Omsorgspersonals kunskaper och inställning till de boendes munvård

Omsorgspersonals kunskaper och inställning till de boendes munvård Elder Care staffs knowledge and attitudes towards the residents oral care Sandra Johansson Stina Eriksson Fakulteten för hälsa, natur och - och teknikvetenskap Oral hälsa 180 hp Göran Friman Duangjai Lexomboon April 2013

SAMMANFATTNING Titel: Omsorgspersonals kunskaper och inställning till de boendes munvård Elder Care staffs knowledge and attitudes towards the residents oral care Institution: Institutionen för hälsovetenskap Kurs: Oral hälsa Examensarbete, 15 hp Författare: Stina Eriksson & Sandra Johansson Handledare: Göran Friman Sidor: 18 Månad och år för examen: April 2013 Nyckelord: Inställning, kunskap, omsorgspersonal, boende, särskilt boende. Introduktion - I särskilda boenden har de bosatta oftast egna fasta tänder och någon form av fast protetik, dentalt stödda eller käkbensförankrade tandersättningar såsom kronor och broar. Dessa tandersättningar ställer höga krav på regelbunden rengöring med tandborste, mellanrumsborstar och andra specialutformade hjälpmedel för munvård. Vanligtvis är det omsorgspersonalen som sköter de boendes munvård. Detta ställer krav på utbildning och kunskap inom munvård. Många studier visar på bristande kunskap och dålig inställning hos omsorgspersonal vad gäller munvård. Syfte - Syftet är att beskriva omsorgspersonals kunskap och inställning till att utföra munvård på de boende. Metod - Enkätundersökning omfattar 28 respondenter arbetande som omsorgspersonal på två olika boenden i Mellansverige. Resultat - Studien visar att det finns bristande kunskaper inom munvård. Dessutom framkommer att det finns brister i grundutbildning vad gäller munvård. Drygt 21 % svarade Nej på frågan om de tycker att de utför tillräckligt god munvård, 31.2 % svarade Ja på påståendet Tandlossning uppstår normalt med åldern. Konklusion - Omsorgspersonalens inställning till munvård och kunskap om munhälsa visade i denna studie stora brister.

Innehållsförteckning Introduktion...1 Boendes orala hälsa... 1 Boendes inställning till munvård... 1 Omsorgspersonals inställning till de boendes munvård... 2 Omsorgspersonals kunskap om munvård och munhälsa... 3 Utbildning inom munvård och munhälsa... 4 Syfte...5 Metod...5 Design... 5 Urval... 5 Datainsamling... 6 Databearbetning... 6 Etiska överväganden... 6 Resultat...7 Omsorgspersonalens inställning... 7 Omsorgspersonalens utbildning... 8 Omsorgspersonalens kunskap... 9 Övriga synpunkter... 9 Diskussion...9 Metoddiskussion... 9 Resultatdiskussion... 11 Konklusion... 12 Referenser...13 Bilaga 1...15 Bilaga 2...16 Bilaga 3...17 Bilaga 4...18

Introduktion Med stigande ålder och funktionsnedsättning ökar omsorgsbehovet. Kommunerna har ett hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) för dem som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser samt har särskilda boenden för dem. Rätten till en plats på ett särskilt boende regleras i socialtjänstlagen (2001:453). Varje ansökan behandlas och prövas individuellt. De grundläggande förutsättningarna är: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning, försörjningsstöd, och för sin livsföring i övrigt. (Socialstyrelsen 2011 Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre ). Boendes orala hälsa Personer som bor i ett särskilt boende har oftast egna fasta tänder och någon form av fast protetik, dentalt stödda eller käkbensförankrade tandersättningar såsom kronor och broar (Kullberg et al. 2009). Dessa tandersättningar ställer höga krav på regelbunden rengöring med tandborste, mellanrumsborstar och andra specialutformade hjälpmedel för munvård. En tvärsnittstudie som utfördes av Willumsen et al. (2009) i Oslo, visade att de boende på olika sätt upplevde besvär med den orala hälsan. Besvären omfattade muntorrhet, smärta från munnen, problem med tal, sväljning samt brister i munvården. Gil-Montoya et al. (2006) utförde en annan studie vid sjukhuset San Rafael, Granada, Spanien. Sjukhuset tar emot akuta fall men ger även långtidssjukvård. Nittio procent av de boende på sjukhusets långvårdsavdelning var över 65 år, 114 av dem deltog i undersökningen. Studien visade att mer än 57 av dem med egna fasta tänder hade gingivit. Av hela gruppen, både de med egna fasta tänder och de med någon form av protetik hade 10 besvär med munslemhinnan såsom blåsor, sår eller hyperplasier, 55 hade någon form av förändring på tungan och 14 hade besvär i gommen. På ett särskilt boende i Storbritannien har Frenkel et al. (2000) undersökt 412 boende mellan 42 och 102 år, en grupp där majoriteten var mellan 80 och 90 år. Omkring 60 procent av de boende var rullstolsburna eller sängliggande, övriga krävde stöd av omsorgspersonal eller rollator för att sig fram. Av de 412 boende rapporterade 90 att de hade orala besvär. Av dem, klagade 25 på sårbildning på grund av skavande tandprotes, 24 på dåligt passande tandproteser, 12 på förlust av protes, 15 klagade på karies, tandfrakturer eller känsliga tänder, nio på avsaknad av munvård från omsorgspersonal och fem på tandsten eller blödande tandkött. Ingen protesbärare uppgav att de fick daglig assistans med munvården från omsorgspersonalen (Frenkel et al. 2000). Boendes inställning till munvård Wyatt (2009) har i en studie utfört ett munhälsovårdsprogram under fem år i vilken de deltagande boende genomgick undersökning, behandling och fick bland annat genomgå en munvårdsutbildning. I studien kunde en förbättring av munhälsan ses hos de boende som ingått i munhälsovårdsprogrammet jämfört med de som inte ingått. Samma studie visade att män var mer positivt inställda till att få munvård utförd av omsorgspersonal än vad kvinnor var. 1

