Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos görs 2006 Statistikserie utgiven i samarbete mellan regionala myndigheter i Stockholms län
Inledning Denna pm är en kortfattad bilaga till den övriga dokumentationen om Stockholms läns landstings befolkningsprognos där huvudrapporten redovisar metoderna/modellerna och resultaten. Den förklarar den lite kortfattat hur länets prognos görs ner till basområdesnivå och varför vissa antaganden görs, och skillnaden mellan olika prognosmodeller som används i Sverige - SCB:s och raps. Gun Alm-Stenflo, Statisticon AB har skrivit pm:en på uppdrag av RTK. Projektledare vid RTK/SLL är Ulla Moberg. 2
1 Skillnaden mellan framskrivning och prognos Beräkningen av den framtida folkmängden benämns ofta framskrivning eller projektion. Dessa termer avser kalkyler av den framtida utvecklingen av folkmängden under förutsättning att förändringsfaktorerna i befolkningen födda, döda, inflyttade och utflyttade följer vissa mönster i framtiden. Begreppet prognos har en vidare betydelse. En prognos är en framskrivning som bedöms vara realistisk och ha en acceptabel trolighet. Om man till exempel beräknar hur utvecklingen kommer att bli givet att vissa antaganden gäller men samtidigt inte tar hänsyn till konjunkturen, bör man beteckna det som ett scenario eller framskrivning. Man vet att konjunkturen kommer att påverka befolkningsutvecklingen, men man väljer att inte ta hänsyn till detta i modellen. 2 Antaganden och förutsättningar Det som styr resultaten i en befolkningsprognos är prognosmodellen och de antaganden om utvecklingen man gjort. Man kan inte bedöma en prognos utan att förstå samtliga prognosantaganden. Det finns alltid ett subjektivt inslag i en prognos. Prognosmakaren väljer en modell som förenklar verkligheten så mycket som möjligt, samtidigt som den ska ta hänsyn till de huvudsakliga faktorerna som styr utvecklingen. I princip kan man säga att ju fler parametrar eller olika faktorer som inkluderas i modellen desto större blir räknefelen. Å andra sidan ger för stora förenklingar att beräkningarna leder till missvisande resultat. Man måste alltså bedöma hur långt det är rimligt att förenkla från fall till fall. Valet av komplicerings- eller förenklingsgrad innehåller ett subjektivt element. Analysen före valet av modell bör vara grundlig och ska användas för att verifiera att modellen innehåller de faktorer som är väsentliga för utvecklingen. Det är viktigt att redovisa de överväganden som ligger till grund för modellvalet. Man kan inkludera faktorerna direkt eller indirekt. Om man vet att konjunkturen kommer att öka och att det leder till en förstärkt inflyttning kan detta inkluderas i inflyttningsantagandena i stället för att inkludera sambandet direkt i modellen. Ibland kan det ge lika goda resultat som en mer komplex modell. Detta gäller i synnerhet om det är svårt att uppskatta stabila samband mellan konjunktur och inflyttning. Huvudsaken är att man motiverar samtliga antaganden, dokumenterar hur man gjort och visar vad slutsatserna bygger på. Grunden i beräkningarna i en befolkningsprognos är att man uppskattar antalet personer som blir föremål för en viss risk. Risken uppskattas med hjälp av empiri eller det som hänt tidigare. Om man har små grupper eller om det inte finns något stabilt mönster blir riskuppskattningarna osäkra och därmed också prognosen osäker. Ju säkrare och stabilare riskuppskattningar desto säkrare blir beräkningarna. När man bygger upp antaganden bör man alltså fånga det som är stabilt och långsiktigt. 3
