ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE

MÄLARDALENS HÖGSKOLA ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE inom ingenjörsprogrammen vid Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling (IDP)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 SYFTET MED ATT GÖRA ETT EXAMENSARBETE 3 3 OMFATTNINGEN AV ETT EXAMENSARBETE 4 4 OLIKA TYPER AV EXAMENSARBETEN 5 5 ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETET 6 5.1 Start av examensarbete 6 5.2 Företagets handledare 6 5.3 Val och godkännande av examensarbete 6 5.4 Planeringsrapport 7 5.5 Handledarträffar 8 5.6 Val av titel 8 5.7 Granskning av rapporten 8 5.8 Godkännande för framläggning och tryckning 5.9 Egen opposition 9 5.10 Framläggning 9 5.11 Slutligt godkännande 9 6 UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN 10 6.1 Inledande del 10 6.1.1 Titelsida 10 6.1.2 Försättsblad 10 6.1.3 Förord (ej obligatoriskt) 10 6.1.4 Innehållsförteckning 11 6.1.5 Figur- och tabellförteckning (ej obligatoriskt) 11 6.2 Huvuddel 11 6.2.1 Bakgrund 11 6.2.2 Syfte 12 6.2.3 Direktiv 12 6.2.4 Referensram 12 6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar 12 6.2.6 Ansats och metod 12 6.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete 13 6.2.8 Redovisning av resultat 13 6.2.9 Analys 13 6.2.10 Slutsatser och rekommendationer 13 6.3 Referensdel 14 6.3.1 Referensförteckning 14 6.3.2 Ordlista (ej obligatoriskt) 15 6.3.3 Appendix (ej obligatoriskt) 15 6.3.4 Bilagor (ej obligatoriskt) 15 Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 1 av 25

7 FORMELLA KRAV PÅ UTFORMINGEN AV RAPPORTEN 16 7.1 Format och layout 16 7.2 Figurer och tabeller 16 7.3 Rubriker 16 7.4 Hänvisningar 16 8 FÖRFATTARENS AVDELNING 18 REFERENSFÖRTECKNING 18 INSPIRATIONSKÄLLOR 18 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Samverkan mellan högskola och näringsliv Beskrivning av examensarbete Företagshandledarens yttrande om examensarbetet Checklista för rapport Checklista för muntlig presentation Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 2 av 25

1 INLEDNING Anvisningen du har framför dig beskriver i huvudsak två saker. Den första är examensarbetsprocessen där alla viktiga moment i samband med ett examensarbete tas upp. Detta görs i avsnitt 5. Arbetsgång under examensarbetet. Den andra är hur du skriver en bra rapport. Detta beskrivs i avsnitt 6. Utformning av den skriftliga rapporten. I bilaga 4 hittar du en checklista för rapport som en hjälp att kontrollera att du fått med allt väsentligt i rapporten. Denna checklista visar också vad examinator tittar på vid bedömning av din rapport. På samma sätt finns bilaga 5 med en checklista för den muntliga redovisningen. 2 SYFTET MED ATT GÖRA ETT EXAMENSARBETE Du utför ett examensarbetet för att visa att du kan tillämpa kunskaper du erhållit under studietiden och att du självständigt eller i mindre grupp kan behandla och lösa en omfattande uppgift. Detta ska göras på ett vetenskapligt arbetssätt. Arbetet med examensarbetet ska ge en inblick i villkor och tekniker för forskning och/eller industriellt utvecklingsarbete. Beroende på uppgiftens karaktär kan redovisningen av examensarbetet utföras på många olika sätt. Det är alltid mycket viktigt att de resultat du kommer fram till ska kunna spridas och förstås av många männinskor, inte bara av handledaren och examinatorn på skolan och handledaren på företaget. Ett bra sätt, att uppnå detta på, är att skriva en rapport. Därför ska alltid examensarbetet presenteras i en skriftlig rapport. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 3 av 25

3 OMFATTNINGEN AV ETT EXAMENSARBETE Det framgår av kursplanen hur många studiepoäng du får för examensarbetet. 1 poäng ska motsvara en veckas heltidsarbete. Den här anvisningen gäller för examensarbeten omfattande 10 och 20 poäng på C- och D-nivå. Mindre omfattande arbeten kan ha anvisningen som riktlinje, men pga den kortare tiden till förfogande, behöver dessa arbeten inte uppfylla alla krav som anges här. Vilka krav du behöver uppfylla bestämmer examinatorn på högskolan. Det är i allmännhet en fördel att genomföra examensarbetet parvis. Då har du en samtalspartner under hela arbetets gång. Examensarbetet får som regel inte genomföras i en grupp om tre studenter eller fler. Detta för att säkrare kunna bedöma varje students insats. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 4 av 25