På ett särskilt boende i Perth, Australien, hade flera boende kroniska sjukdomar och/eller kognitivt nedsatt förmåga, vilket påverkade deras förståelse till varför munvård behövde utföras på dem. Aggressivt beteende och rädsla inför munvård ledde också till sämre munhälsa. Ekonomi var även en faktor som gjorde att många inte ville uppsöka tandvården för att få hjälp med besvär i munhålan trots uppenbara problem (Paley et al. 2004). Omsorgspersonals inställning till de boendes munvård Omsorgspersonal och chefer vid det särskilda boendet som deltog i studien utförd av Paley et al. (2004) var överens om att munvården var betydelsefull för munhälsan hos de boende och att den påverkade allmänhälsan. Vid nedsatt munhälsa påverkades även tal, matintag och sväljfunktion. Brist på kommunikation mellan omsorgspersonal, ansågs av cheferna kunna vara ett hinder och leda till att information om de boendes munhälsa eller munvård glömdes bort eller försummades. För att öka medvetenheten kring problemet ansåg cheferna vid det särskilda boendet att det var nödvändigt att omsorgspersonalens rapportering under och vid övertagande av arbetspass förbättrades (Paley et al. 2004). Kullberg et al. (2010) kom i sin studie fram till att majoriteten av omsorgspersonalen ansåg att andra omvårdnadsåtgärder och munvård hade lika hög prioritet. Men i studien av Wårdh et al. (1997) uppgav omsorgspersonalen att den minst önskade arbetsuppgiften var att utföra munvård på de boende. De med egna fasta tänder bedömdes vara svårast att utföra munvård på medan de med helproteser var minst svåra. Samma resultat kom Paley och medarbetare fram till i sin studie som gjordes 2004. Anledningen till detta var att de boende med egna fasta tänder ibland bet omsorgspersonalen vid deras försök att utföra munvård. En annan studie gjordes på omsorgspersonal på ett särskilt boende i Stockholm, de uppgav att de var rädda att skada de boendes avtagbara protes, deras tänder eller mun när de utförde munvård (Kullberg et al. 2009). Gil-Montoya et al. (2006) visade att tidsbrist var största hindret för omsorgspersonalen att utföra munvård och ett annat stort hinder var ringa eller ingen kooperation. En studie av Samson et al. (2009) visade att omsorgspersonalen trodde att vissa boende skulle uppleva förnedring och förödmjukelse när de fick hjälp med munvården och därför tilläts att sköta om den själv. De boende som utförde sin munvård själva hade dock sämre munhälsa än de som fick hjälp. Även i studien av Kullberg et al. (2009) framkom att omsorgspersonalen trodde att de boende ansåg det som integritetskränkande att erhålla munvård. I studien som Kullberg et al. (2010) utförde upplevde omsorgspersonalen att munvård var obehagligt att utföra på de boende eftersom att de upplevde en ovilja från dem. Även Wårdh et al. (2011) fann att tandborstning hos 60 procent av omsorgspersonalen ansågs som en problematisk aktivitet i vårdandet och nästan 80 procent svarade att det största hindret vid utförande av munvård var att de boende inte samarbetade. 2

