Verksamhetsplan för fakulteten för teknik

Transkript

1 Dnr: 2017/ Verksamhetsplan för fakulteten för teknik Beslutat av Fakultetsstyrelsen för teknik Gäller från

2 Verksamhetsplan för fakulteten för teknik Verksamhetsplanen för de kommande tre åren utgår från universitetsstyrelsen beslutade Verksamhetsplan och ekonomiska förutsättningar. Dokumentet beskriver verksamhetens planer och uppdrag till fakulteterna inom de för Linnéuniversitetets strategiska områden (Utmanande utbildning, Framstående forskning, Samhällelig drivkraft och Globala värden. Verksamhetsplanen för Fakulteten för teknik struktureras utifrån dessa strategiska områden men har valt att lägga till Kompetensförsörjning som ytterligare ett prioriterat område. Även Verksamhetsstödet ingår som ett avsnitt både i universitetets och fakultetens verksamhetsplan. Inom respektive avsnitt beskrivs fakultetens övergripande planer för verksamheten och avslutas med ett antal mål som ska uppnås under kommande treårsperiod och vilka strategier som ska användas för att nå målen. Inledning Fakulteten för teknik (FTK) vid Linnéuniversitetet har ambitionen att vara en internationell och kreativ kunskapsmiljö som värnar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet med fokus inom sitt verksamhetsområde. Fakultetens ledord är: Teknikdrivande Tillämpbarhet Tankfullhet Tillsammans ny teknik mot framtiden för samhället på vetenskaplig grund med tillit och kollegialitet Fakulteten har som vision att bli en välkänd teknisk fakultet i Sverige med relevant forskning och utbildning av god kvalitet, och med internationellt känd forskning och avancerad utbildning inom utvalda områden. FTKs övergripande mål är att fortsätta stärka sin status (kvantitativa mått) och sitt anseende (kvalitativa mått 1 ) som teknisk fakultet på nationell och internationell nivå bland universitet och högskolor, studenter, forskarstuderanden, liksom samhället i övrigt. Förverkligande av dessa mål innebär utmaningar som kräver samarbete och erfarenhetsutbyte inom fakultetens olika verksamheter såväl som mellan lärosäten, student- och doktorandorganisationer och andra samhällsaktörer. 1 Med status menas här rangordning som baseras på delvis kvantitativa mått som bibliometri, forskningsanslag, antal examina på grund, avancerad och doktorsnivå etc. Anseende avser mer kvalitativa mått som måluppfyllelse gentemot utbildningsplaner, utvärderingar från UKÄ, studentenkäter, alumnenkäter, arbetsgivares bedömning av utexaminerade studenters kunskaper, publikationer i välrenommerade tidskrifter, vetenskapliga genombrott, priser och utmärkelser, innovationer och patent, doktorander och seniora forskare som håller föredömliga föredrag på internationella konferenser och seminarieserier vid välrenommerade institutioner, antalet doktorander som erhåller postdoctjänster vid välrenommerade lärosäten, väl genomförda uppdrag som granskare eller editor för vetenskaplig tidskrift, som granskare för forskningsråd, forskare och utbildare som gör stora insatser för industri eller samhällsutveckling i övrigt etc. 2 (17)

3 En kritisk faktor i verksamhetens utveckling är personal och studenters totala engagemang och delaktighet i processer både vad gäller initiativ, beredning, beslut och genomförande. En annan avgörande förutsättning är stabila och långsiktigt hållbara ekonomiska villkor för fakultetens institutioner och ingående ämnens verksamheter. Den samlade kompetensen hos personalen är en tredje kritisk faktor för verksamhetens utveckling. Nyanställda lektorer och professorer ska vara erkänt framstående i undervisning såväl som i forskning. För att rekrytera nyckelpersoner krävs nätverkande och aktiv uppmuntran av potentiella sökande med goda meriter med avseende på verksamhetens givna kriterier samt initialt basanslag för etablering av forskningsverksamheten. Några av fakultetens prioriterade målsättningar under är: civilingenjörsrättighet attraktivt utbildningsutbud med hög kvalitet i god studiemiljö ökad andel externfinansierad forskning KK-stiftelseprofil i ett eller flera områden fler framträdande forskningsområden på väg mot LNUC stabila forskningsmiljöer av hög kvalitet för doktorander fördjupade internationella samarbeten inom forskning och utbildning tydliggöra möjligheter för in- och utresande programstudenter organisation med stark kollegial samhörighetskänsla och ansvar. Ekonomiska förutsättningar Fakulteten har haft en relativt konstant anslagstilldelning för utbildning på grund och avancerad nivå de senaste åren. Trots detta har FTK inte lyckats komma upp i tilldelat takbelopp avseende upparbetade HST. För att anslagstilldelningen ska bibehållas framöver krävs att fakulteten ökar produktionen. Ledningen har återkommande budgetdialoger med prefekter för att kunna göra rimliga prognoser för HST-produktion och anslagsfördelning samt strategiska avväganden avseende utbildningsutbud och rekryteringsinsatser. I samband med att universitetet tilldelats mer forskningsmedel fick fakulteten ett utökat anslag. Ökningen har används till strategisk rekrytering av nyckelkompetens för planerad civilingenjörsutbildning samt postdoc program. Trots ökningen tilldelas FTK inte forskningsmedel i proportion till den forskningsproduktion som mäts enligt bibliometri och externa medel. Styrelsen har en kontinuerlig diskussion om hur stor andel av forskningsmedlen som ska avsättas till utbildning på forskarnivå, strategiska satsningar och individuell fördelning samt justeringar av fördelningsmodellen som gäller för den individuella fördelningen. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplanerna är ett viktigt strategiskt verktyg för att långsiktigt kunna planera och säkerställa forskningens och utbildningens kvalitet. Fakulteten har under de två senaste åren varit inne i en intensiv rekryteringsperiod, framför allt med avseende på professorer och den strategiska kompetensuppbyggnaden inför en civilingenjörsutbildning. Rekryteringen sker både nationellt och internationellt och för den strategiska rekryteringen har fakulteten erhållit stöd från rektor. Totalt sett har fakulteten ökat andelen disputerade med 3% under de tre senaste åren. Fakultetsledningen behöver arbeta med samordning och effektivisering av rekryteringsärenden inom områden som spänner över flera institutioner. Det senaste två åren har fakultetsstyrelsen säkerställt att nyrekryterade professorer och i viss mån lektorer får forskningsmedel från anställningstillfället, denna satsning kommer att fortsätta. Styrelsen har noterat att flera produktiva forskare inte når upp till 50 % forskningstid och får små driftanslag vilket kan innebära att 3 (17)

