INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT 2009 2008 2007 2006 2005 Folkmängd, per den 31/12 5 873 5 930 5 931 6 033 6 066 Antal årsarbetare 590 624 629 629 647 Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:82 32:92 33:02 varav kommunen* 22:12 22:12 21:96 22:06 22:16 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 287,8 287,3 277,3 279,5 263,6 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) 49 006 48 449 46 761 46 328 43 459 Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97% 101% 101% 93% 100% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) 47 253 48 856 47 380 43 048 43 112 Årets resultat (mkr) 14,7-10,0-4,8 20,7 1,3 Årets resultat per kommuninvånare (kr) 2 502-1 690-815 3 435 207 Driftbudgetutfall (mkr) 1,8-1,5 0,6 0,9-8,9 Nettoinvesteringar (mkr) 8,6 8,5 9,8 9,8 6,8 Låneskuld (mkr) 139,5 139,5 139,6 139,8 146,8 Borgensåtagande (nkr) inom koncernen 97,5 80,5 80,5 81,8 61,8 pensionsskuld inklusive löneskatt 156,3 155,5 165,3 137,7 111,3 övrigt 0,8 0,9 0,9 3,8 5,4 Totala tillgångar (mkr) 390,2 345,4 359,6 365,3 328,9 Finansnetto (mkr) 5,0-7,6-1,2 0,9-0,8 varav pensionsförvaltning (mkr) 6,2-1,6 4,1 4,5 2,4 Eget kapital (mkr) 65,0 50,3 71,8 76,6 55,9 Soliditet** 17% 15% 20% 21% 17% Likviditet 94% 56% 66% 88% 79% * 2008 genomfördes en skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. ** På grund av förändrad redovisningsprincip är inte soliditetsmåtten för 2008 och 2009 jämförbara med föregående år. 2
INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEMÅRSÖVERSIKT 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 5 OMVÄRLDSANALYS 6 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 8 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 10 REDOVISNINGSPRINCIPER 13 DRIFTREDOVISNING 14 INVESTERINGSREDOVISNING 14 RESULTATRÄKNING 15 KASSAFLÖDESANALYS 16 BALANSRÄKNING 17 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 19 PENSIONSREDOVISNING 20 PERSONALREDOVISNING 21 MILJÖREDOVISNING 23 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 24 KOMMUNENS ORGANISATION 26 KOMMUNSTYRELSEN 27 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 28 PERSONALUTSKOTT 31 TEKNISKT UTSKOTT 32 UTBILDNINGSUTSKOTT 37 SOCIALT UTSKOTT 41 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 47 MYNDIGHETSNÄMND 48 VALNÄMND 48 LÖNESAMVERKAN - HUL 49 REVISION 50 3
INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomst. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 10% 2% Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar och övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 16% 48% 24% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER 2009 27 % till vård och omsorg 24 % till förskole- och grundskoleverksamhet 12 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 9 % till individ- och familjeomsorg 8 % till LSS-verksamhet 7 % till politisk och kommunövergripande verksamhet 4 % till teknisk verksamhet 3 % till kultur, fritid och turism 3 % till färdtjänst och kollektivtrafik 2 % till räddningstjänst 0,5 % till plan- och byggverksamhet 0,5 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, snöröjning, halkbekämpning och renhållning samt till räddningstjänst och turistinformation. 4
INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE +14,7 MILJONER 2009 ETT VÄLKOMMET RESULTAT! Året inleddes med fallande skatteintäkter och nattsvarta prognoser som pekade på ett underskott för 2009 med dryga 7 miljoner. Majoriteten i kommunfullmäktige tog redan i mars beslut om en bättre anpassning av kommunens ekonomi till de demografiska förutsättningarna och ett åtgärdspaket på ca 20 miljoner kronor att genomföras under en 4-årsperiod. För att i någon mån påverka utfallet för 2009 infördes inköps- och anställningsstopp fr.o.m. mars månad. Först i december redovisade ekonomikontoret positiva siffror och detta har efter diverse avstämningar vuxit till ett totalt resultat för 2009 på hela 14,7 miljoner kronor. Glädjande är att verksamheternas resultat ligger på +1,8 miljoner, vilket får anses som mycket gott med tanke på det kärva ekonomiska läget i världen och den turbulens som arbetsmarknaden genomgått. Jag vill rikta en stor eloge till kommunens personal som gjort en stark insats för att hålla ekonomin inom givna ramar. Kärnverksamheterna har trots årets stora besparingar klarat av att ge en god service men det är nu viktig att ta fram en strategi för hur kvaliteten skall säkras i framtiden. Förklaringen till 2009 års överskott går till största delen att finna på den finansiella sidan där regeringens riktade anslag till kommunerna, lägre arbetsgivaravgifter, lägre ränta, lägre löneskatt, liksom minskning av semesterlöneskuld och personalförsäkringar samt högre avkastning på KLP m.m. givit ett resultat på +12,9 miljoner kronor. AXPLOCK 2009 Stor kraft har lagts på att balansera kommunens ekonomi Ett personalutskott har bildats HEAB har börjat producera värme till kund Pelletsvärme har installerats i bl.a. Ruda skola Medborgardialogen har stärkts genom bygderåd, kommunrundor och ungdomsenkäter Vårdnadsbidrag har införts Planer över vindkraft och strandskydd har arbetats fram Outnyttjade fastigheter har sålts av Framtida utmaningar för ligger nu i att lösa boendefrågan för äldre, trygga personalbehovet för verksamheterna samt att hitta samverkansparter i olika frågor så att kompetensen i kommunen upprätthålls på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Då Högsby är en pendelkommun både till arbete och till många fritidsaktiviteter är också goda kommunikationer en avgörande fråga för att locka fler att bosätta sig här. Ewa Engdahl (c) Kommunstyrelsens ordförande Med årets resultat på 14,7 miljoner kan vi återställa ca 75 % av kommunens underskott från 2000 och framåt, och då prognosen nu ser ljus ut räknar vi med att klara av de resterande 5,9 miljonerna under 2010. I och med det ska balanskravet vara uppfyllt. Kommunens tillgångar har ökat med 60 miljoner under den senaste 4-årsperioden och låneskulden har sjunkit med 7 miljoner kronor. Under denna period har skatten sänkts med 30 öre och det egna kapitalet har ökat med 9 miljoner kronor. Även soliditeten har ökat men ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Andelen företag per invånare är nästan 50 % högre än rikssnittet och etableringsfrekvensen ligger också på en hög nivå. Arbetslösheten i kommunen har i flera år legat väldigt lågt och snittsiffran för 2009 är 3,8 % jämfört med länets 4,4 % och rikets 4,5 %. 