Omsorgspersonals kunskap om munvård och munhälsa I en studie av Dharamsi et al. (2009) ansåg 77 procent av omsorgspersonalen att de hade tillräcklig kunskap för att utföra munvård men endast 27 procent av dem hade genomgått en kortare utbildning. Studien kunde inte påvisa någon skillnad i kunskap hos den omsorgspersonal som genomgått utbildning jämfört med dem som inte gjort det och studien påvisade att det fanns en generell kunskapsbrist i att tillhandahålla och utföra munvård på de boende. Bristande kunskaper fanns avseende hur biofilm på tänderna avlägsnas, varför parodontit uppkommer samt hur munvård genomförs på medvetslösa. I studien framkom också att omsorgspersonalen visste att det var deras uppgift att vårda de boendes munhälsa, men upplevde att de förhindrades att ta hand om de boendes munhälsa på grund av för hög arbetsbelastning samt motstånd från de boende. Gil-Montoya et al. (2006) finner liknande stöd i sin studie beträffande brist på kunskap och erfarenhet hos omsorgspersonalen. Dharamsi och medarbetare kom även fram till att omsorgspersonalens kunskap om hur det borde vara, inte stämde överens med hur det såg ut i deras verksamhet. Sjuttio procent av omsorgspersonalen, uppgav att det var viktigt att det fanns skriftliga munvårdsinstruktioner bredvid de boendes sängar liksom att det var viktigt att de boende fick munvård dagligen. Tjugonio procent enades om att de faktiskt fick munvård dagligen och instruktioner förekom dock bara hos 22 procent av de boende (Dharamsi et al. 2009). Mer än hälften av omsorgspersonalen i studien av Wårdh et al. (2011) trodde att tänder ramlar ut som en naturlig del av åldrandet, detta vare sig tänderna blev väl omhändertagna eller inte. Majoriteten, 94 procent, av omsorgspersonalen i samma studie, visste att fluorider stärker tänderna och sjuttio procent var medvetna om att biofilm i kombination med sockerkonsumtion var en orsak till utveckling av karies. Den största orsaken till gingivit uppgav respondenterna att de var mindre medvetna om. Fyrtiosju procent svarade att de borstade mer försiktigt när den boendes tandkött var lättblödande. Nästan alla respondenter uppgav att de utförde munvård på en eller flera boende dagligen, och 89 procent betraktade munvård som en viktig faktor för ett gott vårdande. Coleman & Watson (2006) gjorde en studie på omsorgspersonal verksamma på ett särskilt boende. I studien framkom att när de boende borstade sina egna tänder, uppmanade omsorgspersonalen ofta dem att sluta borsta, till exempel verbalt sluta borsta nu eller det räcker eller visade dem att de skulle sluta genom att stänga av vattnet eller ställa undan munvårdsartiklarna. Ingen omsorgspersonal erbjöd eller hjälpte till med användande av tandtråd, de frågade heller inte den boende om han/hon upplevde några problem med munnen, eller utförde en visuell inspektion av munhålan. Om munhålan inspekterades, gjordes det oftast direkt efter att inkontinensskydd hade bytts, eller efter intimtvätt, detta utan att byta handskar (Coleman & Watson 2006). Gil-Montoya et al. (2006) rapporterade i sin studie att knappt 71 procent av omsorgspersonalen som arbetade på sjukhusets långvårdsavdelning, någon gång inspekterat de boendes munhåla, 22 procent hade undersökt den boendes munhåla 3

då vederbörande uppgett smärta från munhåla och drygt sju procent av omsorgspersonalen uppgav att de aldrig hade inspekterat de boendes munhåla. I en annan studie ställdes frågor om vilka munvårdsrutiner som fanns (Jablonski et al. 2009). Sjuttionio procent av omsorgspersonalen beskrev då när de utförde munvård, till exempel morgon eller kväll och/eller beskrev vilken typ av munvårdshjälpmedel de använde. Endast en procent av respondenterna nämnde användandet av tandtråd. Utbildning inom munvård och munhälsa I studien av Wårdh et al. (2011) tillfrågades 454 omsorgspersonal vid ett särskilt boende om erhållen utbildning. Sextiofem procent av dem svarade att de hade fått formell utbildning i munvård och oral hälsa som en del i deras grundutbildning eller som fortbildning. Gil-Montoya et al. (2006) visade i sin studie att cirka 97 procent av omsorgspersonalen upplevde att de fick information om mun- och tandvård, men att 34 procent av dem uppgav att informationen inte inriktades på mun- och tandvård för omsorgsberoende. Kullberg et al. (2009) visade i sin studie att det var viktigt att omsorgspersonalen var tillräckligt utbildade i hur man utför den dagliga munvården på de boende. När omsorgspersonalen gavs möjlighet till utbildning kunde en klar förbättring av de boendes munhälsa ses och munhälsokunskaperna hos omsorgspersonalen förbättrades efter utbildningen. Före utbildningen i munvård ansåg en stor del av omsorgspersonalen på det särskilda boendet att de redan hade fullgoda kunskaper för att utföra den dagliga munvården. När utbildningen var genomförd var det flera av omsorgspersonalen som hade ändrat uppfattning och uppgav att deras kunskap förbättrats efter utbildningen. Omsorgspersonalen som deltog i studien av Wårdh et al. (1997) ansåg att hjälp och stöd av tandvårdspersonalen var nödvändigt för att ordentligt lära sig det praktiska utförande av munvård på boende. Omsorgspersonalen gjorde också bedömningen att ytterligare utbildning i munvård, än den grundläggande, skulle öka kvaliteten och leda till en mer positiv attityd till munvård. En annan studie har visat att upprepad kontakt mellan tandvårdspersonal och omsorgspersonal bidrog till bättre resultat gällande den orala hälsan hos de boende (Kullberg et al. 2010). Samson et al. (2009) visade i en studie att när rutiner för utförande av munvård infördes hade det stor positiv betydelse för de boendes munhälsa och för omsorgspersonalens inställning och vilja att utföra munvård. Ett munvårdsprogram hade tagits fram med fokus på att vägleda omsorgspersonalen när det gällde munvård. Beröm, konstruktiv kritik och praktisk handledning var ett vinnande koncept för munvården och munhälsan. Till skillnad mot ovan tre studiers resultat beträffande stöd, utbildning och vägledning visade MacEntees studie (2007) att trots munvårdsutbildning för omsorgspersonal under tre månader med efterföljande utvärdering, förändrades ändå inte munhälsan eller munvården på de boende. Brist på kunskap och inställning till munvård tycks finnas bland omsorgspersonal vilket gör det till ett intressant ämne. Denna studie avser utforska omsorgspersonals kunskaper och inställning till de boendes munvård vid två särskilda boenden i två mindre städer i Sverige. 4

