Verksamhetsplan 2016-2018
Tillsammans bygger vi framtidens kommun Norrtälje är en bra kommun att leva i, samtidigt som vi står inför stora framtidsutmaningar. Fler måste få möjlighet att jobba, skolresultaten förbättras och välfärden stärkas. Norrtälje är en naturlig del i en växande Stockholmsregion och kommunens attraktivitet ska fortsatt öka. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har bildat ett samverkansstyre för att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där invånaren alltid är i fokus, är grunden för vår politik. Norrtälje ska vara en öppen kommun i utveckling, lika människovänlig och tillväxtvänlig som miljövänlig. Vår prioriterade politiska inriktning sammanfattas i fem punkter: En öppen och sammanhållen kommun med framtidstro Ett växande näringsliv En framtidsinriktad skola med höga kunskapsresultat En trygg välfärd med hög kvalitet och valfrihet En kommun där det är lätt att vara klimatsmart För att uppnå en positiv utveckling krävs ett framtidsinriktat arbetssätt för kommunens sida. Den kommunala verksamheten ska präglas av öppenhet och demokratiska värden som allas lika värde. I ett hållbart samhälle lever män och kvinnor under likvärdiga villkor. Kommunen är en viktig aktör och pådrivare. Därför ska jämställdhetsperspektivet genomsyra alla verksamheter och beslut. Genom att utveckla Tiohundrasamarbetet med landstinget ser vi möjligheter att ha en god kvalité i omsorgen till lägre kostnad. Så möter vi utmaningen att ge våra äldre en god omsorg, samtidigt som vi kan satsa på barnen, skolan och hållbar tillväxt. Trots ett utmanande ekonomiskt läge bygger vår budget på en oförändrad skattesats. Det kommer att kräva samarbete och helhetssyn på det kommunala uppdraget. Det kommer även att kräva ett tydligt tillväxtfokus med fler i arbete och en positiv befolkningsutveckling. Genom denna budget tar vi ansvar för ekonomin och prioriterar långsiktig hållbarhet och hög kvalitet inom välfärden. Genom kloka investeringar, med fortsatt tydliga prioriteringar och väl valda avvägningar bygger vi framtidens kommun. Investeringar för ökad tillväxt och en ekonomi i balans lägger grunden för att vi ska kunna satsa på en förskola och en skola som ger alla barn en ärlig chans till en ljus framtid. Arbetet med att skapa en resurseffektiv kommunal service är en ständigt pågående process. I det arbetet möter vi många utmaningar. Några är särskilt viktiga att lyfta. Den demografiska utvecklingen får konsekvenser i hela riket, men Norrtälje kommun möter framtiden tidigare. Den höga andelen äldre ställer stora krav på god kostnadskontroll och systematiskt kvalitetsarbete för en god vård och omsorg. En annan grupp som kräver mer uppmärksamhet är barnen. Skolan ska vara en plats som ger alla barn och elever goda förutsättningar att lära och utvecklas. Men vi behöver också på allvar möta behoven hos barn som far illa. Att satsa på våra barn är den säkraste framtidsinvesteringen. Därför ska vi inte enbart tillåta att de får kosta, vi ska även låta barnperspektivet genomsyra all planering. Arbetet med VA-utbyggnad är nödvändig för miljö och tillväxt. Utmaningen ligger i att reda upp det underskott som finns från tidigare hantering. Detta kan inte VA-kollektivet bära helt på egen hand, vilket kommer att påverka kommunens budget. Målsättningen är att VA-kollektivet ska ha en ekonomi i balans 2021. Ulrika Falk (S) Kommunstyrelsens ordförande Kommunalråd Berit Jansson (C) Kommunalråd Ingrid Landin (Mp) Kommunalråd
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...7 2. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2016-2018...9 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...10 3.1 Styrtal för god ekonomisk hushållning...10 3.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning...10 3.3 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv...10 4. ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN...11 Norrtäljes ekonomi... 12 Nämnder... 13 Finansiering och lån... 13 Investeringar avskrivningar... 14 Befolkningsutveckling... 17 Kommunkoncernen... 18 5. NÄMNDER...19 5.1 BARN- OCH SKOLNÄMND...19 5.1.1 Nämndens uppdrag... 19 5.1.2 Strategiska utvecklingsområden... 19 5.1.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 19 5.1.4 Verksamhetens förutsättningar... 20 5.1.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 21 5.1.4.2 Verksamhetsmål... 22 5.1.4.3 Ekonomi... 24 5.1.4.3.1 Taxor och avgifter... 26 5.1.4.3.2 Pengbelopp... 27 5.2 UTBILDNINGSNÄMND...31 5.2.1 Nämndens uppdrag... 31 5.2.2 Strategiska utvecklingsområden... 31 5.2.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 31 5.2.4 Verksamhetens förutsättningar... 32 5.2.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 34 5.2.4.2 Verksamhetsmål... 34 5.2.4.3Verksamhetsbeskrivning... 35 5.2.4.4 Ekonomi... 36 5.2.4.4.1 Pengbelopp... 39 3
5.3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN...41 5.3.1 Nämndens uppdrag... 41 5.3.2 Strategiska utvecklingsområden... 41 5.3.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 42 5.3.4 Verksamhetens förutsättningar... 42 5.3.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 42 5.3.4.2 Verksamhetsmål... 42 5.3.4.3 Verksamhetsbeskrivning... 44 5.4.4.4 Ekonomi... 45 5.4.4.4.1 Taxor och avgifter... 46 5.4 SJUKVÅRDS- OCH OMSORGSNÄMND...47 5.4.1 Nämndens uppdrag... 47 5.4.2 Strategiska utvecklingsområden... 48 5.4.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 48 5.4.4 Verksamhetens förutsättningar... 49 5.4.4.1Verksamhetsmål... 49 5.4.4.4 Ekonomi... 53 5.4.4.4.2 Taxor och avgifter... 56 5.4.4.4.3 Ersättning till utförare - pengabelopp och prestationsersättningar... 59 5.5 SOCIALNÄMND...60 5.5.1 Nämndens uppdrag... 60 5.5.2 Strategiska utvecklingsområden... 60 5.5.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 61 5.5.4 Verksamhetens förutsättningar... 62 5.5.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 63 5.5.4.2 Verksamhetsmål... 63 5.5.4.3Verksamhetsbeskrivning... 64 5.5.4.4 Ekonomi... 66 5.6.4.4.1 Taxor och avgifter... 68 5.6 BYGG-OCH MILJÖNÄMND...70 5.6.1 Nämndens uppdrag... 70 5.6.2 Strategiska utvecklingsområden... 70 5.6.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 70 5.6.4 Verksamhetens förutsättningar... 71 5.6.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 72 5.6.4.2 Verksamhetsmål... 73 5.6.4.3 Verksamhetsbeskrivning... 74 4
