Varför behandla alkoholberoende i primärvården?



Relevanta dokument
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita

Samtalsteman om alkohol

1 Alkohol

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Testa dina levnadsvanor!

Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Sveriges Kommuner och Landsting

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

motiverande samtal (MI)

Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?

Våga prata om dina erektionsproblem

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

>60 medicinska?llstånd


ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Linköpings Universitet

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Missbruksutredningen: bakgrund

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

fakta om alkohol och hälsa

Kommunikationsavdelningen

Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010

Att samtala om levnadsvanor

Linköpings Universitet

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Sven-Olov Lindahl

Att kritiskt granska forskningsresultat

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Tidiga interventioner

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

Transkript:

Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende i primärvården? 5 argument: Sven Wåhlin Distriktsläkare, Uppsala Öl Riddargatan 1, Stockholm 1 2 4,5 % prevalens 1. Folksjukdom: Hur vanligt är alkoholproblematik i primärvården? Om man har 2000 patienter så har: 300 riskabel alkoholkonsumtion 85 alkoholberoende 3 Sid 4 2. Alkohol påverkar sjukdom 60 sjukdomar med känt samband Alkohol och vanliga sjukdomar Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektionsbenägenhet Polyneuropati Potens Seborré Rosasae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer. Alkohol diskuteras redan: Alkohol en bidragande faktor (en bland flera) Patienter reagerar olika på alkohol Sid 5 6 1

Alkohol viktigare än diabetes och astma tillsammans för hälsoläget 6000 5000 3. Korta insatser är effektiva Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende DALY Disability Adjusted Life Years 4000 3000 2000 1000 0 alkohol diabetes astma Korta insatser har effekt på: Sjuklighet Sjukhusdagar Öppenvårdsdagar Sjukskrivningsdagar Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Sid 7 8 Korta insatser är effektiva, exempel: Läkemedel underanvänt Svensk studie resultat efter fem år Antal patienter per 1000 inv. med psykofarmakologisk behandling Minskad dödlighet Minskad sjv-konsumtion Minskad sjukskrivning Kostnadseffektiv 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kontroll Dödlighet Sjukhusdagar Öppenvårdsdagar Sjukdagar Kort intervention Pa t. pe r 1 0 0 0 inv. 120 100 80 60 40 20 0 96.6 1.8 0.8 0.6 SSRI Antabus Campral Revia Källa: Kristenson et al. Alc Clin Exp Res, 1983 (> 15 års ålder) Källa: socialstyrelsen 9 4. Begränsade problem: De har få andra sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De flesta inser problem med vanan (Berglund et al., 2006) De flesta är inte svårt beroende! Sammanlagt 28 800 personer 55% svarsfrekvens 12 kommuner Frågeformulär DSM-IV kriterierna: 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Dricker mer än avsett 4. Oförmåga att avstå 5. Tar mycket tid 6. Ger upp sociala aktiviteter 7. Fortsatt trots skador Källa: Andréasson et al, Alcohol 2013 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % 11 12 2

5. Accepterar inte missbruksvården Kan ej relatera till missbruk eller beroende Socialtjänstkontakt uteslutet. Vårdapparaten upplevs hotfull: styrd, beslut över huvudet Vilken typ av hjälp vill man ha? Om någon skulle prata om missbruk eller beroende med mig skulle jag stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt drickande ibland. Konsekvens: Vill inte berätta Källa: Andréasson et. al.2010 13 14 Tomrum mellan allmän information och specialistvård Riskbruk 1. Skolundervisning 2. Samhällsinfo 3. Alkoholreklam 4. Massmediainfo Milt/måttligt beroende Saknas anpassad vård och hjälp Svårt beroende och missbruk: 1. Sociala myndigheter 2. Beroendeklinik 3. AA 4. Länkarna Bikupa: Vem kan fylla tomrummet? 5 minuter i grupp. Hur ser ni på detta: PV är det realistiskt? Vem i PV? (Sjuksköterskor, läkare, psykologer etc.) Andra alternativ? 1. Folksjukdom Sammanfattning: Detta talar för PV: 2. Alkohol har samband med vanliga sjukdomar 3. Behandling inom PV är effektiv 4. De flesta har begränsade problem 5. Socialtjänst och beroendevården oattraktivt Hur behandla alkoholberoende i primärvården 17 18 3