4 fördelningsmodellen för forskningsmedel behöver justeras. För kvaliteten i professionsutbildningar är det fortsatt viktigt att fakulteten rekryterar lärare med aktuell metodkunskap och yrkeserfarenhet. Detta gäller inte minst inom matematikdidaktik, teknikdidaktik och sjöfartsvetenskap. För detta krävs i regel anställningar som adjungerad lärare eller adjunkt. Lärare inom denna kategori ska på sikt i viss mån även integreras i institutionernas forskningsverksamhet. För övrigt ska all personal kompetensutvecklas kontinuerligt inom specifika områden för att bredda institutionernas samlade kompetensområden inom t.ex. ämnesfördjupning, pedagogik och laborativ verksamhet. För vissa specifika områden är det nödvändigt att hyra in konsulter som bidrar med sin expertis. Vilka dessa områden är och till vilken nivå konsulter ska utnyttjas bör inventeras. För att ytterligare stärka kompetensen och öka andelen disputerade kommer fakulteten också fortsättningsvis satsa på adjunkters meritering via forskarutbildning. Även meritering av adjunkter fram till magisterexamen är en prioriterad aktivitet för att nå upp till det beslut som rektor diskuterat angående adjunkters kompetens och ansvar. Mål - Rekrytera medarbetare vars forskning och undervisning håller erkänt hög kvalitet och vars profil och erfarenheter stärker fakultetens verksamhet i förhållande till uppsatta mål och visioner. - Få strategisk rekryterad personal att etablera sin forskning vid FTK. - Inventera och kartlägga behovet av yrkesrelevans/beprövad erfarenhet. - Formulera tydligare riktlinjer för rekrytering av lärare med beprövad erfarenhet. - Utarbeta och implementera riktlinjer för en kvalitativ rekrytering av doktorander. - Utreda behovet av konsulttjänster. Strategier - Uppdatera rekryteringsplaner och planera för långsiktiga rekryteringar gemensamt inom ledningsrådet. - Avsätta forskningsmedel till nyrekryteringar under dess inledande år. - Stödja adjunkters meritering via forskarutbildning inom områden som har svårt att rekrytera disputerad personal. - Planera för adjunkters meritering till magisterexamen. - Vid rekrytering av beprövad erfarenhet även skriva in att meriterande om lärare visar intresse för vidare akademisk meritering/forskning. Utmanande utbildningar Anslagsfördelning Fakulteten har ett brett utbildningsutbud både på grund- och avancerad nivå. Totalt upparbetar fakulteten ca 2500 HST vilket är något mindre än vid starten Fakulteten har övervägande programutbildningar och till följd av ett minskat utbud av fristående kurser i kombination med ett minskat söktryck till sjöbefälsprogrammen har fakulteten haft svårt att nå upp till tilldelat takbelopp. Fakultetsstyrelsen har försökt att parera tappet genom att omfördelat HST mellan institutioner och ge ett något ökat uppdrag till institutioner med program som har gott söktryck. Att nå upp till tilldelat takbelopp är en prioriterad målsättning för fakulteten. Effekterna av den utarbetade fördelningsmodell som bygger på nationella prislappar, omfördelning våt och torr samt prestationsgrad ska analyseras med målsättningen att få en stabil och långsiktig tilldelning till institutionerna. Som stöd i prefekternas arbete ska fakulteten utarbeta riktlinjer för tjänsteplanering och kursbudgetar och införa en tillförlitlig modell för tjänsteplanering. 4 (17)

5 Civilingenjörsrättighet och avancerad nivå Fakultetens främsta strategiska satsning för de kommande åren fokuseras på kompetensförstärkning inom aktuella områden inför ansökan om examensrätt för civilingenjör. Genom pågående och planerade strategiska rekryteringar och framtagandet av konkreta utbildningsplaner siktar fakulteten på att ansöka om examensrätt under våren 2018 för att starta civilingenjörsutbildning under Parallellt med arbetet inför en ansökan ska fakulteten planera för och inventera möjligheten till ytterligare inriktningar. En beviljad examensrättighet och programstart ökar fakultetens andel utbildning på avancerad nivå. I anslutning till detta planerar Sjöfartshögskolan för att genomföra kurser inom BTHs nya civilingenjörsutbildning Marin teknologi. Flera institutioner har beviljats KK-Avansmedel för att utöka den avancerade nivån och det finns ytterligare potential för vidareutveckling inom fakulteten. Fakulteten bör även se över möjligheten till ett utvecklat samarbete med andra lärosäten för att erbjuda s.k. double degrees. Fakulteten bör även utveckla en gemensam struktur och ekonomiska förutsättningar för utbildning på avancerad nivå, t.ex. borde gemensamma metodkurser utvecklas. Digitalisering Digitalisering och utveckling av flexibelt lärande är en viktig faktor för att attrahera studenter men även för utbildningskvalitet. Digitala resurser kan stödja utvecklingen av ett mer studentcentrerat lärande. Fakultetens lärare ska uppmuntras att ta del av de centrala insatser för digitalt stöd som erbjuds. Även riktlinjer för samläsning ska utarbetas, speciellt för samläsning mellan Kalmar och Växjö där olika distansformer kan vara en möjlighet i kombination med undervisning på plats. Generellt gäller att universitetet och fakulteten tar ett helhetsgrepp för utvecklingen av ett flexibelt lärande vilket innebär stöd för ett gemensamt arbetssätt och gemensam teknisk utrustning. Utöver detta tillkommer fakultetens ansvar för lärarutbildningens behov inom området data/it och de nya möjligheter som modern IKT erbjuder. I relation till departementets uppdrag till skolverket om att föreslå IT-strategier för skolväsendet avser fakulteten initiera ett samarbete med lärarutbildningen för att samtliga lärarstudenter och lärarutbildare ska få utbildning inom IKT-området. Under 2017 kommer en professur inom digital learning tillsättas. Denna fakultetsövergripande (FTK och FHS) satsning kommer att stödja utvecklingen inom digitalt lärande inom skolan ytterligare. Satsningen stöttas av rektor, KK-stiftelsen och Växjöföretaget IST. Kvalitetsarbete Fakultetens utbildningsråd arbetar med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete som ska integreras i universitetets gemensamma kvalitetsarbete och stödja kvalitetsgranskningarna inom Treklöversamarbetet. Implementeringen av ett CDIOkoncept (Conceive Design Implement Operate) är ett av de större kvalitetsprojekt som prioriteras för att på sikt säkerställa måluppfyllelse och progression inom befintliga högskoleprogram och planerad civilingenjörsutbildning. Implementeringen av CDIO-konceptet kommer att kräva pedagogiskt utvecklingsarbete. En omarbetad version av Linnébarometern ska kunna användas som programvärdering i syfte att bidra med underlag till programutveckling och planerade kvalitetsgranskningar, dock måst fakulteten arbeta för att öka svarsfrekvensen. Studierektorerna som utgör utbildningsrådet är viktiga i arbetet med att sprida erfarenheter från treklöverprojektet. Fakultetens kvalitetsarbete dokumenteras i en kvalitetsplan samt en kvalitetsberättelse som båda ska relatera till de bedömningskriterier som Treklövergranskningarna fokuserar. För att arbetet ska bli kvalitetsdrivande behöver universitetet och fakulteten tydliggöra vad som definierar god kvalitet. På sikt ska även kvalitetsarbetet inom forskarnivån införlivas i den samlade dokumentationen. 5 (17)