Syfte Syftet är att beskriva omsorgspersonals kunskap och inställning till att utföra munvård på de boende. Metod Design Empirisk tvärsnittsstudie med enkät och kvantitativ forskningsmetodik. Urval Enkäten delades ut till omsorgspersonal verksamma inom omsorgen på två särskilda boenden i två mindre städer i Sverige. Boende A hade 35 platser för boende med totalt 33 omsorgspersonal fördelat på undersköterskor och vårdbiträden. På dagtid arbetade elva omsorgspersonal, sju på kvällen och två på natten. För att göra munhälsobedömningar kom en tandhygienist till boendet cirka en gång i kvartalet, besöksfrekvensen anpassades till efterfrågan. Boendet var uppdelat på fyra avdelningar med lägenheter antingen med uteplats eller med balkong. Boende B hade 58 platser för boende fördelat på tre avdelningar. På en avdelning fanns totalt 27 personal anställda; 21 dagpersonal och 6 nattpersonal, av dessa hade cirka hälften undersköterskeutbildning och övriga kompetens motsvarade vårdbiträde. Varje avdelnings dagskift omfattade tre personal och två på nattskift. En tandhygienist kom dit en gång per år för att ge munvårdsutbildning. Om utbildningsbehov fanns utöver detta kunde tandhygienisten kallas dit på en arbetsplatsträff (APT) eller liknande. Det fanns två personal per avdelning som var utbildade i ROAG, (Revised Oral Assessment Guide) vilket är ett riskbedömningsinstrument inom Senior alert för sjuksköterskor vid behovsbedömning av munvårdsåtgärder. Bedömning omfattar tillstånd och funktioner i munhålan och dess vävnader, status registreras i en graderad skala från 1 (frisk/normal) till 3 (stora problem). De boende hade sina egna lägenheter på omkring 38 kvm som omfattade entréhall, pentry, stort hygienutrymme och ett rum. Lägenheterna hade antingen en uteplats eller balkong. Båda boendena var uppdelade på äldreboende och demensboende och samtliga lägenheter var utrustade med trygghetslarm. På boendena ingick helpension. 5

Datainsamling En första telefonkontakt togs med ledningen för boende A och B. Erbjudande om att delta i enkätstudien gavs, och de båda tackade ja. Vid denna kontakt informerades enhetschefen/arbetsledaren om enkätstudiens innehåll samt syfte. De informerades också om hur många som önskades delta i studien, 20 omsorgspersonal vid varje boende. Boende A: När godkännande inhämtats från arbetsledaren, bestämdes tid och datum för utförandet av enkätstudien. Vid besöket på boendet överlämnades först muntlig och skriftlig information om studien (Bilaga 1) och enkäten (Bilaga 4) till arbetsledaren, som därefter på en rast samlade omsorgspersonalen i personalrummet. Arbetsledaren närvarade när 20 informationsbrev (Bilaga 2), samtyckesblanketter (Bilaga 3) och enkäter (Bilaga 4) delades ut till omsorgspersonalen. Alla enkäter kunde inte samlas in då all personal inte var närvarande. Sju obesvarade enkäter lämnades kvar för att besvaras av frånvarande. Fem av dessa enkäter samlades in av arbetsledaren efter en vecka. Vid Boende A var bortfallet två. Boende B: Vid första kontakten bestämdes ett datum för överlämnande av 20 informationsbrev (Bilaga 2), samtyckesblanketter (Bilaga 3) och enkäter (Bilaga 4) samt ett informationsbrev (Bilaga 1) till enhetschefen. Enhetschefen på detta boende valde att studien skulle genomföras vid två APT-möten samt vid annat tillfälle för den omsorgspersonal som inte närvarade vid APT-mötena. Enhetschefen avsåg att dela ut informationsbrev, samtyckesblankett och enkät och även samla in de två senare. Av dessa 20 överlämnade enkäter insamlades slutligen tio. Vilket resulterar i ett bortfall på tio. Enkäten innehöll 13 frågor och avslutades med en öppen fråga. Alla frågorna besvarades utifrån varje omsorgspersonals egen erfarenhet att utföra munvård på de boende. Respondenterna fick inte ställa några frågor om enkäten under tiden den besvarades. Enkäten besvarades anonymt och respondenterna informerades skriftligt och muntligt att deltagandet var frivilligt vid de båda särskilda boendena. Databearbetning Insamlad data analyserades med deskriptiv statistisk och resultaten presenteras i figurer, tabeller samt löpande text. Sammanställning har utförts med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 20. Etiska överväganden Deltagandet i studien var frivilligt och frågeformuläret besvarades anonymt. Uppgifterna hanterades konfidentiellt. Projektplanen har granskats och godkänts av etikrådet på avdelningen för Hälsa och miljö vid Karlstads universitet. 6