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS FINANSKRIS Sverige tillsammans med stora delar av övriga världen är på väg upp ur den djupaste lågkonjunkturen på flera decennier. Sveriges BNP minskade med 4,4 % under 2009 och räntenivåerna har varit och är fortsatt rekordlåga. Under hösten 2009 har exporten ökat och konsumtionen stigit, vilket förbättrat situationen för Sverige. Konjunkturinstitutet beräknar att tillväxten blir 2,7 % under 2010 och 3,3 % 2011. Prognos indikatorer 2009 2010 2011 BNP -4,4% 2,7% 3,3% Sysselsättning -2,5% -1,7% 0,2% Arbetslöshet 8,5% 10,1% 10,4% KPI -0,3% 0,5% 1,7% Reporänta 0,25% 0,75% 1,75% Källa: Konjunkturinstitutet Hushållens disponibla inkomster ökar genom låga räntor och skattesänkningar. Detta tillsammans med att de svenska hushållen beräknas dra ner på sitt historiskt höga sparande skapar ökad konsumtion. Den ökade konsumtionen förväntas spela en större roll för den svenska återhämtningen än exporten, som vid tidigare konjunkturuppgångar varit av stor betydelse. Återhämtningen beräknas dock att dra ut på tiden och Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den svenska ekonomin kommer att vara i balans först under 2014. Finanskrisen har främst minskat sysselsättningen inom industrin men även tjänstesektorn har drabbats hårt. Arbetsförmedlingens omfattande undersökning angående arbetsgivarnas syn på sysselsättningen den närmaste tiden visar dock på en mer optimistisk bild än tidigare. Fallet i sysselsättningen stannade av och var oförändrat under sista kvartalet 2009 och antalet personer som varslades om uppsägning sjönk till mer normala nivåer. Att fallet i sysselsättningen har avstannat betyder inte att sysselsättningen kommer att öka den närmaste tiden. Många företag har en överkapacitet på grund av att sysselsättningen inte minskat i samma utsträckning som produktionen. För att företagen ska nå balans i denna bristande jämvikt krävs ökad efterfrågan och produktion och det kommer således att dröja innan företagen börjar nyanställa igen. Inom offentlig sektor förväntas sysselsättningen att öka under kommande år främst med anledning av den expansiva finanspolitiken. LÅG INFLATION Under 2009 hade Sverige deflation, det vill säga en negativ inflation. Fallande kostnadstryck och ett lågt resursutnyttjande gör att inflationen blir låg även under de kommande åren. Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbankens inflationsmål på 2 % per år inte kommer att uppnås under 2010 och 2011. Den låga inflationen och det låga resursutnyttjandet i ekonomin gör att Riksbanken beräknas fortsätta bedriva en expansiv penningpolitik. Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbanken kommer att bibehålla reporäntan på 0,25 % fram till september 2010, då en period av räntehöjningar inleds. Sektionen för ekonomisk analys på Sveriges kommuner och landsting bedömer att reporäntan kommer att höjas successivt med början under andra halvåret 2010 för att i slutet av 2013 uppgå till 4,5 %. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Det svaga arbetsmarknadsläget tillsammans med en låg real tillväxt och låg inflation gör att skatteunderlaget utvecklas svagare än normalt. Under 2009 har skatteunderlagets ökningstakt dämpats i stor omfattning och förväntas vara i princip lika svag under 2010. Därefter förväntas dock skatteunderlagstillväxten successivt att återhämta sig till följd av konjunkturåterhämtningen. Den låga inflationen och den svaga konjunkturen gör dock att kostnadsutvecklingen för den offentliga sektorn dämpas något, vilket innebär att den reala påverkan inte blir lika omfattande. En utmaning för kommuner och landsting de kommande åren är att skapa och upprätthålla balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader, trots demografiska förändringar, för att uppnå god ekonomisk hushållning. KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,2 mkr 1% 2,2 mkr 1% 1,4 mkr 1% 4,1 mkr 1% 2,0 mkr 10 öre 0,9 mkr 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅTGÄRDER HÖGSBY KOMMUN Under hösten 2008 presenterades nedreviderade skatteunderlagsprognoser som slog hårt mot Högsby kommuns budget. Med anledning av detta samt prognoser om framtida demografiska förändringar beslutade kommunstyrelsen att arbeta fram ett sparpaket på 20 mkr att redovisa för kommunfullmäktige. Detta ledde till att kommunfullmäktige i mars 2009 beslutade om ett åtgärdspaket för 2009-2013, i ett försök att komma tillrätta med den kommunala ekonomin. Åtgärdspaketet som omfattade både besparingsåtgärder och demografiska anpassningar beräknades ge effekt på 1,4 mkr under 2009 och 12,6 mkr under kommande år. Under 2009 har verksamheterna klarat av att genomföra de av kommunfullmäktige beslutade besparingar och åtgärdspaketet beräknas ge full effekt under de kommande åren, 2010-2013. BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 20 % sedan mitten av 1990-talet. Befolkningsantalet minskade med 57 personer under 2009, vilket innebär en befolkningsminskning med 1,0 %. Detta kan jämföras med 2008 då befolkningsminskningen uppgick till en person och 2007 då s befolkning minskade med 102 personer. 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 1990 1992 Befolkningsutveckling 1990-2009 1994 1996 1998 Under 2009 föddes 55 barn i medan 85 personer avled. Födelsenettot är därmed negativt med 30 personer. s födelsenetto har varit negativ samtliga år sedan 1968 (det år då Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik börjar). Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2009 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. Den största invandringen till kommunen avser personer från Tyskland, Iran och Danmark medan den största utvandringen skett till Irak. Under de senaste fem åren har den största invandringen skett från Tyskland, Danmark och Irak medan de flesta som utvandrat har flyttat till Afghanistan. Den mest rörliga åldersgruppen är personer 20-29 år. Det är flest i denna åldersgrupp som flyttar från kommunen men det är också denna åldersgrupp som i störst omfattning flyttar till kommunen. 