4 OLIKA TYPER AV EXAMENSARBETEN Några exempel på olika typer av examensarbete är följande: att göra en utredning, skapa en programvara eller utveckla och konstruera något. I vissa arbeten är den skriftliga rapporten den enda produkten, i andra är rapporten tillsammans med exempelvis en programvara eller CADmodeller och ritningar det som utgör produkten. Rapporten är dock det dokument där du knyter ihop examensarbetets alla delar och beskriver för om- och eftervärlden vad du åstadkommit. Rapporten ska lotsa läsaren från de allra första problemen, fram till slutresultaten. I vissa fall kan detta vara mycket enkelt eftersom både uppgiften du ska lösa och tillvägagångssättet du kommer att använda dig av är lätta att förstå. I andra fall visar det sig att lotsningen av läsaren kan vara mycket mer komplicerad därför att uppgiften och tillvägagångssättet är svåra att sätta sig in i. Du ska inte skriva din rapport så utförlig att vem som helst ska kunna läsa den, utan du får tänka dig att någon med grundläggande kunskaper i ämnen inom examensarbetets område ska kunna läsa din rapport utan svårigheter. Om situationen så kräver måste du eventuellt lägga ned extra arbete på att redovisa, enligt vad du kanske anser, enkel och grundläggande teori. Om vi gör en jämförelse mellan det naturvetenskapliga/tekniska området och det samhällsvetenskapliga området finns det skillnader i synsättet på vikten av vetenskapsmetodik under grundutbildningen och då naturligtvis även undervisningen inom detta område. I de samhällsvetenskapliga ämnena fokuserars tidigt på hur en utredning utförs, alltså vetenskapsmetodik. Detta görs så för att vid samhällsvetenskaplig forskning krävs en tydlig redovisning av forskarens ståndpunkter och metoder av hur forskningsresultaten arbetades fram. Inom det naturvetenskapliga/tekniska området finns inte samma tradition att studera vetenskapsmetodik. Litet slarvigt beskrivet görs ett arbete på följande sätt: uppgift/problem ges, litteraturstudier görs inom området, idéer tas fram, beräkningar och kanske laborativa försök och tester utförs som simuleringar för att slutligen skrivas ihop till en rapport. Dessa anvisningar har som uppgift att även i grundutbildningen inom det naturvetenskapliga/tekniska området försöka införa och ställa krav på ett vetenskapsmetodiskt tänkande. Detta är speciellt viktigt att beakta i ett arbete på D-nivå. En viktig skillnad mellan ett examensarbete på C-nivå och ett på D-nivå är att kraven på teoretiskt djup, vetenskaplig metodik i arbetet och koppling till annan litteratur inom området är större på D-nivå. C-arbetet kan sägas vara en självständig hantering av ett industriellt problem, medan D-arbetet ställer krav på en viss grad av vetenskaplighet och nytänkande i problemhanteringen. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 5 av 25

5 ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETET I detta avsnitt beskrivs i kronologisk ordning viktiga moment i examensarbetsprocessen. 5.1 Start av examensarbete Kraven för att du ska få påbörja examensarbetet framgår av kursplanen. Generellt gäller att du skall ha klarat av ett visst antal poäng (90 för C-nivå och 110 för D-nivå). Dessutom skall du ha klarat av den kurs på fördjupningsnivå som lägger grunden för inriktningen på examensarbetet. Det är examinatorn som bedömer om du har erforderliga förkunskaper eller ej. 5.2 Val och godkännande av examensarbete Du ansvarar själv för att skaffa fram ett lämpligt examensarbete. Det är vanligt att göra arbetet på ett företag. Du kan söka efter lämpliga uppgifter i databaser för exjobb och via många företags hemsidor. Bilaga 1 är riktad till företag för att ge dessa en bild av vilka krav som ställs på ett examensarbete. Detta kan du lämna till företaget om de frågar. Kontakta företaget i god tid innan arbetet ska påbörjas. Du kan även, om det finns en lämplig uppgift, göra examensarbetet på institutionen. Om du gör examensarbetet på ett företag skaffar du dig värdefulla erfarenheter och kontakter. Du utför i regel examensarbetet med en viss inriktning eller inom ett visst ämnesområde. Då vet du antagligen vilken lärare som kan bli aktuell som examinator och vilken som kan bli aktuell som handledare. Kontakta examinatorn och diskutera dina förslag på uppgifter. Om du inte vet vem som kan vara examinator, ta kontakt med en studierektor på institutionen. Det är stimulerande att genomföra ett examensarbete på en uppgift som företaget verkligen vill ha fram resultat på. Ofta är företagets handledare mycket engagerad. Å andra sidan kan det vara frustrerande att arbeta med en uppgift där företaget har behov av resultatet inom en viss tid. Det kan resultera i orimlig tidspress på arbetet. När du hittat en uppgift fyller du i blanketten "Registrering av examensarbete" (bilaga 2). Därefter kontaktar du examinatorn. Examinatorn bedömer om uppgiften kan godkännas som examensarbete. Godkänns den utses en lämplig handledare. Blanketten lämnar du ifylld till expeditionen där examensarbetet tilldelas ett nummer som du tillsammans med ditt användarid använder för att själv synliggöra ditt examensarbete på webben. När detta gjorts av dig registreras du i LADOK för examensarbetet och CSN. Redan nu kan det vara lämpligt att börja leta efter en opponent till ditt examensarbete. 5.3 Företagets handledare Du ska också ha en handledare på företaget. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 6 av 25