Resultat På boende A var det ett bortfall på två enkäter, detta efter två omgångar av insamling av enkäterna. På boende B var bortfallet tio, då fem enkäter aldrig delades ut och fem enkäter lämnades ut men aldrig insamlades. Totala bortfallet för båda boendena var tolv. Av totalt 40 enkäter besvarades 28, 18 från boende A och tio från boende B. Lika många enkäter som samtyckesblanketter samlades in. Samtliga som besvarat enkäten var kvinnor. Två respondenter lämnade någon eller några frågor obesvarade. Deltagarna var mellan 21 och 64 år. Medianåldern var 48,5 och medelåldern var 45,9 (±12,1) år. Den som hade arbetat kortast tid inom omsorgen hade mindre än 1 års erfarenhet och den som hade arbetat den längsta tiden hade 42 års erfarenhet, medelvärdet yrkesverksamma år var drygt 19 år. Alla 28 respondenter svarade Ja på frågan om det ingick att utföra munvård i deras arbetsuppgifter. Omsorgspersonalens inställning Tjugofyra respondenter (85,7 %) tyckte att det var mycket viktigt att utföra daglig munvård på de boende, 4 (14,3 %) ansåg att det var viktigt. Svarsvariablerna mindre viktigt och oviktigt fanns också med som svarsalternativ, men nyttjades inte. Majoriteten, 21 (75,0 %) av respondenterna bedömde att de utförde tillräckligt god munvård på de boende. En respondent (3,5 %) uppgav att hon inte visste om hon utförde tillräckligt god munvård och sex (21,4 %) ansåg inte att de utförde tillräckligt god munvård. En minoritet, tre (11,5 %) av respondenterna uppgav att de prioriterade mycket annat före utförande av munvård. Resterande 23 (88,5 %) svarade att de inte prioriterade mycket annat före utförande av munvård. Två respondenter lämnade frågan obesvarad. Arton omsorgspersonal (66,7 %) uppgav att de utförde munvård på de som saknade både tänder och protes, tre (11,1 %) svarade att de inte gjorde det och sex (22,2 %) svarade att de gjorde det ibland. Frågan besvarades av 27 respondenter, en lämnade frågan obesvarad (Figur 1). 7

Figur 1. Antal omsorgspersonal som utförde munvård på dem som saknar både tänder och protes. Omsorgspersonalens utbildning Samtliga respondenter uppgav att de fått instruktioner i hur man använder tandborste. När det gäller instruktion med mellanrumsborste uppgav 27 (96,4 %) att de erhållit detta. Tjugosex (92,8 %) uppgav att de hade fått utbildning i utförande av munvård på någon annan. Av 27 omsorgspersonal hade 21 (77,8 %) under sin utbildning fått lära sig om sjukdomar i munhålan. (Figur 2). En respondent lämnade frågan obesvarad. Figur 2. Antal omsorgspersonal som fått utbildning om sjukdomar i munhålan 8

Omsorgspersonalens kunskap En respondent (3,7 %) ansåg att hon inte hade tillräckligt med kunskap för att sköta en boendes munhälsa. Fem (18,5 %) visste inte och 21 (77,8 %) ansåg att de hade tillräckligt med kunskap, en respondent lämnade frågan obesvarad. Tjugoen av 27 respondenter (77,8 %) uppgav att de under sin grundutbildning fått lära sig om sjukdomar i munhålan. Nio av 28 respondenter (32,1 %) svarade Ja på påståendet Tandlossning uppstår normalt med åldern. Nio (32,1 %) svarade Vet inte på påståendet plackbakterier orsakar tandlossning, men samtliga visste att vissa mediciner orsakar muntorrhet. På påståendet att tandimplantat ska skötas på samma sätt som vanliga tänder håller 19 (67,9 %) med, tre (10,7 %) vet inte och sex (21,4 %) svarar Nej. Övriga synpunkter Den sista frågan övriga synpunkter besvarades av två respondenter med följande kommentarer: att jag prioriterar annat före munvård beror på vad det är som kommer i mellan Att jag svarar ja på att prioritera annat beror på att jag inte alltid använder tandkräm på morgonen. Gör förstås alltid munvård men mer noggrant kvällstid Diskussion Syftet med studien var att beskriva omsorgspersonals kunskap och inställning till att utföra munvård på de boende. Data till studien insamlades med hjälp av enkät. Enkätstudien visar att det ingår i omsorgspersonalens arbetsuppgifter att sköta de boendes orala hälsa. Det framkommer också att de flesta fått utbildning och instruktion i att använda tandborste, mellanrumsborste och att utföra munvård på någon annan. Bristerna i kunskap ser ut att finnas rent teoretiskt. Vissa vet till exempel inte varför tandlossning uppstår. Några svarar även att de inte vet om det utför tillräckligt god munvård på de boende samtidigt som en uppger att hon inte tycker att hon utför tillräckligt god munvård. Brist på kunskap tycks enligt studiens resultat finnas i mer eller mindre utsträckning inom olika områden. Till detta bör sägas att 22,2 % uppger att de under sin utbildning inte fått lära sig något om sjukdomar i munhålan. Metoddiskussion Studien är genomförd med kvantitativ ansats med en enkät, detta för att insamla och analysera data där statistiska, kvantifierbara, resultat eftersöks (Patel & Davidsson 2003). Det bör anses som en styrka i tillvägagångssättet att enkätundersökningen utfördes vid två boenden på två olika mindre orter och inte vid enbart ett. Brist på 9