5.6.4.4 Ekonomi... 75 5.7 TEKNIK- OCH KLIMATNÄMNDEN...77 5.7.1 Nämndens uppdrag... 77 5.7.2 Strategiska utvecklingsområden... 77 5.7.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 77 5.7.4 Verksamhetens förutsättningar... 78 5.5.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 79 5.5.4.2 Verksamhetsmål... 80 5.5.4.4 Ekonomi... 82 4.4.1.5 Taxor och avgifter... 84 5.8 KOMMUNSTYRELSEN...85 5.8.1 Nämndens uppdrag... 85 5.8.2 Strategiska utvecklingsområden... 85 5.8.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 86 5.8.4 Verksamhetens förutsättningar... 87 5.8.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar... 88 5.8.4.2 Verksamhetsmål... 88 5.8.4.4 Ekonomi... 94 5.8.4.5 Kommunens personal... 97 5.9 KOMMUNAL REVISION...98 5.9.1 Nämndens uppdrag... 98 5.10 ÖVERFÖRMYNDAREN...99 5.10.1 Nämndens uppdrag... 99 5.10.2 Strategiska utvecklingsområden... 99 5.10.3 Verksamhetens förutsättningar... 99 5.10.4 Ekonomi... 100 5.11 VAL- OCH FÖRTROENDEMANNANÄMND... 102 5.11.1 Nämndens uppdrag... 102 5.11.2 Strategiska utvecklingsområden... 102 5.11.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal... 102 5.11.4 Verksamhetens förutsättningar... 102 5.11.4.1 Verksamhetsmål... 103 5.11.4.2 Ekonomi... 103 6. NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB OCH KOMMUNALFÖRBUND... 104 6.1 NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB... 104 6.1.1 Uppdrag... 104 6.1.2 Uppdragsbeskrivning... 104 5
6.1.3 Ekonomi... 104 6.2 KOMMUNALFÖRBUNDET ÄGARSAMVERKAN OCH KOMMUNALFÖRBUND... 107 6.2.1 Uppdrag... 107 6.6.2. Ekonomi... 107 7. INTERN KONTROLL 2016... 108 8. RÄKENSKAPER... 113 BILAGA Avgifter Kultur och fritid, 6
1. INLEDNING Norrtälje kommun ska arbeta mot ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där invånarna alltid är i fokus. Detta skapar förutsättningar för en offentlig service som är tillgänglig, håller en hög kvalitet och erbjuder medborgarna valfrihet och goda påverkansmöjligheter. Norrtälje kommun ska stimulera hållbar tillväxt som inte sker på bekostnad av framtida generationer. Alla invånare, oavsett bakgrund eller livssituation, ska ges förutsättningar att kunna leva ett gott liv. Prioriterad politisk inriktning: En öppen och sammanhållen kommun med framtidstro Den kommunala verksamheten ska präglas av öppenhet och medborgarnas synpunkter ska tas tillvara. Öppenhet, tolerans, delaktighet och jämställdhet är väsentliga verktyg för att bygga en öppen och sammanhållen kommun med framtidstro och en god folkhälsa. Ett växande näringsliv Fler jobb och växande företag i kommunen, liksom hög sysselsättning, låg arbetslöshet och minskat bidragsberoende kräver samverkan mellan det offentliga, det privata näringslivet och den sociala ekonomin. En framtidsinriktad skola med höga kunskapsresultat Kunskapsresultaten i skolan måste höjas och elevhälsan förbättras. Skolan ska vara en plats som ger alla barn och elever goda förutsättningar att utvecklas. Mötet mellan lärare och elev ska stärkas. En trygg välfärd med hög kvalitet och valfrihet Den höga andelen äldre i kommunen behöver sammanhängande vårdkedjor som beaktar Norrtälje kommuns geografiska och demografiska förutsättningar. Tiohundrasamarbetet ska utvecklas. En kommun där det är lätt att vara klimatsmart Som medborgare ska det vara enkelt att vara klimatsmart och kommunens verksamheter ska klimatanpassas. Kommunövergripande uppdrag Under mandatperioden finns kommunövergripande uppdrag som Norrtälje kommun ska arbeta för: Förebyggande arbete mot främlingsfientlighet bland unga ska stärkas i samarbete med ideell sektor. Utveckla metoder för att involvera och inkludera fler i samtal kring kommunens utveckling. Utveckla metoder för att möjliggöra att barnperspektivet genomsyrar alla kommunens verksamheter. Utveckla metoder för systematiskt integrationsarbete. Verka för att höja kunskapsnivån bland anställda och förtroendevalda inom kommunen och koncernen inom jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt. Verka för att fler verksamheter hbtq-certifieras. Norrtälje kommun blir en aktiv part i SKL:s nätverk för förebyggande av korruption och mutor. 7
Den kommunala verksamheten ska präglas av demokratiska värden såsom jämlikhet och öppenhet. Arbetet med att skapa en resurseffektiv kommunal service som håller hög kvalitet ska vara en ständigt pågående process. Viktiga förutsättningar för detta är: - Medarbetare som trivs på jobbet - Jämställdhet - Delaktighet Styrprocess Den samlade verksamhetsplanen är en del av kommunens styrprocess. Med samlad verksamhetsplan menas att nämnderna, utifrån planeringsdirektiven har lämnat in underlag till total verksamhetsplan för kommunen. Den samlade verksamhetsplanen omfattar all verksamhet, oavsett finansiering. Från och med denna planeringsperiod omfattar verksamhetsplanen även de kommunala bolagen. Verksamhetsplanen är Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Planen innehåller Kommunfullmäktiges mål, nämndernas verksamhetsmål, mål och styrtal för god ekonomisk hushållning, kommunens strategiska satsningar, strategiska utvecklingsområden, budget, ersättningar till utförare samt avgifter och taxor. Styrprocessen är resultatorienterad. Det innebär att verksamheten styrs med mål som följs upp av resultatmått. De viktigaste resultatmåtten är styrtalen. De ska fånga information om de väsentligaste områdena i verksamheten. I styrprocessen arbetar vi med IT-stödet Rodret, som syftar till att förenkla arbetet med att ta fram beslutsunderlag. Ännu finns dock förbättringsområden i verktyget. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt innebär att Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. 8
2. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2016-2018 God ekonomisk hushållning Norrtälje kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning definierat som en sammanvägd bedömning av: särskilda mål och styrtal för verksamheten avseende god ekonomisk hushållning finansiella mål för god ekonomisk hushållning En god kommunal service Den kommunala servicen i Norrtälje kommun ska vara god. Servicen bör utvecklas i dialog med medborgarna; genom medskapande och delaktighet. Ett växande näringsliv Norrtälje kommun ska skapa förutsättningar för fler växande företag. Arbetsmarknaden bör innehålla olika typer av arbete och näringar för att möjliggöra för fler med olika erfarenheter att kunna delta i arbetslivet. En kommun för alla Norrtälje kommun bejakar mångfald och strävar efter att minska klyftor i samhället. Alla geografiska delar är viktiga i Norrtälje kommuns utveckling. En hållbar befolkningsutveckling Norrtälje kommun behöver en hållbar befolkningsutveckling. En hållbar befolkningsutveckling innebär att vi måste satsa på våra unga. Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Utbildningsnivån ska höjas genom likvärdig skola med möjligheter till livslångt lärande och utveckling Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Norrtälje kommun ska underlätta för medborgarna att kunna göra aktiva klimatsmarta val. Kommunövergripande strategiska satsningar Under 2016 och framåt finns kommunövergripande strategiska satsningar. Det syftar till att konkretisera Norrtälje kommuns översiktsplan i verksamhetsplanen. De projekt som skapats inom ramen för de strategiska satsningarna ska stimulera samarbete och helhetssyn i den kommunala verksamheten för att uppnå större effekter för medborgarna. Norrtälje kommun är tryggt Projekt Barn och ungas uppväxtvillkor Norrtälje är lärande Projekt Norrtälje lär mer Norrtälje kommun är nära - Projekt Södra bergen Norrtälje kommun växer Projekt Bostadsförsörjningsstrategi 9