6 Uppdragsutbildning Fakulteten har en relativt hög andel uppdragsutbildning i förhållande till intäkterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (34 Mkr (12%)). Skolverkets utbildningar för yrkesverksamma utgör en stor del av fakultetens uppdragsutbildning samt sjöfartshögskolans reguljära uppdragsutbildning. Satsningen på uppbyggnaden av Rescue Training Center i Kalmar hamn kommer på sikt att öka Sjöfartshögskolans andel uppdragsutbildning ytterligare när efterfrågan på återkommande Basic Safety -kurser ökar inom näringen. Inom skolvärden förväntas behovet inom programmering och teknikdidaktik öka under kommande år. Ledningen har identifierat bristen på resurser i form av personal som den kritiska faktorn för att utöka uppdragsutbildningen ytterligare. Fakulteten har även uppdragsliknande utbildningar t.ex. expertkompetensprogram och planer på kursmoduler för yrkesverksamma inom maskinteknik i Ljungby. Prefekterna får i uppdrag att se över vilka ytterligare kursmoduler som kan erbjudas som uppdragsutbildning och hur personal kan frigöras. För att bidra till fler uppdragsutbildningar bör fakulteten i större utsträckning utnyttja de nya resurser som finns inom avdelningen för externa relationer. Exempel på dessa resurser är stöd med marknadsanalys, marknadsföring, process, avtal och offertarbete. Ett specifikt stöd riktas idag mot sjöfartsnäringen men ett utökat stöd för marknadsföring av utbildningar samt inventering av regionens behov inom fakultetens ansvarsområden är önskvärt. Ett bra exempel på fungerande affärsmodell för uppdragsutbildning är AV-media Kronberg som via sina kontakter bidrar till att marknadsföra och stödja kompetensutvecklingen inom IKT i länet. Mål - Ökad kvalitet i grundutbildningen. - Fakulteten ska nå upp till tilldelat takbelopp och ha viss andel överproduktion. - Utveckla och införa en tillförlitlig och enhetlig modell för tjänsteplanering. - Ansöka om civilingenjörsrättighet under våren 2018 med målsättningen programstart HT19. - Planera för ytterligare inriktningar inom civilingenjörsutbildningen - Inventera intresset att införa flexibelt lärande i verksamheten. - Ta fram en handlingsplan för flexibelt lärande i samarbete med det centrala och fakultetsspecifika verksamhetsstödet. - I samarbete med universitetet definiera vad som kännetecknar god kvalité i utbildningen. - Införa ett systematiskt kvalitetssystem i relation till Treklöverkriterierna. - Införa ett CDIO-koncept i första hand inom ingenjörsutbildningarna men senare andra relevanta program. - Införa en gemensam basstruktur för program på avancerad nivå. - Antalet studenter på avancerad nivå ska öka. - Andelen disputerade ska öka i genomförandet av utbildning, alla disputerade ska vara involverade i minst en kurs, alla kurser bör ha inslag av disputerade lärare. - Respektive institution ska genomföra minst en åtgärd per år för att öka intresset och kompetensen hos medarbetare inom digitalt/flexibelt lärande. - Öka uppdragsutbildningen. Strategier - Inventering och översyn av befintliga kurser inom fakultetens utbildningsprogram, speciellt med avseende på måluppfyllelse, progression och CDIO-koncept (t.ex. integrering, dvs. hur matematiska metoder, mjukvara etc. används i olika kurser genom programmet). - Genomförande av alumnenkäter och arbetsgivarenkäter. 6 (17)

7 - Analysera effekten av anslagsfördelningsmodellen och genomföra regelbundna budgetdialoger för att få en stabil och långsiktig tilldelning. - Tillsätta arbetsgrupp för civilingenjörsansökan. - Ta fram riktlinjer för samläsning mellan campus olika program och kurser. - Föra vidare erfarenheter från pilotprojekt inom treklövern till kommande granskningar i dialoger mellan kollegier som UR initierar. - Fastställa och årligen uppdatera en kvalitetsplan och uppföljande kvalitetsberättelse som beskriver det systematiska kvalitetsarbetet och aktuella kvalitetsprojekt som genomförs. - Utreda ekonomiska och organisatoriska modeller för att stödja utveckling av avancerad nivå. - Program på avancerad nivå ska vidareutvecklas för att öka antalet sökande. - Inventera vilka olika former av entreprenörskap som ingår i nuvarande utbildningsutbud. - Inventera disputerade lärares deltagande i utbildningen (FTK har en målsättning på att professorer deltar minst 25 % i undervisningen). - Forskningsanknytningen ska tydliggöras i kursplaners kurslitteratur och forskningskopplade inslag i utbildningen ska öka. - Utveckla samarbetet med RUC för att nå ut med uppdragsutbildning inom skolvärden. - Utveckla strategi för att implementera CDIO och utbilda personal. - Inventera möjligheter att frigöra personal inom institutionerna som kan jobba med uppdragsutbildning. Framstående forskning Inom fakulteten finns ett stort antal forskningsmiljöer av varierande storlek och med varierande koppling till grundutbildningen. Huvuddelen av verksamheten håller betydande internationell standard. Hösten 2016 genomfördes på uppdrag av universitetsledningen en självvärdering av forskningsverksamheten inom respektive fakultet. Kommentarer från externa granskare förväntas kunna användas som stöd i arbetet med att ta fram en forskningsstrategi. I slutet av 2016 beviljade rektor FTK ett LNUC. Data Intensive Sciences and Applications (DISA) ska erbjuda fakultetsövergripande stöd för hantering av Big Data. med målsättningen att kunna omsätta den digitala tekniken och dess utveckling i snabb, konkret innovation inom nya fält. Fakulteten satsar motsvarande 1,6 Mkr per år. Strategisk rekrytering Fakultetsledningen stödjer med hjälp av medel från rektor den strategiska rekryteringen som ansetts nödvändig i ett första skede för att erhålla civilingenjörsrättighet. FTK fortsätter att avsätta medel för samfinansiering av sabbatstermin för forskare. Externfinansiering och publicering Fakulteten har som allmän grundprincip att stödja god forskning och framgångsrika forskare baserat på meritpoäng (mängden upparbetade externa medel, publiceringsgrad och citeringsfrekvens). Fördelningsmodellen har visat sig ge incitament för att öka andelen sökta medel och publicering. Andelen externfinansierad forskning minskade med 3% under 2016 till 40% vilket främst beror på att fakultetens tilldelade anslagsmedel för forskning ökade. Andel är låg i jämförelse med rikssnittet på 57 % för en teknisk fakultet. Dock ökar antalet ansökningar om externa forskningsmedel stadigt inom fakulteten och endast ett fåtal av fakultetens forskare anger i sin forskningsredovisning att de inte söker eller har externa 7 (17)

