Dnr: 2017/6650-1.1 Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2018-2020 Beslutad av Fakultetsstyrelsen för teknik 2018-02-02 1
Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2018-2020 Verksamhetsplanen för de kommande tre åren utgår från universitetsstyrelsen beslutade Verksamhetsplan och ekonomiska förutsättningar. Dokumentet beskriver verksamhetens planer och uppdrag till fakulteterna inom de för Linnéuniversitetets strategiska områden (Utmanande utbildning, Framstående forskning, Samhällelig drivkraft och Globala värden). Verksamhetsplanen för Fakulteten för teknik struktureras utifrån dessa strategiska områden men har valt att lägga till Kompetensförsörjning som ytterligare ett prioriterat område. Även Verksamhetsstödet ingår som ett avsnitt i både universitetets och fakultetens verksamhetsplan. Inom respektive avsnitt beskrivs fakultetens övergripande planer för verksamheten och avslutas med ett antal mål som ska uppnås under kommande treårsperiod och vilka strategier som ska användas för att nå målen. Sammanfattning Fakulteten för teknik (FTK) vid Linnéuniversitetet har ambitionen att vara en internationell och kreativ verksamhet som värnar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet med fokus inom sitt ansvarsområde. Fakultetens ledord är: Teknikdrivande Tillämpbarhet Tankfullhet Tillsammans ny teknik mot framtiden för samhället på vetenskaplig grund med tillit och kollegialitet Fakulteten har som övergripande vision att bli en välkänd teknisk fakultet i Sverige med relevant forskning, utbildning och samverkan av god kvalitet, och med internationellt känd forskning och avancerad utbildning inom utvalda områden. FTKs övergripande mål är att fortsätta stärka sin status (kvantitativa mått) och sitt anseende (kvalitativa mått 1 ) som teknisk fakultet på nationell och internationell nivå bland universitet och högskolor, studenter, forskarstuderanden, liksom samhället i övrigt. Förverkligande av dessa mål innebär utmaningar som kräver samarbete och erfarenhetsutbyte inom fakultetens olika verksamheter såväl som mellan lärosäten, student- och doktorandorganisationer och andra samhällsaktörer. Kritiska faktorer och prioriterade målsättningar Som en del av universitetets arbete med intern styrning och kontroll (ISK) har rektor reviderat universitetets kritiska faktorer som identifierats för att universitetet ska nå sina strategiska mål (dnr: 2017/6660-1.1). I relation till detta arbete beskriver FTK hur man planerar arbeta med dessa kritiska faktorer i sin verksamhet. 1 Med status menas här rangordning som baseras på delvis kvantitativa mått som bibliometri, forskningsanslag, antal examina på grund, avancerad och doktorsnivå etc. Anseende avser mer kvalitativa mått som måluppfyllelse gentemot utbildningsplaner, utvärderingar från UKÄ, studentenkäter, alumnenkäter, arbetsgivares bedömning av utexaminerade studenters kunskaper, publikationer i välrenommerade tidskrifter, vetenskapliga genombrott, priser och utmärkelser, innovationer och patent, doktorander och seniora forskare som håller föredömliga föredrag på internationella konferenser och seminarieserier vid välrenommerade institutioner, antalet doktorander som erhåller postdoctjänster vid välrenommerade lärosäten, väl genomförda uppdrag som granskare eller editor för vetenskaplig tidskrift, som granskare för forskningsråd, forskare och utbildare som gör stora insatser för industri eller samhällsutveckling i övrigt etc. 2
- Rekrytering av personal Den samlade kompetensen hos personalen är viktig för verksamhetens utveckling och FTK upplever flera svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Nyanställda lektorer och professorer ska vara erkänt framstående i undervisning såväl som i forskning. För att rekrytera nyckelpersoner krävs nätverkande och aktiv uppmuntran av potentiella sökande med goda meriter med avseende på verksamhetens givna kriterier. Det förutsätts även initialt basanslag för etablering av forskningsverksamheten. Det är i detta sammanhang även viktigt att satsa på långsiktig kvalitetsutveckling vad avser utbildning och forskning och på så sätt göra arbetsplatsen mer attraktiv för arbetssökanden. - Planeringsförutsättningar och stödsystem En grundförutsättning för en balanserad verksamhet är stabila och långsiktigt hållbara ekonomiska villkor för fakultetens institutioner och ingående ämnens verksamheter. Genom dialoger och transparanta fördelningssystem kan verksamheter proaktivt påverka och förutse förändrade villkor. Fakulteten arbetar kontinuerligt med att förtydliga fördelningssystemenen som används inom utbildning och forskning och hur vi ska arbeta för att nå upp till tilldelat takbelopp. Stödsystem som ibland uppfattas som styrande gynnar inte verksamhetsutveckling och flexibilitet. Medarbetare behöver stöttas i långsiktig planering och informeras om stödsystemens funktion, främst gäller detta program- och kursutveckling i relation till antagningsprocessens olika system (kursinfo, ladok, NyA, etc.). - Uppföljning av kvalitén inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå För att höja utbildningskvalitén krävs dels kvalitetskriterier att stäva mot, dels analys av förutsättningar, processer och resultat för att identifiera eventuella behov av förändring. Fakulteten deltar i utvecklingen av lärosätesövergripande kvalitetskriterier, treklövergranskningen av utbildningsprogram och UKÄ-granskningar av forskarutbildningsämnen. För att stödja kvalitetsutveckling ska fakulteten förtydliga processer och tidsaspekter för uppföljning av olika kvalitetsindikatorer. - Forskningsfinansiering FTK bedömer att forskningsanslaget är den mest begränsade faktorn för vidareutveckling av fakultetens forskning. FTK tilldelas inte forskningsmedel i proportion till fakultetens samlade forskningsproduktion som mäts enligt bibliometri och externa medel. Fakulteten tilldelas 21% i förhållande till 25% produktion. Styrelsen har en kontinuerlig diskussion om hur stor andel av forskningsmedlen som ska avsättas till utbildning på forskarnivå, strategiska satsningar och individuell fördelning. Under 2018 kommer styrelsen att diskutera möjligheten att tydligare stötta forskningsmiljöer vilket kan komma att påverka andelen forskningsmedel som fördelas ut till individer. För att öka den totala forskningsfinansieringen behöver fakultetens forskare söka och erhålla externa medel. - Ledarskap och ansvarstagande Fakultetsledningen och prefekter träffas tillsammans med berörda HR-partners och skyddsombud i en s.k. arbetsmiljögrupp där det systematiska arbetsmiljöarbetet kontinuerligt diskuteras och erfarenheter utbytes. Chefernas, personalens och studenternas totala engagemang och delaktighet i processer både vad gäller initiativ, beredning, beslut och genomförande är en förutsättning för att verksamheten drivs framåt mot gemensamma mål. För att bli delaktig måste information delges och synpunkter tas om hand. Detta sker både informellt och formellt via ledningsråd, professorskollegiet, programkommittéer och på institutionsmöten samt kontinuerligt i ärendehanteringen. 3