Du ska förvissa dig om att företagets handledare har tillräckligt med tid för att kunna stötta dig under arbetet. Handledaren måste naturligtvis också ha tillräcklig kompetens inom examensarbetets ämnesområde. Avtala om fasta tidpunkter för möten med handledaren minst en gång i veckan. Red ut alla frågor angående ersättning (ev lön, utlägg och resor), bostad, arbetsrum, dator, e-post och telefon innan första dagen på företaget. Innan du tackar ja till examensarbetet, ta reda på om företaget kräver att rapporten ska vara konfidentiell. I sådana fall måste du diskutera det med handledaren på skolan. Som regel kan delar av en rapport censureras så att endast företaget får tillgång till alla resultat. 5.4 Planeringsrapport Senast efter två veckors arbete ska du presentera en planeringsrapport för handledaren på skolan. Planeringsrapporten har två syften. Det första är att tvinga" dig som examensarbetare att precisera och skriva ned centrala delar av ditt examensarbete. Det finns nog inte något tillfälle då tiden rinner iväg så fort som i början av ett examensarbete. Det andra syftet är att ge handledarna ett dokument de kan ha som underlag för att hjälpa dig i ditt fortsatta arbete. Planeringsrapporten ska godkännas innan du arbetar vidare och ska innehålla nedanstående punkter: Syfte och direktiv Se avsnitt 6.2.2 Syfte och 6.2.3 Direktiv. Litteratur Redovisa kort vilken litteratur du har studerat och kommer att studera för att basera din teoretiska referensram på. Se avsnitt 6.2.4 Referensram. Preliminära avgränsningar Beskriv hur mycket du tror dig hinna med, med den kunskap om uppgiften du har i det här läget, och nämn vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Du kan läsa om vad avgränsningar är för något i avsnitt 6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar. Val av ansats och metod Gör en mycket kort beskrivning av dina val av ansats och metod. Se avsnitt 6.2.6 Ansats och metod. Tidplan Redovisa en tidplan på veckonivå. Lägg också in kontrollpunkter för genomgång med handledaren. Din adress, ditt telefon- och faxnummer, samt e-post både till bostaden och till arbetet samt kontaktpersonens adress, telefon- och faxnummer samt e-post till arbetet. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 7 av 25

Har du redan nu kommit överens med någon person som ska opponera på ditt examensarbete anger du dennes namn och telefonnummer. 5.5 Handledarträffar Du ska under examensarbetets gång ha regelbundna kontakter med handledaren på skolan. Kontakterna skall bl.a förekomma: då du redovisar planeringsrapporten efter halva den planerade tiden för att stämma av hur arbetet fortlöper när det slutligen blir dags för granskande och godkännande av rapporten. 5.6 Val av titel Mot slutet av examensarbetet, då du mer exakt vet vad rapporten kommer att handla om, utformar du en titel på rapporten. Tänk på att titeln ska: vara kort tala om vad examensarbetet handlar om locka läsarens nyfikenhet, utan att vara oseriös. 5.7 Granskning av rapporten Då du har en komplett rapport lämnar du in den till handledarna för granskning. Handledarna och examinatorn granskar rapporten. Du får tillbaka rapporten med kommentarer som ska åtgärdas. Antalet granskningar beror på rapportens kvalitet. Var beredd på att denna process kan ta tid. Granskningen av slutrapporten underlättas om du under arbetets gång arbetar med delar av rapporten och redovisar dessa för handledarna. Erfarenheter visar också att det är en fördel att tidigt under arbetet göra upp en disposition för rapporten och börja skriva delar av den. 5.8 Godkännande för framläggning och tryckning Det är examinatorn som godkänner rapporten för framläggning. När den är godkänd kan du kopiera upp rapporten. Institutionen skall ha tre exemplar av rapporten varav ett kan vara inbundet och ett skall EJ vara inbundet samt en diskett eller CD i pdf-format så publiceras ditt färdiga examensarbete på webben, företaget minst ett exemplar och författarna var sitt exemplar. Ofta kan du räkna med att företaget ställer upp och bekostar kopieringen av rapporten och även önskar ett visst antal exemplar. I samband med att rapporten färdigställs, och innan du kopierar, måste företagets handledare få möjlighet att ta ställning till om delar av rapporten skall censureras i den offentliga versionen. När censurering blir aktuellt får företaget den fullständiga versionen, medan du gör en censurerad version Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 8 av 25

för alla andra. Vid censurering bör det framgå i rapporten vilka delar som tagits bort; exempelvis genom kommentaren Ingår endast i den fullständiga versionen för företaget. Denna kommentaren kan stå i stället för tabeller, diagram, bilagor som innehåller känslig information för företaget. 5.9 Egen opposition I samband med att du får lägga fram och presentera ditt examensarbete skall du ha gjort opposition på ett annat examensarbete, detta bör ske innan du lägger fram ditt eget examensarbete. 5.10 Framläggning Framläggningen av examensarbetet innebär att du efter godkännande av examinator och handledare presenterar ditt arbete på ett seminarium och att en opposition sedan genomförs eller gjorts. Du anmäler senast två veckor innan angivet datum att du vill lägga fram ditt examensarbete till expeditionen. Studierektor beslutar såväl om tid som vilka dina opponenter blir. Beslutet återfinns på webben senast en vecka innan framläggning. Dina opponenter skall ha tillgång till ditt examensarbete senast en vecka innan oppositionen. Framläggningen är en del av examinationen och den hålls normalt på skolan inför lärare och studenter. Ofta genomförs en presentation även på företaget för den grupp som är berörda där. Försök planera presentationen på företaget så att handledaren och/eller examinatorn kan deltaga även där. I undantagsfall, när stora delar av rapporten är sekretessbelagd, kan presentationen på högskolan slopas och endast företagspresentationen genomföras. I detta fall skall examinator och/eller högskolans handledare deltaga. Det är önskvärt om någon på företaget kan agera opponent. I anslutning till varje omtentamensvecka arrangeras seminarier där flera examensarbeten presenteras samtidigt. Ta reda på när dessa hålls och anmäl dig till lämpligt tillfälle. Anmälan skall göras senast två veckor före presentationstillfället till institutionsexpeditionen. 5.11 Slutligt godkännande Det sista steget är att blanketten Företagshandledarens yttrande om examensarbete (bilaga 3) ska fyllas i och om alla moment är avklarade godkänns du. Godkännandet görs av examinator. När du fått ditt examensarbete godkänt skall institutionen ha tre exemplar av färdig rapport enligt nedan: Ett inbundet exemplar (för utlåning) Ett oinbundet exemplar (för arkivering) En diskett eller CD med examensarbetet i pdf-format som läggs ut av expeditionen på IDP:s webb under adress: http://www.idp.mdh.se/examensarbete/list.asp. (för utlåning och webb) Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 9 av 25