8 medel alls. För att erhålla forskningsmedel from 2017 finns krav på att forskare ska söka eller inneha externa medel. Fakulteten ser en risk i att nuvarande fördelningsmodell i synnerhet missgynnar forskare i början av karriären. Till viss del vägs detta upp av flera seniora professorer väljer att stå tillbaka för att stödja meriteringen av yngre forskare. Det kan ske genom att föra upp dessa som huvudsökande för externa medel samt att i fördelningsmodellen internt fördela meritpoäng till medsökande för beviljade ansökningar. Ledningen uppmanar seniora forskare att stödja forskare i början av sin karriär och ser behovet av att kunna stödja forskningsgrupper i relation till individuella forskare. Utöver erhållna externa medel och tilldelade fakultetsmedel finns ytterligare forskningsresurser i den ekonomiska balansen. Andelen outnyttjade forskningsmedel motsvarar det fakultetsanslag FTK erhåller per år, ca 50 Mkr. Planer för att utnyttja dessa medel behöver diskuteras med berörda forskare och prefekter. Beroende på olika ämnesområdens varierande förutsättningar skiljer sig publiceringsfrekvensen mer eller mindre åt. Totalt sett har fakulteten ändå en tämligen god internationell publiceringsfrekvens, dock behöver frekvensen spridas ut på flera forskare och antalet nivå 2 publikationer bör öka. Fakulteten har tidigare erbjudit seminarier om publiceringsstrategier för att öka andelen vetenskaplig publicering och spridning av sina forskningsresultat vilket mottogs väl av forskningskollegiet och fakulteten planerar att ha återkommande informationsträffar om detta samt utöka till att även omfatta ansökningar om externa medel. Denna information kan integreras med seminarier inom karriärsbyggande för forskarstuderanden och postdocs. Forskningsstrategier i förhållande till forskningsfinansiärer Fakultetens forskningsstrategi bör underlätta för forskare att söka externa medel från viktiga forskningsfinansiärer genom att tydliggöra forskningsområdenas olika strategiska vikt för fakulteten och LNU. Som ytterligare stöd till forskare ska fakulteten tillsammans med forskningsrådgivare erbjuda mötesplatser för fakultetens forskare i anslutning till utlysningar hos större forskningsfinansiärer där råd och tips samt diskussioner med erfarna bedömare och forskare som erhållit medel kan genomföras. Dessa mötesarenor, tillsammans med professorskollegierna, bidrar till att skapa möjlighet för forskare från olika områden att dela med sig av sin forskning och erfarenhet vilket på sikt kan medföra fler forskningssamarbeten/ansökningar. För att öka kvalitén i ansökningarna har en handläggningsrutin införts som innebär en viss förgranskning. Universitetsledningen ser positivt på denna rutin och vill införa likande förhandsgranskning med stöd av forskningsrådgivare för de av LNU utpekade strategiska finansiärer (KK-stiftelsen, Familjen Kamprads stiftelse, Vetenskapsrådet samt Horizon 2020). Fakulteten ska även avsätta strategiska medel för projekteringsstöd för större ansökningar. Innovation Fakulteten bör medvetengöra och stödja forskare att vidareutveckla sina forskningsresultat till innovationer och patent. Detta kan ske genom seminarieserie där goda exempel sprids på hur man går tillväga i processen för att t.ex. söka patent. Utbildning på forskarnivå FTK har idag över 80 forskarstuderanden varav ca 65 är externfinansierade. Under det senaste året har man gjort översyn och omarbetat samtliga allmänna studieplaner där målen matchats tydligare mot examensmålen i högskoleförordningen. Även mallen för den individuella studieplanen har uppdaterats. Ett av huvudsyftena med den nya mallen har varit att tydliggöra måluppfyllelse och progression i forskarutbildningen. Framöver gäller det att stödja implementering av de nya 8 (17)