Fakultetens prioriterade målsättningar under 2018-2020 är: att erhålla civilingenjörsrättighet och öka antalet studenter på avancerad nivå. att satsa på rekrytering av kompetens rent allmänt och specifikt inom prioriterade områden som t.ex. inför civilingenjörsexamensrättighet. att implementera ökad progression i utbildningsprogrammen genom CDIO-arbetet. att inom utbildningen uppnå en stabil produktion och prestation som med säker marginal tryggar takbeloppet. att förtydliga det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. att öka kopplingen mellan forskning och utbildning. att fortsätta stimulera ökad forskningsproduktion genom publicering i välrenommerade tidskrifter, prioritering av forskningsmedel till produktiva forskare och miljöer. att öka andelen externfinansierad forskning att erhålla en KK-stiftelseprofil eller liknande plattformsbidrag i ett eller flera områden. att vidareutveckla fler framträdande kunskapsmiljöer med kopplingar mellan forskning, utbildning och samhällelig drivkraft. att etablera och stödja stabila forskningsmiljöer av hög kvalitet till gagn för våra studenter på forskarnivå. att skapa en större samhörighet och effektivare administration inom fakultetens forskarutbildningsämnen. att fortsätta fördjupade nationella och internationella samarbeten inom forskning och utbildning. att bidra till en organisation med stark kollegial samhörighetskänsla och gemensamt ansvar för verksamheten. Inledning Fakulteten för teknik Fakulteten för teknik (FTK) är Linnéuniversitetets (LNUs) största fakultet, består av tio institutioner och ett kansli och har totalt 416 medarbetare, varav 255 tillsvidareanställda och 161 visstidsanställda. Årligen utbildas drygt 2700 helårsstudenter (HST) varav ca 200 HST inom lärarutbildningen (NLUanslag). Fakultetens verksamhet är uppdelad på universitetets två campus samt Centrum för informationslogistik (CIL) i Ljungby. Främst är det institutionerna inom Data/It- området som har verksamhet på alla orter. Vid campus Kalmar sker samlokalisering i hamnen och arbete pågår för inflyttning i de nya lokalerna under årsskiftet 2018/2019. Enligt rektors besluts- och delegationsordning (dnr: 2013/165.1.1) beslutar fakultetsstyrelsen bl.a. om strategier och mål för fakultetens verksamhet, dess budget och ansvarar för kvalitén i utbildningen, medan dekan bl.a. beslutar om diverse anställningar av akademisk personal (ej professorer) samt ansvarar för arbetsmiljön vid fakulteten. Varje institution leds av en utsedd prefekt vilken organiserar, planerar och budgeterar för den interna verksamheten enligt dekanens besluts- och delegationsordning (dnr: 2013/40-1.1). Fakultetens ledningsråd bestående av prefekter, dekan, prodekan och kanslichef samlas regelbundet för att diskutera konkreta frågor och informera varandra om verksamhetsutvecklingen samt budget. Dekan, prodekan och kanslichef utgör fakultetens presidie och träffas också regelbundet för planering och förberedelse av diverse beslutsunderlag tillsammans med ledningsstödet. 4
Tabell 1: Fakultetens ingående institutioner och dess storlek baserat på antalet medarbetare, varav hur många som är forskarstuderande, samt antal helårsstudenter (år 2017). Institution Antal medarbetare Antal forskarstuderande Producerade helårsstudenter via statsanslag 2017 Institutionen för byggteknik (BY) Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET) Institutionen för maskinteknik (MT) Institutionen för skogoch träteknik (SOT) Institutionen för datavetenskap (DV) Institutionen för medieteknik (ME) Institutionen för informatik (IK) Institutionen för matematik (MA) Institutionen för fysik och elektroteknik (IFE) Sjöfartshögskolan (SJÖ) 33 7 st 189 22 5 st 70 15 4 st 175 34 17 st 213 51 12 st 380 31 9 st 227 (varav 8 inom NLU-anslag) 35 10 st 315 43 9 st 448 (varav 149 inom NLU-anslag) 39 7 st 227 (varav 50 inom NLU-anslag) 45 5 st 498 Verksamhetsstöd 50 - - Vid fakulteten finns tre beredande organ; anställningsnämnden (AN, dnr: 2016/6795-1.1), utbildningsrådet för utbildning på grund och avancerad nivå (UR, dnr: 2016/4324-1.1) samt forskarutbildningsrådet (FUR, dnr: 2017/519-1.1) som bereder frågor inom sina respektive ansvarsområden inför styrelsebeslut eller dekanbeslut enligt rektors besluts- och delegationsordning. Fakultetsstyrelsen eller dekan kan utse tidsbegränsade arbetsutskott/grupper för större uppdrag, som t.ex. ansökan om examensrättighet för civilingenjörsexamen, implementeringen av CDIO-koncept (Conceive Design Implement Operate) inom högskoleingenjörsprogrammen, verksamhetsplanering eller utformning av fördelningssystem för forskningsmedel. Fakulteten har också inrättat två 5
beredande utskott under UR. Ett kursplaneutskott (KUR, dnr: 2014/281-1.1) som bereder nya kursplaner inför dekanbeslut samt programkommittéer (dnr: 2016/4323-1.1) som leds av utsedda studierektorer (dnr: 2016/4322-1.1). Programkommittéerna och studierektorerna ska verka för samordning och kvalitetsutveckling inom fakultetens fyra huvudsakliga utbildningsområden; Ingenjörsområdet (BY, BET, MT och SOT), Data/IT-området (DV, ME och IK), Matematik/fysik och lärarutbildning (MA och IFE) samt Sjöfartsområdet (SJÖ). För varje utbildningsprogram utses även en programansvarig som har det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitetssäkring och utveckling (dnr:2017/5067-1.1). Inom utbildning på forskarnivå planerar fakulteten att skapa en gemensam organisation, en s.k. doktorandsektion, med syftet att öka kvalitén på forskarutbildningen genom att förbättra doktorandernas förutsättningar. För respektive forskarutbildningsämne finns utsedda ämnesansvariga (dnr: 2015/341-1.1). Universitetsledningens planering och uppföljning av verksamheten bygger på s.k. vår- och höstdialoger där fakulteterna redovisar sina verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar utifrån universitetets strategiska områden (Utmanande utbildning, Framstående