3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Norrtälje kommun bedömer God ekonomisk hushållning utifrån en sammanvägd bedömning av: särskilda mål och styrtal för verksamheten avseende god ekonomisk hushållning finansiella mål för god ekonomisk hushållning 3.1 Styrtal för god ekonomisk hushållning Styrtal och mål avseende god ekonomisk hushållning för verksamheten redovisas under respektive nämnd. Styrtalen är de resultatmått som nämnderna anser vara särskilt viktiga och som nämnderna vill styra sin verksamhet med. Styrtalen bör fånga stora kostnadsposter i verksamheten och ha en tydlig koppling mellan verksamhet och ekonomi. 3.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Överskottet i kommunen ska över tiden uppgå till 1 % av verksamhetens nettokostnad. Kommunkoncernens överskott ska vara minst lika stort som kommunens respektive år. Enbart infrastruktur för samhällsbyggnad får lånefinansieras. 3.3 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsättningar får göras retroaktivt från och med 2010 års resultat och Norrtälje avsatte 30 mnkr i bokslutet år 2012. Hantering av resultatutjämningsreserven Avsättning - Avsättning till resultatutjämningsreserv bör göras när resultatet möjliggör detta. Nyttjande - Resultatutjämningsreserven får nyttjas för att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln så att kommunen kan planera för ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning, normalt ett resultat mellan 1 och 2 % av verksamhetens nettokostnad. Samverkansstyret (S,C,MP) förslår fullmäktige att använda delar av resultatutjämningsreserven för att täcka de underskott som uppkommit i kommunens VA verksamhet. Genom ett sådant förfaringssätt belastas inte skattekollektivet direkt för de underskott som uppstått och som genom VA lagstiftningens utformning inte på kort tid kan hanteras genom taxehöjningar för VA-kollektivet. För den aktuella planeringsperioden föreslås 15 mnkr ianspråktas ur resultatutjämningsreserven för år 2016. 10
4. ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN Den ekonomiska utvecklingen - omvärlden Högt hushållssparande hämmar tillväxten Sammantaget är det små förändringar i den internationella bilden sedan vårens prognos. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år förutser SKL (makronytt 1/2015). Fortsatt bra skatteunderlagsutveckling Under 2015 år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan år 2007. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av år 2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Flyktingmottagandet leder tillökade kostnader Befolkningsframskrivningens 158 000 fler invånare år 2018 jämfört med tidigare, innebär ökade kostnader för kommuner och landsting. Den största skillnaden finns bland unga och personer i yrkesför ålder, men även i gruppen 85+ är det en märkbar skillnad. Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen, t.ex. inom skolans område, inte täcker de faktiska kostnaderna. Ändrad allmän pension ger ökade pensionskostnader i kommunsektorn Till följd av låga prisökningar förväntas pensionskostnaderna minska som andel av lönesumman åren 2015 2016 för att därefter skjuta fart. Bakomliggande orsaker till denna förväntade ökning är bland annat snabbare prisökningar till följd av att samhällsekonomin återgår till ett normalläge vad gäller räntor m.m. Ökningen beror också på ökade löner, dels till följd av karriärlönesatsningen på lärare, dels pga. att lönerna för högavlönade antas öka något snabbare än för genomsnittet för kommunanställda. Den ekonomiska utvecklingen Norrtälje kommun Trots en glädjande befolkningstillväxt i kommunen visar den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att prognosticerade skatteintäkter blir lägre än tidigare prognos som redovisades i planeringsdirektiven. För åren 2016 till 2018 beräknas skatteintäkterna bli 11 mnkr lägre. Samtidigt visar befolkningsprognosen att den redan höga andelen äldre i kommunen fortsätter att öka. Det kommer i framtiden och redan under innevarande planeringsperiod att påverka kommunens budget på ett påtagligt sätt. Kommunens tidigare hantering av VA utbyggnaden påverkar även kommunens samlade ekonomi på ett negativt sätt genom att VA kollektivet - genom det lagutrymme som gäller för höjning av VA taxan - inte kan bära de underskott som har uppstått. De beräknar som hittills är färdigställda visar på ett underskott, beräknad skattefinansiering, på minst 40 mnkr under planeringsperioden. Andelen barn i behov av stöd ökar, vilket särskilt belastar Socialnämndens verksamhet. Sammantaget står Norrtälje kommun inför ett antal stora utmaningar. Till dem hör: 11
Tillväxt. En åldrande befolkning som ökar. Barn och unga i behov av stöd. Här följer Norrtälje kommun den nationella trenden att alltfler barn och unga behöver stöd. Skolan och behoven att förbättra resultaten. Investeringar i infrastruktur. Fastigheter och lokalkostnader. De samlade lokalkostnaderna måste sänkas. Migration Norrtäljes ekonomi Ekonomi Resultatbudgeten för åren 2016-2018 är i balans och resultatet uppgår till ca 30 mnkr per år under planeringsperioden. Verksamheterna tillförs ca 100 mnkr per år under planeringsperioden. Tabell 1, Resultaträkning 2015 2016 2017 2018 Resultaträkning (mnkr) för kommunen Budget Budget Budget Plan Summa nämnder -2 846,7-2 953,5-3 070,2-3 159,8 Reserv för ny befolkningsprognos -8,9-3,2-16,2 Kommunstyrelsens ofördelade anslag -29,5-29,9-32,0-36,9 Summa nämnder inkl KS ofördelade anslag -2 876,2-2 992,3-3 105,4-3 212,9 Centrala verksamhetskostnader och intäkter 197,1 205,0 255,0 280,0 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar -2 679,1-2 787,3-2 850,4-2 932,9 Avskrivningar -160,0-150,0-180,0-200,0 Verksamhetens