15-metoden 15 minuter 15 AUDIT-poäng 15-metoden 1: Väcka patientens intresse Screening och kort rådgivning 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: Behandling Läkemedel med samtalsteman 20 Fördjupad bedömning med feedback 1: Väcka patientens intresse Screening och kort rådgivning 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: Behandling Läkemedel med samtalsteman Hälsokoll alkohol Konkretiserar alkoholkonsumtionen Visar grad av alkoholberoende Tydliggör patientens upplevelse(psykiska, somatiska och sociala komplikationer) Detta ger underlag för en bedömning: -Så patienten får beslutsunderlag ang. ändrade vanor och om behandling 21 Hälsokoll alkohol 1. Intervjuformulär (och pats berättelse) 2. Biomarkörer (och undersökning) 3. Professionell bedömning med feedbacksamtal Intervjuformulär Formulär: Visar: (A) Alkoholkalender Konsumtion (B) ICD-10 kriterier Beroende (C) AUDIT Riskbruk + problem (D) SADD Beroendets svårighetsgrad (E) HAD Psykisk hälsa (F) Motivation Tankar om förändring 24 4

(A) Konsumtion Alkoholkalendern Rekapitulera senaste månadens konsumtion (A) Konsumtion Alkoholkalendern Med standardglas menas: Syfte beskriva hur ofta patienten dricker mönstret i drickandet hur ofta klienten dricker stora och små mängder 50 cl 33 cl 25 cl 12-15 cl 8 cl folköl starköl stark-starköl vin starkvin Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka 1 Vecka 2 4 cl sprit Summa antal glas per vecka Vecka 3 Vecka 4 (B) Beroende ICD-10 kriterierna 1. Känner du ett starkt begär eller tvång att dricka alkohol? 2. När du dricker alkohol, brukar det bli så att du dricker mer än du hade tänkt från början? 3. Har du fått mindre tid för att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra på grund av ditt drickande? 4. Har du druckit mer för att få samma effekt som du fick tidigare? 5. Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka? 6. Har du fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem? Tolkning Minst 3 av 6 kriterier skall vara uppfyllda under de senaste 12 månaderna - och medföra ett påtagligt lidande (C) Konsumtion + komplikationer AUDIT Delskalor Konsumtion Beroendesymtom Skador Frågor 1. Hur ofta (frekvens) 2. Hur många glas (kvantitet) 3. Hur ofta högkonsumtion 4. Förlorat kontrollen 5. Alkoholdominans 6. Återställare 7. Skuldkänslor 8. Minnesluckor 9. Alkoholrelaterade skador 10. Andra oroar sig (D) Beroendets svårighetsgrad SADD Short Alcohol Dependence Data Questionaire 15 frågor 4 svarsalternativ/fråga 14 frågor (E) Psykisk hälsa HAD Två delskalor; -Ångest - Depression 5

(F) Motivation Tankar om förändring Skattning av hur viktigt förändring är Skattning av egen förmåga till förändring Biomarkör: CDT GT ALAT ASAT MCV Biomarkörer Visar: Högkonsumtion Leverpåverkan Leverpåverkan Leverpåverkan Benmärgspåverkan 32 Professionell bedömning återkopplas till pat. Konsumtionsnivån relateras till riskbruksnivåer Ev. hälsoproblem som kan relateras (psyk + fysiska) Ev. biomarkörer som visat skador Beroendegrad Patientens tankar kring resultatet? Vad vill du göra nu? Något stöd? Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Förhållningssätt Berätta om utfallet på screening Ansvaret för förändring är den enskildes Råd till förändring Meny med flera alternativ Empatiskt förhållningssätt/reflekterande Stärka enskildes tilltro till sin förmåga Bien et al. (1993) Professionell återkoppling är effektivt Svensk studie Hälsokontroll alkohol jämförts med 4 samtal Resultat Minskad alkoholkonsumtion i båda grupperna Bibehållen effekt efter 23 månader Fortsatt behandling? 1. Patienten fortsätter själv (ev. självhjälpsmaterial) 2. Behandling med läkemedel 3. Behandling med samtalsteman, KBT 1: Väcka patientens intresse Screening och kort rådgivning 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol Tidsåtgång 30 min 3: Behandling -Läkemedel -KBT Tidsåtgång 15 min/besök 36 6