forskning, Samhällelig drivkraft och Globala värden). Motsvarande dialoger finns för de olika avdelningarna inom den centrala förvaltningen. Ledningen har inrättat två råd (kvalitetsrådet och forskningsberedningen) för beredning av universitetsgemensamma frågor inom utbildning och forskning samt för samordning av universitetsgemensamma kvalitetsprojekt. För att stödja och driva universitetets arbete inom de strategiska områdena har ledningen även inrättat tre kommittéer (Kommittén för samhällelig drivkraft, Kommittén för hållbar framtid och Kommittén för internationalisering). Kommittéerna förfogar över strategiska medel som dels används för att stödja specifika fakultetsövergripande projekt, dels fördelas direkt till fakulteterna som incitament för deras utvecklingsarbete inom respektive område. Arbetet med att ta fram övergripande kvalitetskriterier för utbildning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå och tillhörande processbeskrivningar samt framtagandet av och genomförandet av diverse universitetsgemensamma enkäter, plan för jämställdhetsintegrering och miljöcertifiering, är några av de projekt som de övergripande råden och kommittéerna samordnar och ansvarar för. Ett annat övergripande projekt som kvalitetsrådet samordnar är Treklöverprojektet, en modell för systematisk utvärdering av utbildningskvalitet som LNU genomför tillsammans med Karlstads universitet och Mittuniversitetet. Arbetet utgår från det nya nationella utvärderingssystemet för högre utbildning. LNUs övergripande kvalitetssystem kommer att utvärderas av Universitetskansler-ämbetet (UKÄ) år 2022 och rådet arbetar just nu med att ta fram övergripande kvalitetskriterier för utbildning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå med tillhörande arbetsprocess. Centralt pågår också arbete med övergång till nya Ladok 3, valideringsprocess för nyalända och papperslösa samt omorganisering av universitetsgemensamt stöd för pedagogiska frågor, där t.ex. utbildningsinsatser som Gula tråden ingår. Ekonomiska förutsättningar Generellt förväntas anslagen för utbildnings- respektive forskningsverksamhet ligga kvar på samma nivå under kommande treårsperiod (tabell 2). Inför 2018 budgeterar FTK ett underskott om totalt 2,9 Mkr, vilket inför 2019 beräknas försämras med ytterligare 5,3 Mkr vilket huvudsakligen beror på ökade lokalkostnader. 6
Tabell 2: Treårsbudget för fakulteten för teknik (Mkr). Intäkter Utfall 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Anslag -295,7-317, 2-325, 8-324, 9-324, 9 Externa intäkter -96,8-105, 6-95, 4-104, 7-109, 7 Summa intäkter -392,5-422, 8-421, 3-429, 6-434, 6 Kostnader Personalkostnader 226,7 236,4 247,0 250,5 252, 5 Lokalkostnader 44, 8 42, 9 45, 5 53, 7 55, 1 Driftkostnader 62, 7 61, 6 47, 4 47, 5 49, 0 Indirekta kostnader central funktioner 75, 7 79, 6 84, 4 85, 2 85, 7 Indirekta kostnader fakultetsgemensamt 0,1 0,8 0,0 0,9 1, 0 Summa kostnader 410, 0 421, 4 424, 2 437, 7 443, 3 Verksamhetsutfall 17, 5-1, 7 2, 9 8, 1 8, 7 Utbildningsverksamheten budgeterar 2018 ett underskott om totalt 5,5 Mkr, vilket inkluderar en preliminär minskning i anslagsintäkt för HST-produktion motsvarande 5 Mkr. Denna anslagsneddragning blir inte aktuell eftersom fakulteten enligt bokslut 2017 kommer upp i tilldelat takbelopp. De 5 Mkr som FTK får behålla läggs som en strategisk pott på fakultetsnivå för att under året fördelas till institutioner som kan öka sin HST-produktion. FTK har under senare år gjort stora ansträngningar att klara det dramatiska tappet av studenter inom sjöfartsområdet. På några få år har utbildningsuppdraget vid Sjöfartshögskolan minskat från 700 HST till under 500 HST, motsvarande knappt 20 Mkr. Tappet har varit svårt att kompensera för och ett betydande underskott motsvarande ca 13 Mkr har uppstått för 2018 då också universitetsledningens verksamhetsstöd motsvarande 4 Mkr slopas. Omfördelning av HST har genomförts och för att kompensera SJÖs utsatta läge har flera av fakultetens andra institutioner utbildat fler studenter med samma personalstyrka, en situation som är ohållbar i längden. Den totala omsättningen inom utbildningsverksamheten har minskat med drygt 6,5 Mkr, men balanseras av att direkta kostnader reducerats i samma storlek. Strategiska medel för den planerade civilingenjörsutbildningen finns allokerade från rektor och fakultet under de två kommande åren. Medlen behövs för utveckling av t.ex. kursplaner och laboratorieinvesteringar. Forskningsverksamheten budgeterar ett överskott om totalt 2,6 Mkr. Detta beror till största delen på att planerade nyrekryteringar ännu inte kommit på plats, främst inom CING-satsningen. FTK har av rektor beviljats 6,4 Mkr för strategisk rekrytering inom datavetenskap och byggteknik. Inför 2018 7
finns 6,1 Mkr kvar att upparbeta, medel som kommer att periodiseras och tilldelas fakulteten först i samband med att rekryteringarna är på plats Fakultetens ökade tilldelning av forskningsanslag from 2016 har främst använts till strategisk rekrytering av nyckelkompetens inom data/it-området respektive byggteknikområdet inför planerad civilingenjörsutbildning samt till postdoc program. P.g.a. svårigheter att rekrytera kvalificerade forskare har den strategiska rekryteringen inte gått att genomföra riktigt så fort som ursprungligen planerat. Andelen som motsvarar ökningen kommer även framöver att användas till att rekrytera forskande personal, antingen genom fortsatt satsning på post-docs, utlysning av biträdande lektorat samt stöd till nyanställda lektorer med syfte att stärka och utveckla s.k. kunskapsmiljöer. Intäkterna för externa uppdrag har inför budget 2018 minskat med totalt 10,2 Mkr, minskningen inom uppdragsutbildningen är 2,5 Mkr och för bidragsprojekten 7,7 Mkr. Ett flertal stora projekt som tex. bidragsprojekt från KK-stiftelsen och VR har avslutats. Projekten har varit viktiga för att bygga större kunskapsmiljöer vid fakulteten. Ansökningsfrekvensen har dock inte gått ner så FTK förväntar sig att ett flertal nya projekt ska komma igång under perioden. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplanerna är ett viktigt strategiskt verktyg för att långsiktigt kunna planera och säkerställa forskningens och utbildningens kvalitet. Prefekter ansvarar för att kompetensförsörjningsplanerna uppdateras kontinuerligt. Genom allmänna och långsiktiga kvalitetsåtgärder inom grundutbildning, satsningen på civilingenjörsrättighet och t.ex. LNUCsatsningen, ökar FTKs attraktionskraft som arbetsplats. FTK har dock under senare tid upplevt flera svårigheter att rekrytera kvalificerad forskarpersonal. Som regel sker rekrytering numer från utlandet och FTK behöver begrunda om särskild hänsyn behöver tas till detta faktum. På grund av hög arbetsbelastning för anställningsnämnden delas inkommande rekryteringsärenden upp i två grupperingar (professorsprofiler- och befordringsärenden samt lektors- och övriga meriteringsanställningar) och hanteras separat. I ett rekryteringssamanhang är det viktigt att fakulteten proaktivt arbetar för identifiera och uppmana lämpliga kandidater att söka potentiella tjänster. Upparbetade kontaktnät via gästföreläsare och gästlärare/forskare är i detta avseende en viktig förutsättning. Fakulteten har under de två senaste åren varit inne i en intensiv rekryteringsperiod, framför allt med avseende på professorer i samband med den strategiska kompetensuppbyggnaden inför en civilingenjörsutbildning. Rekryteringen sker både nationellt och internationellt. Den strategiska rekryteringen har erhållit stöd från rektor. Totalt sett ökade antalet disputerade lärare med tio individer från 2016 till 2017 uppdelat på fem professorer, tre lektorer och fyra postdoc medan antalet forskarassistenter minskade med två st. Trots det stöd som rektor och fakultet bidrar med till rekryteringen har det visat sig svårt att rekrytera kompetent personal i den takt fakulteten hade planerat. Kvar att strategiskt rekrytera till civilingenjörsansökan är initialt två professorer och tre lektorer inom Byggteknik och en professor inom Datavetenskap men även inom matematik och fysik finns behov som ännu inte är uppfyllda. För kvaliteten i professionsutbildningar är det fortsatt viktigt att fakulteten rekryterar lärare med aktuell metodkunskap och yrkeserfarenhet (s.k. beprövad erfarenhet). Detta gäller inte minst inom matematikdidaktik, teknikdidaktik och sjöfartsvetenskap. För detta kan det bli aktuellt med anställningar som adjungerad lärare. För denna typ av anställningsärenden är det viktigt med riktlinjer om vad som ska bedömas i förhållande till rekrytering på akademiska/vetenskapliga meriter. Lärare inom denna kategori ska på sikt i viss mån även integreras i institutionernas forskningsverksamhet. För övrigt ska all personal kompetensutvecklas kontinuerligt inom specifika områden för att bredda institutionernas samlade kompetensområden inom t.ex. ämnesfördjupning, pedagogik och laborativ 8
verksamhet. För vissa specifika områden är det nödvändigt att hyra in konsulter som bidrar med sin expertis och ökar kopplingen till näringslivet. I och med nyrekrytering beräknas behovet av konsulter minska under 2018. För att ytterligare stärka kompetensen inom undervisning och forskning samt att öka andelen disputerade lärare fullföljer fakulteten satsningen på adjunkters meritering via forskarutbildning. Även meritering av adjunkter i syfte att erhålla magisterexamen pågår. Mål - Rekrytera medarbetare vars forskning och undervisning håller erkänt hög kvalitet och vars profil och erfarenheter stärker fakultetens verksamhet och dess akademiska miljöer i förhållande till uppsatta mål och visioner - Få strategisk rekryterade medarbetare att etablera sin forskning vid FTK och på så sätt bidra till utveckling av befintliga akademiska miljöer och grupperingar. - Utarbeta och implementera riktlinjer för en kvalitativ rekrytering av doktorander. Strategier - Uppdatera rekryteringsplaner och planera för långsiktiga rekryteringar gemensamt inom ledningsrådet för att bygga upp stabila kunskapsmiljöer. - Uppmuntra och stödja miljöer att etablera, utveckla och vårda samarbeten med andra lärosäten inom såväl utbildning, som forskning och samverkan - Uppmana och stödja miljöer att i rekryteringssamanhang proaktivt arbeta för att identifiera och uppmana lämpliga kandidater från nätverk och samarbeten att söka potentiella tjänster - Avsätta forskningsmedel till rekryteringar för att underlätta etablering av forskningsaktiviteter och akademiska/kunskapsmiljöer. - Fortsatt stöd till adjunkters meritering via forskarutbildning inom områden som har svårt att rekrytera disputerad personal. - Vid rekrytering av lärare med tyngdpunkt på beprövad erfarenhet även öppna upp för och underlätta vidare utveckling i de fall läraren visar intresse för vidare akademisk meritering/forskning. Utmanande utbildningar Anslagsfördelning Fakulteten har ett brett utbildningsutbud både på grundnivå och avancerad nivå. Totalt upparbetar fakulteten ca 2700 HST, varav ca 200 HST inom lärarutbildningen. Att nå upp till tilldelat utbildningsuppdrag (takbelopp) är en prioriterad målsättning för fakulteten. Under kommande år kommer FTK att starta upp flera nya utbildningar varav majoriteten på avancerad nivå vilket på sikt förväntas öka HST-produktionen. Tabell 3: Antal producerade (2015-2017) och planerade (2018-2020) anslagsfinansierade HST på grundnivå (G) samt avancerad (A) nivå inom respektive institution (inkl. lärarutbildningskurser). Institution 2015 2016 2017 2018 2019 2020 G A G A G A totalt totalt totalt BY 184 15 181 12 178 11 195 200 205 BET 37 2 32 2 65 5 80 80 85 MT 207 10 190 7 168 7 195 200 200 SOT 196 10 190 8 204 9 220 225 225 DV 291 20 333 17 361 19 599 600 610 ME 183 21 146 17 200 27 IK 206 71 203 93 229 86 320 325 325 9
MA 312 37 277 43 389 59 465 470 475 IFE 146 15 159 12 215 12 278 280 285 SJÖ 589 7 522 5 491 7 475 480 490 Andelen betalstudenter inom avancerad nivå ökar totalt inom fakulteten, 2015: 68 HST, 2016: 76 HST, 2017: 102 HST. För att nå upp till tilldelat takbelopp krävs attraktiva utbildningar men även fokuserad marknadsföring för att nå ut med utbildningarna till presumtiva studenter, både nationellt och internationellt. FTK ska tillsammans med kommunikationsavdelningen undersöka möjligheten till mer samlade rekryteringsåtgärder. Den planerade civilingenjörsutbildningen förväntas generellt öka LNUs/FTKs status som attraktivt lärosäte men inom data/it-området kan det bli fråga om en omfördelning av studentrekrytering mellan redan befintliga program och planerad civilingenjörsutbildning. Starten av civilingenjörsprogram inom byggteknikområdet förväntas däremot öka nyrekryteringen väsentligt då det finns få befintliga civilingenjörsprogram inom detta område vilka också har ett högt söktryck. Civilingenjörsrättighet och avancerad nivå Fakultetens främsta strategiska satsning för de kommande åren fokuseras på kompetensförstärkning inom aktuella områden inför planerna på civilingenjörsutbildning. Genom