generaliserbarhet är dock en stor svaghet, ty resultatet kan inte generaliseras på en hel population, deltagandet i studien är för litet. Hade enkäten prövats genom en pilotstudie på en eller flera omsorgspersonal hade utformningen av enkäten sannolikt kunnat förbättras och studien uppnå en bättre validitet. Det är viktigt att veta, att om samma studie skulle utföras igen så är det inte säkert att det blir samma resultat. Studien mäter kunskap som hela tiden förändras och förhoppningsvis ökar och utvecklas. Vad gäller att få hög reliabilitet och validitet för studien så finns det risker med att ställa frågor om kunskap. Vissa respondenter kan tänkas uppleva det obehagligt eller kränkande att svara på frågor om kunskap och hur de utför sina arbetsuppgifter. Enkäten besvarades anonymt och frivilligt, detta för att i så stor utsträckning som möjligt få sanningsenliga svar. Vidare kan övervägas om respondenterna svarar utifrån verkligheten eller om de svarar så som de tror att vi vill att de ska svara, tillexempel på frågan om prioritering. Nackdelen med en enkätstudie är att frågor kan uppfattas på olika sätt och författarna kan inte veta om frågan uppfattas korrekt eller inte. Det finns även andra nackdelar med att använda enkät för insamling av data och en av dem är att risken för bortfall är betydligt större jämfört med om man gör en kvalitativ studie (Bryman 2002). I slutet av enkäten fanns en avslutande öppen fråga där respondenterna fick komma med egna synpunkter eller utveckla svar på en tidigare ställd fråga, detta föll inte ut väl, endast två respondenter valde att skriva något. Denna öppna fråga hade kunnat omformuleras och till exempel kunnat ge svar på om någon fråga varit svår att förstå. Enkäten kunde även ha innehållit frågor ur ett salutogent perspektiv, vilket betyder att frågorna ställs ur ett frisk perspektiv, för att undersöka omsorgspersonalens kunskap om munhålans friska utseende och på så sätt belysa kunskap om hälsa och ohälsa. Tillvägagångssättet vid insamling av data har skiljt sig åt mellan boendena, detta kan ha påverkat resultatet och är en svaghet. Att enkäterna delades ut på olika sätt kan också ha påverkat resultatet. På det ena boendet var en av författarna närvarande när enkäterna besvarades vilket kan ha påverkat respondenterna att i större utsträckning besvara frågorna så som de tror att författarna vill att de ska besvaras och inte som det är i verkligheten. Under arbetets gång har begrepp ändrats, i enkäten används begreppen vårdpersonal och vårdtagare och i uppsatsen omsorgspersonal och boende. Begreppsförändringen är en svaghet i studien, men respondenternas svar har sannolikt inte påverkats. Inmatning av data har skett i statistikprogrammet SPSS samtidigt och tillsammans av författarna för att undvika att felaktigheter uppstår vid inläsning. En läste upp svaren från enkäterna medan den andra författaren samtidigt matade in aktuell data i SPSS. Detta kan ses som en styrka eftersom att det medverkar till större riktighet av infört data. Artikelsökningar till arbetet har gjorts i PubMed som är en omfattande och bred databas med vetenskapliga artiklar. 10

Resultatdiskussion I denna studie är svarsfrekvensen 70 %. Vid en enkätstudie anses en svarsfrekvens på 50-60 % som acceptabel enligt Bryman (2002). Enkäten har enbart besvarats av kvinnor vilket kan anses som en brist i könsspridningen. Åldersspridningen på respondenterna är stor, 21-64 år vilket kan anses som en fördel, tillexempel kan det vara skillnader i utbildning och syn på munvård. Medelåldern på omsorgspersonalen var 45,9 (± 12,1) år och medelvärdet yrkesverksamma år inom omsorgsyrket var ungefär 19. En hög medelålder och ett medeltal på 19 yrkesverksamma år kan anses högt vilket borde resulterat i större kunskap om munhålans sjukdomar och mer erfarenhet i munvård. Av 28 respondenter svarade 24, respektive fyra att det var mycket viktigt eller viktigt att utföra daglig munvård på de boende, trots detta var det tre respektive sex respondenter som uppgav att de aldrig utförde eller utförde munvård ibland på dem som saknade både tänder och protes. Wårdh et al. (1997) gjorde en studie i Sverige på omsorgspersonal, som visade att den minst önskade arbetsuppgiften var att utföra munvård, vilket kan misstänkas vara en orsak till varför respondenterna svarade som de gjorde. Tjugotre respondenter, uppgav att de inte prioriterade mycket annat före att utföra munvård. Kullberg et al. (2010) rapporterar också i sin studie att majoriteten av omsorgspersonalen ansåg att munvård hade lika hög prioritet som andra uppgifter. Många tidigare studier, bland annat Gil-Montoya et al. (2006) visar på att det ofta råder tidsbrist och att munvården då blir det som prioriteras bort. Denna studie visar dock inte att munvården riskerar att lida om det skulle uppstå tidsbrist då respondenterna svarar att munvård har lika hög prioritet som andra arbetsuppgifter. Återigen, det kan ifrågasättas huruvida respondenterna svarar utifrån verklighet eller om de svarar som de tror att författarna vill att de ska svara. När omsorgspersonalen frågades om de tyckte att de utförde tillräckligt god munvård svarade sex Nej och en Vet inte. När de senare fick frågan om de tyckte att de hade tillräckligt med kunskap, för att sköta en boendes munhälsa svarade en Nej och ytterligare fem svarade, Vet inte. Av detta skulle man kunna utläsa att det finns behov av utbildning. Omsorgspersonalen tycker att de inte utför tillräckligt god munvård, men gör ändå ingenting åt det. Att inte veta om man utför något tillräckligt bra, är ett tydligt tecken på bristen av kunskap. Om en ny studie skulle utföras, så skulle det vara värdefullt med fördjupande frågor om kunskap och tidsbrist. De flesta respondenterna uppgav att det fått instruktioner med både tandborste, mellanrumsborste och att utföra munvård på någon annan. Sex svarade dock att de inte fått lära sig något om sjukdomar i munhålan under sin utbildning. Kullberg et al. (2007) fann att när omsorgspersonalen fick utbildning kunde en klar förbättring av de boendes munhälsa ses, även munhälsokunskaperna hos omsorgspersonalen förbättrades. 11