2000 2002 2004 2006 2008 Befolkningsfördelning Medelåldern i är 45,2 år, vilket är något högre än Kalmar län samt riket som helhet. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 46,6 år och för män 43,9 år. De största åldersgrupperna i kommunen är 15-19 år, 50-54 år samt 55-59 år. Åldersgruppen 0-4 år samt åldersgrupperna mellan 20 och 34 år är särskilt små. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn. Av s registrerade arbetsställen är 49 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. har inte i samma omfattning som många andra kommuner varit drabbade av stora varsel och uppsägningar. Detta kan delvis förklaras med att många företag är småföretag som kunnat anpassa sin verksamhet utifrån rådande förhållanden. Vidare finns det inga företag som fungerar som stora underleverantörer till bilindustrin, vilket är den bransch som drabbats hårdast av finanskrisen. har den fjärde lägsta arbetslösheten i länet efter Borgholm, Oskarshamn och Mörbylånga. s genomsnittliga arbetslöshet under 2009 uppgick till 3,8 %. Motsvarande siffra för Kalmar län är 4,4 % och för riket 4,5 %. 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga visionen Möjligheternas kommun s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlande kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar sedan våren 2009 principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt verksamhet/resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Verksamhet/resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms förutom måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål även i vilken grad tillhörande verksamhet/resultatmål uppfylls. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål respektive verksamhetsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Ej godkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag % 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 2000 Utfall Finansiellt mål 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Under 2009 har 96,6 % av totala skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag uppnås därmed för 2009. 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Enligt Statistiska centralbyrån uppgick inflationstakten i Sverige till -0,3 % under 2009 vilket innebär att även en mindre minskning av det egna kapitalet hade inneburit måluppfyllelse. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 14,7 mkr vilket innebär att kommunen med god marginal uppnår det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för 2009. Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2009 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 13,2 % vilket innebär att det finansiella målet om avkastning på pensionsplaceringar uppnås. nyupplåning Investeringar finansieras utan Under 2009 har genomfört både nyupplåning och amorteringar. Den långfristiga nettoupplåningen för 2009 uppgår till +/-0 mkr, vilket innebär att uppnår det finansiella målet om att investeringar ska finansieras utan långfristig nyupplåning. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget för 2009 beräknades utifrån ovanstående mål om skatterespektive avgiftsfinansierade investeringar. Utöver detta antogs en tilläggsbudget avseende investeringar som inte genomförts under tidigare år. De skattefinansierade investeringarna uppgår till 1,86 % medan de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 1,1 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att de finansiella målen avseende investeringsvolymerna inte uppnås för 2009. Differensen mellan mål och utfall avseende skattefinansierade investeringar uppgår till 335 tkr medan motsvarande belopp avseende avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 600 tkr. Avvikelser mot mål avseende investeringsvolymer beror inte på att den totala investeringsbudgeten har överskridits utan på lägre skatteintäkter och statsbidrag än budgeterat. Investeringsbudgeten har under budgetåret inte justerats utifrån förändrade skatteunderlagsprognoser. Fyra av sex finansiella mål uppnås under 2009, vilket innebär 67 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är bättre jämfört med föregående år då två av fyra finansiella mål uppnåddes (50 %). VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 27. Tre av sex, eller 50 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 3 2 Personalutskottet 2 1 Tekniska utskottet 1 4 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 3 2 Överförmyndarnämnden 2 2 Myndighetsnämnden 0 1 Valnämnden 1 0 Revision 1 0 Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott/verksamhet. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av trettio antagna inriktningsmål har sjutton av målen eller 57 % uppfyllts under året. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 28-50) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse Finansiella perspektivet 4 av 6 67% Verksamhetsperspektivet 3 av 6 50% Verksamhetsmål 17 av 30 57% Total måluppfyllelse 24 av 42 57% 9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets verksamhet uppvisar ett positivt resultat på 14,7 mkr. Detta kan jämföras med årets budgeterade resultat på 1,2 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 13,5 mkr. Av budgetöverskottet svarar verksamheterna för 1,5 mkr medan resterande 12,0 mkr kan härledas till finansbudgeten. 20 10 0-10 -20-30 2000 2001 2002 Årets resultat (mkr) 2003 2004 Avvikelsen avseende skatteintäkter uppgår till -4,4 mkr medan utjämningar och statsbidrag uppvisar ett mindre överskott. Avkastningen på pensionsplaceringarna i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) har varit positiv under året och uppvisar en budgetavvikelse på +4,3 mkr. Semesterlöneskulden har minskat under 2009 och ger en positiv budgetavvikelse på 2,2 mkr. Även de finansiella kostnaderna uppvisar en positiv budgetavvikelse på grund av lägre räntekostnader är budgeterat. Det totala finansnettot uppgår till +7,3 mkr jämfört med budget. Sänkta arbetsgivaravgifter påverkar resultatet positivt medan ett par realisationsförluster har omvänd effekt. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet Tekniska utskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet Överförmyndarnämnden Revision Valnämnden Summa 2005 2006 2007 2008 2009 0,4 1,7 3,5-4,2 0,0 0,0 0,1 1,5 Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,5 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en positiv budgetavvikelse på 0,5 %. Den största negativa budgetavvikelsen finns inom sociala utskottet medan största positiva budgetavvikelsen finns inom utbildningsutskottet. Samtliga utskott förutom sociala utskottet har klarat av att hantera de ofördelade sparbetingen som beslutades av kommunfullmäktige vid antagande av budget 2009. För mer ingående redovisning och analys av verksamheterna hänvisas till sidorna 28-50. BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Avstämning mot balanskravet, mkr Resultat Kvar att återställa Bokslut 2000-2007 -12,2-12,2 Bokslut 2008-8,4-20,6 Bokslut 2009 14,7-5,9 Budget 2010 4,2-1,7 Plan 2011 2,4 0,7 Plan 2012 0,9 1,6 Plan 2013 1,7 3,3 har totalt under perioden 2000-2008 byggt upp ett negativt kapital om 20,6 mkr som måste återställas. Av dessa avser 12,2 mkr perioden 2000-2007 medan 8,4 mkr avser 2008. I och med 2009 års positiva resultat återställs hela balanskravet för perioden för 2000-2007 samt delar av underskottet för 2008. Inför budgetåret 2010 återstår 5,9 mkr att återställa och eftersom dessa avser underskott för 2008 ska dessa återställas senast 2011. Med anledning av detta bedöms balanskravet vara uppfyllt och återstående del av underskottet för 2008 hanteras i budget 2010 samt plan 2011. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen består förutom kommunen själv, av tre helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB, Högsby Invest AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsby Nät AB. Årets resultat för koncernen uppgår till 14,7 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat på -11,9 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Högsby Bostad AB Högsby Invest AB Högsby Energi AB Högsby Nät AB 0 tkr -36 tkr 142 tkr 163 tkr För en utförligare beskrivning av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna 24-25. 10
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan de totala finansiella intäkterna och totala finansiella kostnaderna uppgår till +5,0 mkr. Detta är betydligt bättre än budgeterat vilket främst beror på lägre räntekostnader samt högre avkastning på pensionsplaceringar än budgeterat. har inte något enskilt år under den senaste 10-årsperioden redovisat ett så högt positivt finansnetto. 25 20 15 10 5 0 1999 2000 Finansnetto (mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under 2008. Genom årets positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats liksom utsikterna att uppnå målet om att återställa det egna kapitalet till 2000-års nivå senast 2012. 100 50 0 2000 2001 Eget kapital (mkr) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2009 uppgick s soliditet till 16,7 %, vilket kan jämföras med soliditeten vid bokslutet 2008 som uppgick till 14,6 %. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att kommunens skulder inte ökat i samma takt som det egna kapitalet. s soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 83,3 %. Jämfört med 2008 (85,4 %) har kommunens skuldsättningsgrad minskat genom att skulderna inte ökat i samma takt som de totala tillgångarna. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 94 % vilket innebär en betydande förbättring sedan föregående år. Förbättringen beror framförallt på lägre kortfristiga skulder samt ökade likvida medel. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 139,5 mkr, vilket innebär samma låneskuld som vid föregående årsskifte. Detta trots att kommunen under året har skjutit till ett aktieägartillskott till HBAB på 10 mkr. Den genomsnittliga räntenivån under 2009 har varit 2,0 %, vilket är betydligt lägre än föregående års räntenivå. Per 2009-12-31 låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 2,28 %. 150 100 50 0 2000 2001 Låneskuld (mkr) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Enligt s finanspolicy får andelen kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan 25-75 %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 67 % medan 33 % av låneskulden ligger med bunden ränta. INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål. Som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebar att investeringsbudgeten för 2009 uppgick till 9,3 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om en tilläggsbudget på 8,6 mkr. Nettoinvesteringarna för 2009 uppgår till 8,6 mkr, vilket innebär att 48 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De största investeringarna har genomförts inom VA-verksamheten, ombyggnation av vägar samt konvertering till miljöbränsle i kommunala fastigheter. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 14. 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 254,6 mkr, vilket är en ökning med 17,7 mkr jämfört med 2008. Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, egna hem och statligt finansierade bostadslån samt leasingåtaganden. Ökningen beror främst på ökad upplåning för de kommunala bolagen, Högsby Energi AB och Högsby Bostad AB. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Risk och kontroll 2009 2008 2007 Budgetavvikelse, drift (mkr) 1,5-1,5 0,6 0,9 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 97,5 80,5 80,5 81,8 pensionsskuld inkl. löneskatt 156,3 155,5 165,3 137,7 övrigt 0,8 0,9 0,9 3,8 Låneskuld (mkr) 139,5 139,5 139,6 139,6 Soliditet 17% 15% 20% 21% Ytterligare nyckeltal finns på sid. 2. 2006 s stora låneskuld gör att kommunen påverkas kraftigt av förändringar på räntemarknaden. Med anledning av det låga ränteläget under 2009 har kommunens stora andel lån med rörlig ränta påverkat resultatet positivt. En ökning av räntenivån skulle dock få omvänd effekt för kommunens resultat. En ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle innebära en ökad räntekostnad på 1,8 mkr per år. SAMMANFATTNING/FRAMTID har under 2009 haft en relativt god ekonomisk utveckling trots lågkonjunktur. Årets resultat är positivt och balanskravet för tidigare år har kunnat återställas under året. Del av underskottet för 2008 återstår att återställa, vilket ska göras senast 2011. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppnår med marginal det finansiella målet. Flertalet av de övriga finansiella målen uppnås och måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna är bättre än föregående år. Under året har kommunens soliditet och likviditet förbättrats. Låneskulden ligger kvar på samma nivå som föregående år men utsikterna för att kunna göra amorteringar under kommande år är goda. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2009 har nettokostnaderna minskat med 4,2 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 0,2 %. Sedan 2005 har nettokostnaderna ökat med 6,1 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 9,2 %. Sett över tid har alltså s nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Verksamheterna har anpassats till rådande omständigheter. Sociala utskottets ekonomiska utveckling med årligen återkommande underskott är oroväckande. För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att utskotten anpassar sina verksamheter i takt med demografiska förändringar för att skapa en ekonomi i balans. Befolkningen i minskade med 57 personer eller 1,0 % under 2009. Kommunens befolkningsutveckling har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren medan det inte kommer att uppstå några större förändringar inom barnomsorgen. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen, vilket på sikt kommer att innebära ett större resursbehov inom äldreomsorgen. Ett omfattande åtgärdspaket innehållande både rena besparingsåtgärder och demografiska anpassningar arbetades fram under 2009. Åtgärderna beräknades ge viss effekt under 2009 och full effekt under åren 2010-2013. Hittills har verksamheterna klarat av att genomföra beslutade besparingar och utsikterna inför kommande år ser positiva ut. Skatteunderlagsprognoserna har förbättrats sedan budget 2010, plan 2011-2012 fastställdes samtidigt som beslutade besparingsåtgärder och demografiska anpassningar av verksamheterna har verkställts. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer driftoch investeringsredovisning. Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.1 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2009 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2008 samt en preliminär slutavräkning för 2009. Slutavräkningen för 2008 uppgår till -206 kr per invånare 2007-11-01. Vid bokslutet 2008 bokfördes en preliminär slutavräkning på -242 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 36 kr per invånare har påverkat resultatet för 2009. Den preliminära slutavräkningen för 2009 uppgår till -1 212 kr per invånare 2008-11-01. Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2010 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2009 till -1 140 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 72 kr per invånare. SKL:s rekommendation är dock att uppbokning ska ske utifrån den prognos som presenterades i december 2009. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets minskning har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 39,08 %. Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen gäller. Pensionsskulden redovisas som en avsättning. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på SPP:s beräkningar samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar även löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. Avskrivning görs som regel på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s förslag. Kapitalkostnader beräknas enligt rak nominell metod. För år 2009 ingår avskrivningar tillsammans med 5 % intern ränta i kapitalkostnaderna. Investeringar aktiveras tertialvis. Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år 2008. Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. En ny nuvärdesberäkning har gjorts per 2009-12-31 och avsättningen har justerats ner med 1,3 mkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot det egna kapitalet och inte belastat den berörda verksamheten har återföringen inte heller gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell intäkt. Återföringen redovisas som en jämförelsestörande intäkt i resultaträkningen. har haft en fordran på Accelerated Wireless AB på grund av ett uppsagt avtal angående bredbandsutbyggnad i Kalmar län. En förlikning med företaget innebär att erhållit 770 tkr, vilket innebär en negativ resultateffekt på 312 tkr. Centralt avtal har träffats angående kompensation för pension för den så kallade ÄDEL-personalen som tidigare tagits över från landstinget. Beslut om reglering innebär att kommer att erhålla 292 tkr i kompensation och fordran har bokats upp på 2009. har en fordran på Sveriges kommuner och landsting på avseende återföring till medlemmarna i form av en engångsutbetalning. Fordran uppgår till 331 tkr. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,5 mkr för 2009. Detta kan jämföras med utfallet för 2008 då verksamheterna presenterade ett resultat på -1,5 mkr. Under perioden 2000-2005 redovisade verksamheterna stora underskott men åren 2006 och 2007 redovisades mindre överskott. 2-1 -4-7 -10-13 2000 2001 2002 Driftbudgetutfall (mkr) 2003 2004 Verksamheterna har till stora delar hanterat de ofördelade sparbeting uppgående till totalt 5,8 mkr som beslutades av kommunfullmäktige i samband med antagande av budget för 2009. Vidare har verksamheterna också klarat av att genomföra de besparingar som beslutades av kommunfullmäktige under budgetåret. 