6 UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN Rapporten kan utformas på många olika sätt. Det viktigaste att tänka på är att rapporten ska återge den logiska arbetsgången i ditt examensarbete. Du ska lägga ned stor omsorg på den språkliga behandlingen och i lämplig omfattning illustrera med figurer och tabeller. En rapport kan delas upp i tre delar enligt Svenske (1990). Dessa delar benämns: inledande del huvuddel referensdel. Vi rekommenderar att du skaffar skriften "Språkteknik vid högskolan - Kortfattad handledning för rapportskrivare" av John Svenske. Nedan följer en detaljerad beskrivning av vad de olika delarna bör innehålla i en examensarbetsrapport. 6.1 Inledande del 6.1.1 Titelsida Rapporten ska börja med en titelsida som innehåller arbetets titel, författare, högskolns namn och logo samt företagets namn och eventuell logo. Dessutom skall ett rapportnummer anges. Detta rapportnummer får du i samband med att du registreras för examensarbetet. Bilaga 2. Rapportnumret skall byggas upp på följande sätt IDPMEXC(ellerD)åå:xx. Åå är de två sista siffrorna i årtalet, xx är det löpnummer du får på rapporten. 6.1.2 Försättsblad Den andra sidan i rapporten är ett försättsblad som innehåller: titel, författare, uppdragsgivare, sammanfattning och nyckelord. Det är mycket viktigt att sammanfattningen innehåller slutsatserna och rekommendationerna som du kom fram till. Denna typ av sammanfattning kallas informativ sammanfattning enligt Svenske (1990). Sammanfattningen ska ej enbart vara ett sammandrag av rapporten. 6.1.3 Förord (ej obligatoriskt) Om du vill ha med ett förord där du t ex tackar vissa personer placerar du det som tredje sida. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 10 av 25

6.1.4 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska hänvisa till alla rubriknivåer och innefatta sidhänvisningar. Rubrikerna i innehållsförteckningen bör vara uppställda på ett sätt, som gör att det snabbt går att bilda sig en uppfattning om dispositionen av rapporten. Även bilagorna ska finnas uppräknade i innehållsförteckningen. 6.1.5 Figur- och tabellförteckning (ej obligatoriskt) För att få en överblick av alla figurer och tabeller kan du göra en förteckning med tillhörande nummer och text för figurerna och tabellerna samt sidnummer. 6.2 Huvuddel Huvuddelen av rapporten är viktigast och kräver också mest arbete. Ett sätt att strukturera huvuddelen på beskrivs nedan samt illustreras i figur 1. Bakgrund Rekommendationer Syfte och direktiv Referensram Precisering av uppg och begränsningar Slutsatser Analys Redovisning av resultat Ansats och metod Lab- eller fältarbete Figur 1. Utformning av rapportens huvuddel. (Fritt efter Lekvall och Wahlbin, 1987) 6.2.1 Bakgrund Här kan du berätta om den bakomliggande orsaken till varför examensarbetet kom till. Du kan även beskriva vilket större sammanhang ditt examensarbete är en del i. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 11 av 25

6.2.2 Syfte Syftet med examensarbetet är det övergripande målet för uppgiften. Syftet ges i många fall av uppdragsgivaren. Det kan vara nödvändigt att du och uppdragsgivaren tillsammans preciserar syftet. Om du preciserar syftet kan du ange uppdragsgivarens formulering av syftet i avsnitt 6.2.1 Bakgrund. Tänk på att det är du själv som är ansvarig för att syftet är entydigt och riktigt formulerat. 6.2.3 Direktiv Direktiv är de styrningar och begränsningar som uppdragsgivaren ger i samband med att uppgiften lämnas ut. 6.2.4 Referensram I de flesta fall kan du läsa in dig på det område du ska göra examensarbetet inom. I praktiken handlar detta avsnitt om att söka, läsa in sig på och skriva ned den teori du kommer att använda dig av. 6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar Så här långt i ditt arbete har du införskaffat tillräckliga teoretiska kunskaper för att kunna analysera uppgiften du har fått och därmed kunna precisera hur du ska gå tillväga i det fortsatta arbetet. Du har skaffat dig ett slags teoretiska glasögon med vilkas hjälp du tittar på din uppgift. Du ska även avgöra vilka delar som, med hänsyn till tillgängliga resurser (tid, pengar etc), ska ligga inom ramen för det fortsatta arbetet. Detta kallas för att göra avgränsningar. Avgränsningar gör du för att inte examensarbetet ska bli så svåröverskådligt att det blir omöjligt att genomföra. Exempelvis kan du avgränsa dig från att studera hela företaget till att endast studera en avdelning. Du kan begränsa utformning och dimensionering av en produkt till ett visst effektområde eller till vissa tillämpningar. Du kan begränsa din behandling till att gälla under vissa förutsättningar. 6.2.6 Ansats och metod I detta avsnitt för du en diskussion om vilka alternativ av ansatser och metoder som finns och vilka val du gör. Om ditt examensarbete kommer att innehålla en undersökning kan följande punkter om ansatsen vara bra att tänka på. Enligt Lekvall och Wahlbin (1987) har ansatsen tre dimensioner: i vilken utsträckning i undersökningen du tycker det är lämpligt att gå på djupet i enskilda fall (fallstudie) eller gå på bredden i ett tvärsnitt om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ om undersökningen baseras på sekundärdata (vad andra skrivit) eller om du ska göra eget fältarbete (dvs egna intervjuer, enkäter osv) Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 12 av 25