nettokostnad -2 839,1-2 937,3-3 030,4-3 132,9 Skatteintäkter, statsbidrag mm 2 833,0 2 933,7 3 046,7 3 160,7 Finansnetto 21,0 17,7 12,7 3,7 Årets resultat 14,9 14,1 29,0 31,5 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 15,0 0,0 0,0 Årets resultat enligt balanskrav 14,9 29,1 29,0 31,5 Årets resultat enligt balanskrav, % 0,5 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % I resultatbudgeten ingår bl.a. följande parametrar; Oförändrad skattesats, Skatteprognos per 2015-08-14, Fastighetsavgiften beräknas öka med 5 mnkr per år, Effekter av investeringar t.ex. hamnen, VA och Brandstation, Generell prisuppräkning för nämnderna med i genomsnitt 2,3 %, ca 260 mnkr över planperioden, Volymjustering, berörda nämnder, enligt befolkningsprognos, ca 170 mnkr över planperioden, Satsning på barn och unga, TINK, hamnen, Destinerade kostnadsneddragningar på 150 mnkr över perioden, Årlig upplösning av pensionsavsättning för att begränsa effekt av pensionspuckeln, Årlig utdelning på 5 mnkr från kommunens bolag, Ianspråktagande av resultatutjämningsreserv år 2016 på 15 mnkr, Upplösning av resterande del av underhållsfond om 8 mnkr år 2016 Budgetering av exploateringsintäkter 17 mnkr år 2017 och ytterligare 17 mnkr år 2018. 12
Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Tabell 2. Procentuell utveckling av verksamhetens 2015 2016 2017 2018 nettokostnad samt skatter och bidrag Budget Budget Budget Plan Verksamhetens nettokostnad 6,3% 3,5% 3,2% 3,4% Skatter, utjämning, bidrag, fastighetsavgifter 5,6% 3,6% 3,9% 3,7% För att ha en positiv utveckling av kommunens ekonomi ska skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgift öka mer än verksamhetens nettokostnad. År 2018 är skillnaden mellan verksamhetens nettokostnad och intäkter av skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgifter 0,3 %. För att möta det, krävs en återhållsamhet i verksamheten, en god styrning och ledning samt tydliga prioriteringar. Nämnder Tabell 3 2015 2016 2017 2018 Summa nämnder (mnkr) Budget Budget Budget Plan Kommunstyrelse -183,3-183,3-205,8-206,3 Överförmyndare -5,2-6,7-6,9-6,9 Val- och förtroendemannanämnd -0,6-0,4-0,4-1,4 Revision -1,5-1,6-1,6 Teknik- och klimatnämnd -104,0-118,2-117,7-117,1 Bygg- och miljönämnd -15,0-15,8-16,3-16,2 Kultur- och fritidsnämnd -119,6-121,8-125,0-125,4 Socialnämnd -173,4-198,7-207,8-212,5 Barn- och skolnämnd -970,0-994,4-1 016,8-1 041,5 Utbildningsnämnd -254,4-256,3-271,5-289,9 Sjukvårds- och omsorgsnämnd -1 021,3-1 056,4-1 100,4-1 141,0 Summa nämnder -2 846,7-2 953,5-3 070,2-3 159,8 Förändring i tkr - 106,8-116,7-89,6 Förändring i % 3,8 % 3,9 % 2,9 % Nämndernas tillförs ca 300 mnkr över planperioden. Under respektive nämndsavsnitt beskrivs närmare föreslagna förändringar under planperioden. Finansiering och lån Kommunens upplåning beräknas uppgå till 3 150 mnkr vid planperiodens slut varav ca 2 000 mnkr beräknas vidareutlånas till de kommunala bolagen och ca 900 mnkr vara kommunens egna lån. Därutöver har kommunen en skuld till Norrvatten om ca 250 mnkr. Skulden till Norrvatten avser anslutningsavgift till Norrvattens vattenförsörjning. Behovet av nyupplåning beräknas till 1 100 mnkr under perioden 2016-2018. Nyupplåning får endast göras för infrastruktur för samhällsbyggnad. En enskilt stor bidragande orsak till nyupplåningen är investeringar i projektet Norrtälje Hamn. Under planperioden sker stora investeringar i Hamnen, men marginella inkomster från exploatörer och från markförsäljning inkommer. Norrtälje kommun agerar bank under en period av utbyggnad av infrastruktur i hamnen. Inkomsterna kommer senare i utbyggnadsprocessen. 13
Norrtälje kommuns internbank lånar både för egen räkning och för dotterbolagens räkning. Internbanken beräknas som mest förvalta en skuldportfölj motsvarande 3,5 mdr kronor. Under 2017 beräknas investeringsvolymen vara hög både i kommunen och i de kommunala bolagen, och då i synnerhet i Roslagsbostäder. Internbankens räntepåslag till dotterbolagen uppgår till 1,3 procentenheter med undantag för Roslagsbostäder som har 1,1 procentenhet. På nyproduktion ska Roslagsbostäder betala 0,8 procentenheter i räntepåslag. Norrtälje kommun har ställt borgen för Norrtälje Kommunhus AB:s externa lån och tar ut en borgensavgift för detta. Borgensavgiften föreslås höjas från 0,3 procentenheter till 1,0 %. Norrtäljes hamnprojekt kommer att under en lång tid framöver binda kapital, då investeringsutgifterna kommer i tidigt skede och de huvudsakliga inkomsterna i sent skede. Räntan på utestående medel i projektet kommer att belasta projektet. Norrtälje kommun planerar att ta utdelning från NKAB-koncernen på 5 mnkr årligen under planeringsperioden. Tabell 4. Internbankens verksamhet Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Lån från affärsbanker, Kommuninvest, NIB, obligation 1 800 2 150 2 930 2 920 Lån från Norrvatten 257 250 240 240 Summa lån i kommunen 2 057 2 400 3 170 3 160 NKAB externa lån 390 390 390 390 Summa internbankens lånevolym 2 447 2 790 3 560 3 550 Utlåning till dotterbolag 1 600 1 700 1 960 2 010 Nettoupplåning kommunen, exkl Norrvatten 200 450 970 910 Soliditet och skuldsättningsgrad Det ökade upplåningsbehovet, samt det faktum att skulden till Norrvatten redovisas som ett lån, innebär en större balansräkning än tidigare. Soliditeten minskar därför från 32 % i årsbokslutet för 2014 till 26 %. Det i sin tur innebär att skuldsättningsgraden ökar till 74 %. Investeringar avskrivningar Samtliga investeringar beslutas om i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige enligt regelverk för kommunstyrelsens investeringar. Kommunstyrelsen kan besluta om investeringar upp till en investeringsram på 150 mnkr per år. Investeringsvolymen kommande år förväntas fortsatt vara hög. Investeringarna består till stor del av VA och Hamnprojektet. Den sammanlagda investeringsvolymen år 2016-2018 beräknas uppgå till 2 134 mnkr varav vatten och avlopp, 782 mnkr och Norrtälje hamn 400 mnkr. Tabell 5, Investeringsutgifter/intäkter totalt tkr Totala investeringsutgifter 2016 2017 2018 Totala investeringsutgifter 683 308 902 325 548 050 Exploateringsintäkter och anläggningsavgifter 248 000 173 000 374 000 Nettoutgift 435 308 729 325 174 050 14