2005 Driftsammandrag Budget Bokslut Diff Bokslut Diff (mkr) 2009 2009 2009 2008 2008 Kommunledningsutskott Tekniskt utskott Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt Överförmyndarnämnd Revision Valnämnd Driftresultat 2006 2007 2008 2009 27,0 26,6 0,4 39,9 3,4 18,5 16,7 1,7 15,4 0,2 114,6 111,2 3,5 107,3 1,1 122,7 126,9-4,2 127,8-6,1 282,8 281,4 1,4 290,5-1,3 0,5 0,5 0,0 0,6-0,2 0,4 0,3 0,0 0,4 0,0 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 283,8 282,4 1,5 291,4-1,5 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2009 kan sammanfattas i följande punkter; Försörjningsstöd, -1 900 tkr Färdtjänst, -600 tkr Vägunderhåll, -600 tkr Lönesamverkan HUL, -350 tkr Interkommunala kostnader & intäkter, +800 tkr Måltid- och städverksamhet Kollektivtrafik, +500 tkr Parker & grönytor, +500 tkr Projektverksamhet, +300 tkr Generellt gäller att stor återhållsamhet har förelegat inom samtliga verksamheter med anledning av beslut om inköps- och anställningsstopp under större delen av verksamhetsåret. För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2009, se sidorna 28-50. INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål att de avgiftsfinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag samt att de skattefinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag. Omslutningen för 2009 uppgick därmed till totalt 9 257 tkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om tilläggsbudget för 2009 på totalt 8 660 tkr, avseende ej genomförda investeringar under 2008. Total investeringsbudget för 2009 uppgick därmed till 17 917 tkr. Investeringssammandrag (tkr) Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 Avgiftsfinansierade investeringar 9 357 3 211 3 824 Skattefinansierade investeringar 8 560 5 354 4 667 varav löpande investeringar 3 998 1 708 1 470 varav byggnader & anläggningar 4 562 3 646 3 197 Summa 17 917 8 566 8 491 Budget 2009 inkluderar tilläggsbudget. Under 2009 genomfördes investeringar på 8 566 tkr, vilket innebär att endast 48 % av den totala investeringsbudgeten förbrukades under året. De största investeringarna har genomförts inom VAverksamheten, byggnation av Rondell vid Tingebro samt konvertering till miljöbränsle i kommunala fastigheter. Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2009 har inte förbrukats under året men trots detta uppnår inte de finansiella målen avseende investeringsvolymerna för 2009. Detta beror på att kommunen fått lägre skatteintäkter och statsbidrag än budgeterat och att investeringsbudgeten inte har justerats under året med anledning av de uppdaterade skatteunderlagsprognoserna. 20 15 10 5 0 2000 Nettoinvesteringar Avskrivningar 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Innebörden av stora investeringsvolymer under 1990-talet och början av 2000-talet, i samband med svaga resultat, är att kommunen fått göra nyupplåning för att finansiera stora delar av investeringarna. Vidare har nettoinvesteringarna under ett flertal år varit större än avskrivningarna. Under 2008 och 2009 har dock avskrivningarna varit större än nettoinvesteringarna och investeringarna har finansierats utan nyupplåning. 14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Budget 2010 2009 2009 2008 2008 Verksamhetens intäkter Not 1 90 125 85 457 99 157 85 579 96 764 varav jämförelsestörande intäkt Not 1 1 339 1 339 0 0 Verksamhetens kostnader Not 2-361 991-353 200-362 575-366 353-373 383 Avskrivningar Not 3-9 000-9 028-11 311-8 943-11 055 Verksamhetens nettokostnader -280 866-276 771-274 729-289 717-287 673 Skatteintäkter Not 4 192 245 191 085 191 085 187 996 187 996 Generella statsbidrag Not 5 96 928 96 726 96 726 99 307 99 307 Finansiella intäkter Not 6 1 150 8 599 8 031 4 181 3 370 Finansiella kostnader Not 7-5 240-4 944-6 406-11 788-14 852 Resultat efter finansnetto 4 218 14 696 14 707-10 022-11 853 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat Not 8 4 218 14 696 14 707-10 022-11 853 Not 1. Verksamhetens intäkter Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter är rensade från interna poster. Not 5. Generella statsbidrag 2009 2009 2008 2008 Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Fastighetsavgift 7 880 7 880 7 812 7 812 Jämförelsestörande intäkt 2009 2009 2008 2008 Inkomstutjämning 70 051 70 051 70 799 70 799 Återställande av avfallsdeponi 1 339 1 339 0 0 Kostnadsutjämning 19 664 19 664 22 227 22 227 1 339 1 339 0 0 Utjämningsbidrag/avgift LSS 2 030 2 030 1 189 1 189 Införandeavdrag -2 899-2 899-2 720-2 720 Not 2. Verksamhetens kostnader Regleringsavgift 0 0 0 0 Kostnader exkl. finansiella -402 987-412 361-414 161-421 190 96 726 96 726 99 307 99 307 Interna kostnader 25 924 25 924 26 140 26 140 Personalförsäkring & pension -52 343-52 343-57 969-57 969 Not 6. Finansiella intäkter Kalkylerad kapitalkostnad 14 795 14 795 15 174 15 174 Utdelning bostadsbolag, HBAB 0 0 180 0 Kalkylerad personalomkostn. 61 410 61 410 64 462 64 462 Räntor på likvida medel inkl. oblig. 46 87 203 368-353 200-362 575-366 353-373 383 Räntor på utlämnade lån 0 0 0 0 Räntor/inkasso på fordringar 44 44 73 73 Not 3. Avskrivningar Ränta från koncernbolag -373 0 117 0 Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar, beräknade på anläggningstillgångarnas Värdeökning avsatta pensionsmedel 7 348 7 348 2 827 2 827 anskaffningsvärden. Under 2009 har aktivering skett tertialsvis av gjorda investeringar. Övriga finansiella intäkter 1 534 552 782 103 8 599 8 031 4 182 3 370 Not 4. Skatteintäkter Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen 2009 2009 2008 2008 Not 7. Finansiella kostnader Kommunalskatt 198 059 198 059 189 791 189 791 Räntor på långfristiga lån -2 422-3 876-6 071-9 814 Slutavräkning 2008 214 214-357 -357 Räntor på kortfrisitg upplåning -360-360 -927-927 Prognos 2009-7 187-7 187-1 438-1 438 Övriga finansiella kostnader -2 162-2 170-4 791-4 111 191 085 191 085 187 996 187 996-4 944-6 406-11 788-14 852 Not 8. Årets resultat Finansiellt resultat 14 696 14 707-10 022-11 853 Budgetmässig avvikelse 13 537 0-10 752 0 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Kommunen Kommunen 2009 2008 2007 Löpande verksamhet Not Årets resultat efter finansnetto 14 696-10 022-4 836 Justering av eget kapital 0-11 400 0 Avskrivningar 9 028 8 943 8 732 Nedskrivningar av anläggningstillgångar 0 460 0 Förändring pensionsavsättn. & ränta på pensionsavsättn. 