osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete Det gäller att vi tar fram bra idikatorer Sida 7 äme som diskuteras alltför lite Sida 3 PROGRAM och semiarier på sista sida!
kröika Så mycket bättre För sjätte gåge arrageras Förebygg.u och du kommer om möjligt att bjudas på ett bredare och äu bättre program ä ågosi. Några var med och mis kaske reda första gåge det begav sig, strax efter milleiumskiftet, meda adra kommit med ågo gåg på väge. Det bästa med Förebygg.u och lite av dess sigum är möte. Möte mella kuskap och praktik. Möte mella mydigheter och orgaisatioer. Möte mäiskor emella helt ekelt. Bättre ä så blir det ite! Det är över sjuttio persoer som förberett sig och kommer att presetera itressata föreläsigar och semiarier för oss. De erfarehet och kuskap iom prevetiosområdet som fis samlad på dea plats dessa dagar är uik. Ite og med alla föreläsare, vad vore de uta dig som åhörare. Vad vore Förebygg.u uta dig! Dia erfareheter och de kuskap du har är också betydelsefull. Jag vill att du atar e utmaig uder koferese. oterat Till vardags basar ha för folkhälsa i regioe. Me i dag kommer Joha Josso, folkhälsochef i Västra Götaladsregioe, att agera moderator uder Förebygg.u. Ha är frå börja samhällsvetare och har uder sitt yrkesliv arbetat iom blad aat Göteborgs kommu och som bistådsarbetare för såväl FN och SIDA, med frågor som rör välfärd och samverka. Som folkhälsochef arbetar ha för ärvarade mycket med de ojämlika förutsättigara är det gäller hälsa och strävar efter att Ulrika akargre Lässamordare i västra götalads lä och med i arragörsgruppe för förebygg.u 2011 Nämlige att dela med dig av ågot som du är stolt över att ha åstadkommit iom det förebyggade området. Du kaske har hjälpt e ug mäiska till ett drogfritt liv, geomfört ett lyckat projekt, arbetat uthålligt med det du tror på, fattat viktiga beslut, och på så sätt faktiskt bidragit till e bättre värld. Täk om vi alla delar ågot med ågo aa, lyssar på ågo aa, tar efter och lär av varadra på riktigt dessa dagar. Så mycket kuskap det skulle geerera! Det är ett privilegium att få delta i ett sådat här sammahag och förbereda dessa späade möte. Jag förvätar mig, i alla fall, att bli ispirerad och få kraft att ata ya utmaigar. Geom att ta del av Förebygg.u och de kocetrerade kuskapsmassa som fis här, ka vi alla bidra till att det förebyggade arbetet i Västra Götalad och adra delar av Sverige utvecklas och blir så mycket bättre! Joha Jossos mål är att göra presetatioe fylligare bygga upp hållbara strukturer för folkhälsoarbetet. Uppdraget som moderator ser ha som späade och ser fram emot att få e möjlighet att kyta samma de olika delara till e helhet. Jag har som ambitio att ite bara presetera talare uta vill försöka att också ge ågra iledade och avrudade kommetarer så att det blir lite fylligare. Förhoppigsvis iebär det också ett mervärde för de som är med på koferese. Foto: Mats Udde Josso Joha Josso. redaktio Redaktör: Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: 0707-87 77 65 reportrar: Peter Ekvall Aa Riker FORM: Ola Carlso Form AB redigerig: Attila Hei ATHE Media Tryck: Majoras Grafiska AB 2011 Samarbetsparters: Arragörer: 2 Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011
Foto: colourbox.com Se sambadet Alkohol och SEX Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett äme som diskuteras alltför lite. Ite sälla har de som söker hjälp för ett alkoholberoede också problem på det sexuella plaet. Och det är problem som behöver tas på allvar, ite mist är det gäller ugdomar. Ugdomar som dricker i övermått är i e riskgrupp också på adra sätt. De ugdomar som dricker alldeles för mycket har ofta e tidig samlagsdebut och utsätter sig för mer skadligt sex ä de som ite tidigt tycker att det är lika häftigt att dricka. Det säger Iga Tidefors, docet i psykologi på Psykologiska istitutio vid Göteborgs uiversitet, med mågårig erfarehet av arbete med sexualitet och sexuella övergrepp. Ho tror att såväl e tidig sexdebut som e tidig alkoholdebut har e gemesam bakomliggade faktor i ågo form av utsatthet i samhället. Me meda pojkar/ mä som överkosumerar alkohol löper e större risk för att begå destruktiva