Investeringar kan betraktas ur flera perspektiv; en direkt följd av bostadsutbyggnad och finansierat av exploateringsintäkter, investeringar som görs för att upprätthålla och uppgradera befintlig samhällsstruktur samt ett resultat av befolkningsökning (ny kapacitet). I nedanstående tabell Investeringar och finansiering redovisas investeringsutrymmet enligt dessa kategorier. Tabell 6, Investeringar per verksamhet och finansiering, tkr Total investering per verksamhet 2016 2017 2018 Total investering Gata/park 117 758 152 725 86 500 Gatukostnadersättning (exploatering) 96 300 123 700 72 500 Skattefinansiering Gator 21 458 29 025 14 000 Ny kapacitet 7 458 15 025 0 Standardförändring/Återinv. 14 000 14 000 14 000 Total investering VA 242 500 345 600 194 300 Nya Anläggningsavgifter 19 000 101 000 124 000 Finansieras inom VA-kollektivet över tid (taxa) 223 500 244 600 70 300 Investering Norrtälje hamn 150 000 150 000 100 000 Exploateringsintäkt hamn 15 000 20 000 60000 Totalt Fastighet 92 950 167 900 114 150 Extern finansiering hyresgäst 5 000 Skattefinansierad 87 950 167 900 114 150 varav ny kapacitet 9 000 89 000 41 750 varav effektivisering 6 550 6 500 0 varav återinvestering 72 400 72 400 72 400 IT investeringar, verksamhetutveckling 15 000 15 000 15 000 Återinv. Motsvarande avskrivningar 6 900 6 900 6 900 Ny funktionalitet 8 100 8 100 8 100 Övriga Nämnder/avdelningar 20 100 20 100 20 100 Taxekollektiv Renhållning 45 000 51 000 18 000 Investeringar som finansieras via taxor motsvarar en bruttoinvestering under perioden på 896 mnkr. Gator och parker som finansieras av exploateringsintäkter motsvarar 293 mnkr. Återinvesteringar som finansieras inom befintlig budget alt. befolkningsprognos motsvarar 340 mnkr. Ny kapacitet som finansieras via anslag drift av nyinvesteringar motsvarar 187 mnkr. Utanför detta ligger Norrtälje hamnprojekt med investeringar motsvarande 400 mnkr under perioden. Exploateringsintäkter motsvarande 550 mnkr förväntas under perioden. Det begränsade investeringsutrymmet kommer att kräva tydliga prioriteringar för KS och KF och beredas i särskild ordning. 15
Tabell 7, Nämnd/Avdelning Tkr 2016 2017 2018 BoM 400 400 400 BSN 5 000 5 000 5 000 KoF 1 000 1 000 1 000 KS inventarier 400 400 400 SN 200 200 200 SON 100 100 100 UN 1 000 1 000 1 000 TKN Underhållsinvesteringar 12 000 12 000 12 000 Investeringar övriga nämnder motsvarar 20 100 tkr per år. Tabell 8, Avskrivning och ränta 2016 2017 2018 Totala Avskrivningar 150 000 180 000 200 000 VA ränta Norrvatten 8 700 8 700 8 700 Total Internränta 100 000 120 000 130 000 Totala kapitalkostnader för nämnderna samt ränta på nyttjanderätt av Norrvatten anslutningen. Skattesatsen Norrtälje har en kommunalskatt år 2015 på 19,72 %. En sänkning på 20 öre gjordes inför år 2014 vilket placerar Norrtälje på plats 11 i länet. Det är 10 kommuner i länet som har högre kommunalskatt än Norrtälje och 15 som har lägre. Ingen förändring av skattesatsen är beräknad i verksamhetsplan 2016-2018. Diagram 1, Kommunala skattesatser i länet 2015 16
Befolkningsutveckling Tabell 9, befolkningsprognos, åldersgrupp 2013 2014 2015 2016 2017 Ökning 2018 mellan 2013-2018 0 år 503 572 585 610 639 664 161 1-5 år 2768 2828 2847 2913 3019 3150 382 6-12 år 3980 3963 4039 4103 4178 4248 268 13-15 år 1644 1717 1798 1826 1834 1831 187 16-18 år 1928 1780 1715 1711 1800 1887-41 19-24 år 4414 4368 4319 4138 4016 3868-546 25-64 år 27137 27384 27890 28461 29222 29912 2775 65-79 år 10 970 11 391 11 731 11 934 12 157 12 376 1406 80 och äldre 3501 3565 3584 3647 3754 3870 369 Summa 56 845 57 568 58 508 59 344 60 619 61 806 4961 Källa: Norrtälje kommuns befolkningsprognos Prognosen redovisar en ökning av befolkningen mellan 2013 till 2018 med nästan 5000 personer. Andelen äldre 65 år och äldre ökar under perioden och beräknas att uppgå till 26,3 % av befolkningen år 2018. Avgifter och taxor I verksamhetsplanen ingår avgifter och taxor. En stor del av kommunens avgifter och taxor är antagna av kommunfullmäktige och redovisas i verksamhetsplanen som en information. Övriga avgifter och taxor beslutas om i samband med beslut om verksamhetsplan för 2016-2018. Intern kontroll I samband med beslut om verksamhetsplan 2016-2018 antas nämndsgemensamma internkontrollområden. I verksamhetsplanen redovisas även nämndernas interkontrollplaner. Den enskilda nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Regelverk för uthyrning och uppsägning av verksamhetslokaler och uppföljning av lokalbanken Kommunfullmäktige föreslås ge Kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa regelverk för uthyrning och uppsägning av verksamhetslokaler som bidrar till kostnadsmedvetenhet i verksamheten, långsiktighet och ett effektivt lokalutnyttjande. Hyran ska vara transparent för verksamheten och effektiviseringar ska löna sig. Inriktning av regelverket bör vara att upprätta internhyresavtal med uppsägningsbarhet och normala avtalsvillkor. Med anledning av investeringar i verksamhetsfastighet kan avtalstiden förlängas för den aktuella verksamhetsfastigheten till 5-15 år beroende på investeringens storlek. Kommunstyrelsen uppdras att utreda konsekvenser av att införa en förändring i hyressättningen för grundskolor om den totala internhyran för skolfastigheter fördelas över respektive grundskolas kapacitet i antal elever. Som ett led i teknik- och klimatnämndens ansvar att minska de totala lokalkostnaderna i kommunen, föreslås teknik- och klimatnämnden få i uppdrag att löpande följa upp kostnader för lokalbanken. 17
Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av Norrtälje kommun, koncernen Norrtälje Kommunhus samt koncernen Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg. I kommunkoncernen är Norrtälje kommun moder med egna verksamheter, som är organiserade i styrelse och nämnder. Moderbolag i koncernen Norrtälje Kommunhus är Norrtälje Kommunhus AB, som äger samtliga aktier i dotterbolagen. Verksamheter i koncernen Norrtälje Kommunhus bedrivs i Norrtälje Energi AB med dotterbolag, Roslagsbostäder AB, Campus Roslagen AB och Norrtälje Sportcentrum AB. Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg, där Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting är medlemmar till 50 % vardera, äger vårdbolaget TioHundra AB. De av kommunen ägda bolagen representeras i det finansiella målet om kommunkoncernen. Bolagens verksamhet regleras av kommunfullmäktige genom särskilt beslutade ägardirektiv. Norrtälje kommun Norrtälje kommunhus AB Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg Norrtälje Energi AB Roslags-bostäder AB Campus Roslagen AB Norrtälje Sportcentrum AB TioHundra AB Norrtälje kommuns nämnder Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Sjukvårds- och omsorgsnämnd Socialnämnden Bygg- och miljönämdnen Kommunstyrelsen Val- och förtroendem annanämnd Teknik- och Klimatnämnd 18