Tjugoen av 27 respondenter uppgav att de under sin utbildning fått lära sig något om sjukdomar i munhålan. Tjugoen tyckte att de hade tillräcklig kunskap att sköta en boendes munhälsa och lika många tyckte att de utförde tillräckligt god munvård på de boende. Nio av 28 respondenter svarade dock att det stämmer att tandlossning uppstår normalt med åldern, lika många svarade Vet inte på påståendet Plackbakterier orsakar tandlossning vilket överensstämmer med studien som Dharamsi et al. (2009) gjort, som även den rapporterade att bristande kunskap fanns avseende varför parodontit uppkommer. Alla svarade Ja på det rätta påståendet Vissa mediciner orsakar muntorrhet medan tre svarade Vet inte på påståendet Tandimplantat skall skötas på samma sätt som vanliga tänder. Omsorgspersonalen har alltså viss kunskap om vad som kan orsaka muntorrhet men dem vet inte hur optimal rengöring hos dem som har tandimplantat skall ske. Eventuella hinder till utveckling som framkommit i studien finns bland omsorgspersonalen och består av attityder till munvård och inställning till att utföra munvård, det bör dock belysas att det i enkäten inte finns någon fråga om tidsbrist, det skulle dock kunna vara ett hinder till för utveckling. Konklusion I denna studie studerades omsorgspersonals kunskaper och inställning till de boendes munvård vid två särskilda boenden i två mindre städer i Sverige, december 2012. Det är troligen möjligt att påverka kunskap och inställning till munvård i positivriktning med hjälp av utbildning och information om munvård. Det framkommer också att några individer inte själva vet om de har tillräcklig kunskap eller om de utför tillräckligt god munvård, det kan troligt ha med bristande kunskap att göra. Vad som behöver påverkas i första hand, är omsorgspersonalens inställning och attityd till munhälsa och att utföra munvård. I andra hand behövs mer kunskap. Munhälsa är ett ämne som ständigt kräver ny forskning. Speciellt i avseendet; kunskap, attityd och inställning eftersom att detta är något som ständigt förändras. Önskvärt vore att undersöka hur de boende själva upplever munvården och omsorgspersonalens inställning och kunskap, detta är emellertid en svår sak att undersöka. 12

Referenser Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Coleman. P & Watson N M. (2006) Oral Care Provided by Certified Nursing Assistants in Nursing Homes. The American Geriatrics Society 54:138-143. Dharamsi, S., Jivani, K., Dean, C. & Wyatt, C. (2009). Oral Care for Frail Elders: Knowledge, Attitudes, and Practices of Long-Term Care Staff. Journal of Dental Education, 73 (5), 281-288. Frenkel. H, Harvey. I & Newcombe R G. (2000) Oral health care among nursing home residents in Avon. The Gerodontology Association 17 (1), 33-38. Gil-Montoya, J-A., Lucia Ferreira de Mello, A., Cardenas, C B. & Guardia Lopez, I. (2006). Oral Health Protocol for the Dependent Institutionalized Elderly. Geriatric Nursing, 27 (2), 95-101. Jablonski, R-A., Munro, C-L., Grap, M-J., Schubert, C-M., Ligon, M. & Spigelmyer, P. (2009). Mouth Care in Nursing Homes: Knowledge, Beliefs, and Practices of Nursing Assistants. Geriatric Nursing, 30 (2), 99-107. Kullberg, E., Sjögren, P., Forsell, M., Hoogstraate, J., Herbst, B. & Johansson, O. (2010). Dental hygiene education for nursing staff in a nursing home for older people. Journal of Advanced Nursing, 66 (6), 1273 1279. Kullberg, E., Forsell, M., Wedel, P., Sjögren, P., Johansson, O., Herbst, B. & Hoogstraate, J. (2009). Dental Hygiene education for nursing staff. Geriatric Nursing, 30 (5), 329-333. MacEntee, MI., Wyatt, CCL., Beattie, BL., Paterson, B., Levy Milne, R., McCandless, L. & Kazanjian, A. (2007). Provision of mouth-care in long-term facilities: an educational trial. Community Dentistry and Oral Epidemiology 35, 25-34. -, M J. (2004). Aged care staff perspectives on oral care for residents: Western Australia. Gerodontology 21,146-154. Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur. Samson, H., Berven, L. & Strand, GV. (2009). Long-term effect of an oral healthcare programme on oral hygiene in a nursing home. European Journal of Oral Sciences, 117, 575 579. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. 13