1. Egenbehandling med självhjälpsmaterial Självhjälp / Biblioterapi För patienter med måttlig problemtyngd Behandlingseffekt likvärdig med omfattande behandling Metaanalys 22 studier: Apodaca& Miller, 2003 2. Läkemedelsbehandling Farmakologisk behandling är ofta effektivt Campral/Aotal Naltrexon Selincro Antabus Läkemedelsverkets rekommendationsgrad A 40 Läkemedel med olika målsättning Kontrollera drickandet: Campral, Naltrexon och Selincro Stöd för att avstå alkohol helt: Antabus Uppföljningar vid läkemedelsbehandling Har pat tagit farmaka? Biverkningar? Effekt? Feedback på lab prover Ge positiv förstärkning för framsteg Fortsättning läkemedel? 7

Biomarkörer är viktig feedback GT ASAT ALAT tas inför varje återbesök, ev CDT Vid antabusbehandling tas ASAT och ALAT varannan vecka första 3 mån (vecka 2, 4, 6, 8, 12) och glesas sedan ut till 1 ggr/mån (vecka 16, 20, 24) 3. KBT- behandling med samtalsteman och hemuppgifter Syfte: Ge feedback Upptäcka ev biverkningar Besök 1 Rekapitulera Hälsokoll alkohol Introducera hemuppgifter: 1. Alkoholkalender 2. Målformulering: a) Patienten sätter målet b) Vilken tidsperiod? c) Konkret och mätbart Besök 2 Följ upp hemuppgifter: 1. Alkoholkalender - Frekvens - Mängd - Mönster 2. Målformulering - Checka av tydlighet, mätbarhet Besök 2 (forts) Introducera ny hemuppgift: 1. Risksituationer och utlösande faktorer - saker - händelser - människor - känslor -platser - tankar Besök 3 Följ upp hemuppgift 1. Risksituationer och utlösande faktorer 2. Alkoholkalendern i relation till målformulering 2. Fortsätt med Alkoholkalender 8

Besök 3 (forts) Introducera nya hemuppgifter: 1. Alternativ till att dricka i de identifierade högrisksituationerna 2. Handlingsplan för hantering av högrisksituationer 3. Fortsätt med Alkoholkalender Besök 4 Alternativ, handlingsplaner och utvärdering Följ upp hemuppgifter: 1. Möjliga alternativ till att dricka i risksituationerna 2. Handlingsplaner för risksituationerna 3. Alkoholkalendern i relation till målformulering Framtid: Vad behövs för att patienter ska söka PV? Alkoholprofilen 1177 Alkohollinjen Pat. till PV via: 51 Hjälper styrmedel? Ekonomiska styrmedel Kampanjer Utbildningskrav på personal Profilerade VC?? Bikupa: Vad behövs? 5 minuter i grupp: 1. Vad krävs för att patienterna ska söka PV för milda/måttliga alkoholproblem? 2. Och vad behöver vi inom vården göra? 9

Kunskap behövs Det finns flera vägar Innehåll: 1. Historik, global utblick 2. Alkoholpolitik 3. Patientcentrering, hälsofrämjande 4. Olika problematik, diagnoser 5. Att samtala om alkohol 6. Knep och verktyg i samtalet 7. Stödja ändring av vanor 8. Alkoholens farmakologi 9. Hur alkohol påverkar olika sjd www.studentlitteratur.se Tack för ert engagemang! @SvenWahlin 56 10