E22, Söderköping-Norrköping Delen Söderköping-Tingstad Gång-och cykelväg och mitträcke 2009-12-02

E22, Söderköping-Norrköping Delen Söderköping-Tingstad Gång-och cykelväg och mitträcke 2009-12-02 1

OBJEKTDATA Väg E22 delen Söderköping - Tingstad Objektnummer 53 33 10 Län Östergötland Kommun Söderköping och Norrköping Aktualitet Arbetsplan DOKUMENTDATA Typ Miljökonsekvensbeskrivning Datum 2009-12-02 Beställare: Vägverket Region Sydöst 581 06 Linköping Projektledare: Ulf Johnsson tfn 013-28 90 08 Konsult: Vectura Consulting AB Box 412 581 04 Linköping Handläggare Helen Lundgren Julia Svärd Gun-Marie Gunnarsson tfn 010-48 45 171 tfn 010-48 45 177 tfn 010-48 45 165 Uppdragsledare Mikael Edström tfn 010-48 45 179 2

Sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver förutsättningar, miljökonsekvenser och skadebegränsande åtgärder för att bygga en separat gc -väg utmed E22 delen Söderköping Tingstad samt att förse den aktuella sträckan med mitträcke. Projektet omfattar en sträcka av 5,5 km. Mark kommer att tas i anspråk vid anläggande av separat gc-väg samt i viss mån även för uppställningsfickor, breddning av vägskäl samt ombyggnad av enskilda vägar. Målet med vägombyggnaden är att öka trafiksäkerheten och förbättra eller minst bibehålla framkomligheten med upprätthållande av en acceptabel tillgänglighet till det sekundära vägnätet. Miljökonsekvenserna som uppstår berör främst intrång i natur- och kulturmiljövärden. Några av de berörda naturområdena omfattas av det generella biotopskyddet. Tillstånd ska sökas hos länsstyrelsen innan byggnationen sker. På grund av att objektet inte är väsentlig ombyggnad är inga bulleråtgärder aktuella utöver de som redan utförts eller erbjudits av Vägverket. I och med de föreslagna öppningarna i mitträcket bedöms barriäreffekterna vara acceptabla. De räcken som uppförs på sträckan minskar risken för trafikolyckor och därmed förorening av vattendrag. Projektet kan komma att beröra fornlämningar. Vägverket kommer att söka tillstånd enligt kulturminneslagen för de områden som berörs. Efter det tar Länsstyrelsen beslut om fortsatt inriktning. 3

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND/SYFTE... 6 1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH ÖVERVÄGANDEN... 7 2 MKB-ARBETETS SYFTE OCH INRIKTNING... 7 2.1 SYFTET MED MKB-ARBETET... 7 2.2 AVGRÄNSNING AV MKB... 7 2.3 MILJÖLAGSTIFTNINGEN... 8 3 NUVARANDE VÄG... 8 4 MARKANVÄNDNING, PLANER... 8 4.1 MARKANVÄNDNING... 8 4.2 KOMMUNALA PLANER... 8 5 VÄGPROJEKTET... 10 6 NOLLALTERNATIVET... 12 7 MILJÖKONSEKVENSER... 12 7.1 LANDSKAPSBILD OCH KULTURMILJÖ... 12 7.2 NATURMILJÖ... 17 7.3 REKREATION OCH FRILUFTSLIV... 22 7.4 HÄLSA OCH TRYGGHET/BARRIÄREFFEKTER... 23 7.5 NATURRESURSER... 23 7.6 BYGGSKEDET... 23 7.7 MARKAVVATTNING... 24 8 SAMLAD BEDÖMNING... 25 9 SAMRÅD... 26 10 FORTSATT ARBETE... 26 10.1 PLANERINGSPROCESSEN-NÄSTA STEG... 26 10.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND... 26 10.3 UPPFÖLJNING... 26 11 REFERENSER... 27 Bilagor Väg E22 med parallellväg, Sträckan Korsbrinken-Söderköping, kulturhistoriskt planeringsunderlag, RAÄ UV Öst 2009:33 5