5. NÄMNDER 5.1 BARN- OCH SKOLNÄMND 5.1.1 Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag är att leda och samordna verksamheter inom, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, kommunala kulturskolan samt annan pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och fritidshem, samt annan pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola, öppen fritidsverksamhet, samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds och andra särskilda utbildningsformer enligt skollagen som bedrivs i stället för grundskola eller grundsärskola. Barn- och skolnämnden ska verka för att alla barn och elever i Norrtälje kommun ges en likvärdig utbildning efter barnens och elevernas förutsättningar och behov, och att alla skolhuvudmän ges transparenta och konkurrensneutrala förutsättningar att bedriva utbildning. Barn- och skolnämnden ansvarar även för bidragsgivning, tillsyn och uppföljning av skol- och barnomsorg i alternativa driftsformer. 5.1.2 Strategiska utvecklingsområden Skola och förskola står inför stora utmaningar de kommande åren. Från och med 1 juli 2015 gäller skollagens krav på behörighet fullt ut, vilket innebär krav på att lärare ska vara ämnesbehöriga och att betyg endast får sättas av legitimerad lärare. Detta ställer stora krav på skolorganisationen så att lärarresurserna kan användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. En effektiv skolorganisation är också nödvändig för att kunna bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet där resurserna i högre utsträckning används för undervisning och satsningar som gynnar barnens och elevernas lärande och måluppfyllelse. Detta gäller såväl förskola, skola och fritidshem. Norrtälje är den till ytan största kommunen i Stockholms län och har ett mycket stort antal skolor och förskolor. Många av Norrtäljes skolenheter kan idag inte bära sina egna kostnader, bland annat på grund av att de har för få barn/elever. Nuvarande skolorganisation måste förändras, dels för att nå en budget i balans, dels för att kommunen ska kunna göra nödvändiga satsningar i enlighet med skollagens krav. 5.1.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Genom en effektivare resursanvändning ska ekonomiskt utrymme skapas för att utveckla kvaliteten i skola och förskola. Styrtal Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 BSN Kostnad per betygpoäng i årskurs 9 406 406 390 380 370 Nedan redovisas utvecklingen över tid för styrtalet kostnad per betygspoäng, (Årskurs 9) i Norrtäljes kommunala skolor. Måttet illustrerar hur effektiv skolan varit när det gäller att använda sina resurser till kunskapsuppdraget. Norrtälje har under en lång rad år tillförts ökade resurser till grundskolan utan att kunskapsresultaten i motsvarande grad förbättrats. 19
Källa: Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen). Kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnad. 5.1.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Befolkningsprognosen visar att antalet barn i förskoleåldern kommer att öka under den kommande 10-årsperioden. Antalet barn i skolåldern kommer också att öka. I nuläget ökar befolkningen och efterfrågan på förskola/skola främst i Norrtälje stad med omgivning. Den framtida befolkningsökningen beräknas bli stor och beror på det planerade bostadsbyggandet med flera stora projekt. De stora barnkullarna från slutet av 80 talet och början på 90-talet kommer in i en barnafödande ålder vilket också påverkar prognosen. Personalstatistiken visar att många medarbetare går i pension de närmaste åren och kommunen kommer att behöva rekrytera nya medarbetare. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger är alla bristyrken och kommunen behöver en plan för hur framtidens personalförsörjning ska säkras. Förskola Kostnaden per barn i kommunens förskolor enligt Skolverkets senaste statistik var 114 600 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 129 700 kronor. Kommunen ger förskolan i Norrtälje något sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittskommunen. Norrtälje följer upp barngruppernas storlek, personaltätheten och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. På samtliga områden ligger Norrtälje sämre till än riksgenomsnittet. Vi ser stora skillnader vad gäller enheternas förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet. För att utveckla verksamheten behöver framför allt andelen utbildade förskollärare öka. Grundskola Kostnaden per elev i kommunens egna grundskolor, enligt Skolverkets senaste statistik var 99 300 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 91 900 kronor. Fördelningen av kostnaden på olika kostnadsslag visar att kostnaden för främst undervisning, men även elevhälsan låg över genomsnittet. 20
70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Norrtälje Riket Källa: SIRIS, avser bokslut 2013 Med andra ord har Norrtäljes grundskolor goda ekonomiska förutsättningar för att utföra sitt uppdrag, men nuvarande skolstruktur är ineffektiv och möjliggör inte de satsningar som behöver göras för att förbättra resultaten. Skolstrukturen skapar en skola som inte är likvärdig för eleverna. Skillnaden mellan skolor är stora, både vad gäller förutsättningar såsom lärartäthet och klasstorlekar och vad gäller kunskapsresultat. Fritidshem Kostnaden per barn i kommunens fritidshem, enligt Skolverkets senaste statistik var 30 000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 34 000 kronor. Kommunen ger fritidshemmen något sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittskommunen. Kommunen följer upp barngruppernas storlek, personaltätheten och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. På samtliga områden ligger Norrtälje sämre till än riksgenomsnittet. Även här ser vi stora skillnader mellan enheterna. Fritidshemmens organisation är intimt kopplad till skolstrukturen i Norrtälje. Läroplanen för grundskolan omfattar även fritidshemmen. Det ställer krav på fritidshemmens pedagogiska innehåll. Tydliga mål för verksamheten behöver utfornmas och som följs upp och utvärderas. Andelen fritidspedagoger i Norrtälje är mycket lägre än genomsnittet. Det har varit svårt för enheterna att erbjuda attraktiva tjänster till personal med rätt kompetens. 5.1.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Effektmålen för hela den strategiska satsningen Norrtälje är lärande har formulerats i fyra punkter i Planeringsdirektivet: höja utbildningsnivån förbättra utbildningssystemets rykte genom samverkan möjliggöra upptäckt och tidig insats för de (elever) som behöver stöd skapa en sammanhållen kommun som utvecklas Barn- och skolnämndens verksamheter deltar i samverkan inom samtliga strategiska områden och mest konkret de delar som rör barns och ungas uppväxtvillkor och Norrtälje lär mer. Nämnden bidrag till dessa projekt ryms inom ordinarie ram. Aktivitet Startdatum Slutdatum Nämndövergripande projekt, opinionsbildning 2016-01-01 2017-12-31 21