Socialstyrelsen (2011) Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre reviderad version 2011 Stockholm: Socialstyrelsen Willumsen, T., Fjaera, T. & Eide, H. (2009). Oral health-related quality of life in patients receiving home-care nursing: associations with aspects of dental status and xerostomia. Gerodontology, 27, 251 257. Wyatt, C. C. L (2009). A 5-year follow-up of older adults residing in long-term care facilities: utilisation of a comprehensive dental programme. Gerodontology, 26, 282-290. Wårdh, I., Andersson, L. & Sörensen, S. (1997). Staff attitudes to oral health care. A comparative study of registered nurses, nursing assistants and home care aides. Gerodontology 14, 28 32. Wårdh. I, Jonsson. M & Wikström. M. (2011) Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel an area in need of improvement. The Gerodontology Society 29, 787-792. 14

Bilaga 1 Informationsbrev till enhetschefer Vi är två studenter som går sista året på Tandhygienist utbildningen vid Karlstads Universitet. Vi skriver ett examensarbete som har arbetsnamnet Vårdpersonals kunskaper och inställning till munvård för vårdtagare. Syftet är att beskriva vårdpersonalens kunskap och inställning till att utföra munvård på vårdtagarna på två vårdboenden. Enkäten kommer att besvaras på två vårdboenden i två mindre städer i Mellansverige. Vilka som deltagit i studien kommer inte att vara möjligt att identifiera och resultatet kommer redovisas på gruppnivå utan angivande av boendet, vilket bidrar till att kunna hålla deltagandet anonymt. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas fram till dess att enkäten är inlämnad. Enkäten kommer att delas ut och samlas in vid ett och samma tillfälle och vi beräknar att det kommer ta cirka 5 minuter att besvara enkäten. Enkäten skall besvaras individuellt och vi vill inte att deltagarna skall prata med varandra under tiden enkäten besvaras. Vår förhoppning är att kunna få komma till er vid ett personalmöte eller liknande då minst 20 stycken vårdgivaren är samlade. Tandhygieniststudenter vid Karlstads Universitet. Vid frågor går det bra att kontakta oss, se nedan. Sandra Johansson 073-445 43 91 sandjoha109@student.kau.se Stina Eriksson 070-296 21 22 stinerik101@student.kau.se Handledare: Göran Friman Universitetsadjunkt/Tandläkare/Doktorand Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Karlstad universitet Telefon:070-5603747 Mail: goran.friman@kau.se 15

Bilaga 2 Informationsbrev Vårdpersonals kunskaper och inställning till munvård för vårdtagare Vi är två studenter som går sista året på Tandhygienistutbildningen vid Karlstads universitet som genomför ett examensarbete. Syftet är att beskriva vårdpersonalens kunskapsnivå och inställning till att utföra munvård på vårdtagare inom äldreomsorgen. Enkäten kommer att vända sig till vårdpersonal vid två vårdboenden i två mindre städer i Mellansverige. Deltagandet är anonymt, frivilligt och kan avbrytas fram till dess enkäten insamlats. Enkätensvaren kommer att sammanställas och insamlade enkäter kommer efter sammanställningen att förstöras. Tandhygieniststudenter vid Karlstads universitet. Vid frågor går det bra att kontakta oss, se nedan. Sandra Johansson 073-445 43 91 sandjoha109@student.kau.se Stina Eriksson 070-296 21 22 stinerik101@student.kau.se Handledare: Göran Friman Universitetsadjunkt/Tandläkare/Doktorand Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Karlstads universitet Telefon: 070-560 37 47 Mail: goran.friman@kau.se 16

Bilaga 3 Samtyckesblankett Vårdpersonals kunskaper och inställning till munvård för vårdtagare Jag har tagit del av informationen angående studien om kunskap och inställning till att utföra munhygien på vårdtagare inom äldreomsorgen och ger mitt samtycke till att delta anonymt i enkätstudien. Ort och datum Underskrift och namnförtydligande 17

Bilaga 4 Frågeformulär Kvinna Man Ålder:... år Antal yrkesverksamma år inom vårdyrket: år 1. Ingår det att utföra munvård i dina arbetsuppgifter? Ja Nej Vet inte 2. Hur viktigt tycker du att det är att utföra munvård på vårdtagare dagligen? Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Oviktigt 3. Har du fått instruktioner i hur man använder följande munvårdsprodukter Ja Nej Tandborste Mellanrumsborste 18

4. Har du fått utbildning i att utföra munvård på någon annan? Ja Nej 5. Tycker du att du utför tillräckligt god munvård på vårdtagarna? Ja Nej Vet inte 6. Utför du munvård på de vårdtagare som saknar både tänder och protes? Ja Nej Ibland 7. Anser du att du har tillräcklig kunskap att sköta en vårdtagares munhälsa? Ja Nej Vet inte 8. Ingick det i din utbildning något om sjukdomar i munhålan? Ja Nej 19

9. Jag prioriterar mycket annat före att utföra munvård Ja Nej Kryssa i de påståenden som du tror stämmer stämmer stämmer ej vet inte 10. Tandlossning uppstår normalt med åldern 11. Tandimplantat skall skötas på samma sätt som vanliga tänder 12. Plackbakterier orsakar tandlossning 13. Vissa mediciner orsakar muntorrhet Övriga synpunkter. 20