1 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör arbetsplan för väg E22, Söderköping Norrköping, delen Söderköping Tingstad, gc-väg och mitträcke. I arbetsplanens beskrivning redovisas projektets utformning och motiven för ombyggnaden mer detaljerat. Karta 1. Aktuell sträcka 1.1 Bakgrund/syfte E22 utgör en nationell viktig förbindelse för sydöstra Sverige, dels med Malmö/Öresundsregionen, dels med Stockholm/Mälardalen. E22 är nationell väg av riksintresse. Den aktuella sträckan mellan Söderköping och Norrköping fyller en viktig regional funktion med en betydande andel pendeltrafik. Sommartid tillkommer en omfattande turisttrafik mot skärgården och Öland och periodvis nära nog fördubblas trafiken. Vägen används också för regional busstrafik och nyttjas av gång- och cykeltrafikanter (gc) i brist på attraktiva alternativ. Lokalt används vägen som tillfartsväg till omgivande bebyggelse och för jordbrukets transporter. Vägverket arbetar på olika sätt med att höja trafiksäkerheten på det högtrafikerade vägnätet bl.a. genom att bygga om befintliga vägar till mötesfria vägar genom uppsättande av mitträcke. Ombyggnad till mötesfri väg med mitträcke ger erfarenhetsmässigt god effekt med ökad trafiksäkerhet där mötesolyckor, som oftast ger dödade eller svårt skadade, i stort sett elimineras. Genom att separera gång- och cykeltrafiken längs sträckan skapas utrymme för uppsättning av mitträcke. Projektmål Projektmålet är ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. Genom att separera gång- och cykeltrafiken och sätta upp mitträcke minskar framförallt olyckor med allvarlig skadeföljd och olyckor med dödlig utgång. Risk för mötes- och omkörningsolyckor minimeras och likaså olyckor med oskyddade trafikanter. Framkomligheten för biltrafiken har till viss del redan förbättras genom ommålning till 2+1-väg. Dock kan inte fullgod målstandard i detta avseende uppnås utan mer omfattande ombyggnads- och nybyggnadsåtgärder (se kap 1.2 Tidigare utredningar och överväganden). Tillgänglighet och framkomlighet för gc-trafiken förbättras avsevärt med separat gc-bana. 6

1.2 Tidigare utredningar och överväganden År 2004 genomfördes en vägutredning E22 Söderköping Norrköping där en omfattande analys gjordes av problematiken med befintlig väg, och förslag till åtgärder togs fram. Dessa omfattade allt från helt nya sträckningar till ombyggnad av befintlig väg. De omfattande investeringar som krävdes för att uppnå fullgod målstandard för sträckan låg utanför planperioden (efter år 2015*). Som en enklare och billigare åtgärd beslutades därför att sträckan Söderköping - Tingstad skulle målas om med en körfältsindelning på 2+1 vilket genomfördes sommaren 2005. Längs sträckan Tingstad-Norrköping har ommålning till körfältsindelning 2+1 och anläggande av separerad gc-väg längs hela sträckan genomförts. Regionförbundet Östsam har tagit fram en rapport Stråkanalys E22 Norrköping Söderköping Valdemarsvik Västervik, daterad februari 2006. Syftet har varit att tydliggöra vägens betydelse för den regionala utvecklingen och utreda de funktionella sambanden. *Nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015, Investeringar i det nationella stamvägnätet, reviderad plan juni 2007. Förstudie, E22 Söderköping- Norrköping, delen Söderköping-Tingstad, Separering av g/c-väg, Mittseparering 2009-01-16 Länsstyrelsen har, i beslut daterat 2009-08-13, för delen Söderköping Tingstad, gc-väg och mitträcke angivit att vägobjektet inte är av den art att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808). Detta beslut får enligt 74 väglagen och 6 kap 4 miljöbalken inte överklagas. Skälen för länsstyrelsens beslut är att arbetet i huvudsak kommer att ske inom befintligt vägområde och att det arbete som kommer att företas utanför vägområdet förväntas vara av mindre art. 2 MKB-arbetets syfte och inriktning 2.1 Syftet med MKB-arbetet Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att säkra miljöhänsynen i planerings- och projekteringsprocessen samt att beskriva miljökonsekvenserna av föreslagna åtgärder. MKB:n redovisar de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Det innebär att vissa konsekvenser av liten betydelse behandlas översiktligt eller utelämnas. 2.2 Avgränsning av MKB Geografisk avgränsning MKB:n behandlar delen Söderköping-Tingstad avseende ombyggnad med separering av gc-väg samt uppsättande av mitträcke. Avgränsning av geografiskt område för MKB: n är befintlig E22 och dess närmaste omgivning med anslutande vägar mellan Söderköping (från korsningen med väg 210) och Tingstad. Berörd väglängd är ca 5,5 km, Mitträcke sätts upp på väg E22 på sträckan Klevbrinken - Tingstad. Behandlade aspekter Miljökonsekvensbeskrivningen anpassas efter åtgärdernas art och omfattning enligt kap 6 7 miljöbalken. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs och bedöms de aspekter som bedöms som relevanta i projektet, övriga aspekter har utelämnats. De aspekter som bedömts vara relevanta i detta projekt berör i första hand natur- och kulturmiljö. 7