Personal och föräldrar ges årligen möjlighet att bedöma kvaliteten i förskola och fritidshem. I grundskolan bedömer lärare, elever och föräldrar kvaliteten. Skillnaden mellan hur olika grupper uppfattar verksamheten är delvis mycket stor. Kommunen eftersträvar en större samstämmighet i bedömningen av verksamheterna. Det är även ett mått på hur framgångsrikt arbetet med Norrtälje lär mer har varit. 5.1.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktigesmål: Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Verksamhetens mål: Utbudet ska i ökad utsträckning svara mot efterfrågan och behov, samt utformas med hänsyn till en långsiktigt hållbar ekonomi. Aktivitet Startdatum Slutdatum Ta fram principer för modellskola och modellförskola 2016-01-01 2016-12-31 Utfasning av vårdnadsbidrag 2016-01-01 2016-01-01 Utfasning av pedagogisk omsorg i kommunal regi 2016-01-01 2016-01-01 Utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda läxhjälp i kommunen. 2016-01-01 2016-01-01 Utreda utbudet i Kulturskolan 2016-01-01 2016-01-01 Förskolan och skolan ska ges långsiktigt goda förutsättningar att bedriva verksamhet i linje med styrdokumenten. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 BSN Förskola - Andel med förskollärarexamen 36% 36,00% 40% 45% 50% BSN Fritidshem - Andel med fritidspedagogexamen 26% 26% 30% 35% 40% BSN Grundskola - Lärare med legitimation och 63% 90% 90% 90% 90% behörighet i ämnet/ämnena BSN Grundskola - Lärare med specialpedagogisk examen 2,30% 2,30% 3,00% 4,00% 5,00% Aktivitet Startdatum Slutdatum Ta fram en strategi för långsiktig 2016-01-01 2017-12-31 personalförsörjning Utreda kostnaderna för en ökad lärartäthet i 2016-01-01 2017-12-31 årkurs 1-3 Utreda möjligheten att upphandla 2016-01-01 2017-12-31 fritidslärarutbildning för personal i fritidshem. Utreda möjligheten att förtäta de digitala 2016-01-01 2017-12-31 enheterna i årskurs 1-6. Skolbibliotek, teckna avtal med folkbiblioteket 2016-01-01 2017-12-31 22
Kvaliteten i förskolan och skolans verksamheter ska utvecklas och kunskapsresultaten höjas. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 BSN Pedagogiskt index i förskolan 0 BSN Läsgarant årskurs 1 93,4% 95,0% 96% 97% 98% BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen i 79,50% 78% 80% 85% 90% årskurs 6 BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen 77,20% 77% 80% 85% 90% årskurs 9 BSN Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 212 215 225 230 235 BSN Andel som når gymnasiebehörighet 85,10% 85% 90% 97% 95% Aktivitet Startdatum Slutdatum Implementera strategi för systematiskt kvalitetsarbete 2016-01-01 2017-12-31 Implementera strategi för elevhälsoarbete 2016-01-01 2017-12-31 Verksamhetsbeskrivning Norrtälje kommun är huvudman för kommunens utförare. Som huvudman ska kommunen följa upp verksamheten och fatta beslut hur den kommunala verksamheten ska organiseras och hur resurserna ska fördelas inom respektive verksamhet. Resurserna ska fördelas på ett sätt som skapar en likvärdig förskola/skola för alla, men också så att det enskilda barnets/elevens behov och förutsättningar tillgodoses. Kommunen fattar beslut om att godkänna utförare som vill starta fristående förskola och har även ett tillsynsansvar för fristående förskolor som beviljats godkännande. Motsvarande tillsyn när det gäller kommunens förskolor, skolor och fritidshem utövas av Skolinspektionen. Norrtälje kommun har under våren 2015 blivit föremål för Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Norrtäljes verksamheter omfattar 32 förskolor och 28 grundskolor i kommunal regi. Till de flesta grundskolorna finns även fritidshem. Andelen barn inskrivna i fristående verksamhet är följande; förskola 41 procent, fritidshem 21 procent och grundskola 21 procent. Från hösten 2015 kommer elevhälsoarbetet och studie- och yrkesvägledningen organiseras i geografiskt uppdelade team i syfte att säkerställa alla elevers tillgång till de expertkompetenser som behövs för att uppfylla Skollagens krav och elevernas behov. För att säkerställa att alla elever får tillgång till skolbibliotek kommer grundskolan ingå ett samarbetsavtal med folkbiblioteket i Norrtälje. 23
5.1.4.3 Ekonomi Driftbudget, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 111 996 91 695 76 893 77 769 80 161 Kostnader -1 037 520-1 061 695-1 070 893-1 094 569-1 121 661 Varav Kapitaltjänstkostnader -5 709-6 227-4 966-5 085-3 593 Netto -925 524-970 000-994 000-1 016 800-1 041 500 Förändring i tkr -24 000-22 799-24 700 Förändring i % 2,5% 2,3% 2,4% En kostnadsneddragning om 25,2 mnkr är inarbetad i nämndens budgetram för året 2017. I planeringsdirektivet finns krav på ytterligare kostnadsminskningar för år 2018 med ytterligare 30,4 mnkr. Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Budget Budget Plan 2016 2017 2018 Volymförändring -4 700-16 000-21 000 Pris- och löneökning -19 700-31 599-34 100 Neddragning av kostnader 0 25 200 30 400 Summa, tkr -24 400-22 399-24 700 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Följande alternativa konsekvensbeskrivningar har tagits fram för år 2017; Åtgärder för kostnadsneddragningar 2017 - enligt alternativ 1 Minskade personalkostnader Lokalkostnader Åtgärder för kostnadsneddragningar 2017 - enl. alternativ 2 Reducerat antal elevdatorer åk 7-9 Minskad lärartäthet Reducerad elevhälsa Övriga verksamhetsneddragningar Summa kostnadsneddragningar 11, 8 mnkr 14,1 mnkr 6,2 mnkr 12,6 mnkr 2 mnkr 4,4 mnkr 25,2 mnkr Alternativ 1 innebär att kapacitetsutnyttjandet ökar genom sammanslagning av skolor eller samutnyttjande av skollokaler och annan verksamhet. Minskningen av personal hänför sig i första hand till icke undervisande personal, även om en mer ändamålsenlig skolorganisation även möjliggör effektivare gruppstorlekar för lärare. Alternativ 2 innebär en neddragning med ca 25 lärartjänster och att alla skolor solidariskt får bära hela kostnadsneddragningen. De senaste åren har kommunens förskolor och grundskolor redovisat underskott. Fastställd prognos i delår 1 för 2015 visar att de kommunala enheterna förväntas redovisa ett underskott på 3 mnkr. Redovisat resultat per april indikerar ett ännu högre underskott. Det kan konstateras att verksamheterna utifrån ovanstående kommer att påverkas väsentligt. För kostnadsneddragning om 30,4 mnkr år 2018 kommer nämnden att ta fram en plan. 24