9 studieplanerna och den mer processorienterade synen på forskarutbildningen. UKämbetets granskning av forskarutbildningsämnet Datavetenskap/Data- och informationsvetenskap bidrar också till att vidareutveckla forskarutbildningen. FTK har under de senaste åren fördelat forskningsmedel riktat till utbildning på forskarnivå inkl. ryggsäck och handledningstid till huvudhandledare direkt till institutionerna i relation till de aktiva forskarnas samlade meritpoäng. Syftet var att prefekter tillsammans med ämnesansvariga fick möjlighet att fördela resurserna så de bäst gynnade forskningsmiljöerna. Dock kan denna modell bidra till avsaknad av helhetssyn på forskarutbildningen och att förutsättningarna på sikt blir olika mellan olika forskarutbildningsmiljöer. En garanterad nivå på handledartid per forskarstuderande bör fastställas inom fakulteten. FTK ska arbeta för att säkerställa att varje forskarutbildningsmiljö har en aktiv seminarieserie med nationella och internationella föredragshållare. För att jämna ut skillnader och öka medvetenhet och input till doktorander och forskarutbildning bör en fakultetsgemensam seminarieserie om vad yrkesrollen som forskare innebär ( Yrkesskicklighet för doktorander ) utarbetas. Forskarstuderandes möjlighet till internationalisering bör utvecklas via tex. partneruniversitet och möjlighet till utlandsstudier. Uppbyggnaden av en väl fungerande doktorandorganisation skulle kunna bidra och stödja detta arbete. Mål - Ökad kvalitet i forskning (utifrån beskrivning av vad som avses med ökad status och anseende). - Öka externfinansieringen med 5% av totalen per år. - Öka aktiviteten för ansökningar inom KK-stiftelsen och etablering av KKprofiler. - Öka generell publiceringsrad hos samtliga forskare och öka antalet nivå2- publikationer samt få någon topp 10 publikation. - Minst två forskare ska ansöka om stöd för sabbatstermin per år. - Se över behovet av att utveckla och införa en parameter för samhällelig drivkraft som en forskningsfördelningsmerit i förhållande till Vinnovas utredning. - Få in ökat internationellt utbyte i forskarutbildningen, att varje doktorand ges möjlighet att vistas viss tid utomlands i sin utbildning. - Ökad aktivitet från doktorander inom ansökningar av externa medel för främjandet av framtida autonom kapacitet. - Utveckla en forskarutbildningskurs kring yrkesskicklighet för doktorander. - Stödja bildandet av en väl fungerande doktorandorganisation inom FTK. - Öka antalet doktorander som erhåller stipendium eller tjänst för postdoc-vistelse vid annat välrenommerat lärosäte. - Öka antalet innovationer och patent. Strategier - Utveckla en forskningsstrategi utifrån självvärderingen av forskningsverksamheten. - Inventera behovet av stöd för att öka kvalitén inom forskningen. - Bjuda in till seminarier om strategier för vetenskaplig publicering, ansökningar om externa medel, innovationer och patent. - Uppmuntra och stödja doktorander att söka externa medel för finansiering (t. ex. konferensresor). - Vidareutveckla stödstrukturen för granskning av externa ansökningar. - Stimulera till erfarenhetsutbyten och samverkan mellan olika forskningsområden och projektkonstellationer för att få till nya forskningsprojekt/ansökningar. - Utreda möjligheten att fördela mer forskningsmedel till forskningsgrupper eller forskare i början av karriär för att öka andelen vetenskapliga artiklar. 9 (17)

10 - Planera för utnyttjandet av icke använda forskningsmedel. - Stödja bildandet av en väl fungerande doktorandorganisation inom FTK. - Utveckla en forskarutbildningskurs om vad yrkesrollen som forskare innebär. - Avsätta strategiska medel för samfinansiering av sabbatstermin. Samhällelig drivkraft Samhällelig drivkraft ett arbetssätt Verksamheten inom fakulteten har generellt en tydlig samhällsrelevans. Befintliga och nya utbildningar vidareutvecklas i relation till samhällets och regionens behov och fakulteten erbjuder bl.a. vidareutbildningar för yrkesverksamma inom skolämnena matematik, fysik och teknik. Flertalet av fakultetens forskningsprojekt har tydlig samhällsnytta och bedrivs i samarbete med externa samhällsaktörer. Även våra utbildningar behöver vara samhällskopplade, vilket de redan är men i olika hög grad. Fakulteten för teknik har strategiskt arbetat med att bygga upp nätverk inom respektive verksamhetsområde och bedriver samarbete med flera regionala företag och organisationer. Fakulteten har som målsättning att samtliga institutioner och program har etablerade kontakter med något av de större nätverken Linnaeus Technical center (LTC) eller Information Enginering Center (IEC) för att öka och stärka kontakter med regionens företag och att detta ska generera forskningssamarbete som leder till uppbyggnad av forskningsplattformar med betydande extern finansiering. Ingången kan mycket väl vara via studentsamarbete, eller mer riktade projekt, som ett första steg mot att öka akademiskt kunnande hos regionens små och medelstora företag. Fakulteten har även en tydlig koppling till Centrum för informationslogistik (CIL) i Ljungby. I början av treårsperioden (april 2018) avslutas nuvarande extern finansiering från Strukturfonderna för både LTC och IEC. Lösningar för fortsatt finansiering och verksamhet inom IEC och LTC planeras, Nätverket inom IEC har bildat en medlemsförening vilket innebär att nätverket förväntas bli självfinansierande. För LTC diskuteras olika upplägg för uppdrag, organisation och finansiering med regionala aktörer som kommunernas näringslivsutvecklare regioner. Ett förslag förväntas presenteras under Det är tänkbart att denna innehåller kopplingar mellan LTC, IEC och Lidlab samt Epic. Även den externa finansieringen av de expertkompetensprogram som genomförs inom fakulteten upphör sent under kommande treårsperiod. Fakulteten behöver ta ställning till programmens framtida form och finansiering. Delar av innehållet kan införlivas i utvecklingen av befintliga magister- och masterprogram, civilingenjörsutbildningen och andra delar kan eventuellt genomföras som uppdragsutbildning. Fakultetens nätverk gentemot skolvärlden fortsätter och nätverksledarna träffas för att hålla varandra uppdaterade samt samordna föreläsningar och omarbeta kurser i förhållande till införandet av programmering i skolan. En ny definition av nuvarande kompetenscentrum inom Ma/Fy/Teknik/IKT bör tas fram för att stödja all verksamhet kopplad till skolan. Fakulteten planerar för ökat behov av kurser inom teknikdidaktik. Ytterligare arenor vi arbetar med där olika parter möts är: det maritima nationella kompetenscentret Lighthouse, Havsmiljöinstitutet, sustainable Småland, mscience City, Innovationsdagen, Holzbau foum, Stora IT-kompetensdagen, Byggardagen, från ht-18 planeras även en Maskinteknik-dag, Skogsdagen, Växjökonferensen, Mot nya höjder, Amår, alumnträffar, socialamedie-grupper för alumner och andra 10 (17)