2.3 Miljölagstiftning Miljöbalken Miljöbalkens regler ska i denna arbetsplan tillämpas på all verksamhet och åtgärder rörande projektering, byggande och drift. Syftet med bestämmelserna i miljöbalken är att främja en hållbar utveckling. Mest centrala är de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Hänsynsreglerna ska tillämpas om en verksamhet som kan påverka miljön och/eller människors hälsa genomförs. Föreliggande MKB är en tillämpning av kunskapskravet att verksamhetsutövaren ska skaffa sig kunskap om vilka miljöeffekter som kan uppkomma och bedöms vara uppfyllt genom att Vägverket anlitat sakkunniga inom olika teknikområden och haft samrådsförfarande med berörd allmänhet. Försiktighetsprincipen följs genom att i arbetsplanen föreslå lösningar och skyddsåtgärder som minskar risken för negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Hushållnings- och kretsloppsrinciperna beaktas genom en god materialförsörjning. Bedömningen är att projektet uppfyller tillämpliga allmänna hänsynsregler i Miljöbalken kap 2. 3 Nuvarande väg Vägbredden på den aktuella sträckan är mellan 12 och 13 meter. Den skyltade hastigheten är 90 km/h med lokala hastighetsbegränsningar till 50 och 70 km/h vid Söderköping, Fransmans backe och Tingstad. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på den aktuella sträckan varierade mellan 11470 och 12550 fordon per dygn vid mätningar år 2002. Andel tung trafik utgjorde cirka 6% av ÅDT. Separat gångoch cykelväg saknas på sträckan. Längs sträckan finns ca 20 enskilda och allmänna väganslutningar. Enligt studerat utdrag ur Vägverkets olycksdatabas under perioden 2005-2008 (efter målning till 2+1- väg) har 1 person dödats (D), 4 skadats svårt (SS) och 30 skadats lindrigt (LS) i trafikolyckor längs aktuell sträcka. Viltstängsel saknas inom det aktuella objektet. 4 Markanvändning, planer 4.1 Markanvändning Befintlig väg går i huvudsak genom jordbruksområden med några passager förbi skogsområden. Jordbruket dominerar som näring. Längs sträckan finns några mindre bybildningar. Vid Tingstad ligger ett 20-tal bostadsfastigheter som ansluter till väg 845 och vidare till E22. Vid Fransmansbacke finns ett 15-tal bostadshus med samlad väganslutning till E22. Vid Klevbrinken och Korsbrinken finns också ett antal bostäder. Inga större byar eller samhällen finns längs aktuell sträcka. 4.2 Kommunala planer I Söderköpings kommuns översiktsplan anges utbyggnadsområden för industriverksamheter strax söder om Korsbrinken. Tillgänglighet och planutformning är beroende av genomförandet av E22. Översiktsplan ÖP05 Söderköpings kommun Utdrag ur ÖP: Att standarden på E22 förbättras samt att en förbifart byggs är nödvändigt för Söderköpings kommun, både ur transportsynpunkt samt för att skapa förutsättningar att läka ihop den medeltida staden. Söderköping är en kommun vars befolkning växer, något som även översiktsplaneringen utgår ifrån, varför stråket E22 kommer att bli ännu mer betydelsefullt i framtiden. För nuvarande väg E22 samt vid tillkomsten av den nya sträckningen av E22:an bör man sträva efter att ge de passerande en allsidig bild av kommunens möjligheter för boende och etablering av nya företag. Attraktionerna Göta Kanal och den medeltida staden bör tydliggöras vid entrén till 8

staden. Upplevelsen av Söderköping som en grön stad bör förstärkas genom planteringar vid stadens entréer. Information och skyltning utmed väg E22 bör ses över i samma sammanhang. Söderköping, Fördjupad översiktsplan för väg E22, dat 2007-10-10 Kommunen har tagit fram en fördjupad översiktsplan för väg E22, i syfte att redovisa kommunens markanvändningsplaner i anslutning till en planerad förbifart. Detaljplaneprogram för verksamhetsområde Slussporten norr 2007-05-08 Detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten 2007-06-27 Med planprogrammet ser kommunen möjligheter att inom en ur strategisk synpunkt välbelägen plats skapa ny attraktiv industrimark. Programområdet visas på karta 2 nedan. En detaljplan är upprättad för område A, del av Söderköping 2:1, Slussporten. Mark för vägområde är avsatt se karta 3. Angränsande detaljplan till programområdet i öster är detaljplanen för Slussportens industriområde (HTC) Karta 4. Mark inom detta område får användas för industri, handel och kontor. Aktuellt projekt med uppsättning av mitträcke längs E22 och komplettering med GC-väg/bana torde inte innebära någon negativ påverkan på planlagda områden. I detaljplaneprogrammet för norra slussporten poängteras att en säker gångoch cykelväg behövs mellan området och stadskärnan. Karta 2. Detaljplaneprogram för verksamhetsområde Slussporten norr Karta3. Detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten Karta 4. Angränsande detaljplan till programområdet i öster är detaljplanen för Slussportens industriområde (HTC) 9

