och deras användning Ratingskalor på tre analysnivåer På lägsta nivå levererar expertsystemet information om nyckeltal från den historiska databasen för 288 kommuner i form av FörtroendeProfiler. På denna lägsta nivå sker en kvalitetssäkring och därefter en försiktig rating i de tre betygen: b, c och d. På mellannivå levererar expertsystemet historiskt dokumenterade nyckeltal för 288 kommuner varvid en kvantifierad finansiell kalkyl upprättas. Framtiden i hanteras genom trendframskrivning. Den så erhållna KommunAnalysen är underlag för en relativt god underbyggd rating i de fyra betygen: A, B, C och D. På högsta nivå levererar expertsystemet både historiskt dokumenterade nyckeltal och planeringsdata för flera år i framtiden. En kvantifierad finansiell kalkyl av hög kvalitet kan upprättas. Den så erhållna KommunDiagnosen är underlag för en väl underbyggd rating i åtta betygsteg. De betyg resp analys kan resultera i är därigenom följande: Kommun- Kommun- Förtroende- Diagnos Analys Profil A1 A2 A B1 B2 B b C1 C2 C c D1 D2 D d (sämst) FörtroendeProfil-ratade kommuner Analysen sker på begränsad information, eftersom en kvantifierad finansiell kalkyl inte upprättas. Analytikern arbetar enbart med nyckeltal och analyschema. Därför tillämpas följande försiktighetsprinciper: - Kommun ges ett av de tre betygen b, c och d. - Vid en analys med KommunDiagnos eller Kommun- Analys sker följande uppvärderingar: cirka 80 % av kommuner med betyget b till nivå A, cirka 60 % av kommuner med betyget c till lägst B, cirka 40 % av kommuner med betyget d till lägst C. - Enbart i undantagsfall värderas kommun ner under sin nivå vid värdering med KommunAnalys eller KommunDiagnos. KommunAnalys-ratade kommuner Analysen sker på historisk statistik för åren 1991-99 med trender in i framtiden, kommunkoncernen överblickas och analytiker möter kommunledningen i dialog en dag. Därför tillämpas en skala med fyra betyg: A, B, C och D. kommunkoncernen överblickas och analytiker möter dels kommunens ekonomifunktion under analysskedet, dels kommunens ledning i dialog under en hel dag. Därför tillämpas en skala med åtta betygsteg. Kommunens nytta av betygen Betygen och delbetygen är hjälpmedel för att fokusera på hur man ska uppfylla kommunallagens hushållningskrav och hantera olika finansiella risker, så att kommunen kan behålla och stärka sitt självstyre. Betygen används därför: - vid debatt med väljare (och statliga företrädare) - för att följa upp hur det går genom att mäta utvecklingen - för att styra kommunens övergripande finansiella utveckling. Kreditgivarnas användning Betygen kompletterar kreditgivarnas egna data om kommunerna. Betygen blir snabba och bekväma hjälpmedel vid bedömning av nya kunder och för att följa upp kundkommuners utveckling samt för att ställa relevanta frågor till sig själv och till kommunen. Övriga intressenters nytta Kommunen har många andra intressenter: Invånare, som vill veta om och hur finanserna sköts; fastighetsägare, som undrar över om de ska våga behålla sin investering; leverantörer, som funderar över riskerna för att inte få betalt i tid; tänkbara investerare, som väljer mellan olika kommuner. För att bekvämt kunna bevaka sina intressen kan intressenterna - speciellt när landet är i finansiell kris - vara mycket intresserade av ett sammanfattande mått på hur kommunens finanser är. Svensk KommunRatings ambition är att betygen ska vara så begripliga att många människor ska kunna använda dem och att ändå riskerna för missförstånd ska minimeras. Rätt använda kan betygen bli ett mycket effektivt hjälpmedel för att fokusera ett berättigat intresse till viktiga delar av den offentliga sektorns finanser. Därigenom kan förhoppningsvis kommunsektorn undvika att bli nästa krisbransch. Begreppet Interimistiska betyg Vid starten år 1991 bedömdes att det kanske skulle ta ett decennium för Svensk KommunRating att bygga upp förtroende och teknik för att ge sammanfattande ratingbetyg. Företaget har nu kommit dit och avsikten är att under år 2001 och 2002 tillämpa (och successivt vidareutveckla) de metoder som beskrivits ovan. Från omkring år 2003 bedöms betygen inte längre vara interimistiska. KommunDiagnos-ratade kommuner Analysen sker på historisk statistik för åren 1991-99 med kommunens planering för åren 2000-2003, 15
11. Den åttagradiga normativa skalan Betyg A1 Finansiell hälsa Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. A2 Finansiell hälsa Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B1 B2 Finansiell hälsa Ledningsförmåga Finansiell hälsa Ledningsförmåga God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande externt indikerbara risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande externt indikerbara risker om behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. C1 C2 Finansiell hälsa Ledningsförmåga Finansiell hälsa Ledningsförmåga Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande externt indikerbara risker. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. D1 D2 Finansiell hälsa Ledningsförmåga Finansiell hälsa Ledningsförmåga Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. 16
Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett oberoende privatägt värderingsföretag, väl etablerat och känt av Sveriges 289 kommuner. Sedan starten 1992 har över 60 kommuner genomgått analyser och i år presentarar 130 sina FörtroendeProfiler på vår hemsida. Där får Du också mycket information om oss (www.kommunrating.se) Företagsfilosofi och värdegrund Genom 1992 år kommunallag avreglerades alla kommuner i finansiellt avseende och de blev marknadsutsatta och helt politiskt förnuftsstyrda. Kommunallagens krav på god hushållning vägleder oss vid finansiell analys vilket innebär en generationssolidarisk värdegrund. Strävan att vara kommunernas finansiella husläkare ger en professionell attityd där förståelse och oberoende samverkar. Läget februari 2001 i kommunsektorn Kreditgivarna har mycket låga marginaler mot kommunerna. Behovet att placera pengar till låg risk är mycket stort och korta lån parkeras i kommuner som betraktas som säkra. Det är inte ovanligt att över 70 % av en kommuns bokförda långa låneskuld består av lån som förfaller inom ett år. Det är därför bäddat för en finansiell krasch vid en förtroendekris för sektorn. Staten har uppmärksammat detta och försöker återreglera sektorn genom balanskrav och har inrättat bostads- och kommundelegationer som finansiella akuter. Nu närmar vi oss nästa val och tecken finns på att balanskravet tonas ner och akuternas pengar fördelas efter rösträkning. En anpassning sker alltid inom en finansiell osund sektor. Det är inte fråga om det sker, utan när! En fundamentabaserad genomlysning bör därför starta nu vid högkonjunktur då maximalt handlingsutrymme finns. Du får mer information på www.kommunrating.se SVENSK KOMMUNRATING Box 38 751 03 UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr 018-14 60 30 Telefaxnr 018-14 60 34 www.kommunrating.se hans.jensevik@kommunrating.se 17