genomförda, pågående och planerade strategiska rekryteringar inom främst data/it-området och framtagandet av konkreta utbildningsplaner siktar fakulteten på att ansöka om examensrätt under våren 2018 för att starta civilingenjörsutbildning med inriktning mot mjukvaruteknik hösten 2020 samt eventuellt även inom byggteknikområdet. Parallellt med arbetet inför en ansökan inventeras möjligheten till ytterligare inriktningar. Utvecklingen av nya program på avancerad nivå är en del i detta arbete. Flera institutioner har genom beviljade KK-Avansmedel utvecklat nya program på avancerad nivå som planeras starta under kommande tre-årsperiod, några redan hösten 2018. Tre nya ansökningar planeras inför 2018. Det finns ytterligare potential för vidareutveckling av den avancerade nivån inom fakulteten, tex. i samarbete med andra lärosäten för att erbjuda s.k. double degrees. Utifrån upplägget på civilingenjörsutbildningen ska fakulteten utveckla en gemensam struktur och ekonomiska förutsättningar för utbildning på avancerad nivå, t.ex. kan gemensamma metodkurser utvecklas. Fakulteten bör även arbeta för att få fler befintliga studenter inom grundutbildningen att gå vidare till studier på avancerad nivå. Kvalitetsarbete Fakultetens utbildningsråd arbetar med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete i anslutning till universitetets gemensamma kvalitetsarbete och stödja kvalitetsgranskningarna inom Treklöversamarbetet. Fakulteten stödjer arbetet med implementeringen av ett CDIO-koncept (Conceive Design Implement Operate) för att säkerställa måluppfyllelse och progression inom befintliga högskoleprogram och planerad civilingenjörsutbildning. Implementeringen kommer att kräva pedagogiskt utvecklingsarbete. CDIO-gruppen har fått i uppdrag att leda implementeringen under 2018-2019 (dnr: 2016/2870-1.5). Den nya versionen av Linnébarometern ger fakultetens program ett bättre underlag för programutveckling och utbildningsrådet ansvarar för uppföljning. Erfarenheterna från pilotstudien inom Treklövern fångas upp och diskuteras i utbildningsrådet och inom programkommittéer. Kommande självvärderingar inom Treklöverprojektet kommer att bli mer programnära och därmed mer kvalitetseffektivt. Fakulteten kommer att prioritera arbetet med att samordna olika kvalitetsprocesser som CDIO-implementeringen, det programspecifika underlaget till Treklöversjälvvärderingar och resultatet från centralt genomförda enkäter med de planerade lärosätesövergripande kvalitetskriterier och kvalitetsprocesser. Fakulteten ska på uppdrag av universitetsledningen göra en översyn av utbildningsutbudet för att prioritera och anpassa verksamheten till tilldelat anslag. Översynen ska baseras på diverse parametrar som t.ex. avancerad nivå, internationella kurser, söktryck, genomströmning, olika kvalitetsindikatorer 10
samt kopplingen till kunskapsmiljöer. Programansvariga, utbildningsråd och ledningsråd kommer att involveras i arbetet. Fakulteten har en stor del distansutbildning vilket i och med sin distributionsform är sammankopplat med digital teknik och digitalt lärande. Digital teknik kan stödja utveckling av lärande om förutsättningar som system, resurser och kompetensutveckling erbjuds. Fakultetens lärare ska uppmuntras att ta del av de centrala insatser för digitalt stöd som erbjuds. Även riktlinjer för samläsning ska utarbetas, speciellt för samläsning mellan Kalmar och Växjö där olika distansformer kan vara en möjlighet i kombination med undervisning på plats. Som ett komplement till universitetets strategi för digitalt lärande planerar FTK tillsammans med fakulteten för samhällsvetenskaper (FSV) och med stöd från KK-stiftelsen, Växjöföretaget IST och rektor att tillsätta en professur inom digital learning under 2018. I anslutning till denna plattform planeras ett program på avancerad nivå inom digital learning. LNU har under 2016-2017 arbetat strategiskt för att etablera en ischool som kopplar samman utbildningsprogram och forskargrupper från alla fakulteter. ischool-ledningen har tagit ett positivt beslut i december 2017 och sedan dess är LNU en aktiv medlem i http://ischools.org/members/directory/. FTKs delar utgörs bl.a. av programmen inom datavetenskap och medieteknik, den tvärvetenskapliga e-hälsomastern och det planerade fakultetsövergripande masterprogrammet inom digital humanities samt utvecklingen av en nytt kandidatprogram mellan FKH och FTK kring biblioteksvetenskap. En tvärvetenskaplig och intersektoriell miljö via ett Information Institute är nu etablerad (https://lnu.se/en/iinstitute) och under året kommer arbetet att intensifieras för att utveckla den vidare. Uppdragsutbildning Fakulteten har en relativt hög andel uppdragsutbildning i förhållande till intäkterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (32,5 Mkr (11%)). FTK har en relativt regelbunden efterfrågan av uppdragsutbildningar från företag, skolor/kommuner och andra statliga myndigheter (t. ex. Försvarshögskolan). Skolverkets utbildningar för yrkesverksamma utgör en stor del av fakultetens uppdragsutbildning samt sjöfartshögskolans reguljära uppdragsutbildning. Vi bedömer att fakultetens omfattning av uppdragsutbildning ligger på en rimlig nivå. För kommande 3-årsperiod bedöms dock uppdragsutbildningen öka något främst p.g.a. ökad efterfråga från skolvärlden samt nytt kursutbud för yrkesverksamma. Lärarutbildningen MA och IFE är involverade i ordinarie lärarutbildning med motsvarande ca 220 HST. ME har en mycket mindre del men kan tillsammans med DV komma att få en större roll inom lärarutbildningen i och med att programmering ska bli ett tydligare inslag i skolan. Även det digitala lärandet behöver utvecklas inom skolan och den professur inom digital learning som är under tillsättning kommer att stödja denna utveckling. Inriktningarna mot matematik och matematik/fysik inom ämneslärarutbildningen har under flera år haft låga söktryck. En fortsatt utveckling av dessa inriktningar tillsammans med Fysikerprogrammet och Matematikerprogrammet är nödvändigt. Fakulteten arbetar för en internationell lärarutbildning där en inriktning på Matematikerprogrammet kombineras med kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med internationellt intag. Fakulteten planerar för ökat behov av kurser inom teknikdidaktik då skolan inför nya teknikmoment i sina läroplaner. FTK och NLU satsar på kompetensutveckling inom teknikens didaktik i samarbete med bl.a. CETIS vid Linköpings universitet. Det finns också framtida planer på att söka examensrättighet för ämneslärare med inriktning teknik då denna efterfrågan förväntas öka med tanke på att teknik bli ett eget ämne i skolan. Gruppen inom yrkeskunnande och teknologi (YKT) är idag involverad i yrkeslärarutbildningen och kopplar till andra miljöer, främst inom FSV. Rektor har gett representanter inom området i uppdrag att 11