Driftbudget per Bokslut Budget Budget Budget Plan verksamhet, tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Nämnd Intäkter 467 67 Kostnader -1 400-1 400-1 376-1 423-1 478 Netto -933-1 333-1 376-1 423-1 478 Kulturverksamhet 0 Intäkter 0 0 Kostnader -150-158 -162-167 -173 Netto -150-158 -162-167 -173 Musikskola 0 Intäkter 2 501 1 616 1 495 1 495 1 495 Kostnader -16 736-16 575-16 672-17 225-17 807 Netto -14 235-14 959-15 177-15 730-16 312 Öppen förskola Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader -1 061-1 231-1 261-1 302-1 345 Netto -1 061-1 231-1 261-1 302-1 345 Pedagogisk omsorg 0 Intäkter 1 846 2 130 2 161 1 303 1 344 Kostnader -9 563-11 506-10 694-11 354-12 198 Netto -7 717-9 376-8 533-10 050-10 855 Förskola Intäkter 39 925 45 102 40 633 41 867 43 311 Kostnader -309 531-336 875-341 405-361 162-385 101 Netto -269 606-291 773-300 772-319 295-341 790 Fritids 0 Intäkter 22 605 22 255 21 829 22 248 22 733 Kostnader -66 086-72 203-77 360-81 763-86 696 Netto -43 481-49 948-55 531-59 514-63 964 Förskoleklass 0 Intäkter 1 563 1 218 730 730 757 Kostnader -41 214-51 478-45 513-45 513-47 203 Netto -39 651-50 261-44 783-44 783-46 446 Grundskola 0 Intäkter 17 962 14 494 6 977 6 959 7 248 Kostnader -521 894-530 808-538 100-535 338-559 463 Netto -503 932-516 313-531 123-528 379-552 215 Särskola 0 Intäkter 210 2 095 272 276 285 Kostnader -21 100-26 177-24 739-25 260-26 066 Netto -20 890-24 083-24 467-24 984-25 781 Sysselsättningsåtgärder 0 Intäkter 1 984 1 615 1 667 1 723 1 784 Kostnader -3 493-1 615-1 667-1 723-1 784 Netto -1 509 0 0 0 0 Gemensamma verksmhtr 0 Intäkter 22 933 1 103 1 129 1 167 1 205 Kostnader -45 292-11 669-12 345-12 339-12 746 Netto -22 359-10 566-11 216-11 172-11 541 Summa nämnd Intäkter 111 996 91 695 76 893 77 769 80 161 Kostnader -1 037 520-1 061 695-1 071 293-1 094 569-1 152 061 Effektiviseringskrav 30 400 Netto -925 524-970 000-994 400-1 016 800-1 041 500 25
Volymer/antal Antal barn och elever/verksamhet Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Antal barn i pedagogisk verksamhet 87 115 114 117 122 Antal barn i förskola 2 469 2 515 2 508 2 586 2 682 Antal barn i fritids 2 441 2 423 2 472 2 531 2 597 Antal barn i förskoleklass 525 615 619 608 611 Antal barn i grundskola 5168 5107 5 265 5 359 5 432 Antal barn i särskola 45 55 55 55 55 Summa 10735 10830 11033 11255 11498 5.1.4.3.1 Taxor och avgifter Förskola och pedagogik omsorg 1-5 år Timmar per vecka Procent av månadsinkomst Barn 1 Barn 2 Barn 3 Högsta avgift 15 tim eller mindre 1% 438 kr mer än 15 tim 3% 1 313 kr 15 tim eller mindre 1% 438 kr mer än 15 tim 2% 875 kr timmarna räknas inte 1% 438 kr Fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år Timmar per vecka Procent av månadsinkomst Högsta avgift Barn 1 påverkar inte avg 2% 875 kr Barn 2 påverkar inte avg 1% 438 kr Barn 3 påverkar inte avg 1% 438 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är 42 890 kr i 2015 och kommer att höjas till 43 760 kr from 01 jan 2016. Den i genomsnittlig maxavgiften höjs med 17 kr Avgift för musikskola Avgift för musikskola 2 016 Instrumental undervisning och sång 650 kr /termin Instrumenthyra Endast ensemblespel (ingår i avgiften för instrumentalelever) Fördjupning (40 min lektion) Körlek Teater Musikal Musikverkstad Dansrytmik Körsång vuxen 200 kr /termin 325 kr /termin 1300 kr /termin 325 kr /termin 650 kr/termin 650 kr/termin 325 kr /termin 325 kr /termin 650 kr/termin 26
5.1.4.3.2 Pengbelopp Förändringar i resursfördelning efter genomförd översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell Under vintern 2014/15 har en översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell genomförts. Efter genomförd översyn föreslås vissa förändringar i resursfördelningsmodellen som bland annat påverkar barn- och elevpengen. Följande förändringar har gjorts vid beräkning av pengbeloppen: Bruttopeng är huvudregel. Det innebär att kommunen tar in barnomsorgsavgiften från vårdnadshavare med barn i fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Endast ett fåtal fristående utövare tar in avgift från vårdnadshavare. Det innebär dock att kommunen varit tvungen att räkna fram två olika pengbelopp, bruttopeng och nettopeng. Från och med 2016 föreslås att endast bruttopeng tillämpas. Det innebär att alla verksamheter får likvärdiga förutsättningar vad gäller administrativ hantering av barnomsorgsavgifterna samt samma pengbelopp. Riktad användning av statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i förskole- och fritidshemsverksamhet Kommunen ansöker årligen om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i förskole- och fritidshemsverksamhet. Statsbidraget infördes i samband med maxtaxereformen och får användas till att öka antalet anställda i verksamheterna eller för åtgärder som höjer kompetensen hos förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare som arbetar i verksamheterna. Hittills har bidraget betalats ut som en schablon i grundbeloppet. Barn- och utbildningskontoret föreslår att bidraget från och med 2016 används till riktade kompetenshöjande åtgärder. Det innebär att grundbeloppet till förskola och fritidshemsverksamheten reduceras med ca 620 kronor per barn och år. I stället budgeteras bidraget (ca 2,3 mnkr per år) centralt för att möjliggöra kompetensutvecklingsinsatser inom verksamheterna. Socioekonomisk resursfördelning i förskola Från och med 1 januari 2016 införs socioekonomisk fördelning i förskolan. Det innebär att ca 5 mnkr omfördelas från grundbelopp till socioekonomisk fördelning i förskoleverksamheten. Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Socioekonomisk resursfördelning i förskoleklass Från och med 1 januari 2016 införs socioekonomisk fördelning i förskoleklass. Det innebär att ca 1,2 mnkr omfördelas från grundbelopp till socioekonomisk fördelning. Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Socioekonomisk fördelning i grundskolan I grundskoleverksamheten har viss socioekonomisk fördelning skett de senaste åren genom det s.k. Salsa-bidraget. Från 2016 föreslås en viss förstärkning och omfördelning av den sammanlagda resursen. Dels omfördelas ca 6,3 mnkr från förskoleklass till grundskola. Skälet till detta är att grundbeloppet till förskoleklass varit omotiverat högt. I översynen har en mer grundläggande beräkning gjorts utifrån verksamhetens omfattning och behov vilket resulterat i en sänkning av grundbeloppet. Därmed har resurser skapats för att förstärka den socioekonomiska resursen i grundskolan. 27