11 intressenter, MyCareer, möten med näringslivschefer på kommuner, region, landsting etc, företagsbesök allt i syfte att koppla samman studenter, lärare och forskare med universitetet. Samhällelig drivkraft skapa värde FTK arbetar nära Externa relationer och Kommittén för samhällelig drivkraft. Flera medarbetare inom FTK har delad tjänst inom fakulteten och ER och bidrar till täta kontakter. Fakulteten ska arbeta för att ge incitament för samverkan och nyttogörande för forskare och lärare. LTC och IEC är två plattformar som stödjer detta arbete och dessa nätverk bör tillsammans med ER utveckla en plattform för att vidareutveckla projekt i samarbete med regionen. Att systematisera arbetet med alumner - en resurs men också målgrupp för livslångt lärande är en viktig arbetsuppgift. Uppdragsutbildning är också ett resultat som ger värde både till universitetet och våra deltagande partners. Ett entreprenöriellt förhållningssätt Det entreprenöriella förhållningssättet bör genomsyra såväl våra utbildningar som forskningsarbetet. Forskningsresultatens nyttiggörande är en viktig faktor. Även här är det avgörande att utnyttja ERs stödfunktioner för innovationsutveckling. Under utbildningstiden behöver vi se till att våra studenter får kunskap om hur man beter sig i relationer med företag, hur man pitchar en idé mm. Det ger förutsättningar för dem att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt i sitt framtida arbetsliv. Att lära våra studenter att bli bra ledare är en utveckling på samma tema. Fakulteten ska aktivt delta i projektet Småländskt ledarskap och dess arbete med en juniorakademi. Mål - Öka gemensam samverkan över institutionsgränser. - Öka mängd utbildning för redan yrkesverksamma samt internationella akademiker. - Öka mängden uppdragsutbildningar. - Öka tillämpad forskning. - Samtliga professionsutbildningar skall ha inslag av företagskontakter såsom fallstudier, praktik etc. Strategi - Systematisera arbete med externa kontakter och vårda våra gemensamma nätverk. - Vidareutveckla studenters egna förmågor till kontakter med arbetslivet. - Förstärka programrådens roll. - Uppmana medarbetares deltagande i nätverk. - Se till att det finns tid och incitament för institutionernas personal att arbeta med samverkan. - Systematisera och synliggöra vårt alumnarbete, för att därefter bedöma vad som behöver utvecklas. Globala värden Internationalisering 11 (17)

12 FTK antog i februari 2016 en internationaliseringspolicy och verksamhetsplan Policyns syfte är att öka möjligheterna för studerande, personal och alumner att engagera sig internationellt. Utresande och internationella studenter Fakulteten arbetar för att öka antalet utresande studenter genom att lämpliga perioder för utlandsstudier identifieras och tydliggörs inom respektive program. Därtill ska fakultetens internationella samarbetsavtal kvalitetssäkras och information spridas till både studenter och personal. Arbetet med att utveckla webbsida/my Moodle-rum där information samlas har påbörjats och bör vara i drift under slutet av För att öka den internationella studentrekryteringen genomförs centrala aktiviteter och fakultetens internationaliseringssamordnare och international student recruitment manager har fått utökat utrymme i sina tjänster för att samordna och organisera aktiviteter inom FTK. Fakulteten har en fokusgrupp bestående av prefekter och andra intressenter som diskuterar den interna organisation för internationell studentrekrytering, rekryteringsstrategier, resurser och andra insatser som stöd till institutioner samt agentverksamhet. FTK deltar i ett projekt (koordinerat av ER) som siktar på att tillvarata internationella akademiker (internationella studenter och doktorander samt nyanlända akademiker) i Kronoberg och Kalmar län. Fakultetens engagemang i projektet the Global Classroom har bidragit till ett föreslag att använda projektets plattform och resurser för att skapa en kurs för inresande internationella studenter om det svenska utbildningssystemet och kultur. Inom FTK har antalet inresande utbytesstudenter har minskat kraftigt de senaste åren. Tappet beror främst på att avtalen för in- och utresande följs striktare och förändrade handläggningsrutiner inom migrationsverket. FTK bidrar till att öka antalet utresande studenter genom att initialt bygga upp stabila samarbeten via avtal och nätverk. Deltagande i internationella projekt Grunden för framgångsrikt och givande internationellt samarbete är att vara medlem i olika nätverk och internationella projekt. Deltagande i exempelvis Erasmus+ och Tempus är några av de mest hållbara sätten att skapa nätverk. Möjligheter för studentutbyte, personalutbyte, och forskningssamarbete är uppenbara exempel. Ett aktivt deltagande som koordinator/partner i internationella projekt förväntas även ge en ökad status bland organisationer och myndigheter som erbjuder medel för nya projekt. En administrativ resurs med fokus på projekt finns på fakulteten för att ge stöd i ansökningsprocessen, samt under genomförandet av dessa projekt. Under 2016 avslutades Tempusprojektet NEFESIE (National Education Framework for Enhancing IT Students Innovation and Entrepreneurship) och under 2017 kommer Tempusprojekten LeAGUe (A Network for Developing Lifelong Learning in Armenia, Georgia and Ukraine) och MOMATE (Modernize training on Energy Renewables (ER) in the Maghreb: Transfer of The EU experience) att avslutas. Exempel på hur dessa projekt lett till vidare samarbete är beviljade ansökningar om Linnaeus-Palme och Erasmus+ International Mobility (ICM) för student- och lärarutbyten. Totalt ansökte FTK om ICM för Albanien, Colombia, Georgien, Ghana, Indien, Tunisien och Ukraina. Vid beviljad ansökan innebär det utbyte för studenter och personal under En arbetsgrupp för att se över internationalisering på doktorandnivå har tillsatts på LNU, där FTK medverkar med en representant. Syftet är bland annat att se över processen för inkommande utbytesstudenter och skapa tydligare rutiner för att hantera doktorander som kommer på utbyte genom Erasmus- bilaterala-, double- och gemensamma degreeavtal eller ICM-avtal, samt för att se på vilket sätt våra doktoranders internationalisering kan stimuleras. 12 (17)