hadligar, riskerar flickor/kvior med motsvarade kosumtio i högre utsträckig att utsättas för destruktiv sexualitet. Eligt hee fis det höga krav på dages ugdomar att ma ska vara idividuell, lyckad och framgågsrik. Kvällstidigara skriver i braskade rubriker om hur ma ska göra för att uppleva multiorgasmer. Det fis säkert måga skäl till att ugdomar dricker. Me kaske ka ma ha ågo lite hypotes om att ugdomar har svårt att stå emot dages prestatioskrav och att det också kaske ka vara e bidragade faktor till e ökad kosumtio. Det fis e rad föreställigar om att små mägder alkohol ka vara gysamt för sexualitete. Ma kopplar av, släpper på prestatioskrave och vågar lite mer. På kort sikt. Me gaska sabbt slår alkohole ut de sexuella luste och förmåga. Och det gäller både ugdomar och vuxa. Det itressata är att alkohol och sexualitet aktiverar samma område i hjäras belöigssystem. Me belöige av alkohol går hemskt mycket sabbare ä de som har med sexualitet att göra. Och i förlägige verkar det så tråkigt att de som är på väg i i ett beroede väljer alkohole framför sexualitete. Då är det lättare att avstå frå sex ä frå alkohol. Me för de som söker hjälp för ett alkoholberoede ka det upplevas som betydligt mer skamfullt att prata om sexuella problem ä om alkoholproblem. Där har persoer som kommer i kotakt med ugdomar, i pedagogisk verksamhet eller behadlig, ett asvar att våga fråga hur de har det med si sexualitet. Me då är det viktigt att de först har rasakat sitt eget förhållade till alkohol och sexualitet aars fis det e risk för att behadlare bagatelliserar probleme, säger Iga Tidefors. I dag efter luch hör du hee berätta mer på temat sexualitet och alkohol i Drake. Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011 3
fokus kröika Det bubblar av lust och kreativitet blad ugdomar i hela ladet. Och det fis e rad sätt att ta tillvara på de kreativitete i det drogförebyggade arbetet. UNG KREATIVITET Ett av dessa är CAN:s projekt Local Hero. Projektet stöttar ugdomar över hela ladet som vill bilda e grupp för att geomföra e valfri drogfri aktivitet. Ugdomara ka få upp till 5 000 kroor i bidrag och stöd av processledare frå CAN för att geomdriva si idé, och projekte har hittills iefattat allt frå disco och produktio av ega filmer, till graffitimålig och fotbollsturerigar. Det käs väldigt bra att kua vara med och stimulera och hjälpa dem att få göra verklighet av sia idéer. Måga av dem gör fatastiska isatser, säger Stia Hähert, projektsamordare för CAN:s projekt Local Hero, som är e av de medverkade uder dages semiarium Ugdomars kreativitet i det förebyggade arbetet. Medverkar gör också verksamhetskosulete och daslärare Christel Bertlig Szytek frå Sveriges Blåbadsugdom som kommer att berätta mer om dasprojektet G roud, som bygger på e schweizisk förlaga. Take är att egagera killar i alla åldrar och förebygga alkovåld geom das. Dasstile är AfroHop, e egeutvecklad afroispirerad hiphop-stil och ambitioe är att på sikt bygga upp ett rikstäckade ätverk. I Väersborg har ma valt det musikaliska spåret. Där arbetar ma som bäst med att dra upp plaera för e fortsättig på musikprojektet Re musik, e låtskrivartävlig öppe för ugdomar mella 13 och 25 år. Idé med projektet är att egagera ugdomar mella 13 och 25 år att göra si ege musik mot alkohol och droger. I dag fis det gaska måga drogliberala texter och måga artister som aväder både alkohol och arkotika. Vi ville hitta ett sätt att få uga att täka till Vi ville hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv ett extra varv. Dessutom hadlar det också om att ivolvera ugdomara i det drogförebyggade arbetet i kommue och ge dem e större iblick i vad det hadlar om, säger Sara Guarsso, drogförebyggade samordare i Väersborgs kommu, som driver projektet. Att sitta er och skriva e text har fått dem att täka till krig hur det ka vara att ha e kompis som aväder droger eller likade. Och det är väldigt yttigt och väldigt täkvärt. Att det blev just e musiktävlig är ite så kostigt, mear ho. Väersborg har som uttalad visio att bli Sveriges bästa musikkommu. Vi har e stor musikskola och e hel del artister som kommer härifrå. Mest käd är kaske Ages, som ju är de