0 0 0 samt orealiserade valutakursvinster/förluster mm 1 723 770 2 477 Realisationsförlust / realisationsvinst 724 37 0 Ianspråktagna avsättningar (inkl. pens.avs.) 8-1 798 11 003 0 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 6-1 973 8 399-3 254 Ökning (-) / minskning (+) förråd 4-754 -114-56 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 7-35 275 3 365 25 636 Löpande verksamhet -14 629 11 441 28 699 Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 2 9 503 10 545 16 780 Omföring exploateringsmark -531 0 0 Försäljningspris anläggningstillgångar -935-124 0 Erhållna investeringsbidrag/inkomster 2-925 -2 054-7 024 Investeringsverksamhet 7 112 8 367 9 756 Finansieringsverksamhet Amortering, lån 1 108 380 73 594 45 900 Amortering, skuld 1-42 000-81 494-74 894 Övriga tillförda (+) / använda (-) medel 3-27 065-145 1 195 Finansieringsverksamhet 39 315-8 045-27 799 Summa årets kassaflöde 5 17 574-4 971-8 856 Not 1. Långfristiga skulder Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen 2009 2008 2007 2009 2008 2007 Not. 6 Kortfristiga fordringar Nya lån kommunen/koncernen 108 380 73 594 45 900 Kundfordringar 4 989 6 160 6 155 Inlösen av lån kommunen/koncernen -10 000-114 -1 300 Kalmar Läns Kapitalförvaltn,. AB 53 077 46 892 48 475 Amorteringar -32 000-81 380-73 594 Interimsfordringar 4 692 7 380 13 295 Semesterlöneskuld 0 0 0 Mervärdesskatt 2 180 2 533 3 438 Pensionskostnad, tex. garantipension 723 770 2 477 Avräkning Södra 0 0 0 67 103-7 130-26 518 Övrigt (avräkningskonton mm) 0 0 0 1 973 64 938 62 965 71 363 Not 2. Bruttoinvesteringar Årets investeringar 8 566 8 491 9 756 Not 7. Kortfristiga skulder Investeringsbidrag/inkomster 925 2 054 7 024 Leverantörsskulder 11 402 14 822 12 835 Investeringsomkostnader 12 0 0 Anställdas skatter 3 035 3 317 3 839 9 503 10 545 16 780 Arbetsgivaravgifter 3 693 3 939 4 299 Semesterlöneskuld 12 147 13 735 13 961 Not 3. Långfristiga fordringar Amorteringar nästkommande år 32 000 81 380 73 594 HBAB koncernlån 5 000 0-1 300 Interimsskulder (kto 2991-2992) 21 640 9 053 10 664 HIAB koncernlån 50 50 100 Upplupen pensionskostnad 6 481 6 693 6 082 HEAB koncernlån 12 000 0 0 Upplupen särskild löneskatt 1 572 1 624 1 476 Reversfordran mm 0 0 0 Mervärdesskatt 1 162 1 235 2 460 Värdepapper 10 015 95 5 Fordran på koncernbolag 7 597 175 3 403-27 065 27 065 145-1 195 Övrigt, schablonbidrag, flykting mm. 110 142 137 Not 4. Förråd, exploatering -35 275 100 840 136 115 132 750 Exploateringsfastigheter, avyttras 792 67 0 Gatukontoret 610 574 529 Not 8. Sluttäckning Deponi Centralförrådet 204 210 209 Ingående balans deponi 11 003 0 0 754 1 606 852 738 Årets avsättning 0 11 400 0 Årets ianspråktagande -458-397 0 Not 5. Likvida medel Nuvärdesjustering -1 339 0 0 Postgiro, kassa 297 269 2 649-1 798 9 206 11 003 0 Handkassor 37 37 37 Bank, koncernens tillgodohavande mm 29 152 11 605 14 196 17 574 29 485 11 911 16 881 16
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen 2009 2009 2008 2008 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad 0 11 927 0 107 0 11 927 0 107 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & anläggningar Not 1 170 646 288 932 171 957 282 477 Maskiner & inventarier Not 2 10 570 10 575 11 899 11 907 181 216 299 507 183 856 294 384 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm Not 3 15 232 571 5 218 556 Övriga långfristiga fordringar 97 680 0 80 630 0 112 912 571 85 848 556 Summa anläggningstillgångar 294 129 312 005 269 704 295 047 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter mm 1 606 1 653 852 915 Kortfristiga fordringar 11 861 16 231 16 072 16 647 Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pensionsförvaltn. 53 077 53 077 46 892 46 892 Likvida medel 29 485 38 067 11 911 12 506 96 029 109 028 75 727 76 960 Summa omsättningstillgångar 96 029 109 028 75 727 76 960 SUMMA TILLGÅNGAR 390 158 421 033 345 431 372 007 EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Not 4 65 038 85 072 50 342 70 365 Avsättningar Avsättningar till pensioner Not 5 10 094 10 094 9 370 9 370 Övriga avsättningar Not 5 9 206 9 959 11 003 11 796 19 300 20 053 20 374 21 166 Skulder Långfristiga skulder 204 980 204 980 138 600 138 600 Kortfristiga skulder 100 840 110 928 136 115 141 876 305 820 315 908 274 715 280 476 Summa skulder 325 120 335 961 295 089 301 642 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 390 158 421 033 345 431 372 007 Borgens- och ansvarsförbindelser Bokslut Bokslut Bokslut (tkr) 2009 2008 2007 Egna hem och statligt reglerade bostadslån 158 202 299 Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 125 750 125 157 133 037 Löneskatt på pensionsskuld 30 507 30 363 32 275 Leasingavtal 645 720 582 157 060 156 442 166 193 ingick i januari 1997 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,12 %. 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2008 2008 Not 1 Kommunen Koncernen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Koncernen Mark, byggnader & anläggningar Bokf v 31/12 Bokf v 31/12 Inköp Årets försäljn Avskrivn Inköpsvärde Ack.Avskrivn Bokf v 31/12 Bokf v 31/12 Skogsfastigheter 22 113 22 113 0 0 0 22 113 0 22 113 22 113 Exploateringsmark 0 0 0 0 0 0 0 531 531 Exploateringsmark, Allgunnen 3 031 3 031 0 0 0 3 031 0 3 031 3 031 Övrig markreserv 695 695 0 0 0 695 0 695 695 Markreserv 25 839 25 839 0 0 0 25 839 0 26 370 26 370 UU fastigheter 36 532 36 532 2 097-500 1 807 67 460 30 928 36 742 36 742 SU fastigheter 19 062 19 062-5 0 1 136 42 536 23 473 20 203 20 203 Förvaltningsfastigheter 1 840 1 840 0 0 95 4 697 2 857 1 934 1 934 MB fastigheter 6 085 6 085 0 0 267 8 626 2 541 6 352 6 352 KFT fastigheter 7 109 7 109 328 0 309 9 037 1 927 7 090 7 090 Verksamhetsfastigheter 70 628 70 628 2 420-500 3 613 132 355 61 727 72 322 72 322 Sopstationer 682 682 0 0 107 4 600 3 918 790 790 VA-anläggningar 33 686 33 686 3 115 0 2 388 75 000 41 314 32 958 32 958 Värmecentral 11 11 0 0 0 123 112 11 11 Fastigheter för affärsverksamhet 34 379 34 379 3 115 0 2 495 79 723 45 344 33 759 33 759 Gator, vägar & parker 35 689 35 689 2 150-31 409 44 008 8 319 33 979 33 979 Publika fastigheter 35 689 35 689 2 150-31 409 44 008 8 319 33 979 33 979 Industrifastigheter 1 377 1 377 0-1 071 78 3 178 1 802 2 525 2 525 Bostads/hyresfastigheter 2 735 2 735 0 0 266 7 952 5 217 3 001 3 001 Fastigheter för annan verksamhet 4 112 4 112 0-1 071 344 11 130 7 018 5 526 5 526 Högsby Bostadsbolag AB 117 900 110 121 Högsby Invest AB 386 400 Not 2 Maskiner & Inventarier -1 311 170 646 288 932 7 685-1 602 6 862 293 055 122 408 171 957 282 477 KS Maskiner 3 3 0 0 13 286 282 16 16 Kommunstyrelse 207 207 12 0 75 3 058 2 850 271 271 Fastighetskontoret 6 6 0 0 0 763 756 6 6 Tekniska kontoret 2 703 2 703 79-45 552 6 408 3 705 3 213 3 213 Kultur- fritid och turism 430 430 0 0 55 1 484 1 054 490 490 Barn- och utbildning 2 458 2 458 39 0 637 15 160 12 703 3 056 3 056 Socialförvaltning 2 186 2 186 407 0 442 9 150 6 964 2 222 2 222 Räddningstjänst 2 576 2 576 345 0 393 7 243 4 666 2 624 2 624 Högsby Bostadsbolag AB 5 7-1 329 10 570 10 575 882-45 2 166 43 550 32 980 11 899 11 907 Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not 3 Värdepapper mm 2009 2009 2008 2008 Not 5, forts. 