13 Mål - Öka antalet utresande studenter. - Öka internationell studentrekrytering. - Öka antalet medarbetare som engagerar sig i projektet the Global classroom. - Söka externa medel för internationella projekt. - Utveckla en process för en regelbunden kvalitetssäkring för internationella samarbetsavtal. Strategier - Tydliggöra lämpliga perioder för utlandsstudier i samtliga utbildningsplaner. - Vidareutveckla webbsida/my Moodle-rum med sammanställning av de möjligheter till internationalisering som erbjuds inom fakulteten. - Vidareutveckla fakultetens interna organisation för internationell rekrytering. - Stödja medverkan i Global classroom-projektet. - Se över processen för projektansökningar. - Stödja medverkan i internationella projekt. Hållbar utveckling Hållbar utveckling (HU) omfattar inte bara den ekologiska dimensionen utan även de sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Fakulteten behöver prioritera och utarbeta planer i relation till universitetets hållbarhetsmål och handlingsplan Hållbarhetsmålen är indelade i åtta olika områden inom vilka fakulteten uppdras att genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten så att målen uppnås. Till områdena kopplas även olika indikatorer. Nedan följer exempel på hur fakulteten kan arbeta under kommande period för att bidra till att hållbarhetsmålen uppfylls. - Fakulteten ska öka integrering av HU i utbildningen Inom högskoleingenjörsprogrammen är målet att göra en TMS kurs om hållbar utveckling obligatorisk i alla program. En liknande kurs tas med i planeringen för civilingenjörsutbildningen. För fakultetens övriga program, som t ex kandidat- och mastersprogram, görs en inventering av hur behovet kan fyllas på bästa sätt. - Fakulteten ska öka integreringen av ett HU perspektiv i kurser och program Utveckling av kurser och kursmoment med betydande inslag av hållbarhetsaspekter ska öka. Program och fristående kurser som innehållsmässigt hålls samman av övergripande hållbarhetsperspektiv ska etableras. Fakulteten ska bidra till fakultetsöverskridande samarbeten kring detta. - Fakulteten ska öka andelen forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för HU Forskning över institutions- och fakultetsgränsen är viktig för ett område som hållbar utveckling, samtidigt som HU inte är av central betydelse i alla forskningsprojekt. En inventering av nuvarande läget om HU i forskningsprojekt utförs. Resultaten från denna inventering används och implementeras så att aktuellt mål uppfylls och resultatet redovisas fortlöpande i fakultetens olika instanser som professorskollegium, ledningsråd och styrelse. - Fakulteten ska bidra till fakultetsövergripande forskarutbildningskurser inom HU Fakulteten ingår i den centrala grupp som arbetar med generella kvalitetshöjande åtgärder inom forskarnivån. - Fakulteten ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom HU Särskilda strategiska medel för att öka HU-kompetens bland lärare eller TA personal 13 (17)

14 kommer att avsättas. - Fakulteten ska minska sin andel koldioxidutsläpp från resor och öka effektiviteten i resursanvändningen Resurs användningen kan röra frågor som möbler, återvinning av avfall, krav vid upphandling och inköp samt energianvändning. Medvetenheten om LNUs resepolicy ska öka genom information vid husmöten och institutionsmöten. Fakultetens del i universitetets rapportering till Naturvårdsverket ska presenteras i ledningsråd och för styrelse. - Fakulteten ska förbättra sitt systematiska arbete med riskhantering inom HUområdet Ett antal områden av särskild vikt kan identifieras; Fysiska miljörisker, arbetsmiljön och ekonomisk hållbarhet i verksamheten. Vad gäller fysiska miljörisker förekommer bl.a. kemikaliehantering, gashantering och strålsäkerhet i laborativ verksamhet inom både undervisning och forskning. Fakulteten kommer att stärka samordningen kring laborativ verksamhet genom regelbundna möten och en inventering av behov. Kemikaliehantering stärks ytterligare genom ökad samordning, kompetensutveckling av berörd personal och ökad resurstilldelning vid behov. Avseende arbetsmiljön finns en arbetsmiljögrupp med deltagande från fakultetsledning, prefekter, HR avdelningen och skyddsombuden. Gruppen har ett särskilt ansvar att samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet på fakulteten. Ansvaret för ekonomin är fastlagt i delegationsordningen. Ett mer långsiktigt arbete för en hållbar ekonomisk planering håller på att tas fram vilket ökar hållbarheten. Fakulteten överväger att under perioden instifta ett utskott för hållbar utveckling, som ser över implementeringen av universitetets hållbarhetsmål och handlingsplan. Ekonomiska resurser och arbetstid avsätts. Fakulteten upplever att avnämare ställer större krav nu än tidigare på att hållbarhetsperspektivet ska ingå i det arbete som genomförs och i studenternas utbildning. Detta ger fakulteten ytterligare incitament för att identifiera, prioritera och vidareutveckla arbetet med hållbar utveckling. Om fler medarbetare kompetensutvecklas inom området blir fler medvetna om hur man kan arbeta i förhållande till HU. Mål - Se över utbildningsmoment inom hållbar utveckling så de blir tillgängliga för samtliga program för att uppfylla examensmålen. - Öka andelen självständiga arbeten där begreppet hållbar utveckling ingår som en naturlig del. - Öka andelen medarbetare som genomgår utbildning inom hållbar utveckling. Strategier - FTK ska utifrån LNUs självvärdering om hållbar utveckling hitta goda exempel på aktiviteter som stödjer universitetets fastställda mål. - Inventera hur stor del av forskningen och utbildningen som integrerar hållbar utveckling samt att implementera lämpliga åtgärder för att uppnå målen. - I introduktioner till självständiga arbeten lyfta fram hållbar utveckling som en viktig aspekt att förhålla sig till/reflektera om i arbetet. - Informera om LNUs resepolicy och fakultetens del av universitetets rapportering till Naturvårdsverket. Lika villkor Sjöfartshögskolan tog 2015 initiativ till en nationell handlingsplan Strategi- och 14 (17)

15 handlingsplan för likabehandling inom svensk sjöfart. Branschen har, som en del av det arbetet, gemensamt tagit fram ett utbildningsmaterial för att möjliggöra utbildning av personal ombord vilken kommer lanseras under Sjöfartshögskolan kommer fortsätta arbetet med att implementera handlingsplanen och verka för lika villkor i verksamheten. Inom utbildningsområdet bör Lika villkor behandlas som en social aspekt inom Hållbar utveckling. Fakulteten borde dock vinna på att aktivt arbeta med frågan för att bl.a. attrahera andra studenter i förhållande till traditionell könsfördelning inom respektive utbildningsområde. Jämställdhetsperspektivet är ett av tre genomgående perspektiv som ingår i det nationella kvalitetssystemet och även planeras ingå i Treklöversamarbetets kvalitetsgranskningar. Mål - Utarbeta mål och aktiviteter för fakulteten utifrån universitetets kommande plan för jämställdhetsintegrering. - Inventera på vilket sätt jämställdhetsperspektivet aktualiseras inom verksamheten för att möjliggöra vidareutveckling inom olika områden. - Öka antalet medarbetare och studenter med underrepresenterat kön. - Öka personalens medvetande inom området Lika villkor. Strategier - Ta del av universitetets arbete för en plan för jämställdhetsintegrering. - Uppmana personalen att genomgå DOs webbutbildning för att sprida information om hur man motverkar diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. - Fortsätta arbeta aktivt med förbättringsåtgärder avseende lika villkor inom våra utbildningar. - Sprida erfarenheter och goda exempel på fakulteten som framkommit vid inventeringen. - Att minst en gång per år diskutera Lika villkor-perspektivet vid institutionsmöten. Verksamhetsstöd Verksamhetsstödet är indelat i olika funktionsgrupper (utbildningsadministration, ekonomiadministration, internationalisering, samverkan, IKT, IT- administration och stöd till forskarutbildningen samt ledningsstöd). Avgränsning och fokusering blir tydligare och därmed kan förändring, förbättringsarbete och effektivisering lättare genomlysas och realiseras. Inom utbildnings-, ekonomi-, IT- och IKT-områdena finns utsedda funktionsansvariga vilka har uppdraget att i samarbete med kanslichef driva och hålla ihop olika kvalitetsutvecklingsprojekt samt utveckla gruppdynamiken inom gruppen liksom mellan olika funktionsgrupper samt med centrala enheter. Regelbundna möten anordnas med funktionsgrupperna vilket genererar kontinuitet och återkoppling i aktuella förbättringsprocesser. Hela kansliadministrationen möts vid specifika större tillställningar ett par gånger per år. Rutiner och instruktioner Den tidigare framtagna Digitala handbok för FTK-personal kommer att utökas och revideras kontinuerligt. Här återfinns de viktigaste utbildningsadministrativa processerna med förklaringar och länkhänvisningar till styrande dokument, såväl interna som externa. Funktionsadressen teknik@lnu.se finns för frågor rörande studentadministration. Även fakultetens ekonomihandbok med årsprocess för budgetoch prognosarbetet är under förtydligande och revidering liksom årscykeln för 15 (17)

