Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg
Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges befolkning motionerar inte regelbundet Inom EU är det totalt 64 % som utövar någon form av fysisk aktivitet minst 1 ggr/v. Redan konstaterat att det är svårt att inkorporera tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet i the general population. Mest aktiva är finländare minst aktiva är portugiserna!
Intjänade levnadsår till följd av fysisk aktivitet på fritiden! Typ av Arbete Stillasittande Moderat fysisk aktivitet 3.6 år 4.6 år Hög fysisk aktivitet Lätt fysiskt arbete Fysiskt arbete med bär/lyft Hårt fysiskt arbete 3 år 2 år 1.7 år 4.7 år 3.7 år 2.6 år Holterman A 2013
Tidigare studier har visat att inaktivitetsnivån är särskilt stor hos personer med mental ohälsa (Daumit et al., 2005; Lindström et al., 2003; Rütten & Abu-Omar, 2004) Depressiva symtom medför ofta känslomässiga, kognitiva och motivatoriska svårigheter avseende behandlingar (Beck & Alford, 2009). Tidigare visat att ökning av depressiva symtom ofta åtföljs av en parallell minskning av fysisk aktivitetsnivå (Motl et al., 2004). Tidigare också visat att personer med mild till måttlig depression förbättrades av graden av depression och physical function med 30-45 minuters promenad kombinerat med medicinsk behandling (Mota-Perreira et al. (2011)
Inriktning på ISM:s forskning Forskningen inom livstilsområdet på ISM har genom åren dels inriktats mot: att säkerställa att de metoder som används för att mäta och följa upp effekter av fysisk aktivitet är användbara för en population med olika grad av stress-relaterad ohälsa. att vetenskapligt utvärdera effekterna av olika interventioner där målet varit att öka graden av fysisk aktivitet både hos friska grupper och grupper med självrapporterad och diagnostiserad stressrelaterad ohälsa.
Fysisk aktivitet Promotion, Prevention, Behandling
Promotion Att vårdpersonal inte är mer benägen att delta i hälsofrämjande program/aktiviteter än vanliga människor! Att endast 21% av de tillfrågade hade deltagit i någon av de hälsofrämjande åtgärder som erbjudits under projektet! Att de redan fysiskt aktiva visat en högre benägenhet att delta än målgruppen de inaktiva! Viktigt att hitta strategier för att motivera vårdpersonal att främja sin egen hälsa! Healthcare workers participation in a healthy-lifestylepromotion project in western Sweden Jonsdottir IH, Börjesson M, Ahlborg G BMC Public Health, 2011
Att måttlig till hög grad av fysisk aktivitet på fritiden är kopplat till bättre självskattad arbetsförmåga. Att det är viktigt för arbetsgivare att underlätta/möjliggöra för anställda att öka sin fysiska aktivitetsnivå. The level of leisure time physical activity is associated with work ability a cross sectional and prospective study of health care workers Arvidson E, Börjesson M, Ahlborg G, Lindegård A, Jonsdottir IH Resubmitted Scand J Work Environ Health, 2013
Prevention Individer med uppmätt låg kondition har fler symtom på depression, ångest och utmattning jämfört med personer med låg uppmätt kondition. Att detta tycks gälla speciellt för individer som också anger höga självskattade stressnivåer. Att motivera till regelbunden fysisk aktivitet förbättrar förmågan att hantera vardagsstress. Cardiorespiratory fitness protects against stress-related symptoms of burnout and depression Gerber, M, Lindwall M, Lindegård A, Börjesson M, Jonsdottir IH Patient Educ Coun. 2013
Att högre grad av självrapporterad fysisk aktivitet - lägre grad av symtom på utmattning, depression och ångest. Att relativt låga doser av fysisk aktivitet skyddade mot symtom. Att högre dos av aktivitet krävdes för att förebygga ångest (jämfört med depression och utmattning). A prospective study of leisure time physical activity and Mental health in Swedish health care workers and social insurance officers Jonsdottir, IH, Rödjer L, Hadzibajramovic E, Börjesson M, Ahlborg G Prev Med, 2010