2.1 Prognoser på länsnivå Befolkningsutvecklingen på länsnivå eller inom en arbetsmarknadsregion styrs i huvudsak av demografiska faktorer och av den ekonomiska utvecklingen i regionen och i andra konkurrerande regioner. I Statisticons prognosmodell inkluderas konjunktureffekten indirekt via bostadsbyggnadsplaner. Detta bör ge en god kortsiktig approximation på länsnivå. På lång sikt kan en trendframskrivning användas och ge tillfredställande resultat eftersom konjunkturen är svårförutsägbar på längre sikt. Man vet att konjunkturen kommer att variera men inte exakt när och hur mycket. 2.2 Prognoser på kommunnivå Utvecklingen på kommunnivå styrs av utvecklingen i arbetsmarknadsregionen. Ibland kan en kommun vara liktydigt med en arbetsmarknadsregion och då är det naturligtvis ekonomin eller den lokala konjunkturen som styr. Hur befolkningen bosätter sig inom en arbetsmarknadsregionen beror i hög grad på bostadsbyggandet. Om man gör en prognos för en kommun kan man använda en relativt enkel demografisk modell och reglera effekten av bostadsbyggandet genom antalet inflyttare vid olika tidpunkter. Om kommunen har stor inflyttning av barnfamiljer bör man dessutom höja fruktsamheten ett par år i samband med stor inflyttning. Många barnfamiljer flyttar just när de håller på att få barn, så fruktsamheten kommer tillfälligt att höjas i samband med inflyttningen. Effekten avtar med tiden. För Stockholmsregionen gäller att de centrala delarna i huvudsak har ett positivt netto av ungdomar, medan de periferare delarna har ett positivt netto av barnfamiljer. Prognosen på kommunnivå tar hänsyn till dessa skillnader. 2.3 Prognoser på basområdesnivå Basområden är i de flesta fall befolkningsmässigt små och det är svårt att få stabila åldersspecifika skattningar av födda, döda, inflyttade och utflyttade. Man måste därför använda skattningar som gjorts på kommunnivå eller i en grupp av likartade basområden för att skattningarna ska bli stabila. Dessutom måste man ta hänsyn till att vissa basområden har speciell karaktär. Om de domineras av vissa åldersgrupper måste korrigeringar göras eftersom områdena inte följer den typiska genomsnittliga utvecklingen. Man bör skapa basområden med viss typ och sammansättning och skatta deras utveckling efter vad man vet om basområden med denna typ och sammansättning och göra framskrivningen för grupper med likartad utveckling. 3 Demografiska faktorers inverkan 3.1 Fruktsamhet Om familjepolitiken och arbetsmarknadsläget förblir som idag, så kommer fruktsamheten om några år att stabiliseras på en något högre nivå än den är idag. Fruktsamhetsnedgången i mitten av 1990-talet berodde på att barnafödandet försköts längre upp i åldrarna. Om etableringen på arbetsmarknaden kan ske tidigare kan vi få en tillfällig fruktsamhetsuppgång. En ytterligare förskjutning uppåt i åldrarna kan vi nog inte vänta oss eftersom möjligheten att bli gravid snabbt minskar efter 35 års ålder. För minst tio procent av barnen som föds idag har graviditeten startat med någon form av medicinsk behandling. 4
3.2 Dödlighet Dödligheten kan förutsägas med stor precision. Dödligheten har minskat över tiden men i relativt långsam takt. Dessutom flyttar gamla relativt sällan. Om prognoshorisonten är begränsad, till exempel endast inkluderar den närmaste tioårsperioden, är prognosen över av antalet gamla och mycket gamla relativt säker. På längre sikt blir prognosen osäker även för dessa grupper. Den medicinska utvecklingen kan minska dödligheten och problem med vård och omsorg kan öka den. Även förändrade livsstilsfaktorer kan på sikt förändra dödligheten. Dödligheten har minskat mer för män än för kvinnor de senaste åren. Detta hänförs i huvudsak till att rökningen minskat mer för män än för kvinnor och att förbättrade metoder att behandla hjärtinfarkt påverkar mäns dödlighet mer än kvinnors. Denna typ av trendförändring är viktig att ta hänsyn till om man har längre prognoshorisont än tio år. 3.3 Inrikes flyttningar Det finns en långsiktig trend som leder till att en allt större andel av befolkningen koncentreras till storstäder. Den styrs dels av att ungdomar i allt större utsträckning söker sig till högre studier, dels av att arbetsplatserna i allt större utsträckning koncentreras till större städer. Familjer där båda vuxna är yrkesaktiva har en benägenhet att stanna i områden där urvalet av arbetsplatser är större. Benägenheten att flytta utanför en arbetsmarknadsregion har därför minskat för barnfamiljer. Stockholmsregionen är den i särklass största arbetsmarknadsregionen och kommer säkert att ha stor attraktionskraft även i framtiden. Det finns anledning att tro att trenden med ett positivt inflyttningsnetto kommer att hålla i sig och öka på sikt. Kortsiktigt kan det säkert svänga beroende på konjunktur. 