Metoden innebär hur du sedan går tillväga vid undersökningen. Du kan exempelvis redogöra för om du använder dig av intervjuer, enkäter eller någon annan datainsamlingsmetodik. Om du istället genomför ett pilotprojekt, innebär metoden, att du ämnar genomföra ett pilotprojekt samt hur du planerar att gå tillväga vid pilotprojektet. Om ditt arbete kommer att innehålla utveckling och dimensionering av en produkt, system eller process anger du här olika sätt att fastställa utgångskraven, dvs kundkrav och teknisk specifikation. Du beskriver olika sätt att säkerställa, kvalitetssäkra resultatet och vad du själv väljer. Beräkningar, simuleringar, jämförelser, experiment, prototypframtagning och prov. Du beskriver olika sätt att kvalitetssäkra själva arbetet och hur du väljer att göra detta. 6.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete Detta är "fotarbetet" som behövs för att erhålla resultat (t ex intervjuer, enkäter), konstruera en mjukvara, arbetet vid genomförandet av ett pilotprojekt eller vad det nu kan vara som utgör "hundjobbet" i ditt examensarbete. Rapportera om hur det gick till, vad som gick enligt planerna och vad som blev annorlunda. 6.2.8 Redovisning av resultat Här redovisar du de intressantaste resultaten du erhöll efter arbetet enligt avsnitt 6.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete. Mindre viktiga resultat eller exempelvis omfattande siffermaterial placerar du i bilagor. Dessa omfattande siffermaterial kan du sammanställa till mer lättlästa resultat som läggs under 6.2.8. Redovisning av resultat. Tumregeln är att alla resultat du använder i nästa avsnitt 6.2.9 Analys ska redovisas i det här avsnittet. Det är mycket viktigt att resultaten direkt svarar på de frågeställningar du ställde upp i avsnitt 6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar. 6.2.9 Analys Analys och tolkning av dina resultat kan ofta direkt svara mot referensramen och de teoretiska modeller du använde för att precisera din uppgift. Då använde du kanske modeller, checklistor etc för att bryta ned din uppgift i mindre och hanterbara frågor. Nu vänder du på tillvägagångssättet och utnyttjar dem i analysen för att bygga upp generella slutsatser och rekommendationer som svarar mot syftet och uppdragsgivarens beslutssituation. Hur generella är dina resultat och vilka begränsningar gäller? Vilken nogrannhet har du på resultaten? 6.2.10 Slutsatser och rekommendationer Här redovisar du det du kommer fram till efter 6.2.9 Analys på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Detta avsnitt kommer antagligen att bli det mest lästa, eftersom det innehåller examensarbetets slutliga resultat, så lägg ned arbete på att få det bra. I anslutning till dina slutsatser kan du också ange Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 13 av 25

ytterligare studier som du anser behöver göras för att öka kunskapen inom området. Mycket av det som du tar upp här skall du också tänka på att ta med i sammanfattningen längst fram i rapporten. 6.3 Referensdel 6.3.1 Referensförteckning Referensförteckningen placeras direkt efter sista kapitlet. Den ska vara uppdelad i följande underrubriker: böcker, tidskrifter, internet samt muntliga källor. Källorna ska redovisas i bokstavsordning efter personnamn. Exempel: Böcker Bergman, B., Klefsjö, B. (1991). Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, Lund. Ordningen är: Författarnamnet/ -namnen, årtal, bokens titel, förlag och utgivningsort. Bokens titel kan du med fördel skriva med kursiv eller fet stil för att framhäva den. Internet http://www.idp.mdh.se/personal/eon/produkt.htm Ange fullständig internetadress där du hämtat information du hänvisar till. Tidskrifter Dahlquist, H. Total kvalitet kräver mer av chefens tid, Ny Teknik. 1993:49, pp 30. Ordningen är: Författarnamnet/ -namnen, artikelns titel, tidskriftens namn (kursiverad eller fet stil), årtal och häftesnummer skiljt med kolon, samt slutligen sidor med pp framför. Muntliga Svensson, Martin. Produktionsteknik, VME, Eskilstuna. Observera att engelska titlar bör skrivas med "upp- och nedgående" skrivsätt. Exempel: The Economic Effect of Advertising och inte The economic effect of advertising. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 14 av 25