Idoldeltagare som det har gått bäst för. Därför kädes det extra kul att få i e akytig till musike i det drogförebyggade arbetet. Fiale hölls i sambad med ett specialarragerat drogfritt Valborgsmässodisco i våras. Sex fialister gjorde upp om förstapriset, 5 000 kroor. Ia fiale hade de också fått gå i i studio och spela i sia låtar som gavs ut på e cd, som de fick dela ut till sia kompisar. I kovolutet låg också ett häfte med låttextera. Fiale blev jättelyckad. E del av projektets syfte var att ispirera och få ugdomara att fortsätta och våga satsa på musike. Där tror jag att vi har lyckats väldigt väl. Måga ugdomar har också hört av sig uder höste och udrat om det blir e y tävlig till våre. Vi hoppas verklige på det, och då tror jag att vi kommer att få i väldigt måga fler bidrag, säger Sara Guarsso. Stora bilde: Fathiya Syrag och Mariah Adersso på processledarutbildig för Local Hero. Överst till väster: I sambad med fiale av Re musik hölls ett drogfritt Valborgsdisco i Väersborg. Överst till höger: Prischecke på 5 000 kroor togs hem av Haes Karlsholt. Uderst till höger: Dasprojektet G roud har ambitioe att bygga upp ett rikstäckade dasätverk. 4 Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011
Foto: Christia Edlud Christia Gyå Oguz. Vi har varit alldeles för tysta Sverige och adra läder som stöder FN:s arkotikakovetioer har uder seare år tappat iitiativet i debatte. Samtidigt växer sig kritikera allt starkare. Vi har varit alldeles för tysta är det gäller att försvara kovetioera. Jag är bekymrad över de uvarade utvecklige, säger Christia Gyå Oguz, regeriges särskilda utredare i arkotikafråga. I de utredig om Sveriges iteratioella egagemag i arkotikafråga som ho förra måade lämade i till regerige efterlyser ho krafttag frå Sveriges sida och föreslår blad aat irättadet av e seior företrädare för arkotikafrågor för att ge e stark sigal om att Sverige prioriterar kampe mot arkotika. Tidigare i år bildades e iteratioell kommissio som är starkt kritisk till hur de uvarade politike fugerar och dömer ut arkotikapolitike som de hittills har varit. Blad medlemmara återfis blad adra Kofi Aa, Mario Vargas Llosa och FN:s förra höga kommissarie för mäskliga rättigheter, Louise Arbour. När persoer med så stor iteratioell respekt egagerar sig går det ite lägre att avfärda argumete som strutprat. Då krävs det sakliga argumet frå de läder som, liksom Sverige och USA, står för e aa politik. Om vi värar om de politik vi har, om Sverige fortfarade tror på de politike, då måste ma, ite bara försvara de uta också främja de och ta iitiativ, säger Christia Gyå Oguz. Uder förmiddages semiarium De arkotikapolitiska debatte ka du höra hee berätta mer om de olika skiljelijera. Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011 5
dages frågor Ulf Zetterma Kosulet, Ersta vädpukte Johaa Ludberg Utredare, states Folkhälsoistitut Åsa skytt Drogförebyggade samordare, borås stad Vad har du för plaer uder dage? Jag hoppas framför allt få träffa folk och prata metodutvecklig, dels är det gäller att å ugdomar via ätet, dels för att utveckla e metod för att vara språkrör för ugdomar i deras kotakter med skola och socialtjäst och likade. Jag ska lyssa på Att samverka krig ugdomar med riskbeteede och föredraget om alkoholpolitik. Det gör jag för att få ispiratio till hur ma ka arbeta prevetivt iom mitt eget område, spel om pegar. Jag täker lyssa på itressata föredrag för att skaffa mig mer kuskap och ätverka. I år ligger fördjupigsdage på kofereses sista dag. Vad tycker du om det? Det låter som e bra idé, så att ma ka få det lite mer övergripade uder de första dage och seda gå på djupet uder de sista, och ischa i sig på det ma behöver i si ege verksamhet. Jag har ite varit med tidigare me geerellt käs det som att ma på så sätt ka få e kyta-ihop-säcke-effekt i bästa fall. Att ma ka ta med sig yvua kuskaper och få fler idéer om hur ma ka sätta i dem i ett större sammahag. Jag uppskattar fördjupigsdagara och tycker att de är väldigt bra. I och med att ma själv väljer vad ma vill gå på, ofta flera måader ia koferese, har ma ju reda valt vad ma vill lära sig mer om. Vad ser du särskilt fram emot uder reste