3.4 Immigration Antalet utrikes inflyttningar är osäkert. Antalet immigranter påverkas av svensk invandringspolitik, men kanske i ännu högre grad av händelser i vår omvärld som är svåra att förutse. Kriget i forna Jugoslavien med efterföljande flyktingström hade få förutsett ett par år tidigare. För närvarande orsakar situationen i Irak flyktingsströmmar. Storstadsregionerna har visat sig vara attraktiva som bostadsregioner för invandrare. 3.5 Emigration Mönstret vad gäller utrikes utflyttningar är stabilare. Man har emellertid en långsiktigt ökande trend för både personer med svensk och utländsk bakgrund. De som har utländsk bakgrund har högre utvandringsrisker än svenskfödda. På längre sikt så kommer utrikes utflyttningsrisker att öka i snabbare takt eftersom en högre andel av befolkningen i de flyttningsbenägna åldrarna 20-30 år kommer att ha utländsk bakgrund. 4 Skillnader mellan olika prognosmodeller Den enklaste typen av modell för befolkningsframskrivning tar endast hänsyn till den demografiska utvecklingen. Resultaten av en sådan modell är framskrivningar baserade på fertilitet, mortalitet, immigration och emigration. Exempel på en sådan modell är SCB:s befolkningsframskrivning för riket. Modellen är enkel men huvuddelen av arbetet med modellen ligger i det arbete som läggs ner på att utarbeta bra antaganden för utvecklingen av fertilitet mortalitet, in- och utvandring. 5
RTK:s prognos för Stockholms län tar också hänsyn till den demografiska utvecklingen men låter befolkningstillväxten styras av bostadsbyggandet. Det är ett sätt att föra in konjunkturen i modellen. En grundförutsättning är att man planerar bostadsbyggandet efter hur man tror den ekonomiska utvecklingen kommer att bli de närmaste åren. På basområdesnivå är bostadsbyggnadsplaner den bästa tillgängliga information som finns för att förutsäga befolkningstillväxt. RAPS som framför allt används för regionala prognoser innehåller även information om den ekonomiska utvecklingen. Förutom demografisk information bygger beräkningarna på skattningar av regionalekonomi, arbetsmarknad, hushållsbildning, bostäder och för kommunala prognoser kommunens pendling, sysselsättning och befolkning. RAPS är ett exempel på en prognos som innehåller skattningar för många olika faktorer. 6
1:2005 Boendetätheter i Stockholms län, Landstinget kommuner och planområden (webbpubl) 2:2005 Befolkningen i Stockholms län 2004, Landstinget uppgång i befolkningstillväxten 3:2005 Klusteranalys av personer i Stock- Landstinget holms län med utländsk bakgrund 4:2005 In- och utvandring och utländsk Landstinget bakgrund 2004 5:2005 Bostadsbestånd och bostadsbyg- Landstinget gande 2004 6:2005 Sysselsättning och lönesummor Landstinget 2003 med utblick mot 2004 7:2005 Inkomster 1983-2003 - Inkomster, Landstinget bidrag av vissa slag samt ohälsotal i kommunerna i Stockholms län och jämförelser med andra regioner i Sverige 1:2006 Yrkesstrukturen i Stockholms län Landstinget och dess kommuner 2003 2:2006 Befolkning och demografi i Stock- Landstinget holms län 2005 - Inrikes flyttnettot positivt, färre barn flyttar från länet Bilaga till 2: Befolkning och demografi i Stockholms län 2005 - In- och utvandring och utländsk bakgrund 3:2006 Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga C: Prognosmetodik för Stockholms läns kommuner samt tabeller för Stockholms läns kommuner efter ålder och kön Bilaga D: Utvecklingsprojekt Bilaga E: Fruktsamhet/mortalitet Bilaga F: Att göra prognoser 8:2005 Befolkningsprognos 2005, för Landstinget perioden 2005-2014 Se även Rtk:s hemsida för mer information och statistik: www.rtk.sll.se ISSN 0282-6291 ISRN SLL/RTK/STAT -- 06-SE