6.3.2 Ordlista (ej obligatoriskt) Om du har ord som är speciella för ditt område kan det vara lämpligt att förklara dessa i en ordlista. 6.3.3 Appendix (ej obligatoriskt) I ett appendix står sådant som lyfts ur rapporten och kan läsas helt självständigt. Exempel på detta är företagsbeskrivningar eller en teoribeskrivning som kan öka förståelsen men ej är nödvändig för att följa rapporten. 6.3.4 Bilagor (ej obligatoriskt) I bilagor återfinns icke självständigt material, exempelvis statistik, ritningar, enkäter och intervjuguider som du lyft ur rapporten för att de kanske är för detaljerade att ha i rapportens huvuddel, men ändå har viktiga data som du vill redovisa för läsaren. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 15 av 25

7 FORMELLA KRAV PÅ UTFORMINGEN AV RAPPORTEN Detta kapitel tar upp viss formalia. 7.1 Format och layout Rapporten ska vara av god stilistisk kvalitet. Formatet ska vara A4. Radavstånd: Enkelt. Figurerna ska vara tydliga och textstorleken ska motsvara Times 12. Marginalerna ska vara enligt följande: Topp och botten 2,5 cm Inner (vänster) 4 cm och ytter (höger) 3 cm. Sidnumrering (Paginering) ska finnas. 7.2 Figurer och tabeller Figurer och tabeller ska du numrera, förklara vad de föreställer och ange vilken källa de är hämtade ur (om det inte är du själv som gjort figuren). Exempel: Figur 6.4. Processer i läkemedelsindustrin. (Från Andersson, 1995). Om du ska ta med fotografier i rapporten måsta de vara rastrerade för att bli bra vid tryckningen/ kopieringen av rapporten. Scannade bilder och figurer utskrivna på laserskrivare (om du har gråskalor) ska inte ha större upplösning än 80 punkter/ tum för att bli bra vid tryckningen/ kopieringen. 7.3 Rubriker Du ska maximalt använda tre rubriknivåer. 7.4 Hänvisningar Hänvisningar i den löpande texten till referensförteckningen ska innehålla författarens efternamn och källans tryckår, t ex Bergman (1991). Böcker av två författare hänvisar du till så här: Bergman och Klefsjö (1991). Böcker av fler än två författare hänvisar du till genom att första gången ange alla namn och tryckåret och sedan om ingen förväxling kan uppstå, ange endast första namnet följt av "et al." plus tryckåret, t ex Johnson et al. (1953). Om en och samma författare refereras ur flera arbeten med olika årtal skiljer du årtalen åt genom komma, t ex Smith (1957, 1958). När du gör en hänvisning till referensförteckningen bör du göra det i omedelbar anslutning till citatet eller vad du nu hämtar från källan. Du kan lägga hänvisningen före eller efter. Det viktiga är att den inte ska kunna missförstås. Samla inte alla hänvisningar till slutet av ett avsnitt. Om du Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 16 av 25

tänker skriva ett helt avsnitt som är baserat på en källa, kan du börja med att förklara att hela avsnittet är hämtat ur just den källan. Detta är vanligt i referensramen där du skriver långa stycken med teori. Du bör inte använda fotnoter vid hänvisningar till referensförteckningen eller till figurer och tabeller, utan hänvisa direkt i den löpande texten som beskrivs ovan. Däremot kan du använda fotnoter för att förklara ett ord eller en förkortning första gången det dyker upp. Du ska vara sparsam med fotnoter eftersom det blir en svårläst rapport med för många fotnoter. Du måste hänvisa till alla bilagor, figurer och tabeller som finns med i rapporten. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 17 av 25

8 FÖRFATTARENS AVDELNING Ursprungsversionen av dessa anvisningar för examensarbete sammanställdes av Christer Nygren 1998. (rev 2003) Denna version av "Anvisningar för examensarbete" var färdigredigerad 001120 (rev 2003) Du som examensarbetare kommer säkert att ha synpunkter på innehållet. Förmedla gärna dessa synpunkter, för att göra nästa version bättre, till Birgitta Durinder, IDP, Mälardalens Högskola, Box 325, 631 05 Eskilstuna, tel: 016-15 36 81, fax: 016-15 36 10, e-post: birgitta.durinder@mdh.se. REFERENSFÖRTECKNING Lekvall, P., Wahlbin, C. (1987). Information för marknadsföringsbeslut. 2:a upplagan, IHM Förlag AB, Göteborg. Svenske, J. (1990). Språkteknik vid högskolan - Kortfattad handledning för rapportskrivare. Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Eskilstuna. INSPIRATIONSKÄLLOR Johansson, K-E., Karlsson, S. (1993). Anvisningar för utförande och handledning av Examensarbete vid avdelningen för Kvalitetsteknik, Tekniska högskolan i Linköping 1992/93. IKP/ Kvalitetsteknik/ Tekniska högskolan i Linköping, Linköping. Lundahl, Ulf., Skärvad, P-H. (1992). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Studentlitteratur, Lund. Wiedersheim-Paul, F., Eriksson, L. T. (1991). Att utreda, forska och rapportera. Liber-Hermods AB, Malmö. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 18 av 25