2009 2009 2008 2008 Högsby Bostad AB 13 500 0 3 500 0 Avsättning deponi Kalmar Läns Trafik AB 112 112 112 112 Ingående avsättning 11 003 11 003 0 0 Kommuninvest ek.för. 327 327 315 315 Årets avsättning 0 0 11 400 11 400 Högsbynät AB 73 73 73 73 Årets ianspråktagande -458-458 -397-397 Högsby Invest AB 1 100 0 1 100 0 Nuvärdesjustering -1 339-1 339 0 0 Högsby Energi AB 100 0 100 0 Summa 9 206 9 206 11 003 11 003 Övrigt 21 59 18 56 15 232 571 5 218 556 Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 2,5 mkr under respektive år 2014-2018, för att avsättningen ska vara helt återställd år 2018. Not 4 Eget kapital Ingående eget kapital 50 342 70 365 71 764 93 593 Avsättn. sluttäckn deponi 0 0-11 400-11 400 Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Förändr. uppskjuten skatt 0 0 0 25 Not 5, forts. 2009 2009 2008 2008 Årets resultat 14 696 14 707-10 022-11 853 Övriga avsättningar 65 038 85 072 50 342 70 365 Ingående avsättning 0 792 0 1 625 Not 5 Årets avsättning 0 0 0 0 Avsättning för pensioner Årets ianspråktagande 0-39 0-833 Ingående avsättning 7 541 7 541 6 921 6 921 Summa 0 753 0 792 Årets avsättning 582 582 620 620 Ingående löneskatt 1 829 1 829 1 679 1 679 Årets löneskatt 141 141 150 150 Summa 10 094 10 094 9 370 9 370 18
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET Verksamhetens intäkter 2009 2008 2007 VA-avgifter 12 916 12 512 12 310 Övriga intäkter 466 326 287 Verksamhetsbidrag 134 257 252 Summa verksamhetens intäkter 13 515 13 094 12 849 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -902-818 -794 Tjänster, försäkring -4 978-4 472-4 859 Material -2 856-3 011-2 625 Lokaler -285-420 -654 OH-kostnader -340-370 -197 Summa verksamhetens kostnader -9 360-9 092-9 128 Avskrivningar -2 406-2 309-2 273 Verksamhetens nettokostnader 1 749 1 694 1 447 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0 0 Internränta -1 701-1 773-1 442 Räntekostnader på likvidkonto -4-39 -25 Resultat efter finansnetto 44-118 -19 Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 Årets resultat 44-118 -19 BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET TILLGÅNGAR 2009 Förändring 2008 Förändring Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier 33 686 1 268 32 418 701 Övriga materiella anläggningstillg. 0 0 0-10 33 686 1 268 32 418 691 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm 0 0 0 0 Övriga långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa anläggningstillgångar 33 686 1 268 32 418 691 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 458 27 431 34 Kortfristiga fordringar 1 782-1 323 3 106 522 Likvida medel 0 0 0 0 2 240-1 296 3 536 556 Summa omsättningstillgångar 2 240-1 296 3 536 556 SUMMA TILGÅNGAR 35 926-28 35 954 1 246 EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital -358 44-402 -118 Avsättningar Avsättning till pensioner 307-16 323-37 Övriga avsättningar 0 0 0 0 Skulder Långfristiga skulder 34 978 248 34 730 3 508 Kortfristiga skulder 52-61 113-2 242 Leverantörsskulder 878 27 851 96 Utgiftsrester 67-272 339 39 35 976-57 36 033 1 401 Summa skulder 36 283-73 36 356 1 364 SUMMA EGET KAPITAL och SKULDER 35 926-28 35 954 1 246 19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Nio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 4,3 % per 2009-12-31. Pensionsmedelsförvaltning 2009 2008 Avsättning för pensioner 8 123 7 541 Löneskatt på avsättning 1 971 1 829 10 094 9 370 Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 125 750 125 157 Löneskatt på pensionsskuld 30 507 30 363 156 257 155 520 Finansiell placering (bokfört värde) 53 077 46 892 varav aktiedel 27 438 25 607 varav räntebärande del 25 638 21 286 Totala förpliktelser 113 274 117 998 Finansiell placering (marknadsvärde) 58 126 46 935 Marknadsvärde -Bokfört värde 5 049 42 Återlåning i verksamheten 108 224 117 956 KLP-placeringarna har stigit i värde under 2009 och avkastningen för året uppgår till 6,2 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 13,2 %. Kommunens finansiella mål om att avkastningen på pensionsplaceringarna ska uppgå till 6 % per år uppnås för 2009. Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 118,0 mkr till 108,2 mkr. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per 2009-12-31 till 58,1 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 46,9 mkr. Detta innebär en värdeökning av marknadsvärdet på 11,2 mkr eller 24 %. (mkr) 60 50 40 30 20 10 0 Marknadsvärde 2008-2009 dec-08 jan feb mar apr maj jun Räntebärande del jul aug Aktiedel sep okt nov dec Per 2008-12-31 uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 55 % medan aktiedelen uppgick till 45 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 0,9 %, vilket motsvarar 0,2 mkr medan aktiedelen ökat med 52 %, vilket motsvarar 11,0 mkr. Denna utveckling innebär att den räntebärande delen av s portfölj per 2009-12-31 uppgår till 45 % medan aktiedelen uppgår till 55 %. KLP:s totala portföljvärde uppgår per 2009-12-31 till 1 343 mkr, vilket innebär en ökning med 259 mkr sedan 2008. Aktieandelen uppgår till 55 % av totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy om att aktieandelen får variera mellan 25-60 % av de totala tillgångarna. KLP-portföljstatistik 5500 3500 2005 2006 2007 2008 2009 Mål 1500-500 -2500 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 20