5 Vägprojektet Arbetsplanen omfattar ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke samt utbyggnad med separat gc-väg. Vidare kommer mark att tas i anspråk för uppställningsplatser för havererade fordon, vägskälsbreddningar samt ombyggnad av enskilda vägar. Mellan väg 210 och till strax söder om Göta kanal föreslås den gamla järnvägsbanken nyttjas till gcväg. Vid passagen över Lillån utnyttjas det befintliga brofästet från den gamla järnvägsbron. Vid det södra landfästet har slänten eroderat och behöver kompletteras med erosionsskydd. Dessutom behöver Lillån rensas uppströms för att återställa bottenbredd och släntlutning till ursprungligt skick då avsmalningen medför för hög vattenhastighet med urspolning som följd. Över Göta kanal utnyttjas befintlig bro och gc-vägen avgränsas med hjälp av målning eller fysisk avgränsning. Därefter följer gc-vägen väg E22:s västra sida. I trafikplatsen vid Klevbrinken föreslås att den västra rampen breddas inåt vilket ger utrymme för gc-väg längs ytterkanten och vidare anslutning till den gamla riksvägen som utnyttjas som gc-väg fram till anslutningen till väg 801. Strax norr om korsningen väg E22/801/844 vid Korsbrinken föreslås en gc-port under väg E22 och en anslutning till väg 844. Därefter förslås gc-vägen byggas ut på den östra sidan av väg E22 fram till korsningen med väg 845 vid Tingstad. Förslaget är att gc-vägen byggs med en belagd bredd av 2,25 m. Gc-vägen förses med en stödremsa på 0,15 m. På delar av sträckan avskiljs gc-vägen med vägräcke mot E22. För karta över vägprojektet se sidan 11. Den nya gc-vägen kommer att få ungefär samma utseende som den anslutande delen från Tingstad och norrut. 10

Karta över föreslagna åtgärder 11

6 Nollalternativet I en Miljökonsekvensbeskrivning ställs den föreslagna lösningen mot det så kallade nollalternativet, som i detta fall redovisar situationen för befintlig väg utan vidtagna åtgärder. Nollalternativet är alltså ett jämförelsealternativ för att kunna avgöra projektets miljökonsekvenser. 7 Miljökonsekvenser Respektive intresse redovisas vad gäller förutsättningar, effekter och konsekvenser (av nollalternativet och utbyggnadsalternativet). 7.1 Landskapsbild och kulturmiljö Förutsättningar Väg E22 följer en lerfylld dalgång och omgivningarna karaktäriseras av uppodlade områden med markant uppstickande, skogklädda bergklackar. Från Klevbrinken sluttar landskapet kraftigt ner mot Göta kanal och Söderköping. Bebyggelsen ligger i krönlägen och gårdarna och byarna binds samman av landsvägen, nuvarande väg E22. På många av dessa platser återfinns också äldre bebyggelselämningar från yngre järnålder och framåt. Fornlämningsbilden i området har sin tyngdpunkt i järnålder med gravar och gravfält belägna i höjdlägen som de mest representativa inslagen. Tingstad kyrka utgör det dominerande landmärket i norra delen medan Söderköpings stadssilhuett dominerar i den södra. Riksintresseområde KE 60 Strax norr om Fransmansbacke utbreder sig ett stort sammanhängande kulturhistoriskt värdefullt område. Slättbygden är bördig och de många höjdryggarna som genomkorsar slättlandskapet har varit eftertraktade boplatser från tidig järnålder fram till nutid. De många fynden visar att området varit kontinuerligt befolkat under lång tid. Det samlade värdet av alla bevarandeintressen inom området har resulterat i bildandet av riksintresseområde KE 60 - Tingstad. Riksintresset bildades enligt riksantikvarieämbetets beslut 1997. Området består av ett sammanhängande område som kan betraktas som en kombination av centralbygd och herrgårdslandskap med rikt sammansatta fornlämningsmiljöer. I riksintresseområdet finns områden som ingår i kulturminnesvårdprogrammet. Den centrala platsen i området är sedan över 1000 år Tingstad som först var tingsplats, senare uppfördes även en tidig kristen kyrka. Tingstad var centralpunkten för byar och gårdsbildningar innan stadsbildningarna vid Söderköping och Norrköping. Riksintresseområde KE9 - Göta Kanal Göta kanal är Sveriges främsta kanalmiljö och är av riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv. Kanalmiljön omfattar kanalfastigheten och det omgivande kulturlandskapet, som skapades genom kanalbygget eller har sina karaktärsdrag från samma tid. Kanalen, som byggdes åren 1810 1832, är i sig ett historiskt byggnadstekniskt verk med bevarade slussar och dragvägar (Länsstyrelsen Östergötland 2006). Område EKSO 26 (regional kulturmiljöinventering) avser kanalmiljö, skeppsdocka, brovaktarställe mm. 12