Mälardalens högskola Institutionen för Innovation, Design 2003-05-21 Bilaga 1 och Produktutveckling SAMVERKAN MELLAN HÖGSKOLA OCH NÄRINGSLIV I INGENJÖRSUTBILDNINGAR Olika former av samverkan För att bedriva en kvalitativt bra ingenjörsutbildning är vi från högskolans sida beroende av ett bra samarbete med industriföretag och och andra verksamheter i regionen. Samarbetet kan ligga på många olika plan, variera i omfattning och tidsmässig placering i utbildningen. Gästföreläsningar och studiebesök är exempel på enkla, men av studenterna mycket uppskattade aktiviteter. Projektarbeten, innebär att vi från högskolan ger studenterna möjlighet att bearbeta problem och frågeställningar som har en direkt industriell koppling. Frågeställningarna kan variera mycket både i svårighetsgrad och omfattning beroende på var i utbildningen projekten kommer in. Den mesta handledningen klarar högskolans lärare av men vi behöver normalt uppbackning med bakgrundsinformation och åskådningsmaterial. Studenterna uppskattar normalt att få kontakt med företagsrepresentanter under arbetets gång liksom att företaget deltar vid presentationen av arbetet. En annan form av projektarbete är att låta en grupp studenter besöka företaget för att studera och beskriva någon del av verksamheten. Det kan exempelvis handla om att beskriva en tillverkningsprocess, hur kvalitetsarbete bedrivs, hur arbetsorganisationen ser ut, hur miljöarbete bedrivs, att studera logistiken osv. Examensarbete är ett avslutande arbete som varje ingenjörsstudent gör. I examensarbetet skall studenterna visa att de självständigt förmår tillämpa förvärvade kunskaper och i viss mån även vidareutveckla och fördjupa dessa. Examensarbetet genomförs normalt enskilt eller parvis. Examensarbetets omfattning varierar med utbildningen. För yrkesteknisk högskoleutbildning är omfattningen normalt 7 veckor, för tvååriga ingenjörsutbildningar 6 veckor. Den idag vanligaste ingenjörsutbildningen (120 poäng eller tre år) har examensarbete på 10 veckor. Studenter som avlägger magisterexamen gör antingen en fördjupning av sitt tidigare examensarbete omfattande 10 veckor eller ett arbete omfattande 20 veckor. För civilingenjörsexamen ingår ett examensarbete omfattande 20 veckor. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 19 av 25

Hur får vi uppgifter? För att få fram uppgifter för olika slag av projektarbeten söker varje lärare normalt inom sitt kontaktnät efter förslag till lämpliga uppgifter att förelägga studenterna. Härvid knyts också de kontakter som erfordras för att kunna genomföra uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. När projektarbeten ingår i undervisningen, vilket sker i allt större utsträckning, ansvarar normalt högskolans lärare för att uppgifter finns framme i erforderlig tid. För examensarbeten lägger vi ett större ansvar på studenten att själv skaffa lämplig uppgift för sitt arbete. I detta sökande har studenten tillgång till listor med förslag som vi själva producerar. Dessa egenproducerade listor kan innehålla förslag från företag som kontaktat oss på olika vägar, men de kan också innehålla uppgifter kopplade till egna pågående forskningsprojekt. Studenterna söker vidare i olika databaser där förslag till examensarbeten publiceras. En nationell exjobbsdatabas administreras av KTH. Flera företag, speciellt större, publicerar förslag på arbeten på sina hemsidor. Studenterna söker direktkontakt med företag, där de gärna vill jobba, och frågar efter förslag. De studenter som deltagit i COOP utbildning har redan etablerat kontakt med ett företag. Ofta söker de också efter exjobb på detta företag. Vissa studenter kontaktar lärare inom ämnen som de tycker är intressanta och frågar efter lämpliga uppgifter. Lärarna kan gå ut med frågor i sitt kontaktnät eller kanske redan har färdiga förslag på uppgifter. Hur startar vi upp ett examensarbete? Oavsett vilken väg studenten fått fram ett förslag på examensarbetsuppgift börjar processen med att studenten ser till att han/hon har en skriven specifikation av uppgiften omfattande mellan ½ och 1 A4-sida. Beroende på uppgiftens inriktning utses en examinator, som har att godkänna förslaget till examensarbete. Examinator är den som också slutligen skall godkänna det utförda arbetet. Som stöd för examinator kan en handledare från högskolan utses. Handledarens roll är att ha den direkta kontakten med studenten och ge stöd under arbetets gång. Examinator eller handledare kontaktar företaget och förvissar sig om att företaget godkänner att aktuella studenter genomför examensarbetet samt att en kontaktperson finns som stöd på företaget. Efter detta får studenterna klartecken att påbörja arbetet och de registreras formellt. Den vanligaste arbetsformen när studenter gör examensarbete på ett företag är att företaget ordning-ställer en arbetsplats och utrustar denna med erforderliga hjälpmedel som telefon, dator osv. Studenterna vistas då på företaget under hela tiden och följer företagets arbetsrutiner. Med detta upplägg får studenterna bra kontakter på företaget och därmed lätt tillgång till den information och det stöd som erfordras. Mindre företag, som Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 20 av 25