lämna förslag på en framtida verksamhet och organisation (dnr: 2017/4163-1.2). Utredningen ska bl.a. visa om det finns potential till att vidga verksamheten ytterligare, t.ex. huruvida YKT kan ingå som inslag i andra professionsutbildningar. Mål - Ökad kvalitet i grundutbildningen. - Effektivisera och systematisera interna kvalitetsprocesser. - Fakulteten ska nå upp till tilldelat takbelopp och gärna ha en viss andel överproduktion. - Införa en tillförlitlig och enhetlig modell för tjänsteplanering vad gäller undervisning. - Andelen disputerade lärare ska öka för att stärka genomförandet av utbildningar samt öka forskningsförankring i undervisningen för att stärka kunskapsmiljöerna. Alla kurser ska ha inslag av disputerade lärare. - Ansöka om civilingenjörsrättighet under våren 2018 med målsättningen att ha programstart HT20. - Planera för ytterligare inriktningar inom civilingenjörsutbildningen. - Att utifrån det föreslagna civilingenjörsprogrammets struktur införa en gemensam basstruktur för andra program på avancerad nivå. - Andelen HST på avancerad nivå ska uppgå till 9%. - Erbjuda relevanta kurser på avancerad nivå särskilt riktade mot yrkesverksamma. - I viss utsträckning integrera kurser som erbjudits inom Expertkompetenssatsningar med ordinarie kursutbud. Strategier - Samordna fakultetens interna kvalitetshöjande projekt med den centrala kvalitetsprocessen genom att via en matris åskådliggöra gemensamma rutiner och processer och dess syften och tidsaspekter för återkoppling. - Genomföra en översyn av utbildningsutbudet utifrån givna kriterier. Utifrån översynen arbeta fram en prioritetslista och åtgärdsplan för utbildningsutbudet och vidare kvalitetsutveckling inom utbildning och dess administration. - CDIO konceptet implementeras i högskoleingenjörsprogrammen och de tilltänkta nya civilingenjörsprogrammen i syfte att säkra överenstämmelse mellan kursinnehåll och måluppfyllelse Detta ska säkra en god progression i programmen med fokus på kärnämnen som matematik och programmering och deras centrala roll i tillämpad modern ingenjörskonst. - Genomföra alumnenkäter och arbetsgivarenkäter. Speciellt focus kommer läggas vid att utreda till vilken grad alumner arbetar inom det specifika tekniska området de utbildade sig i samt hur de upplever huruvida de teknikspecifika eller de mer generella matematiska och fysikaliska grundkunskaperna samt relaterade generella problemlösningsstrategier har varit dem mest till gagn i arbetslivet. - Genomföra regelbundna institutionsdialoger för att erhålla underlag till långsiktiga prognoser för program- och kursutveckling, HST-tilldelning och identifiering av eventuella effekter av vår interna fördelningsmodell för anslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå - Ta fram riktlinjer för samläsning mellan campus Växjö och campus Kalmars olika program och kurser. - Uppdatera och årligen fastställa en kvalitetsplan. En årligt uppföljande kvalitetsberättelse tas fram som beskriver det systematiska kvalitetsarbetet och aktuella kvalitetsprojekt som genomförts. I detta sammanhang definieras mätbara nyckelfaktorer som mäts och analyseras varvid lämpliga konkreta förbättringsåtgärder kontinuerligt kan implementeras. - Program på avancerad nivå ska vidareutvecklas på ett sätt så att relevans, djup, samverkan med näringsliv och kvalitet i undervisningen stadigt förbättras så att ett ökat antal sökande till programmen kan förväntas. 12
- Inventera disputerade lärares deltagande i utbildningen (FTK har en målsättning att professorer deltar minst 25 % i undervisningen) samt i för övrigt överbrygga skillnader mellan kurser på avancerad nivå och forskningsaktiviteter inom relevanta områden på FTK. - Forskningsanknytningen ska tydliggöras i kursplaner samt i hänvisad kurslitteratur. - Utveckla samarbetet med RUC för att nå ut med information om och behov av uppdragsutbildning inom skolvärden. - Vidareutbilda undervisande personal inom CDIO-konceptet. - Inventera möjligheter att frigöra tid för undervisande personal som kan jobba med uppdragsutbildning. - Respektive institution ska med hjälp av IKT-pedagoger kontinuerligt arbeta med att öka intresset och kompetensen hos medarbetare inom digitalt lärande. Framstående forskning Den externa genomlysningen av universitetets och fakultetens forskning som genomfördes under 2017 bidrog med ett antal förslag och rekommendationer till förbättringar som fakulteten analyserar (dnr: 2016/1708-1-1). Analysen kommer att bidra till vidareutveckling av fakultetens vision och strategier vad avser forskningsverksamheten. En nyckelpunkt är att under kommande tre-årsperiod identifiera, förstärka och bygga upp kompletta kunskapsmiljöer som består av samordnad forskning kopplad till både utbildning och samverkan och sträcker sig över flera ämnen/fakulteter. Data Intensive Sciences and Applications (DISA) är en nyetablerad komplett kunskapsmiljö som erbjuder fakultetsövergripande forskning vad gäller hantering av Big Data (Dnr:2016/870-5.1). DISA har kommit igång under 2017 och dess framtida utvecklingspotential är mycket stor. Rekrytering av doktorander specifikt orienterade mot DISA har genomförts, flera interna och externt initierade projekt har initierats vid sidan om kontinuerligt fortsatt arbete med att söka vidare finansiering inom ramarna för DISA. Strategisk rekrytering Fakultetsledningen stödjer med hjälp av medel från rektor den strategiska rekryteringen som i ett första skede ansetts nödvändig för att erhålla civilingenjörsrättighet. Kompetensförsörjningsplaner behöver uppdateras i samband med att de strategiska rekryteringarna kommer på plats för att få grepp om eventuellt fortsatt behov. Redan nu vet vi att i fas två kommer behov att finnas för rekryteringar inom matematik och fysik för att klara av det ökade kravet på kompetens i en civilingenjörsutbildning. Som en mindre del i rekryteringsarbetet fortsätter FTK att avsätta medel för samfinansiering av sabbatstermin för forskare. Syftet med sabbatsterminen är att knyta kontakter, relevanta både för forskning och utbildning samt bidra till erfarenhetsutbyte och ökad publicering. Externfinansiering och publicering Fakulteten