Arkeologiska utredningar Arkeologisk utredning etapp 1, Väg E22 Norrköping - Söderköping (RAÄ Öst, rapport 2003:22) Denna utredning gjordes i samband med framtagande av vägutredning och omfattade sträckan mellan Korsbrinken och Navestad. Nedan redovisas de objekt och de åtgärder som utredningen föreslog på sträckan Korsbrinken-Tingstad och som nu berörs av arbetsplanen. Fornlämningar med RAÄ-nr RAÄ-nummer Socken Typ Status Åtgärdsförslag 24 Tingstad Gravfält Fornlämning Förundersökning 125 Tingstad Gravfält Fornlämning Förundersökning Nypåträffade lämningar med UV-nummer UV-nummer Socken Typ Status Åtgärdsförslag 9 Tingstad Torp, fattigstuga Möjlig fornlämning 23 Tingstad Plats för torp Möjlig fornlämning 24 Tingstad Plats för torp Möjlig fornlämning Utredning etapp 2 Utredning etapp 2 Utredning etapp 2 Objekt Objektnummer Socken Typ Åtgärdsförslag 8 Drothem Topografiskt lämpligt boplats/grav/odlingsläge. Odlingsspår i sluttning V om graven RAÄ201. Nedanför långsträckt höjd som innehåller gravar (RAÄ 17,201) På äldre karta finns symboler (gravar?) NO om nuvarande vägkorsning. Arkeologisk utredning etapp 2 med sökschakt. Förundersökning i anslutning till RAÄ 201 Kulturhistoriskt planeringsunderlag sträckan Korsbrinken-Söderköping (RAÄ Öst, rapport 2009:33) I anslutning till arbetsområdet finns en registrerad lämning, gravfältet RAÄ 10:1, Drothems socken. Gravfältet består av sex stensättningar och en rest sten och kan dateras till yngre järnålder. Vid arbetet påträffades inga nya lämningar eller platser där dolda fornlämningar kan förväntas påträffas. I områdets södra del finns en sträcka av järnvägsbank bevarad. Järnvägsbanken har ett kulturhistoriskt värde som vittnar om den tid då järnvägen gick till Söderköping och bör i möjligaste mån bevaras. Se bifogad rapport. 13

Fornlämningar och utpekade kulturmiljöer längs gc-vägen. 14

Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inga konsekvenser för landskapsbild eller kulturmiljö. Arbetsplaneförslaget Vägens utseende kommer att förändras till följd av uppsättandet av mitträcke samt att vägrummet kommer att breddas på den del där gc-vägen placeras i anslutning till befintlig väg. Längs hela sträckan är bedömningen att förändringen av vägens utseende inte nämnvärt kommer att påverka landskapets karaktär. Riksintresse för kulturmiljövården KE 60, Tingstad respektive KE 9, Göta kanal, bedöms inte påverkas negativt av de planerade åtgärderna. Järnvägsbanken kommer att utnyttjas som gc-väg vilket är positivt för det kulturhistoriska värdet. Spåret kommer att hållas öppet och undgå igenväxning. Gravfältet RAÄ 10:1, norr om Klevbrinken är beläget på ett krön väster om och högt över väg E22 och kommer inte att beröras av projektet. Objekt nr 8 vid Korsbrinken kommer att beröras av ny cykelväg och gc-port under E22. I vägutredningen föreslogs förundersökning i den närliggande fornlämningen RAÄ 201. Denna bedöms inte påverkas av arbetsplanen och bedömningen är att den inte behöver förundersökas. RAÄ 201 Objekt 8 Karta portläget med omgivningar. Sträckat område utgör objekt 8. Fornlämningen RAÄ 201(grav) ligger i åkerholmen i mitten av bilden. 15

Förbi Fransmansbacke är det trångt mellan den befintliga vägen och bergsskärningen. Ambitionen är att lägga gc-vägen kant i kant med befintlig väg och förhoppningsvis inte behöva spränga något mer. Då blir det heller ingen ytterligare påverkan på gravfältet RAÄ 24. Gravfältet ligger uppe på berget och är idag skadat av vägen i västra kanten. De två torplämningarna, UV 23 och UV 24 berörs av förslaget. Torplämningen UV 9 är förmodligen förstörd av tidigare vägbyggnad men ligger inom vägområdet. RAÄ 125 UV 23 UV 24 RAÄ 24 Karta förbi Fransmansbacke/Tallbacken Förbi Fransmansbacke är det trångt mellan den befintliga vägen och bergsskärningen. Föreslagna åtgärder Vägverket kommer att begära fortsatt utredning för de lämningar som berörs av arbetsplanen. 16

7.2 Naturmiljö Förutsättningar Området närmast väg E22 domineras av åkermark i lågpartierna och skogsmark på höjderna. Riksintresset Slätbakens förkastningssystem (NE63) och Ramunderberget (Natura 2000) ligger öster om väg E22. Det långsträckta, mäktiga och komplexa förkastningssystemet med bitvis mycket intressant fauna och flora utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter i Östergötland. Det sträcker sig från Slätbaken i öster in över landet mot Vättern. Ramunderberget är av riksintresse, natura 2000. Den karaktäristiska höjdryggen norr om Söderköping är en del av Slätbakens förkastningsbrant. Det är ett välbesökt rekreationsområde för Söderköpingsborna och ett känt landmärke för alla Göta Kanalfarare. Bl a har skogen höga naturvärden. Inga objekt utpekade i kommunernas naturvårdsprogram påverkas av projektet. För stor och småvilt inom området utgör vägen en viss barriär. Vägen och befintliga trummor kan också utgöra vandringshinder för land- och vattenlevande djur som lever i eller i anslutning till vattendrag som passerar under väg. Högre vilt kan antas följa de sammanhängande skogsområdena. Högvilt och småvilt rör sig troligen i ungefär samma stråk i landskapet. Ett antal viltolyckor mellan Tingstad och Fransmansbacke ger indikationer på att viltet följer skogsbryn och vattendrag som t ex Vadsbäcken. Lillån passerar under E22 i kulvert strax söder om Göta kanal. Den går sedan öppen genom ett industriområde och sedan vidare i kulvert (ca 350 meter) fram till Rådhustorget där den förenas med Storån. Lillån öster om E22 17

Värdefulla naturmiljöer i utredningsområdet 18

Konsekvenser Nollalternativet Ett nollalternativ kommer att medföra ökad trafik men påverkan från befintlig väg bedöms inte ge ytterligare påverkan på omliggande naturmiljöer. Arbetsplaneförslaget Inga utpekade naturvärden berörs av förslaget. Längs den gamla järnvägsbanken finns uppvuxna träd som kommer att försvinna vid byggande av gcvägen. Naturvärdena är dock ganska låga och konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små. Den gamla järnvägsbanken är idag trädbevuxen. Vid passagen av Lillån kommer befintliga brofundament från den nedlagda järnvägen att användas för den nya gc-bron. Marken kring fundamentet (se bild) eroderar och åtgärder krävs för att förhindra fortsatt erosion. Detta innebär att arbete måste ske i Lillån. Om försiktighetsåtgärder vidtas vid byggnationen bedöms konsekvenserna av arbetet och ev grumling som små. Karta över gc-vägen längs järnvägsbanken och korsningen med Lillån och väg E22. 19

Lillån erodering på västra sidan av järnvägsbrofundamentet. Vid Korsbrinken, där gc-vägen läggs parallellt med och söder om väg 801 fram till väg E22, sker intrång i blandskog. Vid gc-porten under väg E22 sker visst intrång i ett bestånd av ung lövskog. På den östra sidan av väg E22 påverkas huvudsakligen åkermark. De negativa konsekvenserna bedöms bli små. Här passerar gc-vägen kanten av en åkerholme. Den berörda delen saknar naturvärden och konsekvenserna bedöms som mycket små. Dispens från biotopskydd krävs dock för intrång. Åkerholmen berörs endast i yttersta kanten av den nya gc-vägen. 20

Vid gc-passagen över Vadbäcken byggs en trumma. Om byggnationerna sker vid lågvatten bedöms konsekvenserna som små. Dispens från biotopskyddet krävs för denna åtgärd. Passagen över Vadbäcken. Vadbäcken rinner i sänkan i mitten av bilden och passerar väg E22. 21

Ett visst intrång sker i den gamla torptomten vid Fransberg där enstaka buskar och fruktträd kan påverkas. Konsekvenserna bedöms som små. Gammal torptomt vid Fransberg där enstaka fruktträd/-buskar kan beröras. Nya anslutningar påverkar huvudsakligen åkermark och konsekvenserna bedöms som mycket små. Föreslagna åtgärder Befintlig vegetation på åkerholmen och vid torplämningen ska i möjligaste mån sparas. Försiktighetsåtgärder ska vidtas under byggtiden för att skydda vattnet i Lillån och Vadbäcken. Åtgärder i vattnet ska ske under lågvatten. 7.3 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Hela Göta Kanal är som tidigare nämnts av riksintresse för friluftslivet. Ramunderberget, den karaktäristiska höjdryggen norr om Söderköping, är en del av Slätbakens förkastningsbrant och ett välbesökt rekreationsområde för Söderköpingsborna. Bl a har skogen höga naturvärden. Området runt Tingstad och även söder härom utgör ett stort närrekreationsområde. Det finmaskiga mindre vägnätet och det intressanta och väl brukade herrgårdslandskapet inbjuder till utflykter med såväl bil, cykel eller till fots. De betade åkerholmarna, de sammanhängande ekhagarna och platserna med kulturhistoriska byggnader och fornlämningar är viktiga besöksmål och inbjuder till vistelse i området. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär fortsatt oinbjudande och trafikfarlig gång- och cykeltrafik längs väg E22. Arbetsplaneförslaget Arbetsplaneförslaget medför bättre förutsättningar för rekreation i området då det blir lättare att gå eller cykla längs sträckan och ta sig ut i landskapet. Gc- vägen kommer att få en planskild korsning med E22. 22

Föreslagna åtgärder Öppningar i mittbarriären planeras för att så långt som möjligt eliminera barriäreffekter. 7.4 Markföroreningar Den gamla järnvägsbanken som ska byggas om till gc-väg kan eventuellt innehålla föroreningar efter de gamla syllarna. Markundersökning görs innan gc-vägen anläggs. 7.5 Hälsa och trygghet/barriäreffekter Förutsättningar Väg E22 utgör en kraftig barriär i landskapet som känns otrygg både att korsa och att färdas längs som oskyddad trafikant. På grund av att objektet inte utgör väsentlig ombyggnad är inga bulleråtgärder aktuella utöver de som redan utförts eller erbjudits av Vägverket. Konsekvenser Nollalternativet I nollalternativet ökar vägens barriärverkan och otrygghet pga förväntad trafikökning. Arbetsplaneförslaget De minskade möjligheterna att korsa E22 genom att mitträcke sätts upp innebär en delvis ökad barriärverkan och längre transportsträckor för boende samt jord- och skogsbruket. Ny gång-och cykelport byggs vid Korsbrinken vilket är positivt för gående och cyklister. Föreslagna åtgärder Öppningar i mittbarriären planeras för att så långt som möjligt eliminera barriäreffekter. 7.6 Naturresurser Förutsättningar Befintlig väg går i huvudsak genom jordbruksområde med undantag av några passager förbi mindre skogsområden. E22 är rekommenderad för farligt gods transporter. På sträckan fraktas övervägande petroleumprodukter och det finns en risk att det kan inträffa en olycka med dess begränsade stopp- och omkörningssikt. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen ny mark tas i anspråk men ökad trafik medför större utsläpp av föroreningar och ökad risk för olyckor som kan skada mark och vatten. Arbetsplaneförslaget Förslaget medför små intrång i omkringliggande markområden och därmed att resurser i form av jordbruks- och skogsmark kommer att tas i anspråk. Ny mark som tas i anspråk uppskattas till 0,5-1 ha. Den ökade trafiksäkerheten ger en minskad risk för skador på mark och vatten som kan uppstå vid trafikolyckor. Några effekter på vattenstånd eller vattenflöden bedöms inte uppstå. Inga områden för yt- eller grundvattentäkter eller enskilda grundvattentäkter bedöms påverkas av föreslagna åtgärder. 7.7 Byggskedet Vägdikesmassor innehåller vägrelaterade föroreningar som lagrats upp. Dessa föroreningar kan ge upphov till miljöproblem, exempelvis om föroreningarna lakas ut och transporteras till yt- eller grundvatten. Upptagna massor skall i möjligaste mån återanvändas i byggprojektet. Om inte detta är 23

möjligt återstår att lägga upp dem, företrädesvis inom vägområdet. Vid deponering ska massorna i första hand placeras i närheten av vägen, inom vägområdet, så att avrinnande vatten från massorna avleds till samma recipient som mottar det normala vägdagvattnet. Vägdikesmassor placerade på detta sätt omfattas ej av några restriktioner. Större delen av arbetet kommer att utföras med maskiner på och i vägens närhet vilket medför en begränsad framkomlighet och risk för olyckor. Vägverket har upprättat tre publikationer vid upphandling av entreprenader som ställer krav på kvalitet, miljö och trafiksäkerhet. Om kraven uppfylls bedöms åtgärderna inte innebära någon betydande miljöpåverkan under byggtiden. I samband med upprättande av bygghandling kommer en riskanalys för packnings- och sprängningsarbeten att upprättas. Denna behandlar bland annat vibrationer från byggnadsarbeten samt påverkan på enskilda vattentäkter. 7.8 Markavvattning Förändringarna för avvattningen bedöms bli marginella. På de platser där åtgärder utförs utanför befintligt vägområde flyttas de öppna dikena ut i motsvarande grad. Markavvattning sker till samma utloppsdiken som tidigare och nya diken bedöms inte påverka våtmarker, vattendrag, grundvatten eller övriga värdefulla naturmiljöer. Avvattningen av gc-porten under E22 utförs med självfallsledning mot öster. Från portläget dras ledningen parallellt med E22 fram till väg 844 och därefter parallellt med denna till närmaste utloppsmöjlighet. I portens närområde finns inga känsliga miljöer som kan påverkas negativt. 24

8 Samlad bedömning Nollalternativet Vägförslaget Åtgärder för att minska negativa effekter av Kulturmiljö/landskapsbild + Ingen påverkan Naturmiljö Rekreation och friluftsliv +Ingen ny mark tas i anspråk - Inga trafiksäkerhetshöjande åtgärder som minskar risken för olyckor och därmed utsläpp till mark och vatten -Låg trafiksäkerhet för cyklister. - Kan komma att påverka fornlämningar. Marginell påverkan på landskapsbild - Små negativa konsekvenser. + trafiksäkerhetshöjande åtgärder som minskar risken för olyckor och därmed utsläpp till mark och vatten + Ny gc-väg ger ökad säkerhet för cyklister förslaget Vidare utredningar av fornlämningar enligt länsstyrelsens beslut. Allmän varsamhet vid byggnation Hälsa/trygghet/ barriäreffekter -Osäkert för gående och cyklister att färdas på vägen Gc-väg med planskild korsning byggs Ny gc-väg ger ökad säkerhet för cyklister Naturresurser Areella näringar Mark och vatten Ingen påverkan -Ökande trafik medför risk för olyckor då farliga ämnen kan komma ut till mark och vatten - jordbruksmark tas i anspråk, färre möjligheter att korsa E22 + Mitträcken och sidoräcken minskar risken för olyckor och därmed risken för att farliga ämnen kan komma ut till mark och vatten Byggskede Ingen påverkan - Mycket transporter som stör trafiken - Risk för spill av miljöfarliga vätskor. Öppningar i vägräcket För att säkerställa att byggnationen genomförs på ett miljöanpassat sätt kommer krav att ställas på utförandet enligt Vägverkets publikation om miljökrav under byggtiden. 25

9 Samråd Ett samrådsmöte hölls med tjänstemän på Länsstyrelsen 2009-02-13. Då beslutades att en Arkeologisk utredning etapp 1 görs på sträckan väg 210 till Klevbrinkens trafikplats för GC-vägen och utefter E22 på sträckan Klevbrinken-Korsbrinken för åtgärder kopplade till mitträcke. Sakägarmöte hölls 2009-10-21 i Tingstads församlingshem. De närvarande var positivt inställda till de åtgärder som kommer att vidtas på E22 med mitträcke och gc-väg. 10 Fortsatt arbete 10.1 Planeringsprocessen nästa steg Arbetsplanen kommer att ställas ut och fastställas. Byggstart planeras till 2010/2011. 10.2 Dispenser och tillstånd Objekt som omfattas av biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken är t.ex. stenmurar, odlingsrösen, alléer, åkerholmar och småvatten. Vid intrång i sådana kommer tillstånd att sökas av Vägverket. Deponier som placeras i naturmark som väsentligt förändras skall anmälas till länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Anmälan av upplag är anmälningspliktig verksamhet enligt Miljöbalken 9 kap. Anmälan skickas till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Anmälan/samråd enligt miljöbalken för upplag av massor görs av antagen entreprenör. Vägverket avser söka tillstånd enligt kulturminneslagen för åtgärder där ny mark tas i anspråk. Länsstyrelsen fattar utifrån denna beslut om omfattning och inriktning på det vidare arbetet. Ansökan för eventuell flyttning av eller ingrepp i fast fornlämning görs hos länsstyrelsen enligt 2 kap 12 kulturminneslagen. Dispens från biotopskyddet söks för åkerholme vid gc-port och passage av Vadsbäcken och Lillån. 10.3 Uppföljning Det är viktigt att MKB-innehållet förs vidare i bygghandlingsskedet och vid upphandling och uppföljning av den blivande entreprenörens verksamhet. Där vägen inkräktar på natur-och kulturvärden ska förhållandena studeras i detalj så att lokal anpassning av slänter mm kan göras. 26

11 Referenser 1. Förstudie, E22 Söderköping-Norrköping, delen Söderköping-Tingstad, gc-väg och mitträcke, Beslutshandling 2009-10-01. Upprättad av Vägverket Konsult i Linköping. 2. Riksantikvarieämbetet, avd arkeologiska undersökningar, 2003. Arkeologisk utredning, etapp 1, för väg E22 Norrköping (Navestad) Söderköping. UV Öst rapport 2003:22, 3. Vägverket, 2004. Vägutredning med miljökonsekvensutredning för E22 Söderköping- Norrköping, september 2004. 4. Calluna AB Ekologiska kunskapsgruppen, 2003. Kompletterande naturinventering till vägutredning för E22 Söderköping Norrköping 2003. 5. Förstudie E22 Söderköping Norrköping, Målad 2+1-väg delen Tingstad Navestad, förslagshandling 2007-06-15. Objnr 53 33 39 6. Norrköpings kommun, 2007. Naturvårdsprogram Norrköpings kommun 2008-2011. 7. Söderköpings kommun, fördjupad ÖP för väg E22, 2007-10-10 8. Söderköpings kommun, ÖP 05 Hemsidor Länsstyrelsen i Östergötlands län gistjänst. http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/gis_kartor/ Skogsstyrelsens gistjänst Skogens Källa http://www.skogsstyrelsen.se/skogenskalla 27