kanske inte har möjlighet att ordna arbetsplats och kanske inte heller har lika goda möjligheter att ge kontinuerlig handledning kan ändå genomföra examensarbeten. Studenterna kan erbjudas arbetsplats på högskolan och högskolans handledare tar ett större handledningsansvar. Första deluppgiften som vi från högskolans sida kräver av studenterna är att de inom ca två veckor skall presentera en startrapport. Startrapporten skall innehålla en precisering av uppgiften uppdelad i olika aktiviteter samt en tidsmässig planering av dessa (lämpligen i form av Gantt-schema). Startrapporten skall också innehålla kontrollpunkter som överenskommes med högskolans handledare och företagets kontaktperson. Studenten får tillgång till en examensarbetshandledning, där detaljerade anvisningar finns liksom tips och stöd för hur rapporten skall utformas. Hur rapporteras ett examensarbete? Ett examensarbete skall avrapporteras i en skriven rapport och dessutom redovisas muntligt på företaget och på högskolan. Företaget som uppdragsgivare äger slutrapporten men högskolan skall ha tre exemplar (två i pappersform och en diskett eller CD i pdf-format, och studenterna minst ett vardera. Ett examensarbete kan resultera i lösningar och slutsatser som är av stort tekniskt och affärsmässigt värde för företaget. Detta hanterar vi på så sätt att företaget behåller den fullständiga rapporten med alla dessa uppgifter, medan de censureras i den officiella rapporten som släpps utanför företaget. I enstaka fall kan den officiella rapporten endast bestå av en kort sammanfattning och en titelsida. Den av högskolan utsedde examinatorn sätter betyg på examensarbetet (Godkänd; Icke godkänd). I fall med sekretessbeläggning måste examinator ges rätt att ta del av den fullständiga rapporten. Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 21 av 25

REGISTRERING AV EXAMENSARBETE/UPPSATS Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling Ifylld blankett lämnas till institutionsexpeditionen för registrering STUDENTER Reg nr: Kurskod: AnvändarID Bilaga 2 Namn: personnr.: program: adress: tel.nr: e-post: Namn: personnr.: program: adress: tel.nr: e-post: FÖRETAG Företagets namn: adress: Kontaktperson: tel.nr.:... e-post: fax nr.:... HÖGSKOLAN Examinator: adress: Handledare: adress: e-post: e-post: tel.nr.: fax nr.: tel.nr.: fax nr.: UPPGIFT Planerad tid för arbetet (fr o m-t o m): Planerad omfattning; poäng och nivå: Tillhör ämnesområdet: Kortfattad beskrivning av uppgiften: GODKÄNNANDE ATT GENOMFÖRA UPPGIFTEN Ovanstående beskriven uppgift godkännes som examensarbetsuppgift: Datum: Examinators namnteckning: Namnförtydligande: Ovanstående uppgifter avseende företaget är riktiga och tillstånd beviljas att genomföra examensarbetet på företaget: Namnteckning: Namnförtydligande: Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 22 av 25

Bilaga 3 Företagshandledarens yttrande om examensarbetet Fylls i av den studerande Uppgift: Examensarbetet har genomförts av: Namn: Program: Arbetets omfattning och nivå: Fylls i av handledaren på företaget Jag bedömer att examensarbetet har genomförts i den omfattning och är av den kvalitet som krävs för angiven omfattning och nivå. Ja Nej Jag vill att högskolans examinator kontaktar mig för överläggning. Kommentar:... Företag: Namnteckning: Namnförtydligande: Sändes till: Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling Mälardalens Högskola att: Box 325 631 05 ESKILSTUNA Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 23 av 25

Checklista för rapport (examensarbete) Bilaga 4 STRUKTUR INLEDANDE DEL Anm. O Titelsida (titel, författare, kurs, termin, år, program, rapportkod, ev. logo)... O Försättsblad med sammanfattning. O Titel, författare, uppdragsgivare, sammanfattning. O Vad gjort har du? O Resultat och slutsatser? Ο Förord (tack) O Innehållsförteckning (med sidhänvisningar!) O Kapitelrubriker (beskrivande och numrerade). O Underrubriker (beskrivande). O Referenser. O Bilagor. HUVUDDEL O Bakgrund O Syfte O Direktiv O Referensram O Precisering av uppgiften och avgränsningar O Ansats och metod; antaganden, förutsättningar och metodval O Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete O Redovisning av resultat O Analys; tolkning av resultat, rimlighetskontroll, noggrannhet O Slutsatser och rekommendationer REFERENSDEL O Referenser; korrekt angivna i lista och hänvisade till i text BILAGOR O Numrerade på tydligt och logiskt sätt O Sidnumrerade #(##) O Korrekt hänvisning i text ALLMÄNT O Begrepp och symboler definierade, enheter korrekt angivna O Illustrationer/figurer används, figurtexter självförklarande O Sidnumrering O Inbjudande (design, layout, disposition) O Lätt att läsa (bra språk, layout, röd tråd) O Tydlighet (förutsättningar, resonemang, slutsatser, figurer) Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 24 av 25

Checklist för Muntlig Presentation (examensarbete) Bilaga 5 ALLMÄNT Din presentation blir bra om - den har ett klart syfte - du vet för vilka den skall hållas - den anpassas till den tid du tilldelats. Du måste planera och öva presentation i förväg. Disponera innehållet så att du tar - det viktigaste först STRUKTUR Hur börjar man ( Du måste ha en disposition och hålla dig till denna) - börja med att presentera dig själv och ditt program Disposition (Din disposition kan kanske se ut så här) - förslag till lösning - bakgrund, problem - mål, funktionskrav, ramar - tid for frågor Framförande - presentera vad du tänker säga (tala om) - visa stordian med nyckelord - håll kontakt med åhorarna ( ge akt på åhörarna medan du talar) - tala lugnt och övertygande - gör klart vilka ideer som är dina och vilka du lånat från andra - använd fakta, statistik och officiella uppgifter. Hur slutar man - gör en kort sammanfattning av det väsentliga i din framställning. Frågor - gör en egen frågelista - ställ frågor själv ( om det blir helt tyst i salen när du ber om frågor) - bli inte arg. Bilder - använd bra nyckelord till bilder Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 25 av 25