har som allmän grundprincip att stödja god forskning och framgångsrika forskare. Fakulteten bör med hänsyn till de externa rekommendationerna från 2017 års utförda forskningsgranskning samt med hänsyn till de brister fakultetsstyrelsen själva identifierat, diskutera behovet av att förändra befintlig fördelningsmodell som enbart baseras på forskares meritpoäng. Denna förändring bör göras för att mer gynna uppbyggnaden av kompletta kunskapsmiljöer utan att förringa de individuella forskarnas prestationer. Det är vidare av stor betydelse att fördelningsmodellen promoverar forskare som arbetar med alla av universitetets grundpelare undervisning, forskning och samhällelig drivkraft. Andelen externfinansierad forskning ökade med 5% under 2017 till 45% vilket främst beror på att fakultetens tilldelade anslagsmedel för forskning ökade. Andelen är låg i jämförelse med rikssnittet på 57% för en teknisk fakultet. Dock ökar antalet ansökningar om externa forskningsmedel stadigt inom fakulteten och from 2017 finns krav på att forskare ska söka eller inneha externa medel för att komma i 13
fråga för forskningsmedelstilldelning. Fakulteten ser en risk i att nuvarande fördelningsmodell i synnerhet missgynnar forskare i början av karriären. Till viss del vägs detta upp av att flera seniora professorer väljer att stå tillbaka för att stödja meriteringen av yngre forskare. Det ingår i FTKs strategi att föra upp forskare i sin tidiga karriär som huvudsökande för ansökta externa medel samt att i fördelningsmodellen internt fördela meritpoäng till medsökande för beviljade ansökningar. I strategin ingår att FTKs ledning uppmanar seniora forskare att stödja forskare i början av sin karriär. I detta sammanhang ses också ett behov av att kunna stödja forskningsgrupper i relation till individuella forskare. Utöver erhållna externa medel och tilldelade fakultetsmedel finns ytterligare forskningsresurser i den ekonomiska balansen. Planer för hur outnyttjade forskningsmedel, ca 50 Mkr, kan aktiveras behöver diskuteras med berörda forskare och prefekter. Beroende på de inom fakulteten olika ämnesområdens varierande förutsättningar och tradition, skiljer sig publiceringsfrekvensen mer eller mindre åt. Totalt sett har fakulteten en tämligen god internationell publiceringsfrekvens, dock behöver frekvensen spridas ut på flera forskare och antalet nivå 2 publikationer enligt den norska modellen/listan bör öka. Fakulteten har tidigare erbjudit seminarier om publiceringsstrategier för att öka andelen vetenskaplig publicering och spridning av sina forskningsresultat vilket mottogs väl av forskningskollegiet och fakulteten planerar att ha återkommande informationsträffar om detta samt utöka till att även omfatta ansökningar om externa medel. Denna information kan med fördel integreras med seminarier inom karriärsbyggande för forskarstuderanden och postdocs. Forskningsstrategier i förhållande till forskningsfinansiärer Fakultetens forskningsstrategi bör underlätta för forskare att söka externa medel från viktiga forskningsfinansiärer genom att tydliggöra forskningsområdenas olika strategiska vikt för fakulteten och LNU. Genom förtydliganden gjorda i fördelningsmodellen för forskningsmedel 2018 påpekade fakulteten vikten av att forskare tar på sig uppdrag för forskningsfinansiärer, för att öka universitetets representation i dessa. Detta ses även som en viktig del i att öka möjligheten att erhålla medel från dessa finansiärer. Vidare erbjuder och stödjer fakulteten mötesplatser mellan forskare, forskningsrådgivare och forskningsfinansiärer. Strävan är att fortsätta bjuda in forskningsfinansiärer med ambition att öka forskares förståelse för finansiärernas krav och fokus samt skapa direktkontakt mellan forskare och forskningsfinansiärer vilket kan främja kommande ansökningar. För att öka kvalitén i ansökningarna har en handläggningsrutin införts som innebär en viss förgranskning. Rutinen kan vidareutvecklas av forskningsrådgivare till att omfatta ansökningar till de av LNU utpekade strategiska finansiärerna (KK-stiftelsen, Familjen Kamprads stiftelse, Vetenskapsrådet samt Horizon 2020). Innovation Fakulteten ska arbeta för att medvetengöra och stödja forskare att vidareutveckla sina forskningsresultat till innovationer och patent. Detta kan lämpligen ske genom seminarieserie där goda exempel sprids på hur man går tillväga i processen för att t.ex. söka patent. Gästföreläsare som har lyckats med att starta nya företag baserat på sina forskningsresultat ska bjudas in till FTK i syftet att förklara vilka nyckelfaktorer som gör denna typ av samhällsnytta och utveckling möjlig. Utbildning på forskarnivå FTK har idag över 90 forskarstuderanden varav ca 75 är helt eller delvis externfinansierade. Under det senaste året har man arbetat med att tydliggöra måluppfyllelse och progression i forskarutbildningen. Framöver gäller det att utveckla ett ökat fokus på doktorandens individuella progression vid årliga uppföljningar av studieplanerna och den mer processorienterade synen på forskarutbildningen. UKämbetets granskning från 2017 av forskarutbildningsämnet Data- och informationsvetenskap bidrar också till att vidareutveckla forskarutbildningen genom att fokusera på våra processer och rutiner inom 14
flera aspekter av forskarutbildningen. Granskningens rapport väntas bli färdigställd i början av 2018 och i vår utvärdering av granskningen kommer fakulteten tillsammans med alla forskarutbildningsämnen genomföra uppföljningar av de synpunkter UKÄ har. FTK fördelar forskningsmedel riktat till utbildning på forskarnivå direkt till institutionerna i relation till de aktiva forskarnas samlade meritpoäng. Medlen ska täcka finansiering av befintliga doktorander (fakultetsfinansierade) och ryggsäck. Denna modell kan bidra till avsaknad av helhetssyn på FTKs forskarutbildning och att förutsättningarna på sikt blir olika mellan olika forskarutbildningsmiljöer. Inom fakulteten är det viktigt att varje forskarstuderande får tillräckligt med handledartid och inom kollegiet är det viktigt att ett resonemang om tillräcklig nivån på handledartid förs kontinuerligt. FTK ska arbeta för att säkerställa att varje forskarutbildningsmiljö har en aktiv sammanhållande seminarieserie med nationella och internationella föredragshållare. För att jämna ut skillnader och öka medvetenhet och input till doktorander och forskarutbildning bör en fakultetsgemensam seminarieserie/forskarutbildningskurs om vad yrkesrollen som forskare innebär startas. Fakulteten