av koferese? Möjlighete att lyfta fråga om vikte av tidiga isatser. Missbruksutredige iehåller väldigt lite av det. När det fis så måga goda starka krafter på e och samma plats kaske ma ka få till ågot som verklige hörs. Att få höra om olika förebyggade metoder som ka ispirera oss som arbetar med spel om pegar. Det är ett folkhälsoproblem äve om det ite har klassats som e beroedesjukdom ä. Jag uppskattar att det fis ett särskilt forum för oss förebyggare och ser fram emot att ta del av bra föreläsare, me kaske framför allt att få träffa kollegor och persoer ma samarbetar med, ta del av y forskig och lyssa på experter. oterat Ny studie om dopig Reda på Förebygg.u 2007 preseterade STAD e första studie om avädige av aabola adrogea steroider (AAS) på gym och träigsaläggigar. Studie visade att e tredjedel av mäe mella 18 och 25 hade avät arkotika och fem procet hade avät AAS. Vid årets koferes preseteras e metodhadbok för hur träigsaläggigar ka arbeta för att förebygga dopig. Dessutom preseteras resultate av e uppföljade studie om avädige av AAS på gym. Hur har det gått seda 2007 har avädige ökat eller miskat? Håll ögoe öppa. I skuggora hemma I Gabriellas liv fis mycket mörker. Det fis hädelser som kastar skuggor... där mardrömmar ka gömma sig och mie ka lura. Me i det mörka fis också små stäk av ljus. Har du ite sett de ä, så bör du passa på att se utställige Gabriellas resa som bygger på boke med samma am av författare Elisabeth Hagborg och illustratöre Tove Heix. E skildrig av hur det är att växa upp med e missbrukade förälder. 6 Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011
För att lyckas fullt ut kommer regeriges ANDTstrategi att ställa höga krav på att alla hästar drar åt samma håll. Där kommer de idikatorer som tas fram, och implemeterige av dem, att spela e avgörade roll. VÄGVISAREN Håka Leifma om att mäta effekter av förebyggade arbete Det gäller att vi tar fram bra idikatorer som ite bara är till för att mäta, uta som också visar färdriktige. Det säger Håka Leifma, sektioschef på STAD och tillträdade chef för CAN, som kommer till Förebygg.u. Ha sitter som ordförade i de projektgrupp som till sommare ska ha tagit fram ett prelimiärt förslag på uppföljigsstruktur för regeriges samlade strategi för alkohol-, arkotika-, dopigs- och tobakspolitik. Historiskt har vi haft e situatio där måga har satt igåg e massa saker för att kua göra uppföljigar av olika slag. Me i måga fall har ma utarbetat sia ega system uta att titta på adra. Det är olyckligt eftersom det gör det svårt, och iblad ret omöjligt, att göra vettiga jämförelser. Och kompetese ute i ladet är det gäller att aalysera data är väldigt skiftade och ligger ofta på e gaska låg ivå, säger Håka Leifma. Ett exempel på ett eftersatt område gäller ett av de viktigaste och mest grudläggade istrumete är det gäller efterlevade av åldersgräsera för iköp av alkohol. Där sakas, förutom Systembolagets provköp, e tydlig bild av hur det ser ut. Det fis ige som ka tala om för mig om efterlevade har förbättrats eller försämrats, om det är lättare eller svårare för ugdomar att köpa ut alkohol eller cigaretter. Det är lite kostigt eftersom det är ett av de grudmomet som vi verklige borde kua följa år efter år. Vi ser ju att kosumtioe ökar eller miskar över tid och e faktor skulle faktiskt kua vara att det blir lättare eller svårare för ugdomar att få tag på alkohol. Me det vet vi ite Det är lite kostigt eftersom det är ett av de grudmomet som vi verklige borde kua följa år efter år idag. På likade sätt ser det ut på område efter område. Det svåra är att hitta rimliga mått och sätt att bedöma isamlade data och skapa e systematik för hur alla ska jobba så att vi ka skapa e stadard, säger Håka Leifma. Eligt hoom kommer ett ytt system att ge bättre möjligheter att få e korrekt bild av hur utvecklige ser ut i Sverige, och på ett aat sätt ä i dag kua koppla olika former av isatser till utfall. Take är att alla idikatorer ska samlas på e gemesam webbsida, tillsammas med tydliga istruktioer för hur mätige ska gå till och hur udersökigssvar ska tolkas. Me asvaret kommer äve i fortsättige att ligga på lokala och regioala aktörer. Däremot ka de få hjälp frå oss att ställa de bästa och mest tillförlitliga frågora. Framför allt tror jag att vi därigeom kommer att få e bättre bild av hur ma jobbar på lokal och regioal ivå. Det har vi ite riktigt idag. Håka Leifma. Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011 7
