Lärande på arbetsplatsnätverket Göteborg 30 maj Anteckningar från möte i Lärande på arbetsplats-nätverket Tid: Måndag 15 april, 13.00-16.00 Plats: GR, Rum Pater Noster (rum 219) Ledamöter Bengt Bohm Göteborg Börje Carlsson Göteborg Gunhild Karlsson Göteborg Christina Sandström Härryda Anna-My Zetterberg Härryda Tommy Johansson Kungsbacka Bonny Wernersson Kungsbacka Anita Attestål Lerum Lars Andersson Lerum Jari Kosonen Partille Katinka Wertsén Partille Tommy Andersson, ordförande Stenungsund Anna Engström Stenungsund Peter Peterson Alingsås Marie Ekberg Göteborg Kristina Eriksson Göteborg Deltar i nätverket??? Kristina Nilsson Göteborg Deltar i nätverket??? Marianne Persson Göteborg TA BORT Ann-Charlotte Havner Göteborg Carl Nyström Lilla Edet Therese af Donner Mölndal Birgitta Lager Mölndal Malin Haugen Tjörn Margaretha Allen, sekreterare GR Ärendelista 1. Föregående mötes minnesanteckningar Lades till handlingarna. 2. Uppföljning av apl med hjälp av I-pad Bengt Bohm Bräckegymnasiet Skolan har introducerat I-pad som verktyg för bedömningsunderlag och för att dokumentera det eleven har gjort på arbetsplatsen. Quick Office används för att skriva på paddan. Teknikerbehovet är lågt i förhållande till tidigare då lap-tops användes. I grundskolan i Kungsbacka har man sänkt kostnaderna med 27 % när man bytte till i-pad.
Exemplet visade en Undertaksmontör, som har fotograferat sina arbeten. Eleverna tar fram sin I-pad när läraen är där för trepartssamtalen. De skriver vad de gör under en arbetsdag och handledaren bestämmer när de får ta fram och fotografera sitt arbete. Skolan måste först försäkra sig om att det är tillåtet att fotografera på arbetsplatsen. Det är bra att börja fackteorilektionerna med deras loggböcker. Eleverna kan berätta om sina objekt, vilka riskmoment det finns och vilka maskiner de har använt. En bild dök upp på en otillåten ställning och då gick det att diskutera detta. Ju mer de har skrivit ju mer berättar de om verktyg, mätningar och annat. De har en loggbok på Göteborgs plattform Hjärntorget. Nu har Bengt släppt in samhällskunskapsläraren på plattformen. Tidigare har de använt s k yrkeshäften. Nu kan de hämta riktiga bilder från sin loggbok till texterna som finns i yrkeshäftena. De kommer att bygga upp en portfolio på det här sättet. När de jobbar kan de hämta egna fakta. Det blir bra att diskutera kring detta. En kille hade gjort ett monotont arbete i form av bärhjälp. De ska inte bära hela dagarna och då kunde handledaren och Bengt diskutera detta. När skolan reagerade så ändrade företaget detta. Detta blir som en rullgardin för apl och är ett viktigt komplement till besöken. Kravet är att alla ska skriva en liten text varje dag och ett reportage i veckan. En del är uppe i 60-65 reportage. De som har dyslexi kan lägga in en bild i stället. En angelägen bild. Det går att spela in video också. Bengt har lärt sig mycket av eleverna och de får ett reflekterande sätt. De tänker: Vad ska jag presentera för Bengt innan jag går hem? En hade inte lust att skriva vad den gjorde, men det visade sig att det var många olika moment att diskutera. Bengt måste svara dem så snart det är möjligt. Eleverna är ute i arbetslivet 6 dagar och inne i skolan 4 dagar. Ett exempel på hur teorin kan stötta apl är att skolan tog upp hur man hanterar knivar, efter att eleven hade visat bilder på skador som uppstått. Skrivandet var lite trögt att få igång men Bengt behöver nu bara ge dem igångsättarord som material, metoder, verktyg och maskiner, vilket är fyra ben att stå på. Läraren ser hur det ser ut ute på apl på ett helt annat sätt. Eleverna känner sig väldigt vuxna genom att man uppmärksammar vad de gör. De bygger också upp en egen portfolio, som de kan använda senare i livet. Bengt vill komma bort från yrkeshäftena. De som skriver en bra loggbok och gör ett power pointarbete med innehållsförteckning har bra mycket mera med sig. Apl-momenten kommer inte i en tänkt ordning, men när de lägger ihop resultatet, så blir det en helhet. Att ha en egen upplevelse av vad du har gjort ger mer. Bengt går igenom resultatet sedan. De som inte är godkända får ett prov på häftet i stället. Några nyckelord: Praktik/Loggbok Digitala anteckningar, Bildbank, Filmer Fackteori/Häften Loggboksbank, Yrkeshäften, Interaktivt elevarbete/pp/w Trepartssamtal Gymnasiearbete 100 poäng för Golvläggare