har under 2017 initierat ett större arbete med en strukturerad doktorandsektion med det yttersta syftet är att förbättra kvaliteten på de producerade doktorsavhandlingarna genom att förbättra förutsättningarna för goda doktorandstudier samt att finna synergieffekter mellan FTKs olika institutioner och forskarskolor. Vi har valt att kalla organisationen för Doktorandsektionen. Arbetet är uppdelat i tre steg, (i) framtagande av goda idéer och viktiga element som bör ingå i organisationen, (ii) etablera och förankra ett styrdokument för Doktorandsektionens innehåll, organisation och ekonomiska förutsättningar, (iii) implementering av Doktorandsektionen i FTKs verksamhet. Implementeringen av de första delarna av Doktorandsektionens verksamhet beräknas kunna starta hösten 2018. Genom att skapa en mer sammanhållande sektion för samtliga doktorander på fakulteten kan seminarieserier utvecklas, kurser spridas mellan forskarutbildningsämnen och utanför fakulteten samt ett mer tydlig administrativt stöd kan utvecklas. I denna strävan finns även bättre möjligheter till att öka forskarstuderandes möjlighet till internationalisering via tex. partneruniversitet och möjlighet till utlandsstudier. Uppbyggnaden av en väl fungerande doktorandorganisation ska inte ersätta samarbeten med forskarskolor utan bredda och fördjupa vår egen forskarutbildningsmiljö internt på fakulteten. Mål - Att öka kvaliteten på forskningen (utifrån beskrivning av vad som avses med ökad status och anseende (se Fotnot 1)). - Öka generell publiceringsrad och öka antalet nivå 2-publikationer samt få någon topp10 publikation. - Externfinansieringen ska närma sig riksmedelvärdet för teknikområdet. - Öka medvetenheten och aktiviteten för ansökningar inom KK-stiftelsen och etablering av KK-profiler. - Minst en forskare ska ansöka om stöd för sabbatstermin per år. - Se över behovet av att utveckla och införa en parameter för samhällelig drivkraft som en forskningsfördelningsmerit i förhållande till Vinnovas utredning. - Utveckla en väl fungerande doktorandorganisation (Doktorandsektion). - Få in ökat internationellt utbyte i forskarutbildningen och att doktorander ges möjlighet och stöd för att vistas viss tid utomlands. - Ökad doktorandaktivitet inom ansökningsarbete för att erhålla externa medel för främjandet av framtida yrkesutövning som individuell forskare. - Utveckla en forskarutbildningskurs kring yrkesskicklighet för doktorander. - Öka antalet doktorander som erhåller stipendium eller tjänst för postdoc-vistelse vid annat välrenommerat lärosäte samt att rekrytera postdocs till FTK från andra välrenommerade lärosäten. - Åskådliggöra exempel på forskning med hög näringslivsrelevans. - Öka antalet innovationer och patent. 15
Strategier - Utveckla en forskningsstrategi utifrån självvärderingen av forskningsverksamheten och de rekommendationer den externa genomlysningen bidragit med. - Inventera behovet av stöd för att öka kvalitén inom forskningen. - Bjuda in till seminarier för att öka medvetenheten om och diskutera strategier för vetenskaplig publicering, ansökningar om externa medel, innovationer och patent. - Uppmuntra och stödja doktorander att söka externa medel för finansiering (t. ex. konferensresor). - Vidareutveckla stödstrukturen för identifiering av möjliga externa anslag, framtagning och granskning av ansökningar för externa medel. - Stimulera till erfarenhetsutbyten och samverkan mellan olika forskningsområden och projektkonstellationer för att få till nya forskningsprojekt/ansökningar. - Utreda möjligheten att fördela mer forskningsmedel till forskningsgrupper eller forskare i början av deras karriär för att öka andelen vetenskapliga artiklar. - Planera för utnyttjandet av icke använda forskningsmedel. - Strategiskt stödja utvecklandet av en forskarutbildningskurs om vad yrkesrollen som forskare innebär. - Avsätta strategiska medel för samfinansiering av sabbatstermin för forskare. Samhällelig drivkraft Verksamheter inom teknikområdet har en tydlig samhällsrelevans och verksamheten inom FTK är inget undantag. Befintliga och nya utbildningar vidareutvecklas i relation till samhällets och regionens behov och fakulteten erbjuder bl.a. vidareutbildningar för yrkesverksamma inom sjöfart, genom expertkompetensprogram och inom skolämnena matematik, fysik och teknik. Flertalet av fakultetens forskningsprojekt har tydlig samhällsnytta och bedrivs i samarbete med externa samhällsaktörer. Fakultetens utbildningsprogram är i olika hög grad samhällskopplade och en stor del av studenternas självständiga arbeten utförs i samarbete med företag och statliga instanser. En stor satsning som FTK är delaktig i är EPIC (Entrepreneurship Production Innovation Communication). Epic är ett samarbete mellan intresseföreningen GoTech, Växjö kommun och LNU med syftet att öka intresset för teknik hos ungdomar. Under våren 2018 färdigställs nya lokaler i anslutning till M-huset på campus Växjö där laborationsutrustning för gymnasieskolans industriprogram och fakultetens maskinteknikutbildning samsas. EPIC kommer att inrymma svetsavdelning, automationsavdelning och utrustning för vibrationsmätningar vilket kommer att bidra till goda samarbetsmöjligheter mellan fakultetens utbildning/forskning och industrin. Under året kommer det strategiskt samarbete med IKEA, The Bridge 2.0, att fortskrida där speciellt Datavetenskap och Skog- och träteknik är intressenter. Ett mindre antal doktorander och några delfinansierade professorer med koppling till SOT samfinansieras mellan IKEA och fakulteten. Nätverk Fakulteten för teknik har strategiskt arbetat med att bygga upp större nätverk inom respektive verksamhetsområde och bedriver samarbete med flera regionala företag och organisationer. Fakulteten har som målsättning att samtliga institutioner och program har etablerade kontakter med något större nätverk för att öka och stärka kontakter med regionens företag. En målsättning är att detta ska generera utbildningsuppdrag och forskningssamarbete som leder till uppbyggnad av forskningsplattformar med betydande extern finansiering. Ingången kan mycket väl vara via studentsamarbete, eller mer riktade projekt, som ett första steg mot att öka akademiskt kunnande hos regionens små och medelstora företag. Fakulteten har bl.a. en tydlig koppling till Centrum för informationslogistik (CIL) i Ljungby där två program inom informatik genomförs och under 2018 kommer ytterligare kurser för yrkesverksamma inom industriell ekonomi/maskinteknik att erbjudas. 16