Att vara lätt till måttligt fysiskt aktiv kunde kopplas till bättre psykisk hälsa jämfört att vara fysiskt inaktiv. Att det går bra att fråga om fysisk aktivitet man behöver inte alltid mäta. Att detta tycks gälla specifikt för mental ohälsa. Att andra positiva psykologiska faktorer som hänger samman med fysisk aktivitet skulle kunna vara förklaringen till detta. Self-reported physical activity, but not aerobic fitness, is related to mental health Lindwall M, Hadzibajramovic E, Ljung T, Jonsdottir I Mental health and physical activity, 2012
Att det finns ett negativt samband mellan graden av fysisk aktivitet och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. T.ex. att det fanns en fördubblad risk för de individer som var mest stillasittande att också vara överviktiga och ha högre midjemått jämfört med mer fysiskt aktiva personer. Self-reported leisure time physical activity: a usefull assessement tool in everyday health care Rödjer L, Jonsdottir I, Rosengren A, Björck L, Grimby G, Thelle DS, Börjesson M BMC Public Health, 2012
Senaste nytt..publicerat igår!! För att förebygga mental ohälsa är det viktigt att titta på förändringar i fysisk aktivitet, inte bara på hur aktiv en person är just nu eller har varit tidigare. Varje individ jämförs med sig själv över tid! Mental ohälsa kopplat till hur ofta man tränar inte till hur vältränad man är!! Om man är vältränad och stressad mindre risk att drabbas av mental ohälsa Lindwall M., Gerber M, Börjeson M, Jonsdottir I.H., Ahlborg Jr G. The relationship of change in physical activity with change in depression, anxiety, and burnout: A longitudinal study of Swedish health care workers. Health Psychol. 2013 Nov 18.
Behandling/rehabilitering Att de går att motivera patienter med diagnostiserat utmattningssyndrom att öka sin fysiska aktivitetsnivån på ett hållbart sätt över tid. Att ökning är störst efter 3 månader men att effekten kvarstår också efter 18 månader. Att dessa resultat går att uppnå med enkla och kostnadseffektiva metoder Promoting Graded Exercise as a Part of Multimodal Treatment in Patients Diagnosed with stress-related Exhaustion Gerber, M, Jonsdottir IH, Arwidson E, Lindwall M, Lindegård A Resubmitted Journal of Behavior Medicine, 2013
Fysisk aktivitet i rätt dos.! Vid mental ohälsa hur gör vi i praktiken
Bör ingå i basbehandlingen vid alla former av stress-relaterad ohälsa!
Vår forskning har visat Att personer som svarar bra på behandlingen fysisk aktivitet minskar graden av burnout, depression och ångest signifikant mer än individer som inte svarar alls på denna behandling (Lindegård et al in manuscript)
Hur gör vi då? Som optimal aktivitetsdos rekommenderar vi ca 45 minuters rask promenad 5 dagar/v. Komplettera gärna med lätt muskelträning på hemmaplan ca 2 ggr/v. OBS! Börja försiktigt öka dosen efter 4-6-veckor, om det går, tills rekommenderad optimal dos har uppnåtts. Två dagar med återhämtning och vila!
Steg 1 Motivation Grundlig information i grupp kring effekter av fysisk aktivitet på stressrelaterad ohälsa Vid behov enskilda samtal enligt modifierad kort version av motivational interviewing. Utgå från det steg i motivationsspiralen där patienten befinner sig!!
Hur gör vi då? Regelbundna uppföljningar av ordinationen! Booster doser av motiverande samtal vid behov! Uppföljningstid helst under 12 månader!!
Kom ihåg! Lagom är alltid bäst! Mycket input - lite output kan skapa stress! (Hobfall s COR-theory) Skapa inte orealistiska förväntningar! (Strength model of self-control), (Baumeister et al 2006) Lyssna av vilka tänkbara coping-strategier som fungerar i det enskilda fallet!
Mål med behandlingen att uppnå en varaktig förändring av levnadsvanor i syfte att minska ohälsan!
Stress-skola i Primärvården Samtalsstöd Sömnskola Medicin KBT Arbetslivsinriktad rehabilitering Övrigt Stressreduktion och struktur i vardagen Fysisk aktivitet Avspänning kroppskännedom Pilotprojekt i Fyrbodal. Start i februari 2014
Frågor och/eller kommentarer!