ramprogram Osdag 16 ovember 08.30 Registrerig och kaffe 09.30 Ivigig 10.15 Låt luste vara di kompass 10.50 Kort rast för att förflytta sig 11.00 Förmiddages semiarier startar 12.00 Luch 13.15 Forskarpresetatioer i Drake Sea öppettider på kroge sambad med hälsa. Fredrik Spak, leg.läkare, docet i socialmedici, Sahlgreska akademi, Göteborgs uiversitet Kvior och alkohol. Christia Adersso, med.dr. i socialmedici, Sahlgreska akademi, Göteborgs uiversitet Sexualitet och alkohol. Iga Tidefors, docet i psykologi, Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Balaserig på medvetadets gräs e kuskapsiveterig om riskbruk, missbruk och beroede av GHB och ärbesläktade preparat. Torbjör Forkby, docet i socialt arbete, FoU i Väst/GR 14.35 Kaffe 15.00 Eftermiddages semiarier startar 16.00 Kort rast för att förflytta sig 16.10 Hur mäter ma effekter av förebyggade arbete? Håka Leifma, sektioschef STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblematik 16.50 Kort summerig av dage och avslutig 19.00 Gemesam galakväll med middag och prisutdelig Fokusdage 17 ovember 08.30 Registrerig och kaffe 09.00 Utbildigspass 10.15 Fika 10.45 Utbildigspass 12.00 Luch 13.15 Utbildigspass 14.45 Fika 15.15-15.40 Gemesam avslutig i Drake (Maria Reströms medverka utgår) Icheckig Icheckig sker båda dagara i Drakes etré! Det vill säga att alla skall checkas i både osdag och torsdag vid akomst. Glöm därför ite di ambricka som också är di biljett! semiarier Osdag 16 ovember Förmiddag Jakte på de perfekta kroppe med hjälp av Aabola Adrogea Steroider De arkotikapolitiska debatte Förebyggade arbete krig sociala överdrifter Föreigskolle Rökfria skolgårdar är år vi dit? Hur får vi ett tobaksfritt samhälle? Hur går det för de alkoholskadade bare? Att samverka krig ugdomar med riskbeteede Eftermiddag Vattepipa rök uta risk? Marijuaa och frihet Meigsfulla föräldramöte i skola Jakte på ya målgrupper Ståltråd och silvertejp eller geomtäkt alkoholpolitik? Ugdomars kreativitet i det förebyggade arbetet Polises arbete för e trygg krogmiljö Torsdag 17 ovember Lokal Ellös Asperö Kogresse GFC Bräö Saltö Drake Lokal GFC Asperö Drake Ellös Bräö Kogresse Saltö FOKUSSPÅR 1: Bare vi aar far illa me sälla vågar se och möta Asperö FOKUSSPÅR 2: Nästa e miljo persoer Förebygg Riskbruk u! Saltö FOKUSSPÅR 3: Alkohol och adra droger i trafike GFC FOKUSSPÅR 4: Drogförebyggade arbete är brottsförebyggade Drake FOKUSSPÅR 5: Lokala resultat av de atioella föräldrastödssatsige erfareheter frå tre projekt i Västra Götalads Lä Bräö FOKUSSPÅR 6: CANNABIS farlig busiess! Kogresse FOKUSSPÅR 7: Tillsy grude i det förebyggade arbetet Ellös Specialkost på luche Om du har beställt specialkost i di amäla så serveras de i restaurage Trappa, ige specialkost serveras i Kogresse förutom uder Galamiddage på osdag kväll! Smaklig måltid! MISSA INTE! Sista chase att rösta på Årets Förebyggare Tre fialister har valts ut till CANs pris till Årets förebyggare. Priset delas ut uder galamiddage. Här är kadidatera 1. Begoia Radhav och Michaela Pettersso (CAN 1) vid Fridegårdsgymasiet i Bålsta. Två elever som uppmärksammat att jämåriga har e riskabel alkoholkosumtio och bestämde sig för att aväda sitt projektarbete till att göra isatser blad sia kamrater. X. Maria Kero (CAN X) vid Luleå tekiska uiversitet, som uder flera år arbetat med att få er studeteras alkoholkosumtio. Ho har äve stöttat elever som kommer frå familjer med missbruksproblematik och föreläser både på och utaför Campus. 2. Håka Frasso (CAN 2), samordare i Öckerö kommu, som målmedvetet och lågsiktigt lyckats förädra dryckesvaora blad uga på Öckerö geom att förklara för vuxa att bar uder 18 år ite ska dricka alkohol. SMSa CAN 1, CAN X eller CAN 2 till 72672 för att rösta på di favorit (se ova). Kostad 1 kr/sms (+ ev. operatörskostad). Röstige avslutas klocka 15 de 16 ovember. 8 Förebygg.u göteborg 16 ovember 2011