Exempel på arbetsuppgifter: Mattor, Plattor, Trä och laminat Uppgiften består av planering, genomförande och utvärdering. Eftersom eleverna fotograferar mycket är de tränade inför år tre. Redovisningen kanske sker genom en muntlig redovisning. Läraren talar också om att så här kommer ditt arbete att bedömas. Ingrid Berglund vid Stockholms universitet har följt arbetet i en rapport. Detta är en modell för yrkeslärande som passar väldigt bra för lärlingsutbildning. De som är lärlingar ska inte ses som billig arbetskraft, vilket visar sig genom dessa bilder. Filerna kan skickas till den ordinarie datorn. Drop-box, Cloud är andra lagringsplatser. Tänk om man skulle illustrera ämnes- och kursplaner med bilder i stället! 3. Handledarutbildning för lärlingshandledare Gunhild Karlsson Katrinelundsgymnasiet var förhindrad att delta. 4. Bedömningsunderlag för sjukhus-apl med exempel från Värmland Frågan behandlas vid senare tillfälle. 5. Skolinspektionens syn på systematiskt kvalitetsarbete samt Nationell referenspunkt för kvalitet i yrkesutbildning Sven-Olof Lundin, Skolinspektionen medverkade. Systematiskt kvalitetsarbete har ett främjande sammanhang. Skollagen är utgångspunkt vid tillsyn. 4 kapitlet 1-8 Inspektionen tittar på både huvudmannanivå och skolenhetsnivå. De nationella målen för utbildningen står i fokus. Det är sällan resultat som tar fokus på yrkesutbildning dock. En analys av resultaten bör göras. Vad har vi gjort för att nå dessa mål? Vad kan vi göra bättre? Om man vänder sig till elever som har elever med svag bakgrund, måste man ge ordentligt med stöd. Vad är det för resultat som vi når och vad behöver vi sätta in för att kompensera för detta? Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet gäller. Det ställs inga extra krav på yrkesutbildningen utan samma förutsättningar gäller. Kvalitetscirkeln består av att planera- genomföra- följa upp. Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Vad har vi gjort? Dokumentation - Åtgärder Den globala utmaningen ställer stora krav. När det finns under- och överskott ska vi verka för rörlighet i arbetskraften. En grundläggande faktor är att vi litar på varandras utbildningssystem. Vi måste ha en del gemensamma utgångspunkter. År 2009 kom rekommendationer från Europaparlamentet och rådet. Målet är en gemensam syn för vad som är
kvalitet i yrkesutbildningen. Länderna skulle utse en nationell referenspunkt för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen. Man fattade beslut om den europeiska referensramen med 10 kriterier. Kvalitetssäkringssystemens relevans för yrkesutbildningsanordnare Investering i utbildning för lärare och handledare Deltagande i yrkesutbildningsprogram Andel som slutför yrkesutbildningsprogram Andel som får anställning efter yrkesutbildningsprogram Användning av förvärvade färdigheter på arbetsplatsen Arbetslöshet på individuella kriterier Utsatta gruppers deltagande Mekanismer för att kartlägga utbildningsbehov på arbetsmarknaden Insatser för att förbättra tillgången till yrkesutbildning Bryggekommittén 2010 Samtliga utbildningsministrar har ställt sig bakom bland annat: Utveckla en kvalitetskultur Bättra på vägledningen Gå vidare i sina studier efter gymnasial nivå. Det livslånga lärandet. Det finns nationella referenspunkter för länderna. Senast 2015 ska en allmän kvalitetsram inrättas för tillhandahållare av yrkesutbildning, den ska