16 Kursinfoarbetet. Processen för introduktion av nyanställda har tydliggjorts och framtagna dokument finns digitalt och är under uppdatering. Inom forskarutbildningsadministrationen pågår en utveckling och uppdatering av de ingående rutinerna för att kvalitetsuppgradera hela processen. Kursvärderingsprocessen är under uppgradering och med förhoppningsvis kommande automatisering underlättas arbetet för alla vilket nya LADOK 3 också kan generera. Dessa stödsystem förtydligar och underlättar arbete och förståelse för de många olika processerna vilket ger stöd i kvalitetsarbetet och medför en effektivisering. ITfunktionsgruppen är numera med på centrala IT-avdelningens större träffar och delade tjänster har påbörjats och kommer vidareutvecklas. En gemensam funktionsadress är nyligen introducerad och en gemensam IT-process på LNU är nu fokus för alla. Inom samverkan har fakulteten numera flera delade tjänster med den centrala enheten externa relationer (ER), allt för skapa gemensamma rutiner, optimera utvecklingspotentialen mot fler uppdragsutbildningar och samarbetet fortskrider med målsättning att nå en gemensam plattform. Internationaliseringsprocesserna utvecklas också i nära samverkan med ER. Inom IKT-grupperingen sker mycket fakultetsövergripande utvecklingsarbete och informationsutbyte där utvecklingsmiljö inom den centrala biblioteksenheten fungerar som generator, har flera fakultetsövergripande processer introducerats och fler är kommande. Möten Mötena med prefekterna i de s.k. ledningsråden kommer att fortsätta enligt tidigare med dels träffar med samtliga prefekter inkluderat skyddsombuden men också möten i mindre grupperingar, fakultetens fyra utbildningsområden. De regelbundna husmötena i de fyra huskomplexen, Sjö, M/N-hus, B/D-hus och Kalmar nyckel har blivit ett permanent inslag och kommer att fortgå. Utöver uppkomna synpunkter på dessa möten kommer också förbättringsförslag att samlas in, en ansvarig prefekt utsedd att hålla i detta, och publiceras på S: vilket ger åtkomlighet för all personal och åtgärdsförslag diskuteras sedan på de regelbundna lednings- och dekanmötena. Kanslichefsmöten och regelbundna träffar med förvaltningens sektionschefer ger också understöd för förståelse och drivkraft framåt mot mer effektiv och kvalitetsdriven verksamhet. Kanslichef och aktuella administratörer träffar prefekterna enskilt för dialog kring kansliets olika funktioner och processer och utifrån detta arbeta för effektivisering och kvalitetsutveckling inom berörd stödverksamhet, allt utifrån de olika institutionernas specifika situation. Samarbeten Samarbetet med centrala enheter kommer att utvecklas genom att administratörer inom fakultetens samverkansfunktion delvis kommer att verka inom ER och vice versa. Inom IT-området kommer samarbetet att utökas med centrala IT-enheten med målsättningen att hitta gemensamma adekvata processer för både FTK och LNU med optimal arbetsuppdelning inklusive kostnadsfördelning. Inom forskarutbildningskontexten pågår också fakultetsövergripande/lnu-samarbete liksom inom ekonomifunktionen. Förändringen (centraliseringen) inom KOM-verksamheten är fortfarande under uppbyggnad med bl.a. flera personalförändringar för fakultetens utsedda kontaktkommunikatörer. Under 2017 blir det viktigt att hitta förtroende, stabilitet, professionalitet och rätt nivå, så det tänkta samarbetet mellan fakultet/de olika institutionerna och centralt KOM både utvecklar, förbättrar och effektiviserar 16 (17)

17 verksamhetsstödet. Kostnadsandel Arbete med att analysera vilka kostnader/utgifter som är fakultetsgemensamma, kontot 6000, liksom hela kostnadsstrukturen för kansliet, konto 6010, fortskrider och är en viktig parameter för den holistiska förståelsen. Dessa analyser blir ett stöd för både framtida besparingar som för kvalitets- och effektivitetsdrivande ändamål liksom jämförbarhet med andra fakulteter och centrala verksamhetskostnader. Mål - Det samlade verksamhetsstödet ska effektiviseras och vidareförädlas. - Kostnadsandelen för verksamhetsstödet ska anpassas utifrån fakultetens totala kostnader. - Fortsätta och utöka samverkan inom de olika funktionsgrupperna med respektive central avdelning. - Uppnå en gemensam IT-process för FTK och LNU. - Nå en enhetlig, tydlig och kvalitetssäkrad administrativ rutin inom forskarutbildningsprocessen. - Vidareutveckla och öka stödet för flexibelt lärande i samarbete med central förvaltning. Strategier - Väl fungerade funktionsgrupper med utsedd teamledare. - Delade tjänster med centrala enheter och utökat samarbete genom dialog/möten. - Utöka kontaktytan och närheten mellan verksamhetsstöd och institutioner. - Arbeta för tillit och transparens i alla processer. - Verka för kontinuerlig kompetensutveckling och se positivt på förändrade arbetsprocesser/uppgifter. 17 (17)