också tillämpas på tillhörande praktiktjänstgöringar. Vad ska den innehålla? Betygsresultat? Andel behöriga lärare? Yrkesexamen? Andel handledare med handledarutbildning? Etablering på arbetsmarknaden? (Anställningsbarhet) 40-talet skolor inom lärlingsutbildningen har inte särskilt medvetet erbjudit en handledarutbildning. Man är rädd att man ställer för stora krav på arbetsplatsen, MEN handledarna efterfrågar detta. De undrar varför skolan inte talar om vad eleverna behöver hjälp med. Att eleven får den tid som den ska ha är också viktigt. Socialisering är en annan viktig del i processen. Hur ser man på yrkeskunnande i Japan? En Samurajsvärdstillverkare lär sig allt om detaljer och sedan lär man sig allt utifrån Samurajsvärdet. Lennart Nilsson talar om specialisering och allmänbildning. Branschrekommenderad skola ställer krav på skolorna utifrån branschernas sätta att se det på. Parterna som äger konceptet Teknikcollege började trycka på och talade om kvalitet på ett nytt sätt. Yrkestävlingar är ett annat sätt att mäta kvalitet. Detta kan göra skillnad. Hur ser vi på de elever som inte kommer in på en branschrekommenderad skola då? Det allmänna tar hand om utbildningssystemet framförallt mot högre studier. Hur kan man se nyttan av kunskaperna?
Skolverkets nationella programråd är ett annat exempel på intresse från arbetslivet. Den nationella referenspunkten ska verka för att det sprids en kvalitetskultur inom yrkesutbildningarna. Systematiken styrs av kvalitetshjulet. Det fattas mycket av systematiken och analysen när begreppet kvalitet diskuteras. EQAVET har tagit fram ett eget hjul om består av planering, genomförande och utvärdering samt analys. Vad är god kvalitet på ett yrkesprogram? Frågar du branschen så får du kanske ett svar. Frågar du en rektor får du ett annat svar. På de högskoleförberedande programmen skulle man kunna mäta hur många som går vidare till högskolan. EU för in vikten av att man har ett mycket tätare samarbete med arbetslivet. Det gäller inte bara apl utan att man pratar med arbetslivet på den lokala skolan och att låta handledarna ge sin syn på hur skolan har jobbat med sin del t ex. Varför gör vi en kvalitetsredovisning? Vilka är huvudintressenterna? Eleverna och arbetslivet. EQAVET är en organisation som leder arbetet, se webben eqavet.eu En enkel schematisk metod är målet. Indikatorer kopplas till denna. Var finns datan? Hur samla in datan?. Från när och hur ofta? Vem samlar in datan? Vilken typ av analys? Vem analyserar datan? Vem rapporterar till vem? Skollagen och Skolverkets underlag används vid tillsyn. De europeiska verktygen är mjukare. Den viktigaste frågan av alla är: What s in it for me? De här verktygen; Europass, EQF, ECVET kom till för att elever skulle kunna ta moduler i ett annat land. 6. Nya regler för minderårigas arbetsmiljö Se Skolverkets webbsida. 7. Förste lärare/lektor/forskning Frågan diskuteras vidare vid kommande möten men det är viktigt att uppmärksamma att även yrkeslärare kan komma i fråga. 8. Statsbidrag för behörighet för yrkeslärare Margaretha A puffade för möjligheten att ansöka om bidrag för att obehöriga yrkeslärare kan skaffa sig behörighet genom att statligt bidrag. 9. Statsbidrag för kvalitet i apl Det finns en möjlighet att ansöka om statsbidrag för att ytterligare utveckla apl. Se Skolverkets webb för mera information. 10. Tid för att planera, genomföra och utvärdera/bedöma apl
Aktivitetslista/matris för vad läraren gör Förslag på arbetsgrupp Frågan tas upp vid kommande möte 11. Diskussion om artikel Yrkesutbildning i förändring? Konsekvenser för undervisningen författare Per-Åke Rosvall Tas upp vid kommande möte 12. Uppdrag om att utreda apl Amelie von Zweigbergh har fått i uppdrag att utreda apl i gymnasieskolan. Detta är en intern utredning igångsatt av Utbildningsdepartementet. Höstens mötestider